FIM Tillväxtmarknadsbrev September 2009 FIM EMERGING MARKETS, FONDERNAS AVKASTNING, % FOND AVKASTN-% FOND 1 mån 12 mån YTD* FIM Brazil 5,5-12,7 81,1 FIM BRIC+ 3,6-14,1 47,8 FIM China -6,9-3,0 26,7 FIM Em. Yield 1,4 2,7 15,3 FIM Emeur 16,6-22,8 36,8 FIM India 1,6-1,2 47,2 FIM Russia 8,0-20,6 79,1 FIM Russia SC 12,0-72,4 47,1 FIM Sahara 6,3-29,8 29,8 FIM Ukraine 1,2-84,7 9,4 *YTD = värdeutveckling under innevarande år till 28.08.09. Avkastningarna redovisas i euro. BÖRSEN LYFTER EFTER NYA POSITIVA SIFFROR De investerare som har trott på tillväxtmarknaderna på lång sikt har verkligen belönats i år. Världsekonomins nya lokomotiv, Kina, uppvisade under svackan i början av året en sexprocentig tillväxt och i slutet av året väntar man sig redan en tillväxt på 9 %. Även i Indien har den ekonomiska tillväxten nått upp till nästan sex procent under början av året och den väntas fortsätta i samma takt trots den något svaga monsunen. I och med att Kina befinner sig i en så stark ekonomisk ställning har man kunnat fortsätta med investeringarna i infrastruktur, och detta har i sin tur lett till en stark efterfrågan på järnmalm, vilket har gynnat Brasilien. Även i Brasilien blev svackan mindre än väntat i början av året och BNP sjönk endast med 1,8 % under första kvartalet tack vare att hemmamarknaden gav stöd åt ekonomin. I slutet av året bör man redan se en viss tillväxt. I dessa tre länder är aktiekurserna redan klart högre än i september förra året då Lehman Brothers föll och finanskrisen förvärrades. I det fjärde BRIC-landet, Ryssland, sjönk ekonomin betydligt djupare på grund av det stora råvaruberoendet och en långsammare devalvering av landets valuta. Under både juni och juli har industriproduktionen dock redan ökat betydligt jämfört med föregående månad. I Ryssland ligger kurserna fortfarande på lägre nivåer än i september. I samtliga BRICländer har aktiekurserna stigit från sina bottennoteringar med nära eller över 100 %. Som alltid bottnade kurserna precis vid den tidpunkt då man fick leta positiva nyheter eller analyser med förstoringsglas. Vändningar på aktiemarknaderna följer alltid i viss mån samma förlopp. Först stiger de mer likvida aktierna och marknaderna som inte anses vara förknippade med en omåttlig risk. På tillväxtmarknaderna är dessa länder exempelvis Kina, Indien och Brasilien. I nästa skede stiger de likvida men mer riskfyllda investeringarna, som i Ryssland. I takt med att avkastningen växer, ökar även riskvilligheten och intresset börjar stiga även för mindre marknader. Detta syntes tydligt i juli-augusti då kursuppgångarna tog fart i de östeuropeiska länderna som hade halkat efter BRIC-länderna ordentligt i utvecklingen. Man kan förutspå att nästa våg av uppgångar kommer att ske i till exempel länderna kring Persiska viken, där den sömniga sommaren nu åtföljs av ett stillsamt firande av ramadan. Fördubblingen av fatpriset på olja jämfört med bottennivåerna gynnar naturligtvis också arabländerna. Betydande är också effekten av över 1 000 miljarder amerikanska dollar i utländskt investeringskapital tack vare värdestegringen. 200 180 160 140 120 100 80 60 Global Emerging Markets Index (EUR) FIM BRIC+ BRIC+ Benchmark (EUR) 12/05 06/06 12/06 06/07 12/07 06/08 12/08 06/09 380 340 300 260 220 180 140 100 60 Global Emerging Markets Index Euro Stoxx Index MSCI World Index 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 1/9
Reserapport från Indien: Indiens regering ger stöd åt investeringar och minskar budgetunderskottet Fondförvaltaren för FIM India besökte i mitten av augusti 26 företag i Indien (i Mumbai, Kalkutta, Hyderabad och New Delhi). Investerarna har varit oroliga över monsunregnen i Indien. Regnunderskottet uppgick till 20 % mellan den 1/6 och den 26/8 2009 (i mitten av juli var underskottet 36 %; monsunsäsongen i Indien varar mellan juni och september). Jordbruket står för en andel på cirka 17 % av Indiens BNP. Jordbrukarnas (cirka 235 miljoner) disponibla inkomster är beroende av monsunregnen, vilket i sin tur inverkar på jordbrukarnas konsumtionsmöjligheter. Privatkonsumtionen står för en andel på cirka 63 % av Indiens BNP. I synnerhet ris, sockerrör, te och oljeväxter har drabbats av den dåliga regnperioden. Indien är världens näst största producent av ris, socker och spannmål. I Indien finns det två odlingssäsonger per år och vinterskörden (sådd i oktober) kan fortfarande falla väl ut. Hittills är det dock för tidigt att förutspå vilka effekter monsunerna får på sommarens skörd, eftersom regnen ökar i augusti. Indiens regering har beredskap i form av tillräckliga livsmedelslager om de skulle behövas. Skördarna de föregående fem åren har dock varit goda. Den senaste dåliga monsunen inföll under räkenskapsåret 2003, då jordbrukets andel av BNP uppgick till 21,5 %. De flesta indiska företag förutspår en BNP-tillväxt på cirka 6 % under innevarande räkenskapsår, som löper till och med mars 2010 (mellan april och juni steg BNP med 6,1 % i årstakt) och på cirka 7,8 % följande räkenskapsår. Företagens resultatrapporter för första kvartalet (april-juni) har visat på bättre resultat än väntat, varför man förväntar sig en allmän förbättring av resultaten i år (nettovinsterna ökade med 8 % hos de 85 största företagen). Företagens resultatrapporter för andra kvartalet (juli-september) kommer ut i oktober. Bilförsäljningen, efterfrågan på cement och till och med försäljningen av fastigheter har gått bättre än väntat i Indien under det här året. Regeringens garantiprogram för sysselsättningen på landsbygden (som garanterar utbetalning av lön till en familjemedlem i varje familj under 100 dagar) ger en viss kompensation för de dåliga monsunerna. Regeringen fokuserar nu på att minska budgetunderskottet och ge stöd åt investeringarna. Det stora statliga underskottet sätter press på regeringen att sälja av tillgångar i statligt ägda företag. Regeringen planerar att få in 5 miljarder dollar per år under de kommande fem åren på försäljning av tillgångar. Staten sålde i augusti sin andel i onoterade National Hydroelectric Power Corporation för 1,25 miljarder dollar. I september kommer staten att sälja sin andel i onoterade Oil India Ltd, som är på 21 %, för cirka 552 miljoner dollar. Dessutom får staten sannolikt in cirka 5 8 miljarder dollar på 3G-auktioner. Bland de bolag vi besökte i Indien är vi positiva till IT-, el-, metall-, fastighets- och tebolagen. En förbättring av IT- och metallbolagens resultat väntas ske mot slutet av året. På bostadsmarknaden har man sett en återhämtning i Mumbai, Delhi och Bangalore. De sparsamma monsunregnen har lett till en minskad teproduktion i Indien och har pressat upp tepriset till dess högsta nivå sedan år 2000. Indien är världens största producent av svart te. Torkan har även drabbat andra stora producenter av svart te i Kenya och Sri Lanka. Vi förhåller oss försiktigt till dagligvaru- och cementbolagen, då dessa är beroende av den privata konsumtionen. Svaga monsuner leder till en minskad privatkonsumtion på landsbygden. FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 2/9
Den inhemska efterfrågan Brasiliens styrka Fondförvaltaren för FIM Brazil besökte i månadsskiftet augusti-september företag på olika håll i Brasilien. Nedan redogör vi i korthet för de viktigaste observationerna vi gjorde på resan. Den allmänna uppfattningen i Brasilien är att krisens värsta skede redan är över. Man kan också säga att krisen har varit allvarligare bland den mer högutbildade befolkningen, som har kunnat följa händelseutvecklingen i de lokala ekonomitidningarna och på så sätt förmodligen har upplevt krisens allvar på ett mer konkret sätt. Ur vanliga arbetares synvinkel har de konkreta effekterna av krisen varit relativt begränsade, i synnerhet för dem som inte förlorat jobbet. Arbetslösheten har också stigit mindre än väntat i Brasilien. Det som bidragit till detta är att den inhemska efterfrågan har förblivit stark. Det är inom exportsektorn som man har känt av de mest kraftfulla effekterna av krisen, men exportens andel uppgår endast till 14 15 % av Brasilien bruttonationalprodukt. Brasilianska staten har även genom otaliga stödåtgärder försökt stimulera just medelklassens ekonomiska situation. I många diskussioner har även informationsteknologins och den snabba informationsspridningens negativa effekter framkommit: företagen började blixtsnabbt dra ner på sin produktion när de första tecknen på en allmän försvagning av den globala ekonomin började skönjas. Denna extrema just in time-produktion bidrog i själva verket till att förvärra situationen, då företagen samtidigt överreagerade i sina farhågor om en sjunkande efterfrågan som inte alltid ens blev verklighet. Den brasilianska regeringen offentliggjorde i slutet av augusti sin sedan länge väntade politiska agenda rörande landets stora oljereserver i djuphavet och utnyttjandet av dem. Landets regering har velat ta en aktiv roll och se till att en tillräckligt stor andel av de rikedomar som oljereserverna för med sig blir kvar i Brasilien och hos brasilianarna. Piggare ekonomi i euroområdet ger stöd åt tillväxtutsikterna för Östeuropa Enligt preliminära bedömningar ökade Polens BNP med 0,3 % på kvartalsbasis under andra kvartalet. På årsbasis ligger BNP dock fortfarande på minus, närmare bestämt på - 4,9 %. Mer detaljerade uppgifter om detta offentliggörs i början av september, men Polens statistikcentral har låtit förstå att den sjunkande BNP på årsbasis främst berott på en nedgång i industriproduktionen. Det är också intressant att det för närvarande ser ut som att det framför allt är nettoexporten som ligger bakom BNP-ökningen på kvartalsbasis. BNP-siffran för andra kvartalet var bättre än väntat (-0,1 % på kvartalsbasis jämfört med marknadskonsensus på -0,5 %) och särskilt i Tyskland och Frankrike syntes tecken på en återhämtning (+0,3 % på kvartalsbasis). Att döma av de positiva siffrorna för makroekonomin kan man vänta sig att prognoserna för euroområdet skrivs upp, vilket vore en positiv nyhet med tanke på återhämtningen för Östeuropa, eftersom en del av länderna är mycket exportberoende. Exportsiffrorna från Tyskland som publicerades i juni visade på en ökning på cirka 7 % på månadsbasis, vilken är den största ökningen sedan september 2006 och den tredje tillväxtmånaden under de senaste fyra månaderna. Även importen ökade med 6,8 %. Östeuropa har gått starkt framåt efter sommaren och om det kommer mer positiva nyheter om en stabilisering i euroområdet förväntar vi oss att den goda utvecklingen på de östeuropeiska aktiemarknaderna fortsätter. Som vi tidigare har konstaterat släpade Östeuropa betydligt efter de övriga tillväxtmarknaderna under våren och början på FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 3/9
sommaren till följd av den osäkerhet som var förknippad med regionen. Det finns enligt vår mening fortfarande utrymme för uppgångar i Östeuropa, förutsatt att riskaptiten håller sig kvar på samma nivå som nu. Värderingarna är måttliga och om penningströmmarna till EMEA-området normaliseras lär detta ge stöd åt kursutvecklingen även framöver. Nervösa svängningar på börserna på kinesiska fastlandet På börserna på kinesiska fastlandet (Shanghai- och Shenzhenbörserna) har augusti varit en mycket orolig månad. Shanghai Composite-index sjönk med hela 22,7 % mätt i euro under perioden 4 31/8-2009. Hongkongbörsen, som är det huvudsakliga investeringsmålet för utländska investerare, inklusive FIM China, har däremot hållit sig relativt stabil. HSCEI-index sjönk 9,8 % mätt i euro under samma period. Statistiken över nya lån som beviljats i Kina under juli är den bakomliggande orsaken till oron på börserna på det kinesiska fastlandet. Som visas i bilden nedan har ett rekordstort antal nya lån beviljats i Kina under H1 (09). I juli bromsade till slut utlåningen in och la sig på samma nivå som i början av året, och detta satte igång en massflykt från börserna på det kinesiska fastlandet. Den huvudsakliga farhågan är att vi står inför slutet på börsrallyt på det kinesiska fastlandet, då det lånade kapitalet inte längre räcker till för att investera på börsen. Nya lån i Kina (miljard CNY) Källa: Bloomberg Oavsett hur det ligger till finns det tunga argument för att skilja fastlandsbörserna och Hongkongbörsen åt. De aktier som är noterade både på det kinesiska fastlandet och i Hongkong är till största delen fortfarande betydligt billigare i Hongkong (så mycket som 30 35 %) även om premien har holkats ur med i medeltal över 10 % under de senaste veckorna. Huvudorsaken till detta är att många kinesiska aktieinvesterare fortfarande inte har någon möjlighet att investera på utländska börser, vilket innebär att de stora kapitalströmmarna i Kina styrs mot börserna på det kinesiska fastlandet. Eftersom fastlandsaktierna är svåra att blanka uppstår det minibubblor i stil med inledningen på året. Hongkong är däremot en fri marknad (aktierna kan även blankas), så börsrörelserna återspeglar åtminstone i teorin bättre investerarnas tilltro till utvecklingen för den kinesiska ekonomin. I bilden nedan visas p/e-talen för Shanghai, Hongkongs kinesiska bolag (HSCEI) och S&P500-index. Även om Shanghai har sjunkit kraftigt de senaste veckorna ligger FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 4/9
värderingarna i medeltal fortfarande mycket högt (p/e 30). De kinesiska aktierna i Hongkong (HSCEI-index) har däremot värderats till samma nivå som S&P500-index, vilket inte under några omständigheter är för högt, eftersom företagens tillväxtutsikter är mer än hyggliga om Kinas ekonomi växer med så mycket som 11 % nästa år. P/e-tal för Shanghai Composite-, HSCEI- och S&P500-index Källa: Bloomberg Det är intressant att notera att man genom att titta på börsutvecklingen på det kinesiska fastlandet (till exempel på Shanghaibörsen) historiskt sett relativt väl även kunnat förutspå i vilken riktning de övriga börserna är på väg. Vi gjorde en jämförelse av korrelationen mellan indexen Shanghai Composite och S&P500. Vi samlade in data på månadsbasis och jämförelsen gjordes för perioden 1/7-2007 31/8-2009. Korrelationen mellan dessa två index och indexens kursutveckling visas i bilden nedan. Korrelation mellan Shanghai och S&P500 155 135 115 95 75 55 35 1.7.07 1.10.07 1.1.08 1.4.08 1.7.08 1.10.08 1.1.09 1.4.09 1.7.09 Shanghai Comp - Indexerad 1.7.2007 (vänster) S&P500 - Indexerad 1.7.2007 (vänster) Korrelation mellan SHCOMP och SPX, månadsdata (höger) 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Källa: Bloomberg Som man kan se på bilden är korrelationen mellan Shanghai Composite- och S&P500- index som mest ganska hög (över 0,7), men just nu har korrelationen sjunkit till under 0,4. Motsvarande distansering av börsernas utveckling har skett flera gånger de senaste åren (till exempel börsrallyt i Kina sommaren 2007, kraschen i landet våren 2008 och den nya uppgången hösten 2008). Alla de händelser som nämns ovan har fått korrelationen FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 5/9
mellan börserna att tillfälligt sjunka till 0,2 0,45 ( låg korrelation), men inom loppet av några månader har korrelationen återgått till 0,6 0,75 ( relativt hög korrelation). Tusendollarsfrågan är nu också huruvida Shanghai återigen ligger några månader före kursrörelserna på de övriga börserna, då korrelationen till exempelvis S&P500-index återigen har sjunkit till under 0,4. Om så inte är fallet har kursutvecklingen på börserna på det kinesiska fastlandet och övriga börser (inklusive Hongkongbörsen) slutligen blivit frikopplade från varandra, något som kallas decoupling. Det andra alternativet är att korrelationen mellan Shanghaibörsen och övriga börser återgår till en mer normal nivå på 0,6 0,8, antingen genom att de övriga börserna följer nedgången på Shanghaibörsen eller att aktiekurserna på Shanghaibörsen återigen vänder uppåt under hösten. Vi har alltså ännu en högintressant börshöst framför oss! Rysslands ekonomi på väg att återhämta sig Rysslands ekonomi har nu officiellt passerat sin bottennivå. Det konstaterade Ministry for Economic Development på fredagen. I juli steg BNP med 0,5 % jämfört med föregående månad. Siffran gav en fingervisning om att ekonomin återigen har vänt uppåt. Även industriproduktionen nådde sin botten i april. I maj steg industriproduktionen med 0,4 % och i juni med 1,3 % jämfört med föregående månad. Dessutom ser kapitalflödena ut att ha vänt och de fasta investeringarna ökade med 0,3 % i juli jämfört med föregående månad. Det ser alltså ut som att en positiv vändning är på gång, även om den till en början sker i små steg. Arbetslösheten ser ut att stabiliseras på 8,3 %. Som mest har den varit över 9 %. Även konsumentsektorn ser ut att ha nått botten några månader efter industriproduktionen. I juli sjönk detaljhandeln med 8,2 % och de disponibla inkomsterna med 5,4 % jämfört med föregående år. Regeringens krisåtgärder, som bland annat innefattade en höjning av pensionerna, gav stöd åt konsumentsektorn under våren. Ett andra stödpaket för konsumentsektorn utlovas under hösten. Även om regeringen inte helt och hållet har inriktat sig på en stimulanspolitik är man mån om att hålla väljarna nöjda. Som en följd av krisen ser inflationen ut att vända nedåt. I augusti beräknas inflationen ligga på 8,3 %. Den mer måttliga inflationen öppnar möjligheten för räntesänkningar för centralbanken och centralbanken väntas sänka räntan med ytterligare 75 punkter i år. Efter april har man redan sänkt räntan med 225 punkter. För närvarande ligger dagslåneräntan på 7,75 %. En lägre ränta och ökad utlåning är mycket viktiga förutsättningar för att medelstora företag på hemmamarknaden ska kunna börja växa igen. En stabilisering av hryvnian en förutsättning för bestående uppgång på aktiemarknaden i Ukraina Ukrainas aktiemarknad har till skillnad från många andra tillväxtmarknader stått stilla eller till och med sjunkit något sedan början av juni. I augusti steg marknaden dock med cirka 11 % i lokal valuta, men eftersom landets valuta hryvnian försvagades med lika mycket mot euron stod aktiemarknaden stilla ur euroinvesterarens perspektiv. Många investeringsbanker har förutspått försvagningen av hryvnian tidigare under året i sina prognoser. Trots detta har de flesta nyheter om Ukrainas ekonomi i själva verket varit positiva under de senaste två månaderna. Ukrainas industriproduktion nådde sin botten i maj och efter det har det gått försiktigt uppåt. Den för landet livsviktiga FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 6/9
metallindustrin ligger emellertid fortfarande 15 % under nivån för ett år sen, men de två senaste månadsobservationerna har i alla fall varit positiva. I juli steg detaljhandeln i landet med 8 % jämfört med föregående månad och indikatorerna på förtroendet för industrin förbättrades något. I slutet av augusti meddelade Ukrainas finansministerium att den offentliga skulden ökade i juli med 16 % till 33 miljarder dollar. Det motsvarar 20 % av landets BNP, vilket är en låg siffra. Den största delen av den växande skulden återspeglade IMF-stödet till Ukraina, som samma månad uppgick till 3,3 miljarder dollar. Jämfört med början av året har Ukrainas offentliga skuld ökat med 35 %. Under andra kvartalet i år rätades den brant neråtgående kurvan för Ukrainas ekonomi ut något, och jämfört med föregående år krympte ekonomin i en takt på 18 %. Första kvartalet var minskningstakten i ekonomin så hög som 20 %. När det gäller hela året har prognoserna för BNP-utvecklingen i Ukraina inte längre ändrats under de senaste månaderna, utan prognoserna för minskningen av BNP i landet har beroende på prognosinstitut legat på omkring 12 15 % för innevarande år. Nedgången saknar motstycke bland tillväxtmarknaderna och visar på landets sårbarhet inför rörelserna hos det utländska kapitalet. Vi ser ingen dramatik i försvagningen av hryvnian den senaste tiden. Situationen för banksektorn är avgörande för Ukrainas ekonomi. Som vi konstaterat i tidigare brev till investerarna tror vi att landets banksektor kommer att hållas uppe av kapitalinjektionerna från utländska moderbanker och med hjälp av stöd från IMF och EBRD. Om vi ser ett positivt scenario under slutet av året med en återhämtning för efterfrågan på metallvaror och en stabilisering av banksektorn lär detta även leda till en stabilisering av hryvnian. Det skulle även få de utländska investerarna, som lyst med sin frånvaro på marknaden sedan tvångsförsäljningarna i våras, att komma tillbaka till Ukraina Valutorna i tillväxtländerna försvagades Situationen för räntemarknaderna i tillväxtländerna var tudelad i augusti: obligationer noterade i huvudvalutorna gav en avkastning på cirka två procent, men kurserna för obligationer noterade i lokala valutor sjönk ungefär en procent. Den sämre avkastningen för lokala obligationer berodde främst på de svaga valutorna, men i Asien höll även räntorna på att stiga. Aktiviteten på marknaderna var liten under semesterperioden i Europa och USA, och det var sparsamt med nyemissioner på marknaderna. Kreditbetygen sänktes i många länder, bland annat Estlands och Lettlands betyg. Tillväxtekonomierna har visat försiktiga tecken på återhämtning de senaste månaderna, men man kan fortfarande inte prata om någon kraftig uppgång. Centralbankerna har fortsatt att sänka räntorna, och det finns ännu inga åtstramningar av penningpolitiken i sikte. De största orosmomenten är växande statliga budgetunderskott till följd av fortsatta stimulansåtgärder och minskade statliga intäkter under den långsamma tillväxten. Den statliga skuldsättningen kommer att öka under de närmaste åren, men tillväxtekonomiernas genomsnittliga skuld på 45 % i förhållande till BNP är fortfarande betydligt mindre än i de utvecklade länderna. Länderna måste i vilket fall som helst kämpa ännu hårdare om investerarnas gunst under de närmaste åren. Specialfonden FIM Emerging Yield drabbades också av de svaga lokala valutorna: av fondens valutor försvagades alla utom den polska zlotyn och den peruanska solen. Cirka 40 % av fondens tillgångar var noterade i lokala valutor i slutet av augusti. Räntan ligger i FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 7/9
många länder fortfarande nära tio procent och valutasvängningarna har främst pekat i neråtgående riktning, så på lite längre sikt förväntar vi oss en bra avkastning på obligationerna och vi kommer inte att minska valutarisken. Bland obligationerna noterade i huvudvalutorna var det de mest riskfyllda, som de argentinska, ecuadorianska, pakistanska, ungerska och venezuelanska obligationerna som gav bäst avkastning, och några sådana ingår inte i vår fond. FIM Emerging Yield har å andra sidan gynnats av den goda utvecklingen för företagslån i arabländerna. Den senaste tiden har vi sänkt risknivån och investeringsgraden något, eftersom risken för en korrigering enligt vår mening har ökat efter den starka utvecklingen. Hittills har alla korrigeringsrörelser varit små och kortvariga, och även den här gången lär det gå på samma sätt, förutsatt att inte utsikterna för den globala ekonomin försvagas betydligt. Index för tillväxtmarknader 28.8.2009 NAMN VALUTA 1 MÅN 3 MÅN 6 MÅN 2009 BUDAPEST STOCK EXCH INDX EUR 16,7 % 24,5 % 109,9 % 54,8 % FTSE/JSE AFRICA TOP40 IX EUR 6,4 % 12,1 % 59,1 % 38,2 % ISE NATIONAL 100 INDEX EUR 15,2 % 30,4 % 98,9 % 76,9 % OMX RIGA INDEX EUR 20,9 % 28,7 % 45,1 % 14,4 % OMX TALLINN INDEX EUR 33,6 % 33,9 % 47,6 % 44,5 % OMX VILNIUS INDEX EUR 49,7 % 58,4 % 76,3 % 59,2 % PFTS INDEX EUR 3,6 % 4,8 % 103,4 % 42,5 % PRAGUE STOCK EXCH INDEX EUR 14,8 % 29,6 % 95,6 % 39,4 % RUSSIAN RTS INDEX $ EUR 9,6 % 12,5 % 77,5 % 67,9 % SLOVAK SHARE INDEX EUR 4,2 % -7,6 % -7,4 % -14,4 % SLOVENIAN TOTAL MARKET EUR 0,2 % -2,5 % 14,3 % 11,9 % SOFIX INDEX EUR 32,8 % 28,9 % 74,2 % 28,7 % WSE WIG INDEX EUR 15,7 % 37,2 % 100,6 % 42,2 % MSCI EM EUR 1,4 % 9,4 % 51,3 % 46,2 % MSCI INDIA EUR 2,4 % 5,0 % 73,4 % 66,7 % ARGENTINA MERVAL INDEX EUR 5,4 % 9,4 % 45,0 % 45,5 % BRAZIL BOVESPA STOCK IDX EUR 6,5 % 13,3 % 69,5 % 84,6 % CHILE STOCK MKT SELECT EUR -3,2 % -1,9 % 25,5 % 53,1 % IGBC GENERAL INDEX EUR 5,9 % 12,4 % 50,6 % 50,8 % MEXICO BOLSA INDEX EUR 5,8 % 14,2 % 63,0 % 30,6 % PERU LIMA GENERAL INDEX EUR 1,8 % 7,6 % 107,9 % 108,5 % VENEZUELA STOCK MKT INDX EUR 4,9 % 10,8 % 18,0 % 37,4 % BSE SENSEX 30 INDEX EUR 2,3 % 4,6 % 67,1 % 60,8 % HANG SENG COMPOSITE INDX EUR -4,0 % 3,8 % 39,0 % 36,2 % JAKARTA COMPOSITE INDEX EUR 3,6 % 16,9 % 95,5 % 92,5 % KOSPI INDEX EUR 2,9 % 16,7 % 64,8 % 40,4 % KUALA LUMPUR COMP INDEX EUR -0,7 % 7,8 % 23,2 % 28,2 % PHILIPPINES ALL SHARE IX EUR -1,0 % 12,0 % 33,8 % 44,4 % STOCK EXCH OF THAI INDEX EUR 4,7 % 7,4 % 43,7 % 45,3 % STRAITS TIMES INDEX EUR -0,2 % 13,0 % 57,9 % 45,5 % TAIWAN TAIEX INDEX EUR -6,1 % 4,7 % 40,8 % 44,0 % DJ ARABTTN50 EUR 4,0 % 6,6 % 24,8 % 10,4 % FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm, Sverige, tel. +46 8 678 0530, fax +46 8 701 0936, www.fim.se 8/9
Viktig information Denna rapport är enbart avsedd att användas av mottagaren själv. Den får inte kopieras, citeras eller vidarebefordras utan tillstånd från FIM Fonder. Informationen i rapporten är offentlig och vi anser att källorna är pålitliga, vilket inte garanterar att informationen i sin helhet stämmer. De prognoser och bedömningar som har presenterats i rapporten baserar sig på vår nuvarande syn, men vi kan ändra dem utan separat meddelande. Varken FIM Fonder eller någon av dess anställda ansvarar för eventuell skada som användningen av denna publikation kan förorsaka. Denna rapport eller dess kopior får inte distribueras i USA eller till amerikanska mottagare så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distributionen av rapporten i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar. FIM Kapitalförvaltning Ab, Linnégatan 6, SE-11447 Stockholm Sverige, Tel. +46 8 678 0530, Fax +46 8 701 0936, www.fimfonder.se 9/9