Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys"

Transkript

1 Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy

2 Innehållsförteckning 1. Projektets syfte och avgränsningar 2. Faktureringsfrister i samfakturering 3. Rekommendation för faktureringstidsfrister 4. Analys av utestående betalningar på kassaflöde och nyckeltal i två olika faktureringsfristalternativ 5. Risker på marknaden 6. Kreditvärdighet 7. Säkerhetslösningar 8. Rekommendationer för säkerhetsarrangemang inom grossistmodellen 9. Sammanfattning 2

3 Projektets syfte och avgränsningar 3

4 Projektets syfte Syftet med studien är att ta fram ett underlag för Ei:s beslut om vilken modell för fakturering som är mest lämplig på den svenska slutkundsmarknaden för el. Studien genomlyser hur villkoren för betalningsfrister och fördelningen av kreditrisker vid utebliven betalning påverkar enskilda aktörer, konkurrensen på marknaden och den totala kostnaden för slutkunden. Modellerna som studeras är: grossistmodellen, ombudsmodellen och den nuvarande modellen (som används främst som jämförelsegrundlag). Baserat på analysen rekommenderas den mest lämpliga utformningen av betalningsfrister och fördelning av risker i samband med utebliven betalning på den svenska elmarknaden. 4

5 Avgränsningar Analysen fokuserar på att jämföra modellerna från kreditrisk och tidsfristperspektiv. Övriga kostnader och nyttor har beskrivits i Sweco s rapport. Analysen utgår från ett framtidsscenario med bland annat en central tjänstehubb på plats, ökade krav på tillgänglighet, ett större utbud av olika nättariffer och ökad efterfrågan på energitjänster. Nuvarande praxis utgör nolläge. Grossistmodellen och ombudsmodellen så som de definierats i Sweco s rapports används som utgångsläge. 5

6 Faktureringstidsfrister i samfakturering 6

7 Process för att ta fram rekommendation för faktureringstidsfrist Desk study och datainsamling. Genomgång av lagstifning branch regelverk och rekommendationer samt normal praxis på branchen. Intervjuer av aktörer. Identifiering av fyra olika alternativa faktureringsfrist modeller för samfakturering. På basen av analys samt feedback från referensgruppen valdes två faktureringsfristmod eller av Gaia för analys. Inverkan på kunder EH och NB kassaflöde och nyckeltal studeras. Nulägesbeskrivning gällande betalningsfrister, tekniska möjligheter samt kundernas betalningsbeteende. Referensgruppsmöte Tre stakeholder grupper vidareutvecklade en faktureringsfristmodell som gruppen valt som den mest passande för branchen. Förslag på faktureringstidsfrist. 7

8 Några kriterier som använts i planeringen av faktureringstidsfrister 1. Faktureringsfristerna får inte orsaka onödiga kassa- eller likviditetsproblem eller onödig ackumulering av likvida medel för elhandlare eller nätbolag. 2. Modellen förväntas medverka till att begränsa kreditriskerna mellan el-handlare och nätbolag genom att minska på de utestående fordringarna. 3. Modellen skall möjliggöra elhandlarens framtida utveckling av nya tjänster (t.ex. energieffektiviseringstjänster, mikroproduktion). 4. Modellen ska inte orsaka betalningsproblem eller försämrad service för konsumenter eller andra kunder. 5. Modellen skall beakta skattebetalningsdatum och det att nätbolaget i framtiden förväntas betala energiskatten för el. 6. Modellen skall beakta eventuella tekniska begränsningar dels inom mätvärdes- och data insamling (HUB) och faktureringssystem. 7. Bolag med ett stort antal kunder bör kunna fakturera sina kunder utan större problem. 8. Modellen får inte ha negativ inverkan på konkurrensen på marknaden. 8

9 Grundantaganden som gjorts i analysen av de alternativa faktureringstidsfristmodellerna Nätbolaget fakturerar elhandlaren en gång i månaden. Nätbolaget ansvarar för inbetalning av energiskatten för el i stället för elhandlaren. HUBen antas leverera faktureringsunderlag den 5:e vardagen efter leveransmånadens slut till både nätbolaget och elhandlaren. Samma förslag till faktureringstidsfrister antas fungera både i ombudsmodellen och grossistmodellen. Elhandlaren kommer fortsättningsvis kunna fakturera sina slutkunder med sådana frister och faktureringscykel som de bedömer är lämplig för att dels erbjuda god service, minimera sina slutkundsrisker och optimera sina faktureringskostnader. I analysen har Gaia dock antagit att månadsfakturering sker av största delen av kunderna. Ombudsmodellen kommer att ha begränsningar och kräver koordinering mellan elhandlare och nätbolag i fall man vill avvika från månadsfakturering. Konsumenterna kommer att faktureras tidigast 28:e dagen efter leveransmånaden som i dag. 9

10 Nuvarande ungefärliga tidsfrister i faktureringsprocessen Transaktion Dagar som processen tar Dagar efter månadsskiftet (kumulativt) Kommentar Mätdata klart och kvalitetskontrollerat NB eller EB skickar ut fakturorföretag NB eller EH skickar ut fakturor - privat Betalningsfrist för slutkunden - företag Betalningsfrist för slutkunden privat 3-8 dagar efter månadsskiftet 1-2 dagar efter att data är klart 2-12 dagar efter att data är klart dagar efter att fakturan skickats efter fakturan skickad 3-8 Ett medeltal på kvalitetskontrollerat faktureringsunderlag kan antas vara ca. 6 dagar. Detta varierar bland olika bolag Större företag faktureras oftast snabbt Beror delvis på bolagets storlek. Större bolag fakturerar ofta under en intervall dagar dels av faktureringstekniska skäl och dels för att sprida kundkontakterna på flera dagar. NOTERA: % av privatkunder eller småföretag faktureras kvartalsvis eller varannan månad och andelen varierar stort mellan olika bolag Stor skillnad mellan olika bolag och kunder. Kan i vissa fall (större kunder) också bero på kundens kreditvärdighet. Kan i vissa fall vara längre Man följer i allmänhet ALMA. Normalt minst 20 dagars frist. Betalfristen beroende av tex. pensionsbetalningsdagen. Tidigast betalning dag 28. Betalning av energiskatt (NB) 56 dagar efter utställd faktura 56 dagar efter månadsskifte Skatten betalas i dagens läge av elhandlaren men kommer eventuellt i framtiden att betalas av nätbolaget och kopplas till leveranstidpunkt i stället för faktureringstidpunkt. Stamnätsavgiften betalas till överliggande nät dagar efter leveransmånadens slut Svenska Kraftnät fakturerar med denna tidsfrist. Regionnäten tillämpar i de flesta fall 30 dagars betalningsfrist efter utställd faktura. 10

11 Typiskt betalningsbeteende inom elhandel och nätverksamhet Transaktion Kommentar Typisk försening 1-5 dagar Betalning på förfallodag eller före 75 % Förseningar på några dagar (1-5) är vanliga. Varierar stort mellan företag. Mindre företag är mer försenade än privatkunder. Relativt stor osäkerhet förknippad med siffran. Betalning inom 1-5 dagar efter fakturans förfallodag 95 % Utestående 30 dagar 0,5-1 % Utestående 90 dagar 0,2 % Andel icke betalda som avskrivs 0,2 % Normalt under 0,2 % Andel till inkasso 2 % Varierar mellan bolag och segment. Max. dagar utestående före avstängning sker 4-6 mån För företag kan avstängning ibland ske betydligt snabbare. Avskrivning 180 / 320 dagar Också längre tider kan förekomma. 11

12 Skattehanteringen nuvarande praxis och planerade ändringar Energiskatten för el betalas i dag av elhandlaren. Det finns planer på att skatterna i framtiden ska betalas in till Skatteverket av nätbolaget. Energiskatten för el betalas i dag i praktiken på dag 56 efter leveransmånadens slut i fall månadsfakturering av slutkund idkas (kopplad till fakturadatum). Det att skatten ev. betalas in av nätbolaget och samlas in av elhandlaren kommer att öka nätbolagets riskexponeringen mot elhandlaren pga. den avsevärt större uteliggande fordringen mellan nätbolaget och elhandlaren. I fall man nätbolaget fakturerar elhandlaren på månadsbasis, måste elhandlaren övergå till att betala skatterna till nätbolaget månadsvis oberoende av enligt vilken betalningscykel (varje eller varannan månad eller kvartalsvis) elhandelsbolaget väljer att fakturera sina slutkunder. 12

13 Tidsfrister alternativa förslag på faktureringstidsfrister som analyseras TRANSAKTION A. Snabb modell, (dagar efter MS ) B. Kassaflödesneutral modell (dagar efter MS) Kommentar Mätdata till HUB (klart och kvalitetskontrollerat) 5 5 Nuvarande tid som krävs för att få in data efter månadsskifte (MS) är normalt 4-6 dagar. Det framtida kravet är 5 vardagar. HUB skickar faktureringsunderlag till EH 5 5 Det antas att utskick till EH och NB kan ske samma dag som data är klart (se ovan). Ytterligare tidskrävande bearbetning behövs inte. NB fakturerar EH så fort data har fåtts in. Tid för EH att kunna skicka ut fakturorna (företag) Företagen, (speciellt de större) faktureras normalt 1-2 dagar efter att data är tillgängligt. EH skickar ut fakturorna (privat) Speciellt större bolag skickar ut fakturor i flera batchar pga. tekniska skäl och kundserviceskäl. I modell A antas att kunderna får fakturan så snabbt som möjligt. I modell B faktureras kunderna under ett tidsspann på ca. 7 dagar. Betalning till EH- slutkund företag I dag används ofta dagars betalningsfrist men också längre tider förekommer för företag. Vissa kunder kan också ha kortare frister. Den Snabba modellen A. utgår från två veckors betalningstid för kunder. Det antas att över 90% betalar på förfallodag eller inom 1-5 dagar efter fakturans förfallodatum. Betalning till EH -slutkund privat I båda modellerna antas slutkunden betala tidigast den 28:e dagen såsom i dag. Det antas att de flesta bolag övergått till månadsfakturering. Betalning av energiskatt (NB) Energiskatten betalas till skatteverket den 56:e dagen efter leveransmånadens slut. Skatten betalas senast den 26:e dagen varje månad. Skattebetalningen är kopplad till leveransen av el. Detta betyder att man övergått till måndsbetalning av skatten. Betalning av skatt och nätavgifter från EH till NB Fakturering en gång i månaden är antaget i analysen. EH betalar NB en klumpsumma en gång i månaden. Antages att samma tidsfrister gäller för båda samfaktureringsmodellerna. Siffrorna som ges är kumulativa siffror dagar efter leveransmånadsskifte (MS).

14 Snabb modell Elhandlaren betalar nätbolaget nätavgift samt skatt redan den 20:e dagen. 14

15 Kassaflödesneutrala modellen Elhandlaren betalar nätavgift samt skatt till nätbolaget mellan 33:e och 35:e dagen. 15

16 Rekommendation för faktureringstidsfrister 16

17 Rekommendation gällande faktureringstidsfrister Kassaflödesneutral modell ANTAGANDEN: HUBen levererar faktureringsunderlag till elhandlare (EH) och nätbolag (NB) den 5:e vardagen efter leveransmånadsskiftet. EH betalar NB en gång i månaden dag 35 efter leveransmånadens slut. Elhandlaren får välja sina faktureringsfrister mot kund, men antagandet är att månadsfakturering kommer att bli den framtida normen för flesta kunder. Privatkundernas fakturor förfaller tidigast 28:e dagen. Dag 33 förväntas flesta betalningar (95%) vara inne. Energiskatten för el betalas i framtiden av nätbolaget* dag 56 efter leveransmånadens slut. NB betalar kostnader för överliggande nät dag efter leveransmånadsskifte. *Idag betalas skatten av elhandelsbolaget men det finns planer på att ändra detta. I analysen antas att nätbolaget betalar skatten.

18 SLUTSATS ELHANDLARE: Beroende på ingående kassans storlek kan likviditetsproblem uppstå innan kundernas betalningar kommit in Inköp av el med lång betalningsfrist (> 28 dagar från månadsskiftet) skulle underlätta kassabalansen På grund av låga marginaler är effektiv indrivning av kundfordringarna ytterst viktigt SLUTSATS NÄTBOLAG: NB har en positiv kassabalans och därmed också en god likviditet Då skatten förfaller dag 56 får NB i princip en ränteintäkt för 19 dagar på skattebeloppet Antaganden: Av den månatliga totalfaktureringen är: 50% elhandel, 28% nätbelopp och 22 % skatt Ingående kassa 50 % av månatlig fakturering Inköp av el från Nord Pool, jämn daglig betalning. Marginal 3%, m.a.o. kostnad för el 97% av fakturering 95 % av slutkunderna har betalat senast dag 33. Betalning av nätbelopp och elskatt till nätbolag sker dag 35. Nätbolaget betalar till överliggande nät mellan dag 32 och

19 Betalningsfristerna inverkan på olika aktörer (1/2) De utestående kundfordringarna minskar i fall månadsfakturering tas i bruk i större omfattning än i dag. Kommer att påverka speciellt privatkunderna samt mindre företagskunder genom att vissa som kvartalsfaktureras eller faktureras varannan månad förväntas övergå till månadsfaktura. Vissa mindre kunder förblir eventuellt fakturerade med mindre frekvens än månatligen. De kunder som detta gäller är främst fritidsbostäder och de mindre våningshuskunderna (årsförbrukning under 5MWh). Dessa utgör ca 2,5 miljoner kunder räknat i abonnemang och motsvarar en volym på ca. 7 TWh. Pappersfakturor driver kostnaden av månadsfakturering i nuläget men e-faktura kommer att bli vanligare och minskar i framtiden kostnader samt tidsåtgång i faktureringsprocessen. 19

20 Betalningsfristerna inverkan på olika aktörer (2/2) Man kan minska riskerna för nätbolagen i båda modellerna (grossist- och ombudsmodell) genom att minska de utestående fordringar som EH har. Detta kan göras genom en mer effektiv och snabb fakturerings- och inkassoprocess. Kommer att kräva en omställning och processutveckling i speciellt elhandelsbolagen. Större elhandlare med många kunder kan få mindre möjligheter till batch-hantering av fakturering. Vidare utredning om möjligheter att befrämja en kostnadseffektiv övergång till månadsfakturering samt e-faktura skulle behövas. 20

21 Analys av utestående betalningar på kassaflöde och nyckeltal i två olika faktureringsfristalternativ 21

22 Kundfordringarnas omloppstid (Urval av elhandelsaktörer med omsättning > 300 milj.sek) Kundfordringarnas omloppstid varierar kraftigt för de olika elhandlarna Informationen gäller för bokslutstidpunkt och i praktiken kan omloppstiden variera under verksamhetsåret betydligt Kundfordringarnas omloppstid i dagar. Nyckeltalet visar hur länge försäljningsintäkterna är fordringar innan de flyter in i företagets kassa. Kundfordringar x 365 Omsättning för 12 månader 22

23 Nyckeltal soliditet och likviditet (urval av bolag med en volym (omsättning) > 1 milj.sek) Soliditet i %, ett nyckeltal för soliditet. Det mäter företagets soliditet genom att jämföra det egna kapitalet i balansräkningen med balansomslutningen m.a.o. det visar hur mycket eget kapital företaget har i förhållande till totalkapitalet. Nyckeltalet är oberoende av branschen, och dess tolkning påverkas av hur kuranta egendomsposterna i balansräkningen är. Soliditet i % beräknas enligt formeln: (Eget kapital + reserver)x100 Balansomslutning erhållna förskott Kassalikviditet, ett nyckeltal för likviditet. Nyckeltalet mäter företagets möjlighet att klara av kortfristiga skulder med finansieringstillgångar och omsättningstillgångar. Med hjälp av nyckeltalet kan man följa hur företagets finansiella ställning utvecklas årligen. Vid tolkning av nyckeltalet skall man beakta hur kuranta och likvida finansieringstillgångarna är. Kassalikviditet beräknas enligt formeln: Finansieringstillgångar + omsättningstillgångar Kortfristigaskulder 23

24 Faktureringsmodell och val av betalningsfrist inverkan på elhandlarens nyckeltal I grossistmodellen kommer elhandlarens kundfordringar att öka med ett belopp som motsvarar nätkostnaderna. Samtidigt kommer elhandlarens leverantörsskulder (skuld till nätbolaget) att öka med samma belopp. Beroende på hur elhandlaren kommer att förhålla sig till faktureringsfrekvensen och därmed storleken på kundfordringarna, kommer den kortfristiga betalningsförmågan att påverkas. Allmänt taget kan det antas att de nya faktureringsmodellerna och ändringarna i skatteansvar kommer att sporra aktörerna att minska kundfordringarna och troligt är att kassalikviditeten hålls på samma nivå eller kanske rent av förbättras. Soliditet Faktureringsmodellernas påverkan på soliditeten sker främst via ändringar i aktörernas lönsamhet. Finansieringen av eventuella investeringar kan också påverka soliditetsnivån ifall de finansieras med främmande kapital. 24

25 Risker på marknaden 25

26 Schematisk beskrivning av elmarknadens fakturering och motpartsoch kreditrisk

27 Slutkundsrelaterade kreditrisker En övergång till samfakturering påverkar inte i sig elhandelns motpartsrisker förorsakade av slutkunderna. Slutkundernas betalningsbeteende kan variera betydligt, kreditförlusterna på branschen ligger i spannet 0,2 0,5% av total faktureringen. Den enskilda slutkundens påverkan på aktörernas kreditrisker är proportionell till faktureringsvolymen. En stor kunds konkurs kan förorsaka ekonomiska problem för elhandlaren. Även om de mindre kundernas kreditrisker är begränsade så kan kravhanteringen och faktureringsprocedurerna vid massfakturering innebära kostnader för aktörerna. 27

28 Möjligheter att hantera slutkundsrelaterade motpartsrisker En effektiv fakturerings- och kravprocess samt korta tidsfrister kortare tidsfrister är ett effektivt sätt att begränsa riskerna Uppsägning eller frånkoppling Kundval och kreditkontroll av slutkunderna viktigt speciellt för att begränsa risker förknippade med större kunder Säkerheter används i fall betalningsstörningar misstänks/förekommer eller i fall företag har dålig kreditvärdighet Kreditförsäkringar eller factoring tjänster sällsynta på den svenska elmarknaden 28

29 Dispositiva kunder kunder som inte skulle behöva samfaktureras Förslaget är att regionnätskopplade högspänningskunder samt vissa kunder med mycket komplex nätfakturering skulle kunna vara dispositiva. Regionnätskopplade industrikundernas förbrukning kan estimeras vara ungefär TWh. Antalet skulle vara ca En dispositiv behandling av de allra största kunderna kan i fortsättningen minska elhandlarnas riskexponering, eftersom energiskatteansvaret överförs till nätbolaget. Nätbolagets riskexponering ökar i motsvarande grad. Två av regionnätsbolagen hör till integrerade bolag, vilket kan ha betydelse för bolagens riskexponering när man ser på dem på koncernnivå. Betydande främst i grossistmodellen. 29

30 Kreditrisker i ombudsmodellen Ur kreditrisksynpunkt avviker ombudsmodellen inte nämnvärt från nuläget där både elhandlaren och nätbolaget ansvarar för sina egna motpartsrisker och kravhantering. I ombudsmodellen gäller det främst för elhandlaren att ha en väl fungerande kundvalsprocess. Ur nätbolagets perspektiv är det av stor betydelse att elhandlaren har goda kundvals- och kravhanteringsprocesser. Säkerhetsarrangemangen i ombudsmodellen avviker inte från nuläget. Bilaterala säkerhetslösningar torde vara de mest ändamålsenliga. 30

31 Risker i grossistmodellen Elhandlarens faktureringsvolym ökar betydligt, men kreditriskprofilen i sig bibehålls troligen. Nätbolagens kundfordringar kommer att koncentreras till ett fåtal motparter (elhandlaren) och innebär att nätbolagens motparts- och kreditriskprofil kommer att förändras betydligt. Avgörande för nätbolagets riskexponering blir då elhandlarens kreditvärdighet. Elhandlarens kreditvärdighet är inte enbart beroende på motpartsrisker förorsakade av slutkunder utan också elhandlarens affärs -och marknadsrisker har en betydelse. 31

32 Möjligheter att hantera motpartsrisker mellan elhandlare och nätbolag i grossistmodellen Minimera volymen på kundfordringarna genom effektiva faktureringsprocesser Ställa krav på att motparten (elhandlaren) ställer säkerheter som garanterar betalningarna vid misstanke av betalningssvårigheter Utnyttja kreditförsäkringar som säkerhet främst då det gäller fordringar till osäkrare kunder 32

33 Casebeskrivning storleken på kreditförlust för nätbolag i tre olika case Caset demonstrerar inverkan av tiden som fordringarna ligger ute samt marknadsandelens inverkan Case A - Ett litet nätbolag har en stor kund (elhandlare) som går i konkurs på vintern. Den stora kunden utgör 20 % av nätbolagets totala intäkter (marknadsandel). Det kan också handla om en mindre elhandlare som har en enstaka större företagskund på NBs område. Case B - Ett mellanstort nätbolags kund (elhandlaren) som utgör max 5 % av nätbolagets totala intäkter går i konkurs. Förbrukningen sker under sommar-, hösteller vårmånaderna som utgör i snitt 7 % av hela årets förbrukning. Case C - Ett stort nätbolags kund (elhandlaren) som utgör ca. 2 % av nätbolagets totala intäkter går i konkurs eller hamnar i obestånd. Samma antaganden som ovan.

34 Slutsatser av casebeskrivningen I de flesta fall har en elhandlare i samma koncern den största marknadsandelen i nätbolagets koncessionsområde - risken för att ett nätbolag skall hamna ut för ett worst case scenario är litet. Enstaka icke integrerade privata elhandlare med en omsättning <100 Msek representerar under 1% av elhandelns omsättning i Sverige (se kapitel 3). Konkursrisken för större elhandelsbolag är liten. Enstaka icke integrerade elhandlare som säljer till ett nätområde har oftast en relativt liten marknadsandel inom nätområdet. I de fall den s.k. utomstående leverantören (icke integrerade elhandlaren) har en större marknadsandel på ett nätområde är det ofta fråga om en större leverantör som i dagens läge kan anses ha en liten konkursrisk. I fall de största energiintensiva slutkunderna är dispositiva (inte behöver samfaktureras) kan det ytterligare begränsa nätbolagets motpartsrisk i förhållande till elhandlaren (dock inte till slutkunden). Man kan därmed dra slutsatsen att risken för att ett nätbolag skall hamna ut för ett worst case scenario kan anses vara relativt liten. 34

35 Kreditvärdighet 35

36 Riskklasser baserade på UC affärsdata, 2014 Elhandelsbranschens kreditvärdighet mätt i UCs riskklasser har ett medelvärde på 4,6 och en median på 5. Elhandelsbranschens riskklasser kan jämföras med hela svenska näringslivets riskklasser. Enligt UC Affärsfaktas statistik har det svenska näringslivet ett medelvärde på riskklassen på 4,03 och en median på 4,

37 Rörelseintäkter vs. riskklass, 2014 Riskklasserna 4 och 5 för år 2014 är jämt spridda mellan olika storlek på bolagen Riskklasserna 2 och 3 har en koncentration i mindre företag 37

38 Jämförelse mellan UC:s riskprognos och internationella kreditutvärderarnas klassificering Kreditupplysningsföretagens kreditinformation (riskklass) baserar sig bokslutsinformation och informationen är beräknad utifrån en dataanalys. Kreditvärderingsinstitutens (S&P, Moody s m.fl.) utvärderingar baserar sig oftast på djupanalys av företaget och en rätt omfattande intervju och diskussion med företagsledningen. Företagen grupperas i ett antal klasser (AAA-CCC eller 1 5), men det gäller att minnas att skillnaderna i de bakomliggande sannolikheterna kan vara flerfaldig. 38

39 Summering av elhandlarnas kreditvärdighet Enligt information publicerad av UC Affärfakta så är majoriteten av elhandlaren klassade till de två högsta riskklasserna. Några av de större aktörerna har dessutom skaffat sig kreditbetyg och utlåtanden av de internationella kreditutvärderingsinstituten. Orsakerna till denna relativt sett goda riskklassificeringen jämfört med andra branscher anses dels bero på branschens särdrag där produkten kan klassificeras som en nödvändighetsvara och alla slutkunder strävar efter att sköta sina betalningsförpliktelser, samt dels på elhandlarnas ägarstruktur där flera av bolagen ingår i kommunkoncerner. Utgående från detta resonemang kan man dra slutsatsen att branschens kreditvärdighet överlag är på god nivå (riskklassens medelvärde 4,6 och median 5). Det är alltid skäl att minnas att all kreditutvärdering baserar sig på sannolikheter och de ger därmed ingen absolut sanning. 39

40 Säkerhetslösningar 40

41 Vilka kriterier borde ett system där säkerheter används uppfylla Ett välfungerande alternativ borde uppfylla följande kriterier: Vara ändamålsenligt täcka de risker som finns men inte vara överdimensionerat Vara konkurrensneutralt och inte hindra nya aktörer från att komma in på marknaden Vara kostnadseffektivt - inte kräva för stor säkerhet i relation till risken och inte medföra onödiga administrationskostnader Vara acceptabelt för olika aktörer och kunder 41

42 Alternativa säkerhetslösningar Bankgaranti säkerhet där en av fordringsägaren godkänd bank åtar sig ansvaret för aktörens åtaganden och förpliktelser i form av en bankgaranti Depositioner pantsättning av banktillgodohavanden på en bank godkänd av fordringsägaren används som säkerhet för pantsättarens åtagande. Säkerhet given av moderbolag moderbolaget garanterar ansvar för aktörens (dotterbolagets) åtaganden och förpliktelser. Säkerhet baserad på försäkring en säkerhet given av ett försäkringsbolag. Påminner om bankgaranti, men kan innehålla skräddarsydda element som t.ex. maximibegränsningar, självrisker m.fl. Kreditlimit given på basen av kreditbetyg aktören ges en kreditlimit som baserar sig på en tredjeparts utlåtande om aktörens kreditvärdighet. Lösningen är inte direkt en säkerhet, utan baserar sig på antagandet att sannolikheten att en kreditvärdig motpart missköter sina åligganden är mindre än för en motpart med sämre kreditbetyg. 42

43 Olika internationella säkerhetsmodeller UK Australien NZ Irland Danmark Vem bestämmer reglerna Branschen men myndigheten accepterar (OFGEM) Myndigheten (AECM) Myndigheten Branschen men myndigheten accepterar Bilateralt branschavtal som myndigheten accepterat När har det tagits i bruk Acceptabel kreditvärdighetsnivå där ingen säkerhet behövs Individuellt bestämd säkerhetskravnivå. AA värdering kvalificerar för 100 % befrielse. A- värdering eller högre kvalificerar för 100 % icke säkrad nivå. Säkerhetskraven stiger vid lägre rating. BBB- A+ Säkerhet ställs endast då betalningssvårigheter påvisas och vissa kriterier gällande EH uppfylls. Utgångspunkten inte ratingbolagets kreditvärdighetsbedömning. Belöning för god betalningshistorik Ja Nej Nej Nej Storleken på säkerhetskravet i proportion till faktureringsperiod 1,75 gånger faktureringsperiodens utestående fordringar. Säkerhetskravet bestäms på basen av elhandlarens marknadsandel och 25% av nätbolagets totala årsomsättning. 0,5 gånger faktureringsperiode ns fordringar (14 dagars fordringar). 2 gånger faktureringsperiod ens utestående fordringar (2 månaders fordringar) Värdet på 3 månaders utestående fordringar i fall bolaget inte uppfyller kraven. Möjlighet att välja säkerhet Ja Ja Ja Ja Ja Kostnad för säkerhetsarrangemangen 16,3 M /år (2013) 3 % av säkerhetens värdeför mindre och 1 % för större elhandlare. Okänd Möjlighet till pass through av utestående betalningar Ja. Under vissa reglerade förutsättningar. Nej. Beaktas redan i WACC. Ja. Individuell bedömning av pass through 43

44 Olika alternativa säkerhetslösningar för elmarknaden ALTERNATIV FÖR SÄKERHETSLÖSNINGAR FÖR ELMARKNADEN SÄKERHETSLÖSNINGAR FRÅN ANDRA BRANSCHER SOM KUNDE ANVÄNDAS PÅ ELMARKNADEN Inga säkerhetskrav ställs utöver de existerande arrangemangen. Bilateral garantimodell. Tekniska krav ställs av hubben. I vissa fall möjlighet till säkerhetskrav bilateralt mellan nät och elhandelsbolag. Nätbolagen kreditförsäkrar sina fordringar själv baserat på en riskbedömning. Centraliserad utvärdering av elhandlarna och ställande av säkerhet till nätbolag endast vid behov. Tekniska krav ställs av hubben. Inträdeskrav till hubben med ett clearinghouse som sköter om kreditriskutvärdering av varje elhandlare (inkl. balansansvariga). Alla krävs på säkerhet eller kreditförsäkring baserat på en andel av utestående fordringar. Försäkringsbaserad garantipool med alla elhandlare som medlemmar. Inträdeskrav till hubben utan krav på säkerheter. Riskutvärdering av främst balansansvariga genomförs av SvK/Hubben och framtiden av esett.

45 Rekommendationer för säkerhetsarrangemang inom grossistmodellen 45

46 Den Svenska elhandelsmarknadens karakteristiska drag Den svenska elmarknaden har vissa specifika drag som bör beaktas vid diskussion av kreditrisker och säkerhetsbehov. Nedan listas de olika aktörernas uppskattade andelar av den totala elhandeln: 60 % av elhandeln sköts av kommunalägda elhandlare. 80 % av elhandelsmarknaden handhas av företag som är balansansvariga mot SvK 85 % av elhandelsvolymen står integrerade aktörer för som hör till en koncern med ett nätbolag som systerbolag 65 % av volymen handhas av företag som är både integrerade och balansansvariga Alla elhandlare som inte själva är balansansvariga (inte har avtal med SvK) måste ha ett balansansvarsavtal med en balansansvarig aktör 46

47 Huvudprinciperna för säkerhetslösningar mellan elhandlare och nätbolag Säkerheter ska inte behövas mellan elhandlare och nätbolag i fall elhandlaren uppfyller en god nivå av kreditvärdighet samt uppfyller sina åligganden exemplariskt. Säkerheter bör ställas av elhandlare bara om vissa kriterier gällande kreditvärdighet inte uppfylls och/eller i fall betalningsstörningar förekommer. Säkerhetskravets storlek minimeras för att inte utgöra konkurrenshinder och för att begränsa kostnader - en dynamisk säkerhetsmodell tillämpas och fulla säkerheter för utestående fordringar krävs inte (fulla säkerheter skulle motsvara 3 månaders utestående fordringar). Elhandlare kan ges möjlighet till snabbare betalning av fordringar till nätbolaget för att minska sitt säkerhetskrav. En centraliserad enhet, som tex. SvK /Hubb eller Energimarknadsinspektionen, bedömer om elhandlaren borde ställa säkerheter till nätbolaget. Kriterierna för utvärdering av säkerhetskrav är konkurrensneutrala, icke-diskriminerande och transparenta. Relationen mellan elhandlare och nätbolag regleras med branschöverenskommelse (inte bilaterala överenskommelser). Olika alternativa säkerhetslösningar accepteras. 47

48 Synpunkter att beakta vid bestämmandet av principer till säkerhetskrav riktgivande exempel (1/2) Nedan presenteras ett riktgivande exempel på kriterier som ska uppfyllas för att elhandlaren skulle hamna ut för att ställa säkerhet: Nätföretaget har skickat betalningspåminnelser till elhandlaren (t.ex. två påminnelser). Elhandlarens betalningar har flera gånger varit försenade (t.ex. 4 gånger) inom den senaste 12 månaders perioden. Betalningsförseningen har varit mer än t.ex. 5 dagar. Elhandlaren har registrerats i kreditupplysningsföretagens register över dåliga betalare eller motsvarande. Ett nytt elhandelsbolag som inte ännu kan uppvisa en årsredovisning kan krävas på säkerhet. T.ex. kan krävas att minst två på varandra följande årsredovisningar finns tillhanda. Ett undantag till denna princip kunde eventuellt gälla för mindre nya fristående bolag (startups).

49 Synpunkter att beakta vid bestämmandet av principer till säkerhetskrav riktgivande exempel (2/2) Elhandlaren har inte under de två senaste åren uppnått en normal kreditvärderingsnivå (rating) och har en hög risk enligt kreditupplysningsföretagens riskklasser. Elhandlaren har ett negativt egenkapital. Elhandlarens verksamhet har haft ett underskott under två på varandra följande år. Principerna kunde presenteras i ett Standardavtal för fakturering inom grossistmodellen och det skulle gälla automatiskt mellan alla elhandlare och nätbolag. Detaljerade regler kräver att reglerna bestäms av marknadsparterna.

50 Uppskattning av kostnader vid införande av säkerhetskrav Aspekt Beskrivning av kostnaden Basis för kostnaderna Uppskattad kostnad Kommentarer Grundandet av säkerhetsarrangemangen Expert och personal Expert- och lönekostnader N/A En engångskostnad som faller på centralenheten Den nya centralenhetens administrationskostnader Kostnader för att driva verksamheten Personalkostnader Lokal- och systemkostnader Expertkostnader 8 10 milj. kronor per år Kostnaderna fördelas mellan alla aktörer på elhandelsmarknaden Kostnader för säkerheten Kostnader för bankgaranti, kommersiell garanti Årlig marginal eller provision på garantisumman 0,005 öre/kwh levererad Säkerhetskostnad fördelad på hela elhandelsmarknaden I upplägget skulle kostnaden för att driva enheten delas av alla aktörer som är med på marknaden (nätbolag). Den sammanlagda kostnaden för att driva den centraliserade verksamheten anses vara lägre än om varje nätbolag utför samma utvärdering in house för varje enskild elhandlare. 50

51 Ansvarsfördelning mellan olika parter om man tar till bruk en centraliserad säkerhetsmodell Myndigheter (SvK/hubb eller Ei) Nätbolag Elhandlare Bearbetning av marknadsregler (tillsammans med branschorganisationer) samt standardavtal som reglerar relationen mellan elhandlaren och nätbolaget. Skickar mätvärden till hubben och ev. till elhandlaren som möjliggör samfakturering enligt fastslagen tidtabell. Fakturerar elhandlaren. Fakturerar kunderna. Betalar nätbolagen för nättjänst samt överför skattebeloppet till nätbolaget enligt fastslagen tidtabell. Koordinerar reglerna med hubben för att undvika överlappande krav. Driver centraliserad, neutral, enhet för översyn av elhandlarens betalningar till nätbolagen samt anvarar för att utvärdera elhandlarnas kreditvärdighet. Administrerar möjligen säkerheterna. Besvärshantering vid tvister mellan nätbolag och elhandlare. Rapporterar till centraliserad enhet (myndigheten) om problem gällande elhandlarens betalningar. Kriterierna som ska uppfyllas är neutrala, standardiserade och de är fastslagna av myndigheter eller branchorganisationer. Lämnar in den information som behövs till myndigheter för att fastställa ev. säkerhetsbehov eller beräkna säkerhetens storlek. Ställer ut säkerhet ifall detta skulle behövas. 51

52 Riskhanteringslösningen inverkan på olika aktörer Inverkan främst på de mindre icke integrerade elhandlarna och nya elhandlare som etablerar sig på marknaden och som eventuellt inte ännu uppfyller de kreditvärdighetskrav som ställs på aktörerna. Aktörer som hamnar ut för ett säkerhetskrav kommer att bli belastade med en kostnad som kan inverka på deras förmåga att konkurrera på marknaden, speciellt om det är frågan om bolag som inte är en del av en större koncern. De större aktörerna har lättare att uppfylla kraven som ställs och samtidigt möjligheter att skaffa sig säkerheter till en lägre kostnad. En organisation med nödvändig kompetens att utföra uppgiften (den centrala enheten) borde byggas upp. Kostnaden belastar nätbolagen. Lösningen orsakar relativt låga kostnader i sin helhet, men kan i vissa fall utgöra en barriär för att komma på marknaden för mindre eller nyetablerade aktörer. 52

53 Our Clients Make the World Safer and Cleaner. Gaia Group Oy, Bulevardi 6 A, FI HELSINKI, Finland Tel Fax ADDIS ABEBA BEIJING FINLAND BUENOS SWITZERLAND AIRES CHICAGO CHINA HELSINKI ETHIOPIA TURKU ARGENTINA ZÜRICH

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Gaia Consulting Oy 3.1.2017 Innehållsförteckning 1. Projektets syfte 2. Faktureringsfrister 3. Risker 4. Säkerhetslösning

Läs mer

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys 28.11.2016 Marika Bröckl, Henrik Sjöblom, Juha Vanhanen, Markus Klimscheffskij Gaia Consulting Oy 1 Copyright Gaia INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys

Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Faktureringsfrister och kreditrisk i olika samfaktureringsmodeller finansiell analys Utkast 21.9.2016 Marika Bröckl, Henrik Sjöblom, Juha Vanhanen, Markus Klimscheffskij Gaia Consulting Oy 1 Copyright

Läs mer

Elhandlarcentrisk modell / tjänstehubb

Elhandlarcentrisk modell / tjänstehubb Elhandlarcentrisk modell / tjänstehubb Energimarknadsrådet, 2016-01-19 Inlägg från Ellevio, Lowina Lundström 2016-03-14 Sida 1 hem till mer än 908 000 kunder i Sverige Kunder Elnät 908 000 i södra Norrland,

Läs mer

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert En ny modell för elmarknaden Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert Från idag till imorgon så här kommer elmarknadshubben att fungera Arbetet med att

Läs mer

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering.

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering. 2016-09-01 Energimarknadsinspektionen Gaia Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering. I juni 2015 fick Energimarknadsinspektionen (Ei) och Svenska kraftnät

Läs mer

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee)

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee) Stockholm 2017-10-24 Miljö- och Energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee) Branschföreningen

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

SAMFAKTURERING AV ELHANDELS-

SAMFAKTURERING AV ELHANDELS- SAMFAKTURERING AV ELHANDELS- OCH ELNÄTSKOSTNADER Len Börjeson Email: len.borjeson@ sweco.se Tobias Jakobsson Email: tobias.jakobsson@ sweco.se 1 Slutsatser Samhällsekonomisk jämförelse av Grossistmodellen

Läs mer

Riktlinjer för Debitering och Kravhantering

Riktlinjer för Debitering och Kravhantering Riktlinjer för Debitering och Kravhantering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Debitering och kravhantering Riktlinjer Kf160926, 160 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Översikt - Finland - Företag standard

Översikt - Finland - Företag standard Suomen Asiakastieto Oy Org.nummer: 01110279 Adress: Pl 16, 00581 Helsinki, Finland Telefon: +358 10 2707000 Översikt - Finland - Företag standard Ekonomi (1501-1512) Nettoomsättning 416397 TSEK Årets resultat

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Landsbygdsfiber Skövde AB Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Blad 1 Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Fastställda av kommunstyrelsen 20 juni 2012, 193 1. Inledning Dessa bestämmelser omfattar kreditgivning, avtal, fakturering och

Läs mer

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden oktober-december. Perioden januari december Fortsatt tillväxt med god lönsamhet Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 99,8 MSEK (90,3), vilket motsvarar en tillväxt med 10,2 % (1,9) Rörelseresultatet uppgick till 10,7 MSEK (9,8), vilket

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 127 ksek 169 ksek Periodens bruttoresultat -46 ksek -150

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2008

Delårsrapport januari mars 2008 Delårsrapport januari mars 2008 Omsättningen för första kvartalet uppgick till 35,3 MSEK (25,4), en ökning med 39 % (37). Rörelseresultatet under första kvartalet 2008 ökade med 29 % till 4,3 MSEK (3,3),

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015 Ökad omsättning med bra rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 84,1 MSEK (76,8), vilket motsvarar en tillväxt om 9,4 % (23,4) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,2) vilket

Läs mer

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast.

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast. Fortsatt ökad omsättning och rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 76,8 MSEK (62,2), vilket motsvarar en tillväxt om 23,4 % Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (4,5) vilket

Läs mer

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt.

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt. God tillväxt och ökad rörelsemarginal Perioden juli - september Omsättningen uppgick till 74,4 MSEK (69,7), vilket motsvarar en tillväxt på 6,5 % (29,0) Rörelseresultatet uppgick till 8,1 MSEK (7,2) vilket

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Riktlinjer för fakturering och kravhantering

Riktlinjer för fakturering och kravhantering 1/5 Beslutad när: 2017-09-25 187 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2017:383-003 Gäller fr o m: 2017-10-03 Gäller t o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

SJR: s fokus på kvalitet och service medför att koncernen fortsätter att växa med bibehållen rörelsemarginal.

SJR: s fokus på kvalitet och service medför att koncernen fortsätter att växa med bibehållen rörelsemarginal. Fortsatt tillväxt med god rörelsemarginal Perioden juli september Omsättningen uppgick till 79,7 MSEK (74,4), vilket motsvarar en tillväxt på 7,7 % (6,5) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,1) vilket

Läs mer

Koncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9

Koncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9 Koncernens nyckeltal 2017 2016 2017 2016 Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9 Rörelsemarginal, % 13,4 12,4 11,1 neg Resultat efter finansiella

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Avvaktande marknad. Perioden juli - sep. Perioden januari september. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-september 2012

Avvaktande marknad. Perioden juli - sep. Perioden januari september. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-september 2012 Avvaktande marknad Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 50,0 MSEK (51,6), vilket motsvarar en negativ tillväxt på -3,1 % Rörelseresultatet uppgick till 4,6 MSEK (6,0) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga. Första halvåret 2016 Periodens omsättning uppgick till 48 470 T (47 992 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 1 365 T (1 204 T ) Periodens resultat uppgick till 1 035 T (863 T ) Resultat per aktie

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden juli september Perioden januari september Vd:s kommentar. juli september 2018

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden juli september Perioden januari september Vd:s kommentar. juli september 2018 Fortsatt tillväxt med god lönsamhet Perioden juli september 2018 Nettoomsättningen uppgick till 90,6 MSEK (89,8), vilket motsvarar en tillväxt om 1,0 % (12,7) Rörelseresultatet uppgick till 9,5 MSEK (9,9)

Läs mer

Fortsatt tillväxt och förbättrat rörelseresultat. Perioden juli september. Perioden januari september. Vd:s kommentar

Fortsatt tillväxt och förbättrat rörelseresultat. Perioden juli september. Perioden januari september. Vd:s kommentar Fortsatt tillväxt och förbättrat rörelseresultat Perioden juli september Omsättningen uppgick till 90,1 MSEK (79,7), vilket motsvarar en tillväxt på 12,7 % (7,7) Rörelseresultatet uppgick till 9,9 MSEK

Läs mer

COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016

COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016 COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016 Bokslutskommuniké januari - december 2016 Oktober - December 2016 Nettoomsättning 403 tkr (500 tkr) Resultat efter finansiella

Läs mer

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017 Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal Perioden januari mars 2017 Omsättningen uppgick till 99,2 MSEK (84,7), vilket motsvarar en tillväxt om 17,2 % (0,7) Rörelseresultatet uppgick till 10,5

Läs mer

Rullande tolv månader.

Rullande tolv månader. Koncernens nyckeltal 2017 2016 2017 2016 2016 Kv 2 Kv 2 Jan-Juni Jan-Juni Helår Omsättning, Mkr 66,6 59,6 153,2 140,9 283,9 Rörelseresultat, Mkr 4,9 2,9 17,7 14,0-30,9 Rörelsemarginal, % 7,4 4,8 11,5 9,9

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Styrelsens förslag till nya redovisningsprinciper för utvecklingsfond

Styrelsens förslag till nya redovisningsprinciper för utvecklingsfond Styrelsens förslag till nya redovisningsprinciper för utvecklingsfond De redovisningsprinciper som föreningen använder sig av gällande utbildningsfonden gör det svårt för medlemmarna att få en rättvisande

Läs mer

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602 resultaträkning Januari december, MSEK Not 2006 2005 2004 Fakturering m2 562 1 096 2 598 Kostnader för fakturerade varor och tjänster 285 621 2 238 Bruttomarginal 277 475 360 Försäljningskostnader 1) 206

Läs mer

Första kvartalet 2008

Första kvartalet 2008 EUROCON CONSULTING AB (publ) Delårsrapport januari-mars 2008 Första kvartalet 2008 Jämförande siffror är baserade på perioden januari-mars 2007. Normal redovisningsperiod under 2007 var tertial, varför

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Carl-Michael Unger Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2011-05-06

Läs mer

Computer Innovation i Växjö AB (publ)

Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport Januari - Juni 2017 Computer Innovation i Växjö AB (publ) För perioden 2017-01-01 2017-06-30 Computer Innovation i Växjö AB (publ) www.compinn.se 556245-1269 Januari - Juni 2017 භE ĞƩ ŽŽŵƐćƩ

Läs mer

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016 Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal Perioden april juni Omsättningen ökade till 87,3 MSEK (82,2), vilket motsvarar en tillväxt om 6,2 % (13,1) Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (8,2)

Läs mer

XBT Provider AB (publ)

XBT Provider AB (publ) XBT Provider AB (publ) 1 Delårsrapport för XBT Provider AB (publ) För perioden 2017-01-01-2017-06-30 Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning (belopp i tkr) Jan- juni Jan-juni Helår

Läs mer

Förseningen av CTCS-integrationen har dock inte inneburit några oförutsedda kostnader för koncernen.

Förseningen av CTCS-integrationen har dock inte inneburit några oförutsedda kostnader för koncernen. Delårsrapport Xtracom ab (publ), 1 jan-30 juni 2007 O rg. NR 556634-1300 VD har ordet Koncernen redovisar en förlust på 1 048 KSEK för årets första sex månader. Denna förlust är av engångskaraktär och

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017 EUROPEAN PAYMENT REPORT Sverige European Payment Report bygger på en undersökning som genomfördes i 29 europeiska länder under februari och mars. Vi har samlat in uppgifter från 1 468 företag för att få

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER...

LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER... LE4 RÄKENSKAPSANALYS FÖRE UPPGIFTER... 2 4.1 LÖNSAMHET... 2 4.2 SOLIDITET OCH LIKVIDITET... 2 4.3 LÄREKONOMI... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 4.4 PETTERSSON & BENDEL AB... 3 4.5 EKONOMISK ANALYS... 3 4.6 LEHMAN

Läs mer

ÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB

ÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB ÅRETS SIFFROR Affärsverken Energi i Karlskrona AB RESULTATRÄKNING KSEK Not Nettoomsättning 1 293 017 321 292 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -252 976-274 959 Övriga externa kostnader 2,3-19

Läs mer

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering Många företagare blir förvånade av vetskapen att deras faktureringsflöde är en potentiell källa för intäkter. Fokus ligger oftast på att öka försäljningen

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Rullande tolv månader.

Rullande tolv månader. Koncernens nyckeltal 2017 2016 2016 Kv 1 Kv 1 Helår Omsättning, Mkr 86,6 81,4 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,7 11,1-30,9 Rörelsemarginal, % 14,7 13,7 neg Resultat efter finansiella poster, Mkr 12,2 10,9-31,8

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 juli september Caucasus Oil AB (PUBL)

DELÅRSRAPPORT 1 juli september Caucasus Oil AB (PUBL) DELÅRSRAPPORT 1 juli 2014-30 september 2014 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 48 ksek 157 ksek Periodens bruttoresultat -93 ksek

Läs mer

Inission AB (publ) Delårsrapport 1 januari - 31 mars 2016

Inission AB (publ) Delårsrapport 1 januari - 31 mars 2016 Inission AB: org.nr 556747-189 Stålvägen 4, 684 92 Munkfors www.inission.com För mer information kontakta Fredrik Berghel, Koncernchef +46 732 2 22 1 fredrik.berghel@inission.com Inission AB (publ) Delårsrapport

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

* Resultat per aktie före och efter utspädning FÖRSTA TREDJE KVARTALET 2016 JANUARI-SEPTEMBER För ytterligare information, kontakta

* Resultat per aktie före och efter utspädning FÖRSTA TREDJE KVARTALET 2016 JANUARI-SEPTEMBER För ytterligare information, kontakta Q 3 Delårsrapport januari september 2016 Belopp i Mkr kvartal 3 jan-sep helår FÖRSTA TREDJE KVARTALET 2016 2016 2015 2016 2015 2015 Nettoomsättning 245,4 261,8 847,4 842,8 1 112,6 Rörelseresultat 18,9

Läs mer

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Datum Minnesanteckningar från referensgruppsmöte Marknadsmodell, 17 mars 2016 Närvarande Bo Hesselgren Energimarknadsbyrån Rickard Silverfur Fastighetsägarna Christian Carlsson

Läs mer

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av kapitaltäckning och riskhantering

Läs mer

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad Referensgruppsmöte, 4 mars 2013 Referensgruppsmöte 2013-03-04 Upplägg Status projektet Status NordREG Samfakturering Scenario 1 och scenario 2 Informationshantering,

Läs mer

Delårsrapport Q1 januari mars 2014

Delårsrapport Q1 januari mars 2014 Delårsrapport Q1 januari mars 2014 Koncernen januari-mars Nettoomsättning 99,7 Mkr (102,0) Resultat före skatt 13,3 Mkr (9,1) Resultat efter skatt 10,3 Mkr (7,1) Resultat per aktie 0,49 kr (0,34) Fortsatt

Läs mer

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2018

Fortsatt tillväxt med god lönsamhet. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2018 Fortsatt tillväxt med god lönsamhet Perioden januari mars 2018 Omsättningen uppgick till 107,2 MSEK (99,2), vilket motsvarar en tillväxt om 8,1 % (17,2) Rörelseresultatet uppgick till 11,5 MSEK (10,5)

Läs mer

Bokslutskommuniké från Railcare Group AB (publ) org-nr

Bokslutskommuniké från Railcare Group AB (publ) org-nr Skelleftehamn 2008-06-11 Bokslutskommuniké från Railcare Group AB (publ) org-nr 556730-7813 Helåret 2007 05-2008 04 i korthet Omsättningen under perioden blev 134,4 milj kr (86 milj kr*), en ökning med

Läs mer

Författningssamling. Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet i Nässjö kommun 1

Författningssamling. Riktlinjer för fakturering och kravverksamhet i Nässjö kommun 1 Författningssamling Dokumenttyp Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsen Beslutsdatum 2019-02-06 21 Dokumentansvarig Ekonomichef Gäller för Nässjö kommun inklusive helägda bolag Senast reviderad Riktlinjer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2011

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2011 Delårsrapport januari september DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september Perioden januari - september i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - september ökade med 4% jämfört med samma period föregående

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder

Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder Pressinformation den 5 maj 2006 Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder Pooliakoncernens omsättning för första kvartalet uppgick till 295,2 Mkr, vilket innebär en tillväxt på 31%

Läs mer

Eolus Vind AB (publ)

Eolus Vind AB (publ) Sida 1 av 5 DELÅRSRAPPORT För perioden 2005-09-01 2006-02-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Årsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10

Årsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10 Årsredovisning Anna Karin Pettersson 2017-05-22 Lektion 10 Innehåll Introduktion Årsredovisningens delar Finansiell analys (räkenskapsanalys) 2 Litteratur FARs. Samlingsvolym K3 kapitel 3 6, 8 Lärobok,

Läs mer

Nordax Finans AB (publ)

Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2007-01-01 -- 2007-12-31 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Planerat datum för årsstämma är den 16 april 2008.

Läs mer

Första Kvartalet 2016

Första Kvartalet 2016 Första Kvartalet 2016 Periodens omsättning uppgick till 23 447 T (23 571 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 299 T (721 T ) Periodens resultat uppgick till 212 T (515 T ) Resultat per aktie 0,014

Läs mer

WIP, Wireless Independent Provider AB (publ).

WIP, Wireless Independent Provider AB (publ). .. WIP utvecklar, producerar, integrerar samt licensierar och supporterar produkterna DynApp och SecureDynApp. Mer information om WIP, kunder, produkter och projekt finns på bolagets hemsida: www.wip.se

Läs mer

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden Sida 1 av 9 Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2009-01-01 2009-03-31 Rapportperioden 2009-01-01 2009-03-31 Koncernens nettoomsättning i första kvartalet uppgick till 819 (1 068) tkr.

Läs mer

Juli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport

Juli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport Delårsrapport Juli-September 2016 Computer Innovation i Växjö AB (publ) För perioden 2016-07-01 2016-09-30 Computer Innovation i Växjö AB (publ) www.compinn.se 556245-1269 Juli-September 2016 Ne5oomsä5ning

Läs mer

Rullande tolv månader.

Rullande tolv månader. Koncernens nyckeltal 218 217 218 217 217 2 2 Förändr. Jan-Jun Jan-Jun Förändr. Helår Omsättning, Mkr 79,6 66,6 19,5% 186,3 153,2 21,6% 313,2 Rörelseresultat, Mkr 5,2 4,9 5,1% 22,9 17,7 29,8% 34,9 Rörelsemarginal,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT januari mars 2015

DELÅRSRAPPORT januari mars 2015 MIND MANCER DELÅRSRAPPORT januari mars 2015 MINDMANCER AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2015 1 Delårsrapport för Mindmancer AB (publ) 2015 1 januari 31 mars 2015 Faktureringen under perioden var 4,7

Läs mer

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) YTTRANDE 2017-04-15 Dnr 2017:02 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) Vi instämmer i huvudsak i betänkandets förslag

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Delårsrapport Q2 för 2014/2015 2014-10-01 till 2014-12-31

Delårsrapport Q2 för 2014/2015 2014-10-01 till 2014-12-31 Delårsrapport Q2 för 2014/2015 2014-10-01 till 2014-12-31 1 Sammanfattning av delårsrapport (koncernen) Andra kvartalet 2014-10-01 till 2014-12-31 (tkr) Nettoomsättningen uppgick till 6 712 Rörelseresultatet

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Delårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 31 mars 2018

Delårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 31 mars 2018 Delårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 31 mars 2018 IA Industriarmatur Group AB (publ.) Kämpegatan 16 411 04 GÖTEBORG Telefon 031-80 95 50 info@industriarmatur.se www.industriarmatur.se

Läs mer

Koncernens första halvår Verkställande direktörens kommentarer

Koncernens första halvår Verkställande direktörens kommentarer Koncernens första halvår 2019 Omsättning var 53 153 T (52 647 T ) Rörelseresultat uppgick till 1 409 T (1 374 T ) Resultatet blev 965 T (894 T ) Resultat per aktie 0,065 Eget kapital per aktie 0,64 Verkställande

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. för AVIDA FINANS AB ( )

DELÅRSRAPPORT. för AVIDA FINANS AB ( ) DELÅRSRAPPORT för AVIDA FINANS AB (556230-9004) 2016-01-01 -- 2016-06-30 DELÅRSRAPPORT Verkställande direktören för Avida Finans AB, org nr 556230-9004, avger härmed delårsrapport för perioden 1 januari

Läs mer

EKONOMI AVSKRIVNINGAR KASSAFLÖDEN OCH PLÅNBOK

EKONOMI AVSKRIVNINGAR KASSAFLÖDEN OCH PLÅNBOK EKONOMI AVSKRIVNINGAR KASSAFLÖDEN OCH PLÅNBOK BAKGRUND VAD HAR HÄNT? Nya regler från 1 jan 2014 Förenklingar och anpassningar Ingen praxis, tolkning pågår Stor osäkerhet om tillämpning VAD FÖRÄNDRINGEN

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2017

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2017 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2017 Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 44,9 Mkr (46,9) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till -0,4

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Bisnode Finland Oy

Bisnode Finland Oy Standard 2018-06-29 14:47 FJ BISNODE FINLAND OY POSTADRESS: KUMPULANTIE 3, 00520 HELSINKI, FINLAND BESÖKSADRESS: KUMPULANTIE 3, 00520 HELSINKI, FINLAND Y-TUNNUS. 2014838-7 D&B D-U-N-S NR. 53-950-6084 TELNR.

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

WISBY RIDKLUBB. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2017

WISBY RIDKLUBB. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2017 WISBY RIDKLUBB ÅRSREDOVISNING 2017 Styrelsen för Wisby Ridklubb får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01--2017-12-31. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 RESULTATRÄKNING

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström Företagets uppföljning- nyckeltal Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Nyckeltal Tolka nyckeltalen Företagets lönsamhet Finansiell balans Kapacitetsutnyttjande Analys av nyckeltal Länkar Begrepp

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS Kvartalet oktober -- december 2014/2015 -Nettoomsättningen uppgick till ksek 12 826 (11 958) -Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 355 (1 566) -Rörelseresultat efter

Läs mer