Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy

Transkript

1 Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy

2 Innehållsförteckning 1. Projektets syfte 2. Faktureringsfrister 3. Risker 4. Säkerhetslösning 2

3 Projektets syfte 1. Projektets syfte Hjälpa att ta fram ett underlag för Energimarknadsinspektionens beslut om vilken modell för samfakturering som är mest lämplig på den svenska slutkundsmarknaden för el. Rekommendera lämpliga betalningsfrister mellan olika parter på marknaden i ombudsmodellen samt grossistmodellen. Öka förståelsen för hur villkoren för betalningsfrister och fördelningen av kreditrisker vid utebliven betalning påverkar aktörer, konkurrensen på marknaden och slutkunden. Rekommendera eventuella riskhanterings- och säkerhetslösningar som kan behövas på elmarknaden i speciellt grossistmodellen. 3

4 2. Faktureringsfrister 4

5 Faktureringsfrister 2. Processen för att ta fram rekommendation för faktureringsfrister Desk study och datainsamling. Desk study och Genomgång datainsamling. av lagstiftning branch regelverk Intervjuer och av olika aktörer. rekommendationer Genomgång av lagstiftning samt bransch information regelverk och om rekommendationer normal praxis på samt branchen. information om normal Intervjuer av aktörer. praxis på branschen. Identifiering av av fyra fyra olika olika alternativa faktureringsfristmodeller. faktureringsfrist- På basen av analys samt feedback från På referensgruppen basen av analys samt valdes två feedback från referensgruppen faktureringsfristmo valdes deller två av Gaia faktureringsfristmodeller analys. Inverkan för analys. på för Inverkan kunder EH på och bla. NB kunder samt kassaflöde och EH nyckeltal och NB studeras. kassaflöde studeras. Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning av gällande betalningsfrister, tekniska möjligheter tekniska möjligheter samt kundernas betalningsbeteende. samt kundernas betalningsbeteende. Referensgruppsmöte Referensgruppsmöte Grupperna Grupperna vidareutvecklade vidareutvecklar en en faktureringsfristmodell som som gruppen valt som den den mest passande för mest passande branchen. för branschen. Förslag Förslag på på faktureringstidsfrist. faktureringsfrister 5

6 2. Rekommendation gällande faktureringsfrister Faktureringsfrister ANTAGANDEN: HUBen levererar faktureringsunderlag till elhandlare (EH) och nätbolag (NB) den 5:e vardagen efter leveransmånadsskiftet. EH betalar NB en gång i månaden dag 35 efter leveransmånadens slut. Elhandlaren får välja sina faktureringsfrister mot kund, men antagandet är att månadsfakturering kommer att bli den framtida normen för flesta kunder. Privatkundernas fakturor förfaller tidigast 28:e dagen. Dag 33 förväntas flesta betalningar (95%) vara inne. Energiskatten för el betalas i framtiden av nätbolaget dag 56 efter leveransmånadens slut. NB betalar kostnader för överliggande nät dag 35 efter leveransmånadsskifte. En övergångsperiod i implementeringen av betalning dag 35 mellan EH och NB kan behövas.

7 Faktureringsfrister 2.Vilken inverkan kan lösningen ha? Vissa kunder som i dag kvartalsfaktureras eller faktureras varannan månad får månadsfaktura av elhandlaren. De utestående kundfordringarna minskar vid övergång till månadsfakturering av slutkunder och minskar därmed riskerna. Kostnaden för fakturering kan tillfälligt öka pga. mer frekvent fakturering av de mindre kunderna. E-faktura förväntas dock i framtiden minska kostnader samt tidsåtgång i faktureringsprocessen. Elhandlare med stort antal kunder kan få minskade möjligheter till batch-hantering av sin fakturering. Integrerade företag kan bibehålla vissa fördelar som de har gällande kassahantering. Kräver en omställning och processutveckling i speciellt elhandelsbolagen som hanterar fakturering mot slutkund. 7

8 3. Risker 8

9 3. Risker i ombudsmodellen Ur kreditrisksynpunkt avviker ombudsmodellen inte nämnvärt från nuläget där både elhandlaren och nätbolaget ansvarar för sina egna motpartsrisker och kravhantering. I ombudsmodellen gäller det främst för elhandlaren att ha en väl fungerande kundvalsprocess. Ur nätbolagets perspektiv är det av stor betydelse att elhandlaren har goda kundvals, fakturerings- och kravhanteringsprocesser. Säkerhetsarrangemangen i ombudsmodellen avviker inte från nuläget. Bilaterala säkerhetslösningar torde vara de mest ändamålsenliga. Risker 9

10 3. Risker i grossistmodellen Risker Elhandlarens faktureringsvolym ökar betydligt, men kreditriskprofilen i sig bibehålls troligen. Nätbolagens kundfordringar kommer att koncentreras till ett fåtal motparter (elhandlare) och innebär att nätbolagens motparts- och kreditriskprofil kommer att förändras betydligt. Avgörande för nätbolagets riskexponering blir elhandlarens kreditvärdighet. Elhandlarens kreditvärdighet är inte enbart beroende på motpartsrisker förorsakade av slutkunder - också elhandlarens affärs - och marknadsrisker har en betydelse. 10

11 3. Elhandelsbolagen har i dagens läge relativt hög kreditvärdighet Risker Tillgänglig kreditinformation ger en indikation att elhandels-branschen som helhet anses vara kreditvärdig. Branschens specifika karaktär (elen är en nödvändighetsvara), branschens nuvarande ägarstrukturer samt det att bolagen historiskt sett skött sina åliggande motiverar en säkerhetslösning som blir aktuell endast ifall det uppskattas att det finns risk för problem. UC klassificerar företagen mellan 1 och 5, där 5 anger låg risk och 1 hög risk. Riskklasserna grundar sig på UCs riskprognos där prognosen anger sannolikheten för att företaget kommer på obestånd inom 12 månader och är beräknad utifrån en dataanalys. 11

12 4. Säkerhetslösning 12

13 4. Internationella exempel på hur säkerhetskraven bestäms Säkerhetslösning UK Australien NZ Irland Danmark Vem bestämmer reglerna Branschen, men myndigheten accepterar (OFGEM) Myndigheten (AECM) Myndigheten Branschen, men myndigheten accepterar Bilateralt branschavtal som myndigheten accepterat När har de tagits i bruk Acceptabel kreditvärdighetsnivå där ingen säkerhet behövs Individuellt bestämd säkerhetskravnivå. AA värdering kvalificerar för 100 % befrielse. A- värdering eller högre kvalificerar för 100 % icke säkrad nivå. Säkerhetskraven stiger vid lägre rating. BBB- A+ Säkerhet ställs endast då betalningssvårigheter påvisas eller vissa kriterier gällande EH uppfylls. Utgångspunkten inte ratingbolagets kreditvärdighetsbedömning. Belöning för god betalningshistorik Ja Nej Nej Nej Storleken på säkerhetskravet i förhållande till faktureringsperioden 1,75 gånger faktureringsperiodens utestående fordringar. Säkerhetskravet bestäms på basen av elhandlarens marknadsandel och 25% av nätbolagets totala årsomsättning. 0,5 gånger faktureringsperiodens fordringar (14 dagars fordringar). 2 gånger faktureringsperiodens utestående fordringar (2 månaders fordringar) Värdet på 3 månaders utestående fordringar i fall bolaget inte uppfyller kraven. Möjlighet att välja säkerhet Kostnad för säkerhetsarrangemangen Ja Ja Ja Ja Ja 16,3 M /år (2013) Ca. 3 % av säkerhetens värde för mindre och 1 % för större elhandlare. Möjlighet till pass through av utestående betalningar i reglermodellen Ja. Under vissa reglerade förutsättningar. Nej. Beaktas redan i WACC. Ja. Individuell bedömning av pass through. Källa: KPMG/AEMC, energinet.dk 13

14 4. Alternativa säkerhetslösningar för elmarknaden utvärderades Ett antal säkerhetslösningar utvärderades. Utvärderingskriterierna var: inverkan på konkurrens, kostnader samt effektivitet i att hantera riskerna. På basen av utvärderingen gjordes en rekommendation till säkerhetslösning för grossistmodellen. Säkerhetslösning ALTERNATIVA SÄKERHETSLÖSNINGAR FÖR ELMARKNADEN SÄKERHETSLÖSNINGAR FRÅN ANDRA BRANSCHER SOM KUNDE ANVÄNDAS PÅ ELMARKNADEN Inga säkerhetskrav ställs utöver de existerande arrangemangen. Bilateral garantimodell. Tekniska krav ställs av hubben. I vissa fall möjlighet till säkerhetskrav bilateralt mellan nät och elhandelsbolag. Nätbolagen kreditförsäkrar sina fordringar själv baserat på en riskbedömning. Inträdeskrav till hubben utan krav på säkerheter. Riskutvärdering av främst balansansvariga genomförs av SvK/Hubben och framtiden av esett. Inträdeskrav till hubben med ett clearinghouse som sköter om kreditriskutvärdering av varje elhandlare (inkl. balansansvariga). Alla krävs på säkerhet eller kreditförsäkring baserat på en andel av utestående fordringar. Försäkringsbaserad garantipool med alla elhandlare som medlemmar. Centraliserad utvärdering av elhandlarna och ställande av säkerhet till nätbolag endast vid behov. Tekniska krav ställs av hubben.

15 4. Rekommendation för säkerhetslösning mellan elhandlare och nätbolag Säkerhetslösning Säkerheter bör ställas av elhandlare bara om vissa kriterier gällande kreditvärdighet inte uppfylls och/eller i fall betalningsstörningar förekommer. Säkerhetskravets storlek minimeras för att inte utgöra konkurrenshinder och för att begränsa kostnader. En centraliserad enhet bedömer om elhandlaren borde ställa säkerheter till nätbolaget. Kriterierna är konkurrensneutrala, ickediskriminerande och transparenta. Relationen mellan elhandlare och nätbolag regleras med branschöverenskommelse. Olika alternativa säkerhetslösningar accepteras. 15

16 4. Ansvarsfördelningen i den rekommenderade säkerhetslösningen Säkerhetslösning Myndigheter Nätbolag Elhandlare Bearbetning av marknadsregler (tillsammans med branschorganisationer) samt standardavtal som reglerar relationen mellan elhandlaren och nätbolaget. Koordinerar reglerna med hubben för att undvika överlappande krav. Driver centraliserad, neutral, enhet för översyn av elhandlarens betalningar till nätbolagen samt anvarar för att utvärdera eller skaffa extern utvärdering av elhandlarnas kreditvärdighet. Administrerar möjligen säkerheterna. Besvärshantering vid tvister mellan nätbolag och elhandlare. Skickar mätvärden till hubben och ev. till elhandlaren som möjliggör samfakturering enligt fastslagen tidtabell. Rapporterar till centraliserad enhet (myndigheten) om problem gällande elhandlarens betalningar. Kriterierna som ska uppfyllas är neutrala, standardiserade och fastslagna av myndigheter eller branschorganisationer. Administrerar eventuellt säkerheterna ifall den centrala enheten inte gör det. Fakturerar kunderna. Betalar nätbolagen för nättjänst samt överför skattebeloppet till nätbolaget enligt fastslagen tidtabell. Lämnar in den information som behövs till myndigheter för att fastställa ev. säkerhetsbehov eller beräkna säkerhetens storlek. Ställer ut säkerhet ifall detta skulle behövas. 16

17 4. Vilken inverkan kan lösningen ha? Säkerhetslösning Relativt låga kostnader, men kan utgöra en barriär för att komma på marknaden Inverkan främst på de mindre icke integrerade och nya elhandlare som etablerar sig på marknaden och som inte uppfyller kreditvärdighetskraven En effektiv och snabb fakturerings- och inkassoprocess minskar riskerna Större aktörer kan ha lättare att uppfylla kraven och möjligheter att skaffa sig säkerheter till en lägre kostnad. Den centrala enheten behöver byggas upp - kostnaden belastar nätbolagen. 17

18 Our Clients Make the World Safer and Cleaner. Gaia Group Oy, Bulevardi 6 A, FI HELSINKI, Finland Tel Fax ADDIS ABEBA BEIJING FINLAND BUENOS SWITZERLAND AIRES CHICAGO CHINA HELSINKI ETHIOPIA TURKU ARGENTINA ZÜRICH