Eskapism Elisabeth Johansson Eskapism betyder egentligen verklighetsflykt. Det handlar om en person som framställer sin personlighet eller handlingar som han har fantiserat om och som inte är reella. Man kan jämföra med en persons identitet vilket uttrycker hur en person tror sig vara eller det tillstånd man önskar Eskapism kan tolkas som mera lögnaktigt, fantasifullt och ibland till och med som ett sjukdomstillstånd.. Det negativa i denna ism är alltså att man flyr verkligheten. Man riktar sin uppmärksamhet på saker som är trevliga och njutbara och glömmer den hårda vardagsverkligheten. Folk behöver ibland fokusera på enkla saker. Sund eskapism kan t ex vara att läsa en god bok eller titta på ett bra program på TV. Vissa personer hävdar dock att eskapism kan vara beroendeframkallande. Det kan handla om internetberoende. Man kanske stänger av alla andra sociala kontakter och bara flyr in i dataskärmens värld. Man kan kanske också sova bort halva dagen och då blir det också en form av eskapism. I dagens samhälle kan eskapism i måttlig bemärkelse dock vara att föredra. Man flyr bort från en alltför hård verklighet. I den anglosaxiska världen började eskapism under mellankrigstiden användas som beteckning på en flykt undan rutinmässiga eller på annat sätt påfrestande uppgifter. I början av 1940 talet upptogs ordet i vårt språk. Enfaldiga underhållningsfilmer eller berättelser om lyckligt uppfyllda önskedrömmar hörde till. Eskapismens litteratur kan sägas vara absurd, mystisk, uttrycka dekadens, surrealism, science fiction, fantasy och magisk realism. En författare som påverkat många tjeckiska författare är Franz Kafka (1883-1924). Bland författare att nämna är Jiri Kavasek/ze/Lvovic (1871-1951) Han ville inte ha med verkligheten att göra. En annan författare är Karel Capek (1890-1938) med skildringen robotar Det är en science fiction skildring som bygger på vetenskapliga framsteg. Fantasy är en annan genre. Vad skulle hända om? Det är den alternativa verkligheten som framträder. Exempel från sistnämnda författares verk är: Krakatid (1926), RUR (1934), Salamanderkriget (1936). I Salamanderkriget (1936) utgör en upptäckt upptakten till det som komma skall. En sjökapten upptäcker ett slags salamandrar och använder dem som pärlfångare. Salamandrarna är läraktiga och lär sig till och med att prata. Sjökaptenen tar kontakt med G. H. Bondy (affärsmannen i Gudsfabriken, en annan roman av samme författare, heter likadant) för att föreslå honom ett samarbete: salamandrarna ska transporteras med Bondys fartyg till nya vatten, där de kan fånga mer pärlor. När sjökaptenen dör, bestämmer sig Bondy för att börja odla salamandrar och sedan sälja dem som undervattensarbetare. Han talar på bolagsstämman: Jag skulle önska att våra tankar gällde miljarder salamandrar, miljoner och miljarder arbetskrafter, ändringar av jordytan, en ny skapelsehistoria och nya geologiska tidsåldrar.
(s. 123) Planerna sätts i verket och affärerna går bra. Med hjälp av salamandrarna bygger man nytt land i havet. Salamandrarna blir dock så många att de börjar spränga fastland; de behöver mer vatten. Slutligen håller jordens landmassor på att läggas under vatten. Det är en fantasiskildring men man kan ana verkligheten. Kanske menar författaren att egoismen och kapitalismen tar över och spränger alla gränser och därmed utgör en fara eller också är det befolkningsexplosionen han tänker på. Salamandrarna kräver ju större yta, mera vatten och när detta inte räcker sprängs fastlandet. Människor kräver att deras landgränser flyttas och mycket blod flyter för att nå syftena. Tjeckoslovakisk film har genomgått flera olika stadier. År 1898 gjordes de första tjeckiska filmerna. Det första produktionsbolaget, Kinofa bildades 1908. Den första permanenta biografen öppnades i Prag 1907. Filmen blev en del av kulturen. 1923 grundades i Prag ett av världens första filmmuséer. Bland 1920 talets filmskapare kan nämnas Gustav Machaty och Carl Junghaus. Ljudfilmens inträde gjorde två riktningar i produktionen nämligen en mot operetten och lättsamma komedier med internationell efterfrågan och en med socialt eller avantgardister. (Nationalencyklopedin) Regeringen införde kvalitetsstöd som betalades med skatt på importerad film. Varje biograf var förpliktigad att årligen visa minst 8 inhemska filmer. Under andra världskriget sjönk filmproduktionen drastiskt. Senare nationaliserades filmindustrin och en nationell filmskola, FAMU grundades. Under folkrepublikens dagar hörde Karel Stehly och animatörerna Karel Zeman och Jiri Trnka till de mest framgångsrika. Tjeckisk barnfilm blev en exportvara, främst tecknad sådan. På 1960 talet ökade filmproduktionen. Pragvåren kom och nu framträdde Milos Forman, Ivan Passer, Jiri Menzel m. fl. Denna inträffade när reformkommiunisten Alexander Dubcek valdes till partichef. Censuren upphävdes och samhällskontrollen lättades. Kommunistpartiet visade sig vara en socialism med mänskligt ansikte. Kulturlivet blommade upp. Den sovjetiska inmarschen 1968 gjorde emellertid slut på filmproduktionen. Flera filmskapare emigrerade. Tack vare befolkningens passiva motstånd mot ockupationen fick emellertid Dubcek och hans medarbetare behålla sina poster en tid. Men så småningom började en avveckling av reformerna.efter republikens delning 1993 framstår Jan Sverak, Milos Zabransky, Vaclav Kristek, Irena Pavlaskova och Fero Fenic som lovande namn. (fortsättning i Nationalencyklopedin) Det kan vara på sin plats att nämna några filmer: En av dessa är Kinoautomaten som visats under kursens gång (2011 02 23) Denna skapades av en grupp talangfulla filmregissörer från den tjeckiska nya vågen. Regissören är Raduz Cincera. Den handlar om en man och hans hustru och berättelsen är från ett helt vanligt hyreshus där livet går sin gilla gång grannar emellan. Det handlar om den olycklige herr Novak som befinner sig i olika situationer med diverse moraliska dilemman. Det är publiken som bestämmer vad han skall göra. Frågan är om han ska släppa in den halvnakna unga
grannfrun som råkat låsa ut sig från sin lägenhet. Det är publiken som bestämmer alltså genom att antingen trycka på en grön knapp som betyder att hon stiger in i herr Novaks lägenhet eller röd att hon nekas detta. Det är publiken som väljer vid åtta olika tillfällen. Inspirationen till arrangemanget kom genom den tjeckiska Nya vågen från Laterna Magica som utvecklades i Prag i slutet av 1950 talet, en apparat egentligen med vilken man kan projicera ljusbilder. Filmen visar på ett smart användande av narrativa scheman och har diskuterats mycket i akademisk litteratur. Filmen har dock inte varit tillgänglig för en bred publik och sist den visades på en offentlig biograf var 1974. En annan film som visats under kursen 2011 03 09 var Kristian med regissören Martin Fric. Den handlar om en casa nova man som under annat namn går på klubb och flörtar med damer. När de sedan ska spåra honom träffar de hans fru. Förveckling och tragedi. Frun är inte beredd på att följa med på klubb utan vill ha ett lugnt hemmaliv. På inrådan av en vän piffar hon dock upp sig och smyger iväg till mannens klubb och konfronterar honom. Allt slutar lyckligt för han inser att detta är egentligen den kvinna han tycker bäst om. Allt annat har bara varit en lek som bara slutat i ett förspel men aldrig i något förhållande. Han har nämligen efter sin flört alltid smitit iväg från klubben utan någon dam. Kristian framstår i början av filmen som enbart en notorisk lögnare men allt eftersom filmen fortskrider förstår man dess psykologiska innebörd. 2011 03 02 framträdde Per Arne Bodin med föredrag av sex som eskapism i tjeckisk litteratur. Han talade om romanen Varats olidliga lätthet av Milan Kundera från 1984. Livets flyktighet tematiseras i handlingen. Känslan av att vårt liv inte har någon som helst betydelse eftersom det bara är ett sken, en dröm framträder. Det blir dock en mängd fragmentariska minnesbilder när allt smulas sönder. Varats olidliga lätthet väcker emellertid protester. Tillvaron är väl egentligen inte lätt. Som tjeck drabbades Kundera av Sovjets grymma invasion, en direkt följd av Pragvåren, kommunismens plötsliga liberalisering i Tjeckoslovakien. På ett ställe i boken beskrivs partiledaren Dubceks skräckslagna röst i radion efter att han blivit bortförd och korsförhörd av ryssarna. På ett annat heter det att övervakning av medborgarna var en väsentlig social aktivitet. Men det är erotiken, och inte politiken, som står i fokus i Varats olidliga lätthet. Huvudpersonen Tomas gör en skarp åtskillnad mellan sexualitet och kärlek. Han är förälskad i sin flickvän Tereza men samtidigt en kvinnokarl av format, och brukar försvara sitt otrogna leverne med diverse filosofiska resonemang. Som en sann epikuré resonerar han att om både sexet med främmande kvinnor och kärleken till Tereza gör honom lycklig, varför måste man då välja bort någotdera? Milt sagt är Tomas en egoistisk person. Inte konstigt att Tereza blir svartsjuk när hennes man ständigt går till nya kvinnor.
Varats olidliga lätthet är historien om fyra unga människors öden och strävanden i ett politiskt sargat mellaneuropa. Det är ett vackert panorama av kärlek och erotik och tyngden och lättheten blandas. En annan del av kursen behandlades 2011 03 16 då Petra Johansson talade om den litterära riktningen som föreställer renodlad eskapism, romantiken, i tjeckisk 1800 tals litteratur. Boken I sammetens spår med 15 olika noveller presenterades också under kursens gång. Som antologi visar samlingen på det magiska och tragiska och burleska i den samtida tjeckiska litteraturen. Utgångspunkten är sammetsrevolutionen 1989 som på ett omvälvande sätt förändrade litteraturens villkor i Tjeckien. Författarna fick plötsligt en helt ny verklighet att förhålla sig till. Tiden som följde blev dynamisk. Ett axplock från den tidigare nämnda I sammetens spår följer: En novell av Jan Baleban Hammaren och cedern kan vara värd att nämna. Handlingen utspelar sig i sjukhusmiljö. Två män befinner sig på en låst avdelning. De har båda grava alkoholproblem, trasiga människor. Man får en inblick i deras livshistoria. Den ena har bott i barack tillsammans med sina bröder. Han benämns Palos. Den andre kamraten doktor Kraus, får i uppdrag att samtala med honom. Det blir inte någon dialog utan Palos berättar mest om sitt eget liv med två bröder och en syster och livet i baracken. Där verkar det mest ha varit supande och tragedier med hämtning av barn, systerns barn, till ett barnhem och uppgrävande i moderns grav. Det man får ut av novellen är en enkel vardagsupplevelse. Miljön skulle kunna vara vilken psykiatrisk avdelning som helst där ett människoöde kommer upp till ytan. En novell av Stanislav Beran fäste sig direkt i medvetandet. En man som körde kistor med döda personer från deras respektive hem hade en körning med en ung flicka som avlidit i MS. (multipel skleros) Under färden dras också hans liv upp. Han har aldrig haft något barn själv. Paret verkar ha haft så kallad ofrivillig barnlöshet. Tragiken kommer särskilt fram i slutet av novellen då kvinnan tar emot sin make vid hemkomsten och beklagar att han måst åka iväg mitt i natten. Meningsutbytet kommer in på det tragiska i att makarna själva inte kunnat få barn. Även denna novell är vardagsnära men inte optimistisk. Ytterligare en novell av Pavel Brycz En bild av kaffe. Det handlar om två människors öden på en busstation. En ung zigenska blir bortmotad av en äldre kvinna och hamnar bredvid en man. Det visar sig att deras sammanlänkas. Båda har blivit utstötta ur gemenskapen. Novellen slutar med att båda ger sina namn i utbyte och i denna novell anar man optimism. De båda huvudpersonerna har blivit berövade sitt människovärde båda (mannen visar detta genom ett ärr på armen efter ett självmordsförsök). Kvinnan har blivit berövad sitt genom att ha blivit förrådd och
kränkt. Den hon lever för är sin ettåriga dotter med en garderob sprängfylld av klänningar. Det viktiga verkar vara det vardagsnära och klart identifierbara. En författare som nämns är Kurel Henrik Macha som vandrade genom Europa och omväxlande skrev romaner, noveller och prosa. Teman var drömvärlden och längtan. Han rimmar kontraster, jamber. Han började med korta små ord, episka (berättelse om rövare) och den lyriska delen (naturen). Oberoende och deltagande är temata. Man går in i sig själv. Man går under ytan, talar med naturen, en inre värld. Naturen är något bortom horisonten, en reflektion av poetens själ. Längtan, sorg och vemod stadfästs.macha tänker i bilder Kvällen barndom. Morgon manlighet, lunch ålderdom. Horisonten och naturen blir ett, En symbol av eld, en symbol av portal en annan värld bortom verkligheten. En annan författare var Barbara/Bozena/Nemcova. Det talas om att hon var aristokrat. Viktigt var att kvinnor deltog i det kulturella livet. Så småningom skrev hon sagor förutom poesi. Hon ville omvärdera språket som man talade i En slags minnessaga ger hon ut Diva Bara (den vilda Barbara) Hon skildrar minnen från barndomen och lägger fokus inte på händelserna utan på karaktärerna. En annan skildring är Viktorka (galen av kärlek är kvinnan och hon dör under ett åskväder, hon kommunicerar med blommor). I verket är det stora kontraster. Genomgående drag visas mellan liv och död,kvinna och vatten, skogen, naturen och ett starkt inslag av romantik. Kvinnan befinner sig i kompanjonskap med naturen och därmed också faran. Kontrasten blir då att naturen ju också är något man behöver. Generellt kan man annars säga att eskapismen var en verklighetsflykt en flykt bort från tragiken. Många skildringar och filmer har ju gjorts just i skuggan av krig som nämnts ovan.