Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd...18 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...21 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...22 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder...25 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning...26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m...30 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....44 1:3 Handikappersättningar...52 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m...53 1:5 Ersättning för kroppsskador...57 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..59 2:1 Försäkringskassan...60 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag...64 1:2 Föräldraförsäkring...66 1:3 Underhållsstöd...81 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...85 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...87 1:8 Bostadsbidrag...90 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 6 maj 2010 redovisa utgiftsprognoser för 2010 2014 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år 2010. miljarder kronor 200 188 180 24 160 183 181 180 179 180 26 28 29 30 32 140 120 100 102 93 86 83 79 76 80 60 40 20 0 62 64 67 69 71 72 2009 år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder år 2009 till 181 miljarder år 2011 för att sedan ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 76 miljarder år 2014. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 32 miljarder år 2014. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, 3

Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 72 miljarder år 2014. I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 Anslagna medel 184,8 Summa tilldelade medel 184,6 Prognos, sakanslag 182,8 180,7 180,2 179,4 179,8 Avvikelse från anslagna medel 2,0 Avvikelse från tilldelade medel 1,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 184,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 182,8 miljarder kronor. Detta är 2,0 miljarder kronor, eller 1,1 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2010 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2011. För budgetåret 2010 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, miljoner kr 9-1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 95,2 67,3 10-1:1.15 Närståendepenning 18,0 13,9 10-1:1.19 Rehabiliteringspenning 104,0 60,0 Överskridande av tillgängliga medel miljoner kr 10-1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m m 47,1 47,1 12-1:2.12 Havandeskapspenning 26,2 2,3 12-1:3 Underhållsstöd 127,9 29,5 12-1:8 Bostadsbidrag 562,1 394,5 I Försäkringskassans budgetunderlag 2011-2013, daterat 2010-02-17, hemställdes om tilläggsanslag för år 2010 för anslagen/anslagsposterna Sjukvård i internationella förhållanden, Närståendepenning, Rehabiliterings- 4

penning, Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och för Bostadsbidrag. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behov av tilläggsanslag kvarstår samt att även anslagsposterna Havandeskapspenning och Underhållsstöd beräknas överskrida tillgängliga medel. För de två senare är orsaken att prognoserna skrivits upp på grund av den nya befolkningsprognosen från Statistiska Centralbyrån. Om behoven kvarstår vid anslagsuppföljningen den 29 juli kommer Försäkringskassan att hemställa om ytterligare medel Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2011 2013 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos 182 044 178 118 177 859 177 563 177 405 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 5,0 +288 +161 115 184 Volym- och strukturförändringar +461 +1 531 +1 698 +1 594 +1 845 Nya regeländringar +348 +702 +704 +726 +732 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift +71 176 324 Övrigt Ny prognos 182 848 180 709 180 245 179 445 179 797 Differens i miljoner kronor +804 +2 591 +2 386 +1 881 +2 393 Differens i procent +0,4 +1,5 +1,3 +1,1 +1,3 Prognoserna har sammantaget höjts för alla år i prognosperioden. Jämfört med prognoserna i budgetunderlaget har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för åren 2011 och 2012, men sänkt dem för åren i slutet av perioden. Prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning har höjts som en följd av att prisbasbeloppet nu antas bli högre. Timlöneökningen beräknas nu bli högre i början av perioden men lägre i slutet, detta har höjt prognoserna för föräldrapenning åren 2011 2012 men sänkt dem för åren 2013 2014. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för hela perioden. Volymerna har höjts för Tandvårdsersättning, Sjuk- och aktivitetsersättning, Barnbidrag och Föräldrapenning medan vi ser sänkta volymer inom Sjukpenning. Nya regeländringar avser höjningen av flerbarnstilläggen från den 1 juli 2010. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av 5

storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen knappt syns i diagrammen. Vi har ändå valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor 25 20 15 10 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5 0 9:1:4 Tandvårdsförmåner 9:1.6 Smittbärarpenning 9:1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 9:4.4 Bilstöd 9:4.5 Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas öka kraftigt mellan 2009 och 2010 för att åren därefter endast öka marginellt. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år 2012. Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till mellan 6,2 och 6,5 miljarder per år under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli högre för hela perioden. Prognosen för antalet patienter har justerats upp dels på grund av utfallet, dels på grund av den nya befolkningsprognosen. Det ska betonas att prognosen är osäker. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. 6

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor 80 70 60 50 40 2009 2010 2011 2012 2013 2014 30 20 10 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 0 10:1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 10:1:3 Handikappersättningar 10:1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 7 10:1:5 Ersättning för kroppsskador 10:1.6 Landstingsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning åren 2010 och 2011. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65 miljarder år 2014. Jämfört med prognosen i budgetunderlaget har prognoserna justerats ned med drygt en miljard kronor per år för 2010 2014. Prognoserna inom ohälsoområdet är osäkra på grund av förändringarna i regelsystemet. Prognosen för sjukpenning har sänkts för åren 2010 2012, främst eftersom Försäkringskassan nu räknar med att fler sjukfall avslutas och att fler personer får sin tidsbegränsade sjukersättning omvandlad till sjukersättning tills vidare. De senare kommer därför inte att komma ifråga för sjukpenning. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007. I december 2009 var det färre än 500 000 personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet att fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med i budgetunderlaget har prognosen justerats upp för hela prognosperioden. Försäkringskassan antar nu att andelen som får sjukersättning tills vidare efter 18 månader med övergångsbeslut kommer att bli 25 procent (15 procent i föregående prognos). Detta medför att fler personer blir kvar i förmånen.

Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor 45 40 35 30 25 2009 2010 2011 2012 2013 2014 20 15 10 5 0 12:1:1 Allmänna barnbidrag 12:1:2 Föräldraförsäkring 12:1:3 Underhållsstöd 12:1.4 Adoptionsbidrag 12:1.6 Vårdbidrag 12:1:8 Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden som en följd av att antalet barn beräknas öka. Jämfört med budgetunderlaget har prognoserna höjts för hela perioden. En orsak är regeringens förslag att höja flerbarnstilläggen, det beräknas öka utgifterna med drygt 700 miljoner kronor per år från 2011. En annan orsak är att SCB i den nya befolkningsprognosen beräknar att antalet barn kommer att bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 29 miljarder för 2014. Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits upp som en följd av den nya befolkningsprognosen. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med i budgetunderlaget har prognosen skrivits upp som en följd av den nya befolkningsprognosen. 8

Utgiften för bostadsbidrag förväntas öka åren 2010 2011 till drygt 3,6 miljarder kronor för att åren därefter minska något. Utvecklingen är en följd av den rådande lågkonjunkturen och dess effekt på sysselsättningen. I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen. Detta har i sin tur haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för alla år i perioden, sänkningen är störst åren 2012 och 2013. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2010 2014. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2010 2014 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2010 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, 9

rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Den nya befolkningsprognosen från SCB innebär en uppskrivning av befolkningen jämfört med föregående prognos. SCB antar nu att det kommer att födas fler barn och att den höga invandringen kommer att fortsätta. Detta har haft en höjande inverkan på prognoserna främst inom föräldraförsäkringen. Prognosen för prisbasbeloppet har skrivits upp för alla år i prognosperioden. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden, det har sänkt prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något större i början av prognosperioden, men något lägre i slutet av perioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. 10

Den ekonomiska utvecklingen 1 Återhämtningen från lågkonjunkturen som följde i spåren av 2008 års finanskris fortsätter, och tillförsikten om att återhämtningen blir varaktig växer. Konjunkturuppgången sker dock från en låg nivå, efter att BNP under 2009 sjunkit med nästan 5 procent realt. Konjunkturinstitutet bedömde i mars 2010 att det dröjer till år 2014 innan ekonomin når balans innan det s.k. BNP-gapet sluts trots förutsättningar om 3,3 procents genomsnittlig real tillväxt under de fem åren 2010-2014. Under fjärde kvartalet 2009 blev BNP visserligen oväntat svag, vilket föranledde Konjunkturinstitutet att sänka tillväxtprognosen för 2010 något, men å andra sidan har sysselsättningen hävdat sig förvånansvärt väl. Antalet sysselsatta steg t.o.m. något i början av 2010. För 2010 räknas med en BNP-tillväxt på 2,4 procent och för 2011 inte mindre än 3,8 procent. Någon mer nämnvärd sysselsättningsuppgång väntas dock inte förrän år 2012. I sina bedömningar utgår Konjunkturinstitutet från att BNP-tillväxten i OECD-området uppgår till 2,2 procent 2010 och 2,6 procent 2011, dock betydligt lägre för EU-länderna. Det finns naturligtvis risker för prognosfel både uppåt och nedåt. Internationella Valutafonden (IMF) presenterade i april 2010 en något sämre tillväxtprognos. IMF noterar att osäkerheten är betydande, det är i historiskt perspektiv ovanligt stor spridning i prognosmakarnas bedömningar av BNP-utvecklingen i världens största länder. Sedan oron för det internationella finansiella systemets stabilitet stillats återvände världens finansiella placerares intresse för aktiemarknaden snabbt i början av 2009. Aktiekurserna steg under loppet av 2009, och på en del håll däribland på Stockholmsbörsen kraftigt. Finanskrisen har emellertid fått betydande och mer långvariga konsekvenser för den reala ekonomin, särskilt vad gäller industriprodukter. Exportberoende länder som Sverige har drabbats särskilt hårt. BNP-fallen under 2009 var i denna kategori av länder varit större än i de länder som hade (och fortfarande har) de mest påtagliga finansiella obalanserna, främst USA. Förbättrade konjunkturutsikter signaleras nu av ett antal kvalitativa indikatorer på stämningsläget i ekonomin. För Sveriges del har Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, stigit påtagligt under de senaste månaderna. Den låg i april 2010 på en nivå som väl översteg 100, vilket indikerar att stämningsläget bland företag och hushåll är bättre än normalt. Andra indikatorer har också stigit kraftigt sedan något år tillbaka, t.ex. exportorderingången och det så kallade inköpschefsindexet. Barometerindikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade Barometerindikatorn redan sommaren 2007. Dess variationer sammanfaller tidsmässigt mycket 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden däremot ligger sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets marsrapport 2010. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är april 2010. Exit-problematiken Den ekonomiska krispolitiken i USA och Europa har mycket kraftfullt inriktats på att minska skadorna efter de finansiella debaclena under hösten 2008. Centralbankerna har sänkt styrräntorna till nära noll och tillfört stora kvantiteter likvida medel till marknaderna. Finanspolitiken har blivit expansiv och budgetunderskotten har vuxit kraftigt, i USA år 2009 till den långsiktigt ohållbara nivån av drygt 12 procent av BNP. Allt detta är viktiga delförklaringar till att de finansiella marknaderna kunnat stabiliseras relativt snabbt. Det har delvis varit fråga om en konstgjord andning, som inte kan hållas igång så länge till, och det gäller nu att ländernas ekonomier kan börja växa av egen kraft. De åtgärder som vidtagits för att stöda det finansiella systemet måste förr eller senare fasas ut. Den ekonomiska politiken står globalt sett inför dilemmat att den måste motverka alltför stora risktaganden och nya finansiella excesser, och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt realekonomisk återhämtning. 12

I denna s.k. exit-problematik att centralbanker och finansdepartement måste normalisera politiken ligger en risk för att de prognoser som görs för de kommande åren kan vara alltför optimistiska. I sin aprilrapport 2010 ansåg IMF att det fanns stora nedåtriktade risker med tanke på skuldsituationen och obalanserna i världsekonomin. Konjunkturinstitutet konstaterar att de åtstramningar som euroområdets länder hittills presenterat inte når upp till de krav som stipuleras i Stabilitets- och tillväxtpakten. Detta beräknas betyda att BNP-tillväxten i området prognostiserats bli 0,4 procent per år högre fram till 2014, jämfört med om konsolideringskraven faktiskt skulle komma att följas. När det gäller räntenivåerna har de mycket låga räntorna i t.ex. Sverige sedan mitten av 2009 medfört att bostadspriserna stigit kraftigt efter en mycket kortvarig tidigare nedgång. Samtidigt har hushållens skuldsättning mot säkerhet i bostäder ökat starkt. Dessa tendenser har varit en oavsedd effekt av räntepolitiken. Riksbanken deklarerade i april 2010 att man håller fast vid sin tidigare annonserade räntebana, med en successiv höjning av styrräntan från och med början av sommaren eller tidiga hösten. Risken finns här att en del hushåll, som inte tillräckligt beaktat varningarna, då hamnar i svårigheter. Motsvarande problem kan uppkomma i USA där bostadspriserna också stigit på senare tid. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden skiljer sig i ett par avseenden från historiska erfarenheter av konjunkturnedgångar. Antalet sysselsatta har sjunkit betydligt mindre än BNP, naturligtvis med reservation för att lågkonjunkturen ännu inte är helt och fullt genomliden. Detta är i huvudsak ett resultat av att produktiviteten har minskat, dvs. att de sysselsatta producerat mindre. Om man jämför med 1990-talskrisen finner man att antalet sysselsatta då tvärtom minskade mer än vad BNP sjönk. Under dessa krisår minskade produktiviteten inte alls, den tillväxte i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och tillväxten ökade rentav under krisens lopp. En trolig bidragande orsak till skillnaden är att arbetsgivarna under 1990- talskrisen mötte mindre motstånd vid personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då i de flesta fall definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskraftsdeltagandet (dvs. arbetsutbudet i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en nivå från vilken den sedan inte repade sig. Att sysselsättningen inte har fallit så mycket under det nuvarande konjunkturbakslaget, och att produktiviteten sålunda tagit en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis bero på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat intresset för att hålla sig kvar på, eller söka sig till, arbetsmarknaden. Någon utslagning från arbetskraften har denna gång inte skett, 13

ens temporärt återigen med reservation för att lågkonjunkturen inte är passerad ännu. Som ett särskilt uttryck för produktivitetsnedgången har utvecklingen av näringslivets vinstmarginaler varit nedåtriktad åren 2007-2009. Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen 16-64 år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Man skulle kunna uttycka det så att arbetsplatserna tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt bättre kunnat hålla sina inkomster och sin efterfrågan uppe, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Fenomenet, som kallats labour hoarding, är inte någon historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till motsvarande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev relativt stabil. Konjunkturinstitutet har bl.a. mot den ovan angivna bakgrunden reviderat arbetsmarknadsprognoserna ganska kraftigt i positiv riktning från prognosen i december 2009 till den i mars 2010. Arbetslösheten beräknas stanna vid 9,1 procent av arbetskraften under båda åren 2010 och 2011 och sedan falla successivt till 6,8 procent år 2014. Till de angivna arbetslöshetstalen kommer att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att 8 procent av arbetskraften kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildnings- 14

program. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen 2010 och berörs av Arbetsförmedlingens nya introduktionsprogram. Någon ytterligare sysselsättningsnedgång efter 2009 räknar Konjunkturinstitutet inte med. I stället förutses att antalet sysselsatta år 2014 blir drygt 5 procent (eller 220 000 personer) större än 2009. Priser och löner Sveriges inflation har som de flesta andra länders minskat kraftigt sedan 2008. En faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna steg påtagligt både 2008 och 2009. De centrala avtal som slöts år 2007 styrde lönehöjningarna ännu för 2009 och en bit in i 2010, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt månadslön i samband med reducerad arbetstid har inte påverkat lönerna per timme och därmed inte heller arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen har föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, har också parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare sänktes uttaget av de samlade socialavgifterna med 1 procentenhet den 1 januari 2009. Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk under större delen av 2009. Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet dock bli kortvarig. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan inte sjunka mycket ytterligare. Med början under 2010 räknas med högre räntor. Efterhand erhålls då en uppdrivande effekt på KPI. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis en förutsedd förstärkning av kronan, men också att efterfrågetrycket blir fortsatt lågt och att lönehöjningarna väntas bli lägre än tidigare. Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknade i sin marsprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,4 procent både 2010 och 2011, medan en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas 2012. Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Konjunkturinstitutet hade vid publiceringstillfället kännedom om de löneledande avtalen för arbetare och tjänstemän inom industrin, men inte de avtal för bl.a. handeln och byggindustrin som senare slutits. De sistnämnda avtalsutfallen ger dock knappast anledning till omvärdering av prognosen. Avtalen för bl.a. kommunsektorn är ännu (26 april) inte färdiga. Arbetskraftskostnaderna per timme ökar något långsammare än timlönerna under 2010 beroende på vissa sänkningar i avtalsenliga arbetsgivaravgifter. En del av dessa sänkningar avser premierabatter för pensioner, som antas 15

vara tillfälliga och bara avse 2010. Under 2011 ökar därför arbetskraftskostnaderna något mer än timlönerna. Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år KPI som årsgenomsnitt beräknas av Konjunkturinstitutet öka med 1,0 procent 2010 och med 1,6 procent 2011. Inflationen tilltar således något, och åren 2012-2014 bedöms den överstiga det långsiktiga målet om 2 procent. Inflationen beräknas för 2010 bli klart högre än i den prognos som gjordes i december 2009. Detta beror bl.a. på höjda energipriser, inte minst höjda elpriser under den senaste kallvintern. Trots den tilltagande inflationen finns det plats för vissa reala lönehöjningar både 2010 och 2011. De reala lönerna efter skatt förstärks dessutom något av skattelättnader. Det är den reala löneutvecklingen per person som beräknat som ett tre års glidande medeltal och med ett års tidseftersläpning approximativt utgör den reala delen av det inkomstindex som bl.a. används i det allmänna inkomstpensionssystemet. 16

Real löneutveckling Procentuell förändring från föregående år Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänks från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestäms av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var -0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under de följande åren: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 700 kronor 2012 43 500 kronor 2013 44 500 kronor 2014 45 900 kronor 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och vårdbidrag, vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak (35 667 kr/mån för föräldrapenning och 26 750 kr/mån för övriga). 17

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 6 292 200 6 381 190 6 312 510 6 389 710 6 467 250 Analys Utgifterna för det nya tandvårdsstödet under det första kvartalet 2010 blev drygt 1 117 miljoner kronor vilket var ca 25 procent högre än samma kvartal året innan. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för det nya tandvårdsstödet kommer att fortsätta öka under 2010-2011 i takt med att en större och större andel av befolkningen startar en ny ersättningsperiod. Utgifterna stabiliseras under 2011 då systemet antas komma i balans. Figur 1 nedan visar kvartalsutfall och prognos för perioden 2009-2010 för statens utgifter från det nya tandvårdsstödet. Figur 1: Utfall och prognos för utgifter från det nya tandvårdsstödet. Belopp i 1000-tal kronor 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2010 Utgifterna för det tidigare tandvårdsstödet minskade med drygt 90 procent jämfört med samma kvartal föregående år och beräknas fasas ut snabbt. År 2011 beräknas utgifterna för det gamla tandvårdsstödet vara i stort sett obefintliga. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på åldersgrupper. 18

Tabell 1: Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åld. Kategori Allmänt tandvårdsbidrag 20-29 128 000 131 920 135 170 137 680 139 240 30-49 223 200 226 380 226 960 226 920 226 190 50-64 182 340 180 770 179 870 179 720 180 940 65-74 118 410 127 970 128 590 132 770 136 000 75+ 158 790 168 060 160 790 162 650 165 070 Totalt 810 740 835 100 831 380 839 740 847 430 Högkostnadsskydd 20-29 94 530 97 420 99 820 101 680 102 820 30-49 813 410 824 990 827 100 826 960 824 280 50-64 1 870 960 1 854 850 1 845 640 1 844 070 1 856 590 65-74 1 646 830 1 779 830 1 788 450 1 846 540 1 891 510 75+ 908 650 961 700 920 090 930 720 944 600 Totalt 5 334 390 5 518 790 5 481 100 5 549 970 5 619 810 Totalt/åldersgrupp 20-29 222 530 229 340 234 990 239 360 242 060 30-49 1 036 620 1 051 370 1 054 060 1 053 880 1 050 470 50-64 2 053 300 2 035 620 2 025 510 2 023 790 2 037 530 65-74 1 765 230 1 907 800 1 917 040 1 979 300 2 027 520 75+ 1 067 440 1 129 760 1 080 880 1 093 370 1 109 670 Total utgift nya tandvårdsstödet 6 145 130 6 353 890 6 312 480 6 389 710 6 467 250 Total utgift tidigare tandvårdsstödet 147 070 27 300 30 - - Anslagsbelastning 6 292 200 6 381 190 6 312 510 6 389 710 6 467 250 Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet har cirka 5 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång. Detta motsvarar cirka 70 procent av populationen per den 31 december 2009. En analys av konsumtionen av tandvård och utbetald tandvårdsersättning under löpande 12-månadersperioder har gjorts. Analysen är gjord utifrån beräkning på fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadersperioder och åldersgrupper, vilket ger möjlighet att ta reda på hur fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet utvecklas över tiden. Analysen visar att konsumtionen för de största konsumenterna av tandvård trendmässigt ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, men verkar nu ha stabiliserats. En viss nedgång under den senaste observerade perioden kan till och med spåras. Att konsumtionen av tandvård ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet kan delvis förklaras av att det finns många som haft omfattande behov av tandvård och som genom högkostnadsskyddet fått möjlighet att tillgodose dessa behov. Att nivån verkar stabiliseras förklaras (sannolikt) av att eventuella uppdämda behov av tandvård nu hunnit tillgodoses. Det finns anledning att tro att denna nedgång även kan ha ett visst samband med den rådande lågkonjunkturen. 19

Osäkerhetsanalys Utgiftsprognosen för tandvårdsersättning i det nya tandvårdsstödet är i hög grad beroende av dels i vilken takt de individer som ännu inte besökt tandvården kommer in i systemet och startar nya ersättningsperioder, dels av hur mycket tandvård som konsumeras. Att det råder lågkonjunktur för närvarande bidrar starkt till en betydande osäkerhet i prognosen och medför därför en överhängande risk för prognosfel, i synnerhet risk för överskattning. För övrigt är de parametrar som analyseras i modellen mycket svåra att skatta då endast en kort period (21 månader) av tandvårdskonsumtionen med det nya stödet kunnat observeras. Skattningarna av dessa parametrar kommer dock successivt att förbättras i takt med att data över kompletta ersättningsperioder finns tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2011-2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 6 010 900 6 033 020 6 064 610 6 123 270 6 185 600 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +281 300 +348 170 +247 900 +266 440 +281 650 Ny regel Övrigt Ny prognos 6 292 200 6 381 190 6 312 510 6 389 710 6 467 250 Differens i 1000-tal kronor +281 300 +348 170 +247 900 +266 440 +281 650 Differens i procent +4,7 +5,8 +4,1 +4,4 +4,6 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antalet patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. Ingen modellering av sambandet mellan makrovariabler (t.ex. hushållens inkomster) och tandvårdskonsumtion föreligger i dagsläget. Den nya befolkningsprognosen från SCB har därför medfört en uppjustering av prognosen för antalet patienter, vilket i sin tur gör att de beräknade utgifterna under prognosperioden blir något högre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i februari 2010. 20