Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Relevanta dokument
HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Urval God Vård Vuxna med autism

Övergripande modell. Version

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

Appendix. Linköpings universitet. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Habiliteringsprogram autism

Att leva i en annorlunda värld

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

VUXENHABILITERINGENS UTBILDNINGSDAGAR. till

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Språkstörningar hos vuxna

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Validand och valideringshandledare

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Aspeflo om Autism.

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Registerpopulation i HabQ

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

1. Framtida behov av bostad med särskild service

Habiliteringen i Dalarna

Languagenut och svenska läroplanen

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

Delaktighet i vardagen -för vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Observationsschema. Socialt nätverk

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka

Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)

Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

HabQ-formulär. Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

LSS-temadag Malmö LSS ska utvecklas, inte avvecklas!

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

När föräldern har kognitiva svårigheter

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Att förstå sin egen utredning

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Att vara delaktig på distans

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

Ämnesordsmöte Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Transkript:

Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter avslut av åtgärdsplan. Görs av habiliteringen med information från närstående/personal i den miljö där åtgärder genomförs. För fördjupad bedömning av kommunikation rekommenderas TOM. Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Bedöms med AKK-hjälpmedel om de används. Använd 0,5 för att ange om en patient är något bättre eller något sämre än en viss beskrivning. 0 Kommunicerar ej avsiktligt (pre-intentionell nivå). 1 Begränsad funktionell kommunikation, kommunicerar endast om saker som finns inom direkt räck- eller synhåll. 2 Använder sig av talljud/talsignaler eller symboler för att kommunicera grundläggande behov till välbekanta personer. 3 Använder sig av talljud/talsignaler eller symboler för att överföra specifik information till välbekanta personer när kontexten är känd. 4 Använder sig av talljud/talsignaler och symboler för att överföra specifik information till välbekanta personer när kontexten inte är känd. Klarar att överföra grundläggande information till nya personer. 5 Överför information till nya personer och klarar att ge specifik information om en mängd olika ämnen. AKK hjälpmedel ja/nej AKK hjälpmedel Ja/Nej Närstående /Personal/ Personen autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd, 2016-11-24 1 (6)

TOM, Therapy Outcome Measures: Speech and Language Therapy User s Manual TOM infördes i HabQ-uppföljningen 2008-04-01. Information till HabQ koordinatorer och professionella. TOM är ett diagnosoberoende och testövergripande instrument som visat sig ha god inter- och intrabedömarreliabilitet samt god validitet enligt flera publicerade studier. REF: Enderby, P, John A. (1997). Therapy Outcome Measures, Wiley, London. Enderby P, John A, Petherham B. (2006). Therapy Outcome Measures for Rehabilitation Professionals. Second Edition, Wiley, London. Roulstone S, John A, Hughes A, Enderby P. (2004). Assessing the construct validity of the Therapy Outcome Measure for pre-school children with delayed speech and language. Adv Speech-Language Pathol;6:230 6. Kommunikation och språk, bedöms med fyra skalor ur TOM; skala nr 10 - Psykisk utvecklingsstörning/ Kognitiv funktionsnedsättning kommunikation (funktionsnedsättning- och aktivitetsskalan), Kommunikativ effektivitet och Delaktighet (primära bedömningsskalan) före respektive efter intervention. Med intervention menas alla typer av insatser som patienten/personen får utifrån sitt problemskapande beteende. TOM 2, Fonologisk störning är valbar men ska användas om interventioner inriktade på ökad tydlighet i talet planeras. När det gäller aktuell målgrupp bedöms inte funktion, aktivitet och delaktighet för alla skalor. Manual för ifyllande: 1. Bedömning sker alltid utifrån personens biologiska ålder, ej utvecklingsålder. 2. Ange om bedömningen gjorts med stöd av närstående/anhörig/personal. 3. Skalorna i TOM och Kommunikativ Effektivitet mäts med en 5-gradig ordinalskala, 0-5 p, med definierade nivåer för de hela skalstegen och odefinierade halva skalsteg däremellan vilket ger totalt 11 skalsteg. Enderby et al (2006) rekommenderar följande sex nivåer, Figur 1. 0 = funktionen saknas och 5 = normal funktion för åldern Mycket svår Svår Svår/måttlig Måttlig Lätt Normal 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Figur 1. Rekommenderade nivåer i TOM relaterat till poäng. 4. TOM anpassad skala 10, fylls i utifrån funktion- och aktivitetsnivå, kolumn Kommunikation. Bedömningen görs utan AKK. 5. Skalan Kommunikativ effektivitet avser individens totalkommunikation (eget tal + ev. AKK). Skalan används såväl för AKK-användare som för dem som inte använder AKK. autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd, 2016-11-24 2 (6)

6. Delaktighet mäts med - Primär bedömningsskala i TOM. Delaktighetsskalan ska bedömas utifrån den vuxnes förmåga i de olika omgivningar den vuxne befinner sig i inte omgivningens. 7. Fonologiskalan TOM 2 Fonologisk störning är en ren talproduktionsskala. Skalan är valbar och används för bedömning av funktionsnedsättning och aktivitet i de fall interventioner inriktade på ökad tydlighet i talet genomförts. Kommunikation. TOM Anpassade skalor 10. Psykisk utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning - kommunikation. Bedömning görs av habiliteringen med hjälp av informanter från nätverket. Bedömningen görs utan AKK. Avgör vilken beskrivning som stämmer bäst i det aktuella fallet. Patienten behöver inte förete alla de uppräknade kännetecknen. Använd 0,5 för att ange om en patient är något bättre eller något sämre än en viss beskrivning. Funktionsnedsättning (med hänsyn tagen till åldern) 0. Grav kommunikationsstörning. Funktionsnedsättning inom en mängd områden, däribland tal/språk, sensorik och kognition. Ingen kommunikativ avsikt. 1. Grav/måttlig kommunikationsstörning. Funktionsnedsättning inom flera områden: tal/språk, sensorik, kognition. Kan ha viss ringa förmåga inom ett område, exempelvis grundläggande igenkänning. 2. Måttlig kommunikationsstörning. Måttlig funktionsnedsättning inom flera områden: tal/språk, sensorik, kognition. Det kan finnas en mera uttalad svårighet som dominerar, exempelvis grav artikulationsstörning. 3. Måttlig/lätt kommunikationsstörning. En måttlig funktionsnedsättning avseende tal/språk/sensorik eller kognition. Funktionsnedsättning inom två områden eller färre. 4. Lätt kommunikationsstörning. Mindre påtagliga svårigheter med tal/språk eller sensorik; funktionsnedsättning inom kognitiva områden. 5. Ingen kommunikationsstörning. Ange värde utan AKK(lista med skalsteg 0.0,5.1.1,5 Ange värde utan AKK (lista med skalsteg 0.0,5.1.1,5- Aktivitet (med hänsyn tagen till åldern) 0. Oförmögen att kommunicera på något som helst sätt. Ingen fungerande förståelse ens i kontext. 1. Uppvisar kommunikativ avsikt, men denna varierar. Kan ibland uttrycka grundläggande behov och följa enkla instruktioner i kontext; kan endast göra detta med en tränad kommunikationspartner i välbekanta situationer. Minimal kommunikation med maximal assistans. autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd, 2016-11-24 3 (6)

2. Varaktig förmåga till avsiktlig kommunikation. Begränsad funktionell kommunikation. Varaktig förmåga att uttrycka grundläggande behov. Klarar att följa enkla instruktioner utan kontext. Kommunicerar bättre med en tränad samtalspartner och familjemedlemmar men kan ibland kommunicera grundläggande behov till personer han eller hon inte känner om situationen är välbekant. I hög grad beroende av kontext och ledtrådar. 3. Varaktig förmåga att uttrycka grundläggande behov. Klarar ibland att förmedla mer information än så. Klarar att följa de flesta enkla vardagssamtal i kontext; kan kommunicera lika bra med välbekanta personer och främlingar, oavsett om situationen är obekant eller välbekant. Behöver färre ledtrådar och mindre assistans. 4. Varaktig förmåga att förmedla information, men vissa svårigheter finns med att förmedla mer abstrakta och komplexa tankar. Klarar att förstå nästan all vardaglig konversation men har fortfarande sporadiska svårigheter med mycket komplex information. Mindre kontextberoende. 5. Kommunicerar bra i alla situationer. Ange värde utan AKK(lista med skalsteg 0.0,5.1.1,5 Ange värde utan AKK (lista med skalsteg 0.0,5.1.1,5- Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Bedöms med AKK-hjälpmedel om de används. Använd 0,5 för att ange om en patient är något bättre eller något sämre än en viss beskrivning. 6 Kommunicerar ej avsiktligt (pre-intentionell nivå). 7 Begränsad funktionell kommunikation, kommunicerar endast om saker som finns inom direkt räck- eller synhåll. 8 Använder sig av talljud/talsignaler eller symboler för att kommunicera grundläggande behov till välbekanta personer. 9 Använder sig av talljud/talsignaler eller symboler för att överföra specifik information till välbekanta personer när kontexten är känd. 10 Använder sig av talljud/talsignaler och symboler för att överföra specifik information till välbekanta personer när kontexten inte är känd. Klarar att överföra grundläggande information till nya personer. 11 Överför information till nya personer och klarar att ge specifik information om en mängd olika ämnen. autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd, 2016-11-24 4 (6)

AKK hjälpmedel ja/nej AKK hjälpmedel Ja/Nej Närstående /Personal/ Personen Delaktighet. Mäts med Primär bedömningsskala i TOM. Bedöms med AKK-hjälpmedel om de används. Använd 0,5 för att ange om en patient är något bättre eller något sämre än en viss beskrivning. 12 Ingen självständighet, isolerad, inget socialt liv/ familjeliv. 13 Mycket begränsade valmöjligheter, kontakt i huvudsak yrkesutövare, ingen roll socialt eller i familjen, ringa kontroll över sitt liv. 14 Visst mått av integrering, andras uppskattning och självständighet i en bestämd situation. 15 Integrerad, uppskattad av andra och självständig i ett begränsat antal situationer. 16 Ibland viss begränsning i självständighet, integrering eller roll. 17 Integrerad, uppskattad av andra, intar adekvat roll. Ange värde (lista med skalsteg 0-5) Ange värde (lista med skalsteg 0-5) Ange om AKK-hjälpmedel används ja/nej Ange om AKK-hjälpmedel används ja/nej Ange om Bedömning gjorts med Valfri skala appendix VII: TOM 2. Fonologisk störning Funktionsnedsättning och aktivitet. Används om interventioner planeras som syftar till ökat eller tydligare tal. Avgör vilken beskrivning som stämmer bäst i det aktuella fallet. Patienten behöver inte förete alla de uppräknade kännetecknen. Använd 0,5 för att ange om en patient är något bättre eller något sämre än en viss beskrivning. Funktionsnedsättning (med hänsyn tagen till åldern) 0. Total begränsning av ljudsystemet, använder inga igenkännbara konsonanter. 1. Språkljudssystemet är begränsat; använder ett fåtal igenkännbara ljud inklusive några konsonanter. 2. God användning av konsonanter och vokaler på ettordsnivå men bristfällig överföring av ljud till meningar. Kan i mellan 25 och 50 % av fallen undvika de felaktiga processerna. 3. Kan åstadkomma tydligt tal när han/hon tänker sig för, liksom med hjälp av prompting, men tydligheten försämras i spontantal. Kan i mellan 50 och 75 % av fallen undvika de felaktiga processerna. autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd, 2016-11-24 5 (6)

4. Smärre kvarstående omogna drag; kan ha typiska processer men senare än normalt eller en enda atypisk process. 5. Åldersadekvat tal. Aktivitet (med hänsyn tagen till åldern) 0. Totalt oförståelig för såväl välbekanta som obekanta lyssnare. 1. Delvis förståelig för välbekanta samtalspartner i känd kontext; ansvaret ligger på kommunikationspartnern. 2. Förståelig för välbekanta lyssnare i kontext, delvis förståelig i kontext med obekanta lyssnare; enstaka ord tydliga men i löpande tal sämre kvalitet. 3. Vanligtvis förståelig för välbekanta lyssnare, både med och utan kontext; varierande förståelighet i kontext med obekanta lyssnare; fritt spontantal ofta oförståeligt. 4. Smärre problem men förståelig för alla; tappar ibland i förståelighet vid vissa tillfällen, t.ex. då han/hon är ivrig eller talar i miljö med hög ljudnivå etc. 5. Förståelig med hänsyn tagen till åldern för såväl välbekanta som obekanta lyssnare. Ange om Bedömning gjorts med Ange värde ((lista med skalsteg 0.0,5.1.1,5 autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd, 2016-11-24 6 (6)