KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Relevanta dokument
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Uppsala universitet

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Halmstad

Redovisning samt följebrev bifogas

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Rapport från Läkemedelsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan i Gävle

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Rapport från Läkemedelsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Försvarshögskolan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

Svensk författningssamling

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Linnéuniversitetet

MILJÖREDOVISNING 2016 HÖGSKOLAN DALARNA

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sjöfartsverket

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Lunds universitet

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

MILJÖREDOVISNING 2017 HÖGSKOLAN DALARNA

mal och hai

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges lantbruksuniversitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Användarvägledning för registrering av uppgifter i Naturvårdsverkets rapporteringssystem för miljöledning i staten

MILJÖREDOVISNING 2018 HÖGSKOLAN DALARNA

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Högskolan i Borås

(~j~) SJÖFARTSVERKET 2015M243 15M018~-2

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Miljöledningsarbete 2018

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Högskolan i Borås

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Karolinska institutet

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertöms högskola med lokaler.

Ma l, ma luppfyllelse och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan i Borås

Transkript:

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Konkurrensverkets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att miljöhänsyn och hållbar utveckling integreras som en naturlig del tillsammans med kvalitet och kostnadseffektivitet i det dagliga arbetet. Konkurrensverket ska följa den miljölagstiftning som berör myndigheten. Konkurrensverket ska identifiera och sätta upp mål för myndighetens miljöpåverkande resursförbrukning. Målen ska följas upp kontinuerligt. Medarbetarna ska ha kännedom om Konkurrensverkets miljöarbete och agera i enlighet med miljöpolicyn. Samtliga chefer medverkar aktivt i miljöledningsarbetet och verkar för att de uppsatta miljömålen nås. Chefen för Avdelningen för administration ansvarar för Konkurrensverkets miljöplan, uppföljning och att redovisning av miljöledningsarbetet görs i enlighet med förordning SFS (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2012. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Resor, elförbrukning samt förbrukningsmaterial såsom t.ex. papper och toner. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Konkurrensverkets egna upphandlingar och inköp. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Fram till år 2016 ska pappersanvändningen ha minskat med 2 % per anställd att jämföra med år 2013. Fram till år 2016 ska vi minska utsläpp av koldioxid med 5 % per anställd från tjänsteresor att jämföra med år 2012.

Fram till år 2016 ska vi minska elförbrukningen med 5 % per anställd att jämföra med år 2012. Ställa uppföljningsbara miljökrav vid anskaffningar där det är relevant. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Konkurrensverket ska ställa relevanta miljökrav vid upphandlingar och inköp. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Konkurrensverket har tecknat avtal med leverantör för att kunna genomföra e- upphandlingar samt tecknat avtal med en leverantör gällande rekryteringsverktyg för att bl.a. minska pappersförbrukningen. Konkurrensverket har införskaffat modernare utrustning för telefonkonferenser för att bl.a. minska resorna. Konkurrensverket överväger noggrant vid anskaffningar om det finns relevanta miljökrav att ställa. 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Gällande kopieringspapper köpte Konkurrensverket år 2013, 945 000 papper och år 2015, 867 500 papper. Gällande koldioxidutsläpp för resor var det 941 kg per årsarbetskraft år 2012 att jämföra med år 2015 då utsläpp av koldioxid var 444 kg per årsarbetskraft. Gällande verksamhetselen var förbrukningen 1 571 kwh per årsarbetskraft år 2012 mot 1 423 kwh per årsarbetskraft år 2015. Gällande fastighetselen var förbrukningen 646 kwh per årsarbetskraft år 2012 mot 708 kwh per årsarbetskraft år 2015. Gällande värme var förbrukningen 1 621 kwh per årsarbetskraft år 2012 mot 1 611 kwh per årsarbetskraft år 2015. Gällande kyla var förbrukningen 568 kwh per årsarbetskraft år 2012 mot 578 kwh per årsarbetskraft år 2015. Den totala årsförbrukningen var 4 406 kwh per årsarbetskraft år 2012 och år 2015 var den 4 320 kwh per årsarbetskraft. Vi kan konstatera att Konkurrensverket uppnått de uppsatta målen enligt punkt 5a. Gällande energiförbrukningen visar statistiken att minskningen inte nått upp till 5 %. I och med att delar av verksamheten övergick till Upphandlingsmyndigheten under 2015, innebar det att Konkurrensverket fick för stora lokaler. Efter verksamhetsövergången hyr vi ut lokaler i andra hand till Upphandlingsmyndigheten. Därför gör vi bedömningen att målet ändå uppnåtts eftersom Konkurrensverkets samtliga lokalers förbrukning, inklusive de lokaler som hyrs ut i andra hand är rapporterade även om antalet medarbetare är färre.

Vi kommer sätta upp nya mål i miljöutredningen i början av 2016. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Alla nyanställda ges en introduktionsutbildning gällande miljöpolicy, plan och mål. Två av Konkurrensverkets medarbetare var på miljömålsdagarna i Örebro samt på den årliga nätverksträffen för miljöledning i staten. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Konkurrensverket har moderna och energieffektiva kopiatorer med dubbelsidig kopiering samt en "pull-printer" - lösning vilket innebär att man måste gå fysiskt till skrivaren och använda en personlig kod (eller kort) för att hämta dokument. Detta innebär att oönskade utskrifter plockas bort. Konkurrensverket har också virtualiserade servrar. Konkurrensverket har utökat antal licenser till ett elektroniskt maskningssystem (används till att sekretessbelägga uppgifter som inte är offentliga) som kommer bidra till minskad pappersförbrukning. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Konkurrensverkets mötes- och resepolicy säger att vi alltid ska överväga om mötet kan vara resfritt och använda den teknik som finns t.ex. telefon eller videokonferensutrustning. Konkurrensverket har underlättat för medarbetare att nyttja möjligheten till telefonkonferens i och med att utrustningen har förnyats och utökats under 2015.

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 177 Antal kvadratmeter lokalyta: 4 845 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Flygresor under 50 mil 5 334 6 353 2 675 30 37 20 Bilresor 620 1 464 1 184 4 9 9 Tågresor 0,10 0,10 0,07 0,001 0,001 0,001 Bussresor 62 100 100 0,35 0,59 0,76 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan 6 016 7 917 3 959 34 47 30 Flygresor över 50 mil 72 552 100 469 89 953 410 591 681 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Konkurrensverkets stödverksamhet har övergått till Upphandlingsmyndigheten vilket innebär att antalet anställda har minskat under år 2015. Det kan innebära att det finns vissa luckor i statistiken i samband med övergången. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Leverantörsuppgifter. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller.

2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2015 2014 2013 Verksamhetsel (avser kontorslokaler) 251 946 235 378 217 310 Fastighetsel 125 351 104 062 83 101 Värme 285 127 265 277 196 855 Kyla 102 270 119 982 79 548 Totalt 764 694 724 699 576 814 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Verksamhetsel (avser kontorslokaler) 1 423 1 385 1 646 52 58 66 Fastighetsel 708 612 630 26 26 25 Värme 1 611 1 560 1 491 59 65 60 Kyla 578 706 603 21 29 24 Totalt 4 320 4 263 4 370 158 178 175 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2015 2014 2013 El 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2015 2014 2013 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 85 % 85 % 85 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 94 % 95 % 95 % 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal.

2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja. Konkurrensverket har regelbundna möten med fastighetsägaren där vi går igenom vilka förbättringsåtgärder som kan göras för att minska energiförbrukningen. Under år 2015 tilläggsisolerades pelare mot stora fönsterpartier för att minska kalldrag på bottenvåningen. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) I och med ändrat uppdrag har antalet anställda minskat genom verksamhetsövergång till Upphandlingsmyndigheten. I och med övergången har Konkurrensverket fått för stora lokaler och hyr därför ut ca 1 155 kvm kontorslokaler i andra hand till Upphandlingsmyndigheten. I redovisningen är samtliga lokalers energiförbrukning redovisat även om antalet medarbetare är färre. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter.

3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2015 2014 2013 Upphandlingar och avrop med miljökrav 28 3 1 Upphandlingar och avrop totalt 289 100 24 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 10 % 3 % 4 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 1 Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Hållbarhet i vidare bemärkelse. 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes. 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav avd et totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2015 2014 2013 Upphandlingar och avrop med miljökrav 2 700 000 2 500 000 Upphandlingar och avrop totalt 25 650 000 20 000 000 9 000 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 11 % 13 % 0 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Det ekonomiska värdet under punkt 3.4 är baserat på samtliga anskaffningar som Konkurrensverket gjort under 2015. Antalet upphandlingar, avrop och direktinköp under punkt 3.1 är räknat per leverantör eftersom vi inte har någon statistik på antalet avrop och beställningar som görs i myndigheten på varje avtal eller ramavtal. Konkurrensverket har genomfört 5 stycken egna upphandlingar varav 2 stycken är med miljökrav.

3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Nej. Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2015 2014 2013 Andel (%) 95 % % % Värde (Skr) 100 000 Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Konkurrensverket har gjort två förnyande konkurrensutsättningar för IT anskaffningar under 2015. På dessa ställdes miljökrav. Resterande anskaffningar har avropats på befintliga leveransavtal från 2012 och har därför inte räknats med i andel och värde. 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Energiförbrukning. Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum

Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Nej. 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Nej.

Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se