Sweco Att. Len Börjeson Gjörwellsgatan 22 Box 34044 100 26 Stockholm, Sweden Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 169 56 Solna Sweden Date: 2016-02-15 Contact: Peter Takacs Phone: 0706-185745 Email: Peter.Takacs@vattenfall.com Fax: Vattenfall AB svar på Swecos enkät Samfakturering frågor till referensgruppen, daterad 2016-02-08 Allmänt Vattenfall AB (Vattenfall) har beretts tillfälle att lämna svar på rubricerad enkät. Vattenfall vill särskilt belysa att de uppgifter som lämnas under avsnittet Vattenfalls svar på frågor relaterade till kostnader och fördelar (nyttor) omfattar Vattenfalls affärs- och driftförhållande i den del de omfattar Vattenfalls faktiska kostander redovisade i kronor, och därmed kan Vattenfall lida skada genom ett röjande av desamma. Dessa uppgifter lämnas därför under förutsättning, som även bekräftades och utfästes av Len Börjeson i telefonsamtal den 12 februari med Peter Takacs, att datan kommer att redovisas i aggregerad form utan att de går att härleda till Vattenfall som enskild aktör. Med tanke på omfattningen av enkäten vill Vattenfall även framhålla att det är beklagligt att svarstiden var begränsad till endast en vecka. En längre svarstid hade resulterat i precisare uppskattningar och ett mer heltäckande svar. Vidare anser Vattenfall att Sweco:s grundantaganden för enkäten inkl. modellbeskrivningarna innehåller brister och felaktigheter vilket redogörs för nedan men som även innebar komplikationer vid framtagandet av enkätsvaret. Vattenfall vill även tydliggöra att omfattningen av marknadsmodellen inte framgår av Swecos underlag, dvs. om de avsedda frågorna rörande marknadsmodellen endast innefattar schablonkunder eller även högspänningskunder och producenter? Nedan lämnar Vattenfall sina svar och fördjupade kommentarer på enkäten. Med vänlig hälsning, Peter Takacs Vattenfall AB Head of Policy Management Retail Markets 1(7)
Vattenfalls allmänna reflektioner på Swecos Modellbeskrivningar Avgränsning av modellval Swecos analys av de olika modellerna synes grundas på att samtliga tjänster som idag utförs av elhandelsföretag samt elnätsföretag ska ingå i modellbeskrivningarna. Detta menar Vattenfall inte är korrekt. Enligt de förutsättningar som angetts i NordRegs olika rapporter och som delvis också går att läsa ut ur regeringsuppdraget till Ei, M2015/2636/Ee, är avsikten att vissa ansvarsfrågor alltjämt ska ligga kvar på elnätsföretaget som exempelvis avbrottshantering och elkvalitetsfrågor. Dessa frågor hanteras inte mest effektivt via en central informationshanteringsmodell (Hubb) utan bör hållas utanför det nu aktuella modellvalet. Modellvalet bör istället koncentreras till att på mest effektiva sätt hantera de uppgifter som elhandelsföretaget tar över från elnätsföretaget jämfört med dagens modell. På så sätt koncentreras de frågor som nu ska övervägas till de ekonomiska transaktionerna. Detta kan illustreras genom en tänkt framtida avtalsstruktur som framgår av bilden nedan. Det som är väsentligt att ta fasta på är att det i en framtida elhandlarcentrisk modell kommer att krävas att kunden har avtal med både elhandelsföretaget och med elnätsföretaget men där kundens avtal med elhandelsföretaget kommer att omfatta vissa delar av de tjänster (överföring av el) som tidigare ingick i elnätsavtalet samt att all fakturering och därmed betalningsströmmarna kommer att gå genom elhandelsföretaget, se relationsström 2 och 4 nedan. En avgränsning av analysen måste således göras till att beskriva parternas roller och ansvar gentemot varandra i denna relationsström. Definition av modellerna Sweco anger under punkten 4 i enkäten dels att Sweco valt att göra en tydlig distinktion mellan modellerna samt därefter att Sweco valt en mer elhandlarcentrisk lösning för grossistmodellen och en mindre elhandlarcentrisk lösning för ombudsmodellen. Vidare antyder Sweco att de olika modellerna skulle vara fråga om extremer och att det slutliga valet därför borde landa mitt emellan. Vid en genomgång av de modellbeskrivningar som sedan görs och med beaktande av vissa antaganden som görs i beskrivningen av de konkreta frågorna, framstår det som att Sweco har uppfattningen att en grossistmodell skulle innebära att elhandelsföretaget helt tar över elnätsföretagets gränssnitt mot kund. Detta menar Vattenfall inte är ett korrekt antagande utan Sweco synes blanda ihop begreppet Single point of contact med Grossistmodell. Enligt beskrivningen av en tänkt avtalsstruktur ovan blir det istället tydligt att det oavsett modellval inte är fråga om Single point of contact i någon modell utan istället en fråga om strukturval i den del som avser elhandelsföretagets interaktion mellan elnätsföretag och kund. I detta sammanhang vill Vattenfall påpeka att det är väsentligt att tydligt val av modell görs som grundstruktur och att någon form av otydlig mix av strukturer skulle vara den sämsta av världar. 2(7)
Vidare framstår det som om Swecos val att göra en mer elhandlarcentrisk lösning för grossistmodellen och en mindre elhandlarcentrisk lösning för ombudsmodellen som att Sweco funnit att lite skiljer sig åt mellan de olika modellerna och att den valda ansatsen därmed skapats för att kunna beskriva en skillnad mellan dem. Vattenfall ifrågasätter denna ansats eftersom den traditionella beskrivningen av respektive modell är väsensskilda. Vidare bestäms inte graden av hur elhandlarcentrisk modellen är i huvudsak genom val mellan de olika modellerna utan mer av hur stor del av elnätsföretagets tjänster som ska ligga utanför modellen, dvs, det som ligger i det framtida anslutningsavtalet (nr 3 i bilden ovan). Angående den beskrivning som sedan finns av de respektive modellerna så tydliggörs inte de väsentliga skillnader som finns i en ombudsmodell respektive en underleverantörsmodell (grossistmodell). Det som kännetecknar respektive modell kan beskrivas enligt följande (se även Gaias rapport till NordReg Payment requirements with combined billing 30.4.2013) : Underleverantörsmodell (Grossistmodell): - Kunden erhåller en faktura avseende både el och nät från elhandelsföretaget. Elhandelsföretaget erhåller en aggregerad faktura avseende den samlade nättjänsten för elhandelsföretagets kunder från elnätsföretaget. - Innebär två separata faktureringsströmmar, en mellan elnätsföretaget och elhandelsföretaget (nr 4 i bilden ovan) och en mellan elhandelsföretaget och kunden (nr 2 i bilden ovan). - Elhandelsföretaget är ansvarigt för att bevaka betalning och kravhantering för den totala fordran mot kunden. - Elnätsföretaget är enbart ansvarigt för att bevaka betalningar och kravhantering gentemot elhandelsföretaget för den samlade nättjänsten gällande elhandelsföretagets samtliga kunder på elnätsföretagets elnät. Ombudsmodell: - Elnätsföretaget är ansvarigt för att tillhandahålla korrekt fakturaunderlag avseende elnätsavgiften per kund till elhandelsföretaget. - Elhandelsföretaget är ansvarigt för att lägga till elnätskostnaden på sin faktura till kunden för elnätsföretagets räkning. - Elhandelsföretaget sänder därefter två separata fakturor, en för el och en för nät, samlat i en och samma handling (samfakturering). - Elhandelsföretaget ansvarar för att ta in betalning från kund och för att därefter sända vidare betalningen för elnätsavgiften till elnätsföretaget. Innebär två separata betalningsströmmar, en mellan elhandelsföretaget och kund (nr 2 i bilden ovan) och en mellan elhandelsföretaget och elnätsföretaget (nr 4 i bilden ovan). - Elhandelsföretaget är ansvarigt för att bevaka betalningar för hela fordran men ska endast hantera kravhanteringen för elhandelsföretagets fordran - Elnätsföretaget ansvarar för kravhanteringen för elnätsföretaget fordran Sweco använder vidare begreppet att betalning av elnätsavgift från kunden ska studsa hos elhandelsföretaget. Den vedertagna legala definitionen av ett ombuds roll gentemot en huvudman avseende hantering av mottagna medel innebär att ett ombud tar emot betalning för huvudmannens (elnätsföretagets) räkning med ett redovisningsansvar. Detta får vissa konkreta konsekvenser för modellvalet. I en ombudsmodell kan man därmed inte tala om fakturering mellan elnätsbolag och elhandelsbolag eftersom elhandelsbolaget innehar elnätsföretagets egna medel vilket innebär att elnätsföretaget skulle komma att fakturera sig självt. Dessa medel ska istället överföras till elnätsföretaget mot en redovisning. Denna redovisning måste då ske per slutkund eftersom elnätsföretaget självt måste hantera eventuell indrivning av respektive fordran hos respektive kund (till skillnad mot vad som anges under punkt 5.1.1 i enkäten där det antas att elnätsföretaget även i ombudsmodellen kan sända en samlad elnätsfaktura till elhandelsföretaget). Denna modell skulle också skapa komplikationer ur redovisnings- och momshänseende för elhandelsföretaget som måste hantera medlen som flyter in på olika sätt. En del ska tas in i elhandelsföretagets egen bokföring och en annan del endast hanteras som en balanspost. 3(7)
Vattenfall noterar därmed att Swecos definition av de respektive modellerna inte belyser de viktigaste skillnaderna, nämligen att elnätsföretaget i en ombudsmodell står kvar med ansvaret för sin egen fordran gentemot respektive kund samt att elhandelsföretaget måste ha två separata rutiner för hantering av sina egna respektive elnätsföretagets medel. Swecos beskrivning av modellerna innebär därmed att de största kostnadsdrivarna i ombudsmodellen, nämligen behovet hos elnätsföretaget ett för egen del inneha faktureringssystem, rutiner för egen kravhantering samt kundservice avpassad för ärendehantering på enskild slutkundsnivå inte blir belysta. På grund av detta är det också olyckligt att kravhanteringen valts bort som en parameter i denna kostnadnyttoanalys. Vattenfalls svar på frågor relaterade till kostnader och fördelar (nyttor) Vattenfall vill påtala att det råder stor osäkerhet kring våra finansiella bedömningar, men att våra antagningar är gjorda efter bästa förmåga baserat på tillgänglig information. I detta skede är det viktig att ha i åtanke att vi utgår från ett scenario Nollalternativet som vi inte har erafarenheter av, samt till detta adderar två olika alternativa marknadsmodeller och uppskattar kostnader för dessa. Svaren nedan följer numreringen i Swecos enkät. 5.1.1 Lägre tryck och portokostnad I beskrivningen anger Sweco att nätägaren, både i grossist- och ombudsmodellen, kommer skicka en faktura per elhandlare. Detta antagande ifrågasätts. I ombudsmodellen kommer ingen faktura att skickas från elnätsföretaget till elhandelsföretaget utan istället ska en redovisning samt överföring av mottagna medel ske från elhandelsföretaget till elnätsföretaget. Då elnätsföretaget självt ska sköta kravhantering gentemot enskilda kunder måste detta dessutom ske på enskild kundnivå, se vidare ovan under avsnittet Definition av modellen. Vattenfall vill även påpeka att det saknas en ökad kostnad för ökade tryck- och portokostnader för vertikalt integrerade elhandelsföretag. Företag som redan i dag har samfakturering får ökade faktureringskostnader. Vattenfall Elhandel får 15 MSEK högre kostnad per år baserat på den andel samfakturor och e-fakturor som Vattenfall har idag. Det blir cirka 20 kr/kund och år. Fråga till elnätföretaget: Hur stora är era tryck och portokostnaderna (kr) per kund och år i dagsläget? Dagens kostnader är ca 20 kr/kund och/eller anläggning och år. Vattenfall har svårt att dra slutsats i detta skedet om vad fakturering av elhandelsföretag skulle kosta i en framtida elhandlarcentrisk modell. Vattenfall Eldistribution har ca 755 000 kunder och 873 000 anläggningar. 5.2.1 Systemkostnader Vattenfall förespråkar en hubb som inte gör några beräkningar, hubben ska endast utgöra ett nav för att möjliggöra utbyte av markandsrelevant data. I en Ombudsmodell kommer elnätsföretagen bli tvingade till att skapa fakturaunderlag på POD-nivå och delge datan via hubben, dvs. elnätsföretagen kommer att ha kvar samma interna systemlösningar som idag men fakturaunderlaget skickas till hubben istället för som idag direkt till kund. I en Grossitmodell finns valmöjligheter. Antigen skapar elhandelsförertaget själva nätfakturaunderlaget mha. av tariffparametrar och mätdata från hubben, alternativt utför hubben själv beräkningarna och skapar nätfakturaunderlaget åt elhandlarna. Men för att Grossistmodellen 4(7)
ska vara så kostnadseffektiv som möjligt, krävs att funktionaliteten för att beräkna nätkostnaderna i hubben håller så hög kvalitet att ett parallellt fakturaberäkningssystem inte ska behövas hos elnätsföretaget. Swecos föreslagna process där elnätsföretaget ska godkänna faktureringsunderlaget innan det skickas vidare från hubben är en omständighet som inte bidrar till att förenkla processen, tvärtom så blir processen densamma som för Ombudsmodellen. I Vattenfalls antaganden om kostnader för Grossistmodellen antas att hubben utifrån mätdata och tariffer på ett kvalitetssäkrat sätt beräknar nätkostnaderna för att därefter direkt skicka dessa vidare till elhandelsföretaget. Fråga till elnätföretaget: Hur stora är investeringskostnaderna i system (kr) för att uppfylla funktionskraven i GM Hur stora är de årliga DoU-kostnaderna för system (kr) för att uppfylla funktionskraven i GM Att komma till nollalternativet krävs avsevärda investeringskostnader i storleksordningen 100 Mkr, och att anpassa till Grossistmodellen ytterligare kostnad i storleksordningen 50 Mkr, mycket beroende på hur faktureringsunderlag ska sammanställas. För Ombudsmodellen handlar det om att skapa kontroll på intäkter som faktureras av annan part men ska drivas in av elnätsföretaget, uppskattningsvis en ökad kostnad i storleksordningen100mkr jämfört med Nollalternativet. Årliga DoU-kostnaderna är ca 20% av investeringskostnaderna dvs. 10 Mkr för nollalternativet och ytterligare 5Mkr för Grossistmodellen, samt 10 Mkr för Ombudsmodellen. Fråga till elhandlare: Hur stora är investeringskostnaderna i system (kr) för att uppfylla funktionskraven i GM Hur stora är de årliga DoU-kostnaderna för system (kr) för att uppfylla funktionskraven i GM Uppskattad kostnad för anpassning till Grossistmodellen jämfört med nollalternativ är 30-60MSEK för elhandelsbolaget, kostnaderna drivs upp av att vi idag har integrerade och automatiserade processer för hantering av fakturering och betalningsprocess med nätbolag. Denna relation ändras och därmed också processernas automatiserade regelverk i systemen. Med Ombudsmodellen ökar kostnaden ytterligare då anpassningen av systemen kräver att betalning och kravhantering behöver hantera betalningsströmmar som ska hållas utanför bolagets tillgångar, och kravhanteringen kompliceras då fakturorna innehåller fordringar som tillhör fler än en ägare. Kostnaden jämfört med Nollalternativet beräknas till 40-80 MSEK. Årliga drift och underhåll av systemet beräknas för elhandelsbolaget till att öka med 15-25 MSEK med Grossistmodellen, med Ombudsmodellen antas dessa vara något lägre. 5.2.2 Faktureringskostnader utöver systemkostnader Fråga till elnätföretaget: Hur mycket kommer de årliga faktureringskostnaderna (kr) att förändras i GM respektive OM jämfört med Nollalternativet? För Grossistmodellen kommer kostnaderna minska med ca 10 Mkr (kvarstår kostnader för Elhandelsfakturering, kontrollräkning samt back-office för Elhandel). 5(7)
För Ombudsmodellen kommer kostnaderna inte minska avsevärt pga. att elnät fortsatt ska fakturera, ha koll på betalningar samt krav- och kredithantering och många frågor kommer att slussas vidare till elnät. Fråga till elhandlare: Hur mycket kommer de årliga faktureringskostnaderna (kr) att förändras i GM respektive OM jämfört med Nollalternativet? Vattenfall ser ingen större skillnad i kostnaderna beroende på om det är Grossistmodell eller Ombudsmodell som gäller. Vi lägger i detta in kostnader för felhantering kopplat till faktureringen. Årliga kostnadsökning bedöms till cirka 0,2 MSEK. Här har inte initiala fel vid introduktion av modellen tagits med utan uppgiften avser löpande arbete. 5.2.3 Kundtjänstkostnader utöver systemkostnader I enlighet med vad som anförts ovan under avsnittet Avgränsning av modellval ska vissa ansvarsfrågor alltjämt ligga kvar på elnätsföretaget som exempelvis avbrottshantering och elkvalitetsfrågor. Dessa frågor hanteras inte mest effektivt via en central informationshanteringsmodell (Hubb) utan bör hållas utanför det nu aktuella modellvalet. Som en konsekvens av att de viktigaste skillnaderna mellan de respektive modellerna inte är belysta, att elnätsföretaget i en Ombudsmodell står kvar med ansvaret för sin egen fordran gentemot respektive kund samt att en samlad elnätsfaktura till elhandelsföretaget inte bör vara möjlig, tydliggörs inte de största kostnadsdrivarna i Ombudsmodellen, nämligen behovet hos elnätsföretaget att även för egen del inneha fullskaliga faktureringssystem, rutiner för egen kravhantering samt kundservice avpassad för ärendehantering på enskild slutkundsnivå. Fråga till elnätägare: Hur mycket kommer de årliga kundtjänstkostnaderna (kr) att förändras i GM och OM relativt Nollalternativet? För Grossistmodellen kommer kostnaden minska med ca 40 Mkr, för Ombudsmodellen ca 20Mkr eftersom kunden fortsatt kommer att ha en relation till elnätsföretaget och kommer att ringa direkt till nätföretaget i många frågor. Fråga till elhandlare: Hur mycket kommer de årliga kundtjänstkostnaderna (kr) att förändras i GM och OM relativt Nollalternativet? Kostnaderna för kundtjänst, kopplat till rena faktureringsärenden, förväntas öka med cirka 6 MSEK årligen oavsett det är Grossistmodellen eller Ombudsmodellen. Utöver detta tillkommer kostnader för krav- och kredithantering. Denna kostnad är högre än kostnaderna för själva faktureringsärendena. Dessutom finns det intäkter kopplat till krav- och kredithanteringen. I Grossistmodellen tillfaller hela intäkten och kostnaden elhandlaren. I Ombudsmodellen är det betydligt mer oklart hur dessa intäkter och kostnader kommer att falla ut. 6(7)
5.2.4 Längre ledtider I enlighet med vad som anförts ovan under avsnittet Avgränsning av modellval ska vissa ansvarsfrågor alltjämt ligga kvar på elnätsföretaget som exempelvis avbrottshantering och elkvalitetsfrågor. Dessa frågor hanteras inte mest effektivt via en central informationshanteringsmodell (Hubb) utan bör hållas utanför det nu aktuella modellvalet. Sammanblandning av samfakturering och elhandlarcentrisk marknadsmodell. Då de eventuellt ökade ledtiderna inte härrör sig till själva faktureringsprocessen, utan snarare handlar om att elhandelsföretaget tar över flyttprocessen, är de inte relevanta för den här analysen. 5.2.5 Dubbla rutiner Det borde vara möjligt att samfakturera regionnätskunder/högspänningskunder, men viktigt att förstå att dagens faktureringsprocess är mer manuell och komplex än för övriga kunder. Dock är det viktigt att informationsutbytet på marknaden t.ex. distribution av mätvärden, flytt, leverantörsbye följer samma processer som för övriga kunder. Vattenfall vill dock även poängtera att när det gäller större elproducenter så tecknar de idag avtal med elnätsföretag och säljer själv sin energi, alternativt tar de hjälp av en mellanhand för att sälja in sin energi till Marknaden (NordPool). Dessa producenter har normalt ingen kontakt med något elhandelsföretag. Dessa anläggningsägare får sina nätfakturor från elnätsföretagen, frågan är om dessa i framtiden ska hanteras via de som hanterar börshandeln? Vattenfall noterar att denna hantering inte är belyst i rapporten och att det kan betyda ansenliga nya kostnader för elhandelsföretagen om de ska hantera denna typ av fakturering, detta eftersom de idag inte har något med detta att göra och att de imorgon då endast kommer att utgöra en mellanhand för fakturering av nätavgiften. 7(7)