Rapport Nr: 1996:1 Luftmiljö inomhus, ett omdiskuterat område, del 1. M Dahl, Skövde 1996 INNEHÅLL SIDA KAPITEL FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND 4 2. SYFTE OCH PROJEKTUPPLÄGGNING 5 2.1 Syfte 5 2.2 Forskningsprojektets upplägg 6 3. INOMHUSMILJÖ, UPPDELNING I DELOMRÅDEN 7 4. INOMHUSMILJÖER SOM DETTA ARBETE BEHANDLAR 8 5. FAKTORER, SOM PÅVERKAR INOMHUSLUFTEN 10 6. AKTUELLA OBJEKT 14 6.1 Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun 15 6.2 Ödenäs skola i Alingsås kommun 17 7. ENKÄTER 18 7.1 Kommentarer till enkätundersökningen 20 8. SLUTSATSER 22 8.1 Orsaker till dålig luftmiljö inomhus 22 8.2 Hur brukarnas belastningar beaktas 24 REFERENSER 25 BILAGOR Bilaga 1 (1 sida) : Intervjuade personer 26 Bilaga 2 (1 sida) : Enkätformulär 27 Bilaga 3 (5 sidor) : Deltagarlista Riksstämman -96 28 1
Förord Detta specialarbete kallat Luftmijlö Inomhus, Ett Omdiskuterat Område är del 1 i ett projekt bestående av 2 delar. Projektet undersöker hur brukares belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av - organisationer - myndigheter samt - personer med påverkande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. I rapporten presenteras bland annat dagens situation i form av 2 praktiska problemfall och resultat från en av författaren utsänd enkät. Arbetet har utförts vid Västerhöjdsgymnasiets teknologiinstitution. Initiativet till arbetet fick jag genom diskussioner med min lärare Civ Ing Stig Strindö som har hjälpt till att utveckla arbetet och bidragit med värdefulla råd och anvisningar till arbetets upplägg. Civ Ing Stig Strindö har också varit min handledare. Värdefull hjälp har lämnats från offentliga myndigheter och enskilda personer. Till alla här nämnda som hjälpt mig under arbetet framförs ett hjärtligt tack. Maj 1996 Magnus Dahl 2
SAMMANFATTNING Syftet med detta specialarbete är att utreda om brukares belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av - organisationer, - myndigheter samt - personer med påverkande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. De byggnadstyper detta arbete behandlar är skolor, daghem och bostäder alltså miljöer som vi alla kommer i kontakt med dagligen. Bakgrunden till detta specialarbete är att klagomål på inomhusluften har ökat under de senaste decennierna. Brukare / lokalnyttjare påtalar diffusa hälsoproblem som relateras till inomhusluften. Författaren är osäker över hur dagens utredningar behandlar de verksamhetsberoende faktorerna på inomhusluften, vilket kan ha en bidragande orsak till människors påtalade hälsoproblem. I detta projekt ingår följande. 1) Presentation över dagens situation för de ovan nämnda byggnadstyperna samt grundläggande fakta om hur de verksamhetsberoende faktorer påverkar människan. 2) Enkätundersökning genom ett skriftligt formulär och en personlig intervju angående verksamhetens betydelse för inomhusluftens kvalitet. Enkätundersökningen riktas även till personer som arbetar med två olika aktuella problemfall. Författaren har kunnat konstatera genom utredningar och media att när klagomål på inomhusluften av brukare påtalas, så anses först och främst den tekniska produkten byggnaden vara grundorsaken till de påtalade hälsoproblemen. Undersökningen visar att en stor majoritet av de svarande påtalade att de verksamhetsberoende faktorerna har betydelse för inomhusluftens kvalitet. Att då saknaden av de verksamhetsberoende faktorerna såväl i övergripande rapporter som - ledande konferenser till - rena problemfall förefaller i detta sammanhang märkligt. 3
KAPITEL 1. BAKGRUND Den svenska bostadsstandarden har aldrig varit så hög som idag. För mindre än 100 år sedan var trångboddhet och kalla, smutsiga bostäder en vanlig företeelse. I sådana bostadsmiljöer skapades förutsättningar för spridning av infektionssjukdomar och andra hälsoproblem. Bostadsbeståndet har sedan dess genomgått en enastående utveckling både utrymmes och komfortmässigt. Problem med luftmiljön inomhus genom klagomål från brukare har dock ökat under de senaste decennierna och blivit ett allt mer debatterat område. Problemen som påtalas är hälsoproblem hos brukare och lokalnyttjare som man vill sätta i samband med inomhusluften i en viss byggnad. De byggnadstyper som har blivit starkt utsatta för dessa problem är bl.a. skolor, daghem, kontor och bostadsbyggnader. De hälsoproblem brukare / lokalnyttjare anger är ofta ospecifika och dessutom vanligt förekommande hos hela befolkningen såsom huvudvärk, trötthet, slemmhinne och hudbesvär. Grundorsakerna till hälsoproblemen är många gånger svåra att fastställa och ofta antags byggnaden ha tekniska brister som orsakar problemen. I de fall tekniska mätningar genomförts är det svårt att finna några förklarande faktorer. Även medias bevakning av området ger en ganska diffus bild av problemen, och byggnaden anses ofta vara grundorsaken till hälsoproblemen. Dessutom den typ av debatt som ofta pågår i media bl.a. med uttryck såsom sjuka hus och daghems sjukan förstärker oron för hälsoproblem hos brukare och berörda parter. Sällan påtalas verksamheten i problemhusen. För att en byggnad skall ha en sund kvalitet på inomhusluften fordras det att byggnaden inte belastas på ett mer omfattande sätt än vad de tekniska förutsättningarna tillåter. Belastningsfaktorer som tobaksrökning, pälsdjur, miljö / inredningsval etc. samt bristfälliga städrutiner kan ge omfattande belastningar på inomhusluften så möjligheten för teknisk kompensation är i det närmaste omöjligt. En annan viktig faktor som man med tekniska åtgärder ej heller kan kompensera är allergikernas problem. En stor del av Sveriges befolkning speciellt barnen har idag någon form av överkänslighet, och såväl direkta som indirekta kontakter går ju ej att rent tekniskt kompensera. En viktig bas att fastställa vid problemsituationer är vilka av de två faktorerna byggnaden eller dess verksamhet, inkl, miljöval som kan vara grundorsaken till brukares och lokalnyttjares hälsoproblem. 4
KAPITEL 2. SYFTE OCH PROJEKTUPPLÄGGNING 2.1 Syfte Det är idag osäkert om de utredningar som utförs vid klagomål på inomhusluften är tillräckligt kompletta för att man med säkerhet skall kunna vidta riktiga åtgärder. Det föreligger en överhängande risk att viktiga påverkande aspekter förbises såsom brukarnas belastningsfaktorer. Dessutom fordras ett rimligt underhåll av byggnaden så att konstruktionen fungerar på ett sätt den är avsedd för. Syftet med detta projekt är följande gällande området luftmiljö inomhus: Utreda om brukarnas belastning på inomhusluften beaktas i olika sammanhang och situationer av organisationer, myndigheter samt människor med ledande ställning och erfarenhet inom området när klagomål på inomhusluften uppkommer och hälsoproblem påtalas. 5
2.2 Forskningsprojektets upplägg Detta projekt är koncentrerat till två arbetsområden, - litteraturstudier - kontakter med personer inom området. För att erhålla en sammanhängande bild över dagens situation planeras som första åtgärd att insamla information över området. Ett utarbetat program ser ut enligt följande: 1) Genomgång av befintlig litteratur. 2) En direkt kontakt till berörda parter hos myndigheter, organisationer och privatpersoner med erfarenhet från det praktiska området via ett enkätformulär. Litteraturstudier Litteratursökningen är koncentrerad på grundläggande fakta om inomhusluft samt hälsoproblem i bostäder, skolor och daghem. Övriga lokaler (industrier mm) har tagits med i den mån litteraturen behandlar frågor av allmän betydelse. Kontakter med berörda parter Genom media har författaren erhållit information om två aktuella fall där olika problemställningar diskuteras. Kontakter med berörda parter för de två fallen sker genom enkätutskick som till viss del kompletterades med telefonkontakter. I enkätundersökningen som genomförs får personer svara på frågor om vad de tror framförallt sammanhänger med brukares påtalade hälsoproblem, byggnaden eller dess verksamhet. Genom denna undersökning hoppas författaren på att erhålla viktig information om hur dessa betydelsefulla parter ställer sig i frågan om brukarnas påverkan på inomhusluftens kvalitet. I bilaga 1 redovisas lista över utvalda personer för denna enkät. 6
KAPITEL 3. INOMHUSMILJÖ, UPPDELNING I DELOMRÅDEN Basen för inomhusluftens kvalité är uteluften kring byggnaden som varierar såväl geografiskt som tidsmässigt under året. Halten föroreningar i luften inomhus skiljer sig också i olika typer av miljöer som byggnaden blir utsatt för. I t.ex. ett stall är halten av partikulära föroreningar mångtals gånger större än i ett normalt bostadshus. Tunga typer av belastad inomhusluft gällande gasformiga föroreningar finner vi många gånger inom den kemiska industrin. Höga halter av partikulära föroreningar och bakterier hittar vi i miljöer såsom stall och idrottshallar, alltså miljöer som många kommer i kontakt med. I bostäder och skolor finns det många gånger höga halter partikulära organismer, fast många av dem är medtagna från de ovan uppräknade miljöerna eller från egen belastning t.ex. genom husdjur och rökning som gör att byggnaden även utsätts för en indirekt belastning. I motsatts till dessa miljöer som detta arbete berör finns det renrum som fungerar enligt den så kallade renrumstekniken. Denna teknik är ofta förekommande inom elektronikindustrin och sjukvården där krav på renlighet är hårda. I dessa miljöer är det mycket viktigt att eliminera antalet luftburna partiklar, då dessa föroreningar kan bli förödande för verksamheten som bedrivs. Termen inomhusmiljö kan bl.a. delas in i följande 3 områden: termisk miljö, luftmiljö och psykosocial miljö. Termisk miljö Människan värmebalans påverkas av den termiska miljön, och de externa påverkande fysiska förhållandena som råder i den omgivande miljön. Framför allt ingår här lufthastighet, luftfuktighet och medelstrålningstemperatur. De faktorer som vi människor själva kan påverkaka är aktivitet och klädsel. Hur den termiska miljön upplevs är många gånger individuellt, men viktigt är att byggnaden erhåller en jämn och i rummet fördelad ventilation. Luftmiljö Den luft som vi människor inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Föroreningarna kan vara gasformiga och partikulära. Omfattningen av dessa föroreningar har stor påverkan på luftmiljöns kvalitet. Orsaker till att föroreningars uppkomst beror bl.a. på att de avges från växter, människor, djur, rökning mm. Pykosocial miljö Hur vi människor upplever våran omgivning och oss själva är en förenklad förklaring av termen psykosocial miljö. Resultat från undersökningar gällande den psykosociala miljön är både svårbedömda och svårtolkade. Detta p.g.a. att det ej finns säkra kopplingar mellan påtalade hälsoproblem och den tekniska produkten byggnaden. 7
KAPITEL 4. INOMHUSMILJÖER SOM DETTA ARBETE BEHANDLAR Under de senaste åren har uppmärksamheten riktats mot inomhusluften som en bidragande orsak till ökningen av allergier och astma i Sverige. Ofta berörda byggnadstyper inom detta område är skolor, daghem och bostäder, vilket är oroväckande. Skolan är idag Sveriges största arbetsplats med ungefär 1,5 miljoner människor som arbetar inom detta område (se Foucard m.fl.). En stor del av barnen i Sverige har allergiska besvär. Enligt studier som har gjorts om skolbarns hälsa visade det sig att mellan 1/5 och 1/3 av alla elever hade någon form av överkänslighet. (se Foucard m.fl.). Problem med luften inomhus i våra bostäder har också uppmärksammats under de senaste åren. Hyresgäster uppger hälsoproblem och inomhusluften anses vara grundorsaken till problemen. Detta arbete behandlar alltså inomhusluften i de byggnadstyper vi kommer i kontakt med dagligen typ skolor, daghem, och bostäder. Detta är miljöer som har vissa utarbetade krav vad gäller konstruktionsutformning, städning, ventilation etc. Hur dessa krav uppföljs och hur dagens situation ser ut för de tre byggnadstyperna behandlas nedan. Bostäder Denna byggnadstyp utsätts relativt ofta för klagomål på inomhusluften. Hyresgäster anger ofta symptom såsom trötthet, huvudvärk, torr hud mm. Klagomålen handlar ofta om instängd luft, torr luft, buller, drag samt damm och smuts. I enkätundersökningar som har gjorts (Norlén, Andersson -93) visade det sig att klagomål på inomhusluften är vanligastgast (10-14%) i de stora flerbostadshusen med 51 eller fler vuxna boende. I de mindre och mellanstora husen är klagomålen inte lika omfattande. I småhus är klagomål minst vanligt, endast 2-4% har klagomål på inomhusluften (se Norlén, Andersson -93.) Att ventilationen i våra bostäder är eftersatt påtalas ofta, ungefär 4/5 av småhusen och hälften av lägenheterna uppfyller inte ventilationsnormen 0,5 luftomsättningar per timme (Norlén, Andersson -93). Vid hälsoproblem påtalas ofta från hyresgäster att det är den tekniska produkten byggnaden som är grundorsaken till problemen. Andra belastningsfaktorer för inomhusluften behandlas mer sällan. Detta är anmärkningsvärt eftersom det handlar om stora resurser för bostadsbolag respektive kommuner om det bedöms att en ombyggnad skall ske. En ombyggnad som kanske visar sig vara helt i onödan när grundproblemet i själva verket kan ligga hos bostadsbrukarnas verksamhet inkl.miljöval. Skolan Skolan är som tidigare sagt Sveriges största arbetsplats. Där arbetar cirka 1,5 miljoner människor varav 80% av dessa är elever (se Foucard m.fl. 91). Ett stort antal elever (20-30%) lider av någon form av överkänslighet ( Foucard m.fl. -91). De problem med inomhusluft som figurerar i skolmiljön är liksom de som hyresgäster anger diffusa, dålig luft obehaglig lukt o.s.v. De hälsoproblem som anges är bl.a. huvudvärk, trötthet, ögon och näsproblem samt hudtorrhet, alltså problem som inte är helt ovanligt förekommande hos hela befolkningen. 8
Eftersom skolgång är obligatoriskt bör stränga krav ställas på skolmiljön. En god inomhusmiljö är viktigt för alla och i synnerhet för de mindre barnen gällande allergiska besvär. På många platser i Sverige är tyvärr underhållet av skolans lokaler beklagligt eftersatt. Den hygieniska standarden är många gånger låg på grund av dålig skötsel och otillräcklig ventilation. Nu i besparingstider måste skolorna göra ytterligare besparingar och för att minska på kostnaderna görs nedskärningar såväl gällande städning som uppvärmning. Andra problem såsom fuktskador med mikrobiell växt är ett utbrett problem i skolorna vilka ofta ökar vid byggtekniska fel. Likaså här som inom bostadsbeståndet påtalas det att problem med inomhusluften beror på byggtekniska fel. Hur de olika belastningsfaktorerna mikroorganismer, dammpartiklar och pälsdjur mm påverkar inomhusluften och människor behandlas i kapitel 5. Daghem I Sverige är daghemmen en byggnadstyp som ofta figurerar i media när man talar om dålig inomhusluft. Tekniska mätningar som har genomförts men har ej kunnat finna några säkerställda förklarande faktorer gällande människors hälsoproblem. Detta kan medföra att problem ej tas på allvar med stor risk för konfliktsituationer. I media talas det då om t.ex. daghemssjukan vilket kan späda på dessa reaktioner och förvärrar oron för ohälsa hos berörda parter. Det är idag en mycket stor del av barnen som tillbringar ungefär 1/3 av dygnets 24 timmar på ett daghem. Därför borde det vara av största angelägenhet att problemen löses, men problemen är föga nya. Redan för flera decennier sedan började man prata om problem med inomhusluften på daghemmen. När problem med inomhusluften uppkommer påtalas det ofta att daghemmen har torr luft, mögelproblem, dålig ventilation mm. Daghemsproblemen är extra påtryckande eftersom barn upp till 5 år löper större risk än vuxna att insjukna i någon atopisk sjukdom och då blir miljön under denna tid speciellt viktig. När problem dyker upp så brukar ofta provisoriska lokaler uppföras och någon form av teknisk åtgärd utförs i problembyggnaden. Förhoppningsvis blir resultatet tillfredsställande, dvs klagomål avtar, men även här påtalas sällan om verksamheten har någon betydelse för inomhusluftens kvalitet. 9
KAPITEL 5. FAKTORER, SOM PÅVERKAR INOMHUSLUFTEN Luften inomhus består som tidigare nämnt av föroreningar från t.ex. trafik, växter och industrier. Vid transporten genom tilluftsystemet kan luften förorenas av partiklar, fibrer och ämnen från komponenter som filter och lagrad smuts. Finns det därtill i systemet förutsättningar för mikrobiell tillväxt kan detta ytterligare förorena luften. I rummet tillkommer föroreningar från människor, djur och andra belastningar såsom tobaksrökning, städning, öppen förbränning och matlagning. Nedan följer en sammanfattning på olika luftbelastningar bl.a. övergripande om partiklar samt de mikrobiologiska faktorerna och deras eventuella påverkan på människan. Partiklar Den största partikelspridaren för inomhusluften som detta arbete behandlar är många gånger människan. Helt naturligt avger vi mer än tiotusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiskt små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. Detta fenomen förklaras av att hudens yttersta cellager ständigt omsätts. Andra viktiga partikelspridare inomhus är tobaksrökning, husdjur och öppen förbränning i t.ex. fotogenkamin. Alla partiklar rör sig genom de rörelser som sker i luften. Det är storleken och tyngden på partiklarna som avgör hur länge de blir luftburna. I rum med en bra ventilation och aktiva människor blir partiklar av storleken större än 5 mikrometer regelbundet luftburna. Gällande de mindre partiklarna blir de luftburna betydlig längre även när aktivitet ej råder i rummet och dessa partiklar når djupare ned i luftvägarna. De partiklar som är större och tyngre faller alltså till marken snabbare och kan därmed lättare elimineras genom städning. Här bör då beaktas de neddragningar som sker gällande offentliga städinsatser bl.a. skolor och daghem och den negativa inverkan detta medför bl.a. för luftkvaliteten. I stort sett alla organiska partiklar som kan reagera med proteiner kan medföra allergiska luftbesvär. Damm innehåller en stor mängd specifika allergen som transporteras med partiklar i luften. Bortsett från inverkan av tobaksrök och vissa allergen är kunskapen om betydelsen av partiklar inomhus bristfällig. Enligt läkarkåren finns det inget som motsätter att en förhöjd partikelhalt i inomhusluften medför en ökad belastning på luftvägarna. Partikelhalten i luften bör därför hållas låg vilket kan ske genom god städning, god ventilation samt rätt miljö inkl. husdjurshanteringen. 10
Mikrobiologiska faktorer Luftburna mikroorganismer, svampsporer och bakterieceller förekommer i alla inomhusmiljöer. Svampar förekommer såväl utomhus som inomhus, men vi exponeras för sporer i första hand från luften utomhus under sommarhalvåret. Halt och arter samvarierar primärt med förekomsten utomhus. Halten av bakterier i rumsluft varierar i första hand med personbelastningen. Personers aktivitetsnivå liksom förekomsten av damm spelar också roll för halten mikroorganismer i inomhusluften. I skolor och bostäder finner man därför oftare högre halter av mikroorganismer än i kontorsbyggnader (se Sundell, Kjellman -95). I vissa fall kan halten av mikroorganismer i luften vara högre inomhus än utomhus vilket beror på luftfuktare eller mikrobiell växt i t.ex. byggnadskonstruktion, blomkrukor mm. Mikrobiologisk växt som givetvis helt naturligt förekommer inuti i en byggnadskonstruktion, i t.ex. isoleringsmaterial, på regelverk, innebär inte automatiskt en förhöjning av koncentrationen luftburna mikroorganismer i inomhusluften. När problemsituationer uppstår brukar man ofta hänvisa till mögellukt. Denna lukt beror många gånger på någon substans som mikroorganismer producerar vid sin ämnesomsättning, bl.a. högre alkoholer, ketoner och organiska syror. Det är dessa ämnen som kan svara för de luktproblem som brukar sammankopplas med luktproblem ( Sundell, Kjellman -95). Åtgärder mot mögelskador kan lätt bli mycket kostsamma, med stora ingrepp i byggnaden. Folkhälsoinstitutet föreslår följande kombinationer av enkla metoder - Ökad fönstervädring. - Inga ouppvärmda rum under vintern. - Ingen torkning av tvätt inomhus. - Snabba reparationer av vattenläckage. - Ökad renhållning. - Ökad badrumsventilation. - Färre växter inomhus. Ovanstående faktorer kan medföra en väsentlig minskning i halten luftburna mögelsporer i mögelskadade bostäder. ( Sundell, Kjellman -95) Omfattningen av mögelsporer i luften är som tidigare nämnt störst under sommmarhalvåret då den mest omfattande svampsporspridningen sker. Det är under denna period som svampallergiska barn har sin topp i sina besvär. Allergi mot svamp är ytterst ovanligt och förekommer nästan aldrig om inte barnet samtidigt har pollen eller djurallergi (se Foucard m.fl. 91). Det är uppskattat att ungefär 1% av befolkningen i Sverige är sensibiliserad mot svamp som Alternaria och Cladosporium. Förhållandet gällande grässensibilisering är cirka 10 gånger vanligare ( Sundell, Kjellman -95). Vid insatser mot sk. mögelhus har tyvärr mycket sällan hälsoeffekterna av åtgärderna redovisats varför slutsatser om samband mellan de påvisade skadorna och hälsoeffekter inte kunnat dras. 11
Tobaksrök Tobaksrökning är den väsentligaste av kända inomhusföroreningar. Barn som utsätts för indirekt och passiv rökning får oftare luftväginfektioner av typ lunginflammation och bronkit samt fordrar därmed oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras för dessa faktorer ( se Sundell, Kjellman -95). Passiv rökning är en mycket vanlig bakgrundsfaktor hos barn som utvecklar astma. Exponering av tobaksrök kombinerat med fuktproblem har medfört en markant ökning av astma och allergier hos barn. 20-30 % av astmafallen hos barn beräknas bero på passiv rökning. De barn som framförallt drabbas av astma är eksembarn med rökande föräldrar som bidrar till att astma senare utvecklas. (se Sundell, Kjellman -95). Förutom hälsoproblem som bronkit, lunginflammation samt allergier utsätts barnen i rökig miljö också för en större lungcancerrisk än ett barn utan rökande föräldrar. Alla barn bör därför få växa upp i en rökfri miljö. Pälsdjur Husdjur som katter, hundar och gnagare är idag en mycket vanlig företeelse i våra bostäder. De förekommer i ungefär varannan barnfamilj i Sverige. Alla pälsbärande djur utan undantag är allergener dvs sprider allergiframkallande ämnen från bl.a. hud, päls, saliv och avföring. Antalet hundar och katter i Sverige uppskattas idag till vardera 800 000 (se Sundell, Kjellman -95). De allergena ämnena förs med från hemmet till olika allmänna miljöer i t.ex. hår och kläder och avges senare inte minst i samband med aktiviteter. Klara samband är visade mellan tidig exponering för pälsdjur i spädbarnsåldern, och senare sensibilisering för pälsdjur ( Sundell, Kjellman -95). Pälsdjurallergi är den vanligaste allergin bland skolbarn med astma vilket redovisas i litteraturen Allergi och Astma Hos Barn från en undersökning i Göteborg. I denna undersökning redovisas att två av tre skolbarn med astma också hade pälsdjursallergi. Nivåerna av allergen i allmänna lokaler som skolor och barnstugor är ofta tillräckliga för sensibilisering och för akuta besvär hos den redan sensibiliserade ( Sundell, Kjellman -95). Framför allt exponering av pälsdjur under de första levnadsåren bör alltså undvikas, ( Sundell, Kjellman -95). För att i möjligaste mån minska risken för astma bör personer och barnfamiljer med allergier eller astmabenägna barn undvika att skaffa pälsdjur (se Foucard m.fl.-91). Ventilation Den i allergisynpunkt kanske väsentligaste byggnadsfaktorn är ventilationen. Ventilationens uppgift i en byggnad är utbyte av förorenad luft mot friskare luft utifrån. Utvecklingen från självdragsystem till moderna fläcktstyrda system har blivit nödvändigt p.g.a. ändringar i byggnadsteknik och arkitektonisk utformning. Inom bostadsektorn har övergången från byggande av smala bostadshus med möjlighet att ha hygienutrymmen vid fasad med fönster, till bredare byggnader med mörkt belägna hygienutrymmen ökat kraven på mer avancerade tekniska ventilationsystem. De senare ventilationsystemen har ofta återluftföring, en del av frånluften återförs som tilluft eller någon form av värmeåtervinning. Dock har det visat sig att byggnader fått problem med denna typ av ventilationsystem. Den ventilation vi idag har i Sverige ligger många gånger under de idag gällande 12
nybyggnadsreglerna. Detta p.g.a. att för respektive byggnad gäller de krav som rådde vid uppförandet av byggnaden eller en mer omfattande renovering. I rum med normal takhöjd är kraven idag 0.35 l/sm 2, ett värde som motsvarar 0,5 luftomsättningar per timme. Erfarenheter från många utredningar om ventilationen visar att många installationer inte fungerar på avsett sätt. Boverket har därför infört krav på återkommande funktionskontroll av ventilationen i byggnader. Kommentar [RB1]: Städning För att kontinuerligt kunna hålla luften någorlunda ren förutsätts en bra städeffektivitet. Rengöring för bort potentiellt luftburna föroreningar i byggnader. Rengöring av invändiga ytor har därför stor betydelse för de hygieniska förhållandena samt luftens kvalitet inomhus. Depåalstrade ytor, t.ex. vissa textila golv har visat sig medföra ökad grad för smuts och föroreningar. Det minskade bruket av våttorkning och fönstervädring av sängkläder tros ha ökat koncentrationen av dammpartiklar och kvalster i inomhusluften vilket kan utlösa allergiska problem ( se Sundell, Kjellman -95). 13
KAPITEL 6. AKTUELLA OBJEKT Författaren har valt att belysa två olika problemställningar som har figurerat i media under året. Från mediautlåtande framkommer följande våren 1996. 1) Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda kommun. Här har brukarna framfört klagomål på inomhusluften och påtalade hälsoproblemen hos såväl barn som personal påstås vara orsakade av den dåliga inomhusmiljön. 2) Ödenäs skola i Alingsås Kommun med nöjda brukare och här man dessutom genom uppföljning undersökt luften inomhus bl.a. genom luftmätningar som visat sig vara klart acceptabla Den typ av debatt som massmedia ofta för skapar sannolikt en osäkerhet hos många människor bland annat över vad som är normal respektive onormal luftmiljö. Genom uttryck som sjukahussjukan, daghemssjukan etc. späder man på oron för ohälsa hos berörda parter. Problemen med så kallade sjuka hus aktualiseras vanligtvis när lokalnyttjare och boende klagar på att man mår dåligt och det bedöms ofta att byggnaden är sjuk. För fastighetsägare som ställs inför denna typ av problem kan en svårhanterlig situation uppstå. Dialogen mellan de klagande personerna och fastighetsägarna speglas många gånger av osäkerhet i vad problemen egentligen kan bero på. I en sådan situation är det många gånger lättare att utföra någon form av praktiska årgärdsinsats, t.ex. ombyggnad och därefter hoppas på att klagomålen upphör. Men den reella nyttan av insatserna är mycket svåra att fastställa. 14
6.1 Daghemmet Björkhyddan i Vårgårda Kommun Daghemmet björkhyddan är en daglig arbetsplats / vistelseplats för 19 barnskötare och 59 barn. Totalt alltså 78 personer som dagligen skall kunna vistas cirka 8 timmar tillsammans under samma tak. Björkhyddan är en enplansbyggnad i trä och är byggd under 1970-talet. Golven är uppreglade med spikreglar som är ingjutna i betongplattan. Plattan har försetts med en fuktspärr bestående av ett lager asfalt. Problemen på daghemmet uppmärksammades redan 1992 då miljökontoret genomförde en inventering av inomhusmiljön i kommunens skolor och daghem. En s.k. mögelhund gjorde då vissa markeringar vilket påtalas bero på mögel men en ökad mikrobiell aktivitet har därefter ej konstaterats. I början av 1995 när miljökontoret gjorde en uppföljning av rapporten från -92 betonades hälsoproblem hos barn och personal, som upplever byggnaden som grundorsaken till sina sjuksymptom. Hälsoproblemen som påtalas är heshet, hosta, täppt näsa, man är tung i huvudet och trött. Föräldrarna rapporterar också om en hög frekvens av luftrörsbesvär. Det är främst de allergiska barnen som upplever besvär i daghemsmiljön vilket i denna typ av miljö ej bör vara är speciellt uppseendeväckande. De orsaker till problemen som nämns i en rapport utförd av Statens Forsknings och Provningsanstalt är antagna mögelproblem och vissa lukter. Dock har det visats sig att barnen ej har en än högre frekvens av allergiska besvär än normalt (referensmaterialet) vilket påvisas i en hälsoundersökning. Däremot långdragna hostperioder och upprepade förkylningar förekommer i större utsträckning än referensmaterialet, vilket i och för sig kan hänga samman med att undersökningen genomförts under förkylningstider. När Statens Forsknings och Provningsanstalt (SP) undersökte lokalerna gjordes en bedömning att åtgärder måste vidtas för att förbättra inomhusmiljön. Dålig lukt från material och troliga mögelhärdar sprids inomhus och dessa föroreningar kan vara orsaken till de hälsoproblemen som råder enligt SP. I samband med författarens samtal med tekniska kontoret i Vårgårda kommun så utgår SP ifrån att problemen helt och hållet beror på tekniska brister i byggnaden. De tekniska bristerna är i detta fall påtagliga bl.a. vattenläckage i vinklar. Sådana brister måste naturligtvis rättas till men att de skulle vara grundorsakerna till hälsoproblemen är värt att betänka. Några allergiska attacker bland brukarna har ej förekommit men tidigare nämnda sjuksymptom har som sagt påtalats. Värt att poängtera är att mätningar av inomhusluftens mikrobiella halt visade inga onormala värden. Ett annat viktigt påtalande är att problemen ej är kontinuerliga utan förekommer då och då. Tekniska kontoret poängterade ytterligare att ventilationssytemet är väldigt dåligt men kommer att bytas ut mot ett nytt effektivare system med ventilerade golv och styrutrustning. 15
I mediautlåtande framkommer ej personbelastningen från brukarna som någon viktig faktor för inomhusluftens kvalitet. Miljöförvaltningen i Vårgårda kommun påtalar att byggnaden är den största belastningsfaktorn för luftmiljöns kvalitet, och verksamheten med dess olika belastningar har endast ringa betydelse. Vad som styrker miljöförvaltningens ståndpunkt redovisas ej i mediautlåtandet. Även via enkätformulär påtalas från miljöförvaltningen denna ståndpunkt. Frågan är om det går att på detta sätt till stor del utesluta de faktorer som verksamheten medför och ändock kunna lösa de grundproblem som råder. Just i detta daghem vistas 78 personer vilket innebär att byggnaden utsätts för allergener från 78 olika miljöer. Antagligen finns i flertal av dessa miljöer olika, för överkänsliga / allergiker, negativa faktorer såsom husdjur, kamrater som vistas i stall, rökning etc som man därmed indirekt belastas för och därmed ständigt löper risk att reagera mot. Dock har vi här ett exempel på hur stor osäkerheten är inom detta område hos berörda parter och detta gäller inte bara miljöförvaltning utan även tekniska kontoret och brukare. De två förstnämnda är myndigheter som har ett stort ansvar inför kommuninvånarna. Risken är alltså stor att felaktiga åtgärder som är kostsamma kan ske när beslutsfattarna bara har antaganden som beslutsunderlag. Behovet av ytterligare kunskap inom området inomhusmiljö är alltså oroväckande stort liksom behovet av tillförlitlig mätutrustning. Detta för att bl.a. i detta ärende öka förutsättningarna för rätt insats. 16
6.2 Ödenäs skola i Alingsås Kommun Ödenäs skola är en kulturhistorisk intressant byggnad som varit föremål för om och tillbyggnad under året. Skolan är byggd 1913 och har fortfarande kvar sin originaltoning såsom veranda, fönsterarmatur samt pärlspont i tak och väggar. Skolan har ett elevantal strax under hundra. I mediautlåtande framkom att det förekommer dålig luft i våra skolor och att detta är ett välkänt problem. Men detta har ej påtalats i Ödenäs och inför byggnadsinsatserna befarade man att mekaniska ventilationssystem med från / tilluft och värmeväxling ofta inte klarar av att skapa ett behagligt inomhusklimat och i Ödenäs har man tagit fasta på detta. Vid ombyggnaden fick man också dispens att testa en annorlunda ventilation än det normsystemet kräver. Det var personalen som var drivande till den konstruktionslösning som genomfördes. Som orsak påtalar personalen att de vill minska risken för framtida problem. De allmänna problem med inomhusluften som råder i vårt samhälle har här beaktats. För att unvika eventuella framtida problem så har fastighetsavdelningen på Alingsås kommuns gjort förpliktelser till kontrollerande myndighet för att garantera att normsystemet efterlevs. I kombination med brukarnas önskemål har ett aktivertat tilluftsystem med luftintag via en brunn på utegården installerats. Effekterna av den nya installationen har visat sig vara lyckosam och brukarna påtalas vara nöjda med utvecklingen. 17
KAPITEL 7. ENKÄTER För att erhålla uppgifter om vad olika för området viktiga myndigheter och organisationer har för uppfattning om orsakerna till folks påtalade hälsoproblem som relateras till boendemiljön har författaren genomfört en enkätundersökning. Kontakten har riktat sig till bl.a. myndigheter som har en betydande roll när problem med inomhusluft diskuteras t.ex. tekniska kontor, miljöförvaltningar, Socialstyrelsen, Boverket, Folkhälsoinstitutet, Astma och Allergiförbundet mm. Även media och enskilda personer med erfarenhet från området har också tilldelats enkäter. Sammanlagt 20 personer har kontaktats gällande enkätformuläret, vars utseende redovisas under bilaga 2. Summering av enkätsvaren Antal utskick: 20 st Antal svar: 15 st vilket innebär en svarsfrekvens på 75 %. Svaren redovisas i följande tabeller 1-3. Frågeställning: Bedömer man att hälsoproblemvid klagomål på inomhusluften framför allt sammanhänger med följande faktorer. A: Byggnadens verksamhet (svaret redovisas i tabell 1). Tabell 1: Ja Nej Både ja / nej Frågan lämnades obesvarad Antal 7 1 4 3 % 47 7 27 20 B: Den tekniska produkten byggnaden och att verksamheten därmed har mindre betydelse (svaret redovisas i tabell 2) Tabell 2: Ja Nej Både ja / nej Frågan lämnades obesvarad Antal 8 2 2 3 % 53 13 13 20 18
Ett förtydligande kan här göras under fråga 1. Gällande svarsgruppen både ja / nej. Här kunde svarande ej utesluta något av de 2 alternativen vilket innebär att de verksamhetsberoende faktorerna ej är av underordnad betydelse och därmed tillfaller svarsgrupp ja. Därmed kan tabell 1 begränsas till 3 grupper med utseende enligt nedanstående tabell 3. Tabell 3: Ja Nej Frågan lämnades obesvarad Antal 11 1 3 % 73 7 20 I tabell 3 påvisar resultatet, 73 % av de svarande att de verksamhetsberoende faktorerna har betydelse i samband med människors hälsoproblem som relateras till den tekniska produkten byggnaden. Trots detta är det förhållandevis sällan som dessa faktorer påtalas när denna typ av problemställningar behandlas. Som exempelvis vid Bygg och Fastighetssektorns Riksstämma 96, se den inom området tunga deltagarlistan under bilaga 3, här de flesta föreläsare endast beaktade den tekniska produkten byggnaden som utgångspunkt för rådande problemsituation. Men man konstaterade också att det inte finns fastställda samband rörande brukares hälsoproblem och tekniska brister i byggnaden, detta då det även konstaterats tekniska brister i byggnaden. Likaså anmärktes det att det går olika mode i förklaringar i vad orsakerna kan vara. Detta visar hur stort behovet av ytterligare kunskap är inom detta område. 19
Kapitel 7.1 Kommentarer till enkätundersökningen. Organisationer Enkäten riktas till Folkhälsoinstitutet och Astma-Allergiförbundet som bör ha kunskaper om vad orsaker till människors påtalade hälsoproblem kan vara. Likaså tilldelades också Hyresgästföreningens riksförbund enkäten. Båda utskicken sändes tillbaka besvarade. Astma-Allergiförbundet svarade att brukares klagomål på inomhusluften framför allt sammanhänger med den tekniska produkten byggnaden och att verksamheten har mindre betydelse för inomhusluftens kvalitet och styrker sina bedömningar på olika studier som har gjorts i Göteborg och Sundsvall. Folkhälsoinstitutet påpekade däremot att byggnadens funktion och verksamhet samspelar och påtalar att verksamheten skall vara anpassad till byggnaden. Hyresgästföreningens riksförbund anger att byggnaden är den grundläggande utlösningsfaktorn för påtalade hälsoproblem i samband med klagomål på inomhusluften. Dålig ventilation och emissioner från byggmaterial anges som orsaker Myndigheter De flesta av enkäterna (14 st) skickades till myndigheter som har stor betydelse när problem med inomhusluften diskuteras t.ex. tekniska kontor och miljöförvaltningar. Svarsfrekvensen var 67 % vilket är mycket tillfredsställande. Boverket, tekniska kontoret i Skövde kommun och fastighetskontoret i Alingsås kommun påpekar att verksamheten är den största orsaken till hälsoproblem vid klagomål på inomhusluften. Boverket anser att verksamheten först och främst har större betydelse vid processtekniska verksamheter samt vid lokaler med hög personbelastning, t.ex. skolor och samlingslokaler etc. Rapporter från byggforskningsrådet anges som styrkanden. Av de svarande myndigheterna påtalar 50 % att både byggnaden och verksamheten har betydelse, fast byggnadens påverkan har störst betydelse av de två. Statens Forsknings och Provningsanstalt (SP) säger att byggnaden har störst betydelse och hänvisar till litteratur inom området men SP nämner också att okunskapen inom området är stort och vet inte vilka föroreningar som utlöser hälsoproblemen. Marie Becker på Socialstyrelsen som har erfarenhet inom hälsoskydd påtalar också att verksamheten spelar en betydande roll för inomhusluftens kvalitet och styrker detta på praktisk erfarenhet inom området. Att byggnaden är den grundläggande orsaken för hälsoproblem anser miljöförvaltningen i Vårgårda kommun. Här anges också eftersatt städning och dålig ventilation som de största orsakerna till människors hälsoproblem. Dock tas ej någon större hänsyn till brukarnas belastningar och detta styrks genom erfarenhet från praktiska inspektioner. 20