Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Relevanta dokument
Biologisk och termisk utsädesbehandling

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Friskt ekologiskt utsäde av spannmål och trindsäd

Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Effekter och rekommendationer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

SPECIMEN SEEDRON 20 L. Svampmedel

Effekten mot kornets bladfläcksjuka

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Betning i stråsäd L , L , HU-1172 VÄXTSKYDD

Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008

SPECIMEN SEEDRON 20 L. Svampmedel

VÄXTSKYDD. Av NAMN, titel titelsson, SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 SKÅNEFÖRSÖK 179

Betning i stråsäd. E-post:

Redovisning av utvecklingsprojekt inom ogräs-, växtskydd-, spridningsteknikoch flora- och faunaområdena

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Jordbruksinformation Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter. samt skadedjur som motverkas genom betning

Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Svenska Utsädesföretagens Förening ek. för Box Staffanstorp. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Utsädesburna Sjukdomar och Egenproducerat Ekologiskt Utsäde Seed Borne Diseases and Home-grown Organic Seed

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

ESTA. European Seed Treatment Assurance. Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening

Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstvete och höstråg

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Jordbrukardagar 2018

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Jordbrukardagar 2018

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Policy Brief Nummer 2013:5

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI

Bibliografiska uppgifter för Simuleringsstudier av växtskyddsmedelsläckage

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Fungicidresistens i vete och korn i Sverige

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Allmänna uppgifter om dig

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Senaste nytt om herbicidresistens

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

AIR COMPRESSORS ROLLAIR

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Nyfiken på ekologisk mat?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Fusarium ett handelsperspektiv

Transkript:

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår 2005 Nr/avsnitt 58 Författare Lagerholm J., Forsberg G. Adress Sv Lantmännen Norrköping; SeedGuard Uppsala Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 7 och 8 december 2005 Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0282-180X, ISRN SLU-SJFD-M-58-SE

THERMOSEED TERMISK BETNING AV UTSÄDE Johan Lagerholm 1,Gustaf Forsberg 2, 1 VäxtRådgruppen Lantmännen, Box 905, 601 19 Norrköping 2 SeedGard AB, Box 810, 751 08 Uppsala E-post: gustaf@seedgard.se Sammanfattning ThermoSeed är en ny metod för utsädessanering. Metoden använder varm fuktig luft för att pastörisera utsäde. Sjukdomar som är ytligt belägna på utsädet dör av behamdlingen. Olika utsädespartier har olika värmetolerans och smittograd, ett förtest görs därför för att bestämma optimala behandlingsparametrar. ThermoSeed konkurrerar väl med kemiska betningsmedel både vad gäller effekt och ekonomi och är därför intressant både för konventionellt och ekologiskt jordbruk. Bakgrund ThermoSeed är ett nytt koncept för friskt och sunt utsäde. Genom värmebehandling saneras utsädet från utsädesburna sjukdomar. Utsädesburna sjukdomar utgör ett allvarligt problem i växtodlingen. De gör stor skada i form av försämrad kvalitet och minskad skörd, vilket i slutändan ger lantbrukaren en sämre ekonomi. Betning med kemiska bekämpningsmedel är idag den mest utbredda saneringsmetoden. Både av miljö- och arbetsmiljöskäl är det emellertid önskvärt att minska andelen kemiskt betat utsäde i den konventionella odlingen. Bakgrunden till konceptet finns i den gamla metoden för varmvattenbehandling av utsäde. Metoden bygger på att de utsädesburna sjukdomarna har en lägre värmetolerans än själva utsädet. Varmvattenmetoden användes, framförallt av utsädesfirmor, från slutet av 1800-talet och fram till 1960-talet. Hela säckar med spannmål doppades i varmvatten, följt av kylning i kallvatten och därefter torkning till lagringsduglig vattenhalt. P.g.a. den omständliga och dyra proceduren, samt den låga precisionen som gav otillräckliga behandlingseffekter, övergavs varmvattenmetoden då effektiva betningsmedel blev tillgängliga. ThermoSeed, som är den nya metoden för termisk bekämpning av utsädesburen smitta, har utvecklats i nära samarbete med Svenska Lantmännen och Sveriges Lantbruksuniversitet, och kommersialiseras av SeedGard AB. ThermoSeed är lika effektiv som kemisk betning men utan att några additiv tillsätts på utsädet. Metoder och material Konceptet innebär bekämpning av utsädesburen smitta genom behandling av utsädet med noga reglerad varm, fuktig luft. Metoden har mycket hög tillförlitlighet tack vare hög precision i behandlingsprocessen och tack vare de förtester som görs på alla utsädespartier som skall behandlas för att optimera processen för maximal effekt i varje individuellt parti. Genom dessa åtgärder åstadkoms en selektiv behandling som effektivt oskadliggör den utsädesburna smittan utan att reducera utsädets förmåga att bilda högpresterande plantor. Utvärdering av metodens effekter har gjorts på starkt smittade utsädespartier i 7 olika europeiska länder under ett flertal år. 23:1

Förtestning Olika utsädespartier har olika värmetolerans och olika smittograd (Forsberg et al, 2003), se figur 1. För att optimera behandlingen testas varje parti före behandling. Förtestet ger svar på hur processparametrarna skall väljas för bästa resultat i det aktuella partiet. När förtestet är klart och behandlingsparametrarna bestämda kan hela partiet behandlas. Efter behandling certifieras och säckas utsädet för leverans till lantbrukare. Figur 1. Principen för ThermoSeed. Patogen och utsäde har olika tolerans för behandlingen. Resultat ThermoSeed har under många år genomgått omfattande utvärdering i behandlingsskala på upp till 3,5 ton per timme, både i officiella fältförsök i 7 europeiska länder (Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Italien) och av lantbrukare på vanliga svenska gårdar. Tack vare mycket goda resultat, både gällande metodens effekt mot smitta och dess skördehöjande verkan, har SUK, Statens utsädeskontroll, godkänt ThermoSeed som ett likvärdigt alternativ till kemisk betning. Behandlingseffekterna framgår av tabell 1 (Forsberg et al, 2005). Effekterna är likvärdiga med dem som nås med kemisk betning för de flesta utsädesburna patogener. Undantagen utgörs av flygsot i korn och vete (Ustilago nuda resp. Ustilago tritici), där effekten begränsas av att smittan är belägen inne i det känsliga fröembryot. Metoden har också visat sig vara effektiv mot många utsädesburna patogener i grönsaksutsäde (Forsberg, 2004). I EU-projektet STOVE (Seed Treatments for Organic Vegetable Production, se www.stove-project.net), anpassas metoden till olika grönsaksgrödor för maximal effektivitet. 23:2

Tabell 1. Effekt av ThermoSeed på utsädesburna sjukdomar. Gröda Patogen Effekt ThermoSeed Vete Tilletia caries (stinksot) (vår- och Stagonospora nodorum (brunfläcksjuka) höst) Ustilago tritici (flygsot) - Fusarium spp. Fusarium nivale (snömögel) Fusarium culmorum Korn Drechslera graminea (strimsjuka) Drechslera teres (bladfläcksjuka) Bipolaris sorokiniana Fusarium spp. * Ustilago nuda (flygsot) Ustilago hordei (hårdsot) - Havre Drechslera avenae (bladfläcksjuka) Ustilago avenae (flygsot) = Effekter likvärdiga med kemisk betning - = Begränsad effekt * = Begränsad erfarenhet med starkt smittat utsäde Diskussion ThermoSeed är konkurrenskraftig gentemot kemisk betning både vad gäller behandlingseffekt och kostnad, tack vare hög precision kombinerad med hög kapacitet och låg energiåtgång. Konceptet utgör ett attraktivt alternativ till kemisk betning i konventionell odling. Det utgör också ett effektivt sätt att bekämpa utsädesburen smitta i ekologisk odling. Eftersom inga additiv används på utsädet har överblivet utsäde också ett alternativvärde som råvara till produktion av foder eller livsmedel. Genom att undvika kemikalier förbättras arbetsmiljön för lantbrukare och för personer som arbetar i betningsanläggningarna. Det finns inga risker för barn eller djur som oavsiktligt rör vid eller äter det behandlade utsädet. ThermoSeed bidrar inte heller till läckage av bekämpningsmedel som kan påverka grundvatten eller ekosystem. Status för praktisk utsädesbehandling Fram till 2004 har en prototyp av ThermoSeed -systemet, med kapaciteten 3,5 ton behandlat utsäde per timme, använts i en kommersiell utsädesanläggning i Uppsala. Den har behandlat ca. 200 ton smittat utsäde som sedan testats och certifierats av Statens utsädeskontroll och sålts av Svenska Lantmännen vidare till konventionella lantbrukare i Mälardalen. Nu har Svenska Lantmännen som första utsädesföretag i världen investerat i en fullskalig ThermoSeed -process som under sommaren 2005 installerats i Lantmännens utsädesanläggning i Skara. Tack vare sin höga kapacitet på över 200 ton behandlat utsäde per dag har Lantmännen kunnat ersätta en fullskalig betningslinje med ThermoSeed -processen. Detta steg utgör ett mycket konkret sätt att reducera användningen av kemiska bekämpningsmedel inom det svenska lantbruket. 23:3

Referenser Forsberg, G., Kristensen, L., Eibel, P., Titone, P. & Hartl, W. 2003. Sensitivity of Cereal seeds to short duration treatment with hot humid air. Journal of Plant Diseases and protection 110 (1), 1-16. Forsberg, G. 2004. Control of Cereal Seed-borne Dieseases by Hot Humid Air Seed Treatment. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraria 443. Forsberg, G., Johnsson, L. & Lagerholm, J. 2005. Effects of aerated steam seed treatment on cereal seed-borne dieseases and crop yield. Journal of Plant Diseases and Protection. 112 (3), 247-256. 23:4