Rent vatten nu och i framtiden



Relevanta dokument
Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Va-policy Emmaboda kommun

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Vattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX

VA-policy. Oskarshamns kommun

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Vatten och avlopp på landsbygden

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

10 Vatten och avlopp (VA)

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun


Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Var ska det nya reningsverket byggas?

Sveriges miljömål.

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Villkor och avgifter för Vatten-Avlopp utanför verksamhetsområde 2015 (KS 2014/313)

10 Vatten och avlopp (VA)

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Avloppsinventering i Haninge kommun

Kungsbacka vattenrike

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar.

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Information om enskilda avlopp

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Sveriges miljömål.

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Riktlinjer för enskilda avlopp

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

DEL 2 VA Policy VA PLAN

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Riktlinjer för enskilda avlopp

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.

Sveriges vatten ochavloppsavgifter

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Förslag till planläggning av Dalarö

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Bilaga 3 - Justering av VA-taxan, brukningsavgift år 2017 och 2018 Ockelbo Vatten AB

WehoPuts Minireningsverk

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Nyköpings kommuns VA-policy

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

WehoPuts Reningsverk för flera fastigheter eller bysamhällen

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Miljööverenskommelse

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Bilaga till skrivelse Särredovisning. Vatten och avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Status spredt bebyggelse i Sverige

VA-utredning. Detaljplan för Åviken 1:1 Askersunds kommun, Örebro län

Information om enskilda avlopp

Och vad händer sedan?

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Rapport - Investeringsplan. Föreslagen prioriteringsordning

Handlingsprogram Rädda Östersjön

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008


Ramdirektivet för f r Vatten

Karlshamns kommun. VA policy

Framtidens spillvattenrening, Bollebygds kommun

Transkript:

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog i början av sommaren beslut om att ge oss på Tekniska kontoret uppdraget att rusta upp det gamla reningsverket i Trosa och samtidigt planera för ett nytt reningsverk som ska stå klart inom 10 år. Vi har under en period arbetat fram ett förslag om hur kommunens avloppshantering ska kunna möta framtidens mål och behov. Planen som nu är fastställd anser vi vara en väl avvägd lösning med avseende på miljö och ekonomi. Kommunen växer I takt med att kommunen växer och vi blir fler ställer det krav på att vi anpassar våra system, däribland kapaciteten på vårt vatten och avloppssystem. Vår kommuns fina miljö och atmosfär gör att fler vill flytta hit. Många sommarboende väljer också att bo i Trosa året om. Vi på Tekniska kontoret har ansvaret att se till att vi kan möta kommunens behov av VA-försörjning. Trosa Ekokommunen! Trosa kommun har ambitionen att vara en ekokommun och vi strävar efter att vara föregångare inom området. Ett exempel på detta är våra våtmarker som hjälper oss att på ett energieffektivt sätt reducera kvävet i avloppsvattnet till nära hälften under stora delar av året. Vi vill ha en effektiv rening av vårt avloppsvatten så att dess påverkan på vatten och kustmiljön minimeras. I en populär kustkommun som vår finns också en relativt stor andel enskilda avlopp. Dessa belastar kusten och havet med näringsämnen i betydligt större utsträckning än ett hushåll som är anslutet till kommunal avloppshantering. Det beror på att i en större anläggning som vårt reningsverk, kan vattnet renas med bättre teknik och på ett mer energieffektivt sätt. Vi vill därför kunna ansluta enskilda avlopp till våra reningsverk, för att minska dess miljöpåverkan på kustmiljön. Bättre teknik och på ett mer energieffektivt sätt Nu har vi tid på oss, med kommande krav som ställs på framtida reningsverk, att ta fram en långsiktigt hållbar lösning. Vi har redan börjat med renoveringen av det nuvarande reningsverket i Trosa och arbetet med att lösa framtida avloppshantering fortgår. Hur vi har tänkt och på vilket sätt vi planerar att gå tillväga kan du läsa om i den här broschyren. Stig Törndahl Teknisk chef, Trosa Kommun

Beslut om framtiden Under en längre tid har Trosa kommun utrett hur reningsverken i Trosa och Vagnhärad ska kunna möta ökad belastning med bibehållen god eller förbättrad rening. Kommunen växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas mer och mer till permanentbostäder, vilket ställer högre krav på reningskapacitet. Kommunfullmäktige tog i juni i år beslut om att renovera reningsverket i Trosa för en 10-årsperiod och bygga en överföringsledning till Vagnhärad till budget 2018 ta fram ett beslutsunderlag baserat på framtaget underlag att bygga nytt reningsverk i Trosa, kompletterat med ytterligare tillkommen fakta reningsverkstomten ner vid hamnen Världens Ände 1 kan, efter flytt av reningsverket, bebyggas med bostäder och lokaler Vad har lett fram till besluten? En grundförutsättning har varit att reningsverken ska kunna uppfylla krav på utsläppsnivåer och andra myndighetskrav. Men det finns även en rad andra faktorer att ta hänsyn till. Beredskap inför nya krav Branschorganisationen Svenskt Vatten pekar på en rad omständigheter som ökar kraven på framtidens avloppshantering, bl.a. tillämpningen av Vattendirektivet. Vattenvårdförbundens åtgärdsplan träder i kraft 2015 och kommer troligtvis att innebära förändrade krav och kommunen har därför valt att invänta och planera inför en anpassning till de nya direktiven. Säker drift och arbetsmiljö En säker drift och arbetsmiljö är grunden för att kunna driva ett reningsverk. En del av de renoveringsåtgärder som görs för den kommande 10-årsperioden är nödvändiga för att klara detta krav. Att få ett nytt reningsverk på plats tar cirka 3 år. Planerade åtgärder i befintligt reningsverk är en förutsättning för att verket ska kunna drivas vidare tills dess ett nytt verk är på plats. Långsiktighet Verksamheten förbättras stegvis mot det långsiktiga målet att bygga ett nytt reningsverk. Ekonomi och miljönytta har varit centrala delar i processen. Kostnadseffektivitet Trosa kommun har idag en av länets högsta VA-avgifter. Renovering av reningsverket behövs oavsett och genom att använda hela dess livslängd utnyttjas de investerade pengarna. Byggnationen av ett nytt verk kan förläggas senare i tiden när kravbilden är fastställd vilket säkrar investeringen. På detta sätt nyttjas de investerade pengarna i befintligt verk maximalt och begränsar nivån på en ofrånkomlig avgiftshöjning. Sammantaget bedöms det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Bättre närmiljö Att ansluta enskilda avlopp och små sämre anläggningar är viktigt för att förbättra framförallt havsmiljön kring Trosa. Besluten ligger i linje med Trosas ambition att vara en ekokommun. Expansion Kommunen växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer högre krav på kommunen när det gäller omhändertagande av avloppsvattnet. Vad planeras i Trosas reningsverk? För att kunna ta emot avloppsvattnet och inte begränsa utbyggnaden krävs att vattnet kan hanteras i reningsverket. Kommunen har ansökt om tillstånd att få öka kapaciteten från 4 500 pe till 6 000 pe* i Trosa reningsverk. De åtgärder som planeras är renovering av reningsverket och mindre ombyggnader för att klara den sökta kapacitetsökningen. Renoveringen består till största delen av nödvändigt underhåll för att uppnå en god driftsäkerhet och förbättrad arbetsmiljön. Åtgärderna som görs syftar till att verket ska kunna drivas i ytterligare 10 år, på ett säkert och miljömässigt sätt, i en god arbetsmiljö. Exempel på åtgärder som görs: Ombyggnad av luftning Genom byte av luftningsutrustning fås en bättre rening av näringsämnen. Bytet av luftningsutrustning görs också för att öka kapaciteten. Inbyggnad av slamtömningen Risken för luktstörning minskas genom att slamtömningen byggs in. Installation av filter Bättre rening i avloppsreningsverket för att se till att inte våtmarken överbelastas. På så sätt optimeras våtmarken som en fungerande del av reningsprocessen. * PE personekvivalenter är ett mått på den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag (teoretiskt mått, ej att förväxlas med antalet anslutna personer) Hur bestäms VA-avgiften? VA-avgifterna bestäms av en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Den bygger i grunden på kostnaderna för VA-verksamheten. Förutsättningarna för VA-verksamheten och möjligheterna till att ta ut avgifter regleras i lag. Som i övrig kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen, det vill säga att kommunen inte får ta ut någon vinst från verksamheten. VA- verksamheten särredovisas och är skild från övrig kommunal verksamhet.

Miljöpolicy för ekokommunen Trosa Trosa kommun arbetar systematiskt i riktning mot ett uthålligt samhälle som baseras på användning av förnyelsebara naturresurser. Miljöpolicyn statuerar att användningen av långlivade, naturfrämmande ämnen skall minimeras och naturens mångfald och kretsloppens kapacitet bibehållas eller öka. Omsättningen av energi och material skall ske på en nivå som svarar mot de naturliga kretsloppens kapacitet. Det är av stor vikt att fokus sätts på problemens kärna, oberoende av samhällets organisation. Kretsloppstänkandet skall vara styrande och utvecklingsarbetet måste präglas av en helhetssyn. Kommunen eftersträvar vidare att ha en drivande roll i den lokala samhällsutvecklingen. Utvecklingsarbetet bedrivs processinriktat på ett sådant sätt att olika aktörer ges möjlighet att delta. Öppenheten är betydelsefull för att erfarenheter ska kunna delges andra. Nationella miljömål utgör fundament för kommunens VA-policy Trosa kommuns VA-policy tydliggör ambitionerna och synsättet för dricksvatten- och avloppshantering. VA-policyn är också ett led i arbetet med att uppnå de nationella miljömålen, däribland: Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, samt God bebyggd miljö. VA-policyn är starkt sammanknuten med miljöpolicyn. Vatten och avloppsverksamheten Tekniska enheten ansvarar för drift, nybyggnad och underhåll av kommunens ledningsnät, reningsverk, pumpstationer och vattenverk. Ledningsnätets totala längd är 181 kilometer och är fördelat på fyra områden: Trosa, Vagnhärad, Västerljung samt Stensund/ Krymla. Dricksvatten kommer från kommunens två grundvattentäkter. Avloppsvattnet renas i två reningsverk ett i Trosa och ett i Vagnhärad. Till dessa reningsverk hör två våtmarker som renar avloppsvattnet ytterligare. 2009 Underlag till de fyra alternativen framtaget Juni 2010 Beslut i kommunfullmäktige att renovera nuvarande avloppsreningsverk och planera för att ta fram beslutsunderlag för nytt verk till budget 2018

Illustrationer: Tobias Flygar Miljönytta för en bättre närmiljö Åtgärderna som görs i reningsverket ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmålen och dess regionala tillämpningar, samt även Trosa kommuns vatten- och avloppspolicy. För att förbättra miljön i vår inre skärgård, planeras utbyggnad av vatten och avloppsnätet för anslutning av fastigheter med enskilda avlopp på t.ex. Öbolandet. De enskilda avloppen medför en relativt stor belastning av näringsämnen till mark och hav. Genom att leda över avloppsvatten till reningsverket uppnås en bättre rening. Närmiljön förbättras och belastningen minskar totalt sett. Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Det mindre och ej tillfredsställande reningsverket i Lagnöviken läggs ned och ansluts till det kommunala avloppsnätet, vilket medför att belastning av näringsämnen minskar i Lagnöviken och även totalt sett. Nationella miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård. Då reningen förbättras vid reningsverket kommer det i framtiden att kunna släppas ut ett renare vatten till Trosaån. Den totala mängden näringsämnen som släpps ut från verket till Trosaån kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag, trots att fler personer anslutits. Utsläppen till vattendrag och hav kommer totalt sett att minska i takt med att de enskilda avloppen tas ur bruk. Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag. Genom att rena mer i reningsverket sänks belastningen av näringsämnen, främst fosfor, till våtmarken. På så sätt säkras att våtmarken har goda förutsättningar att fortsätta vara ett viktigt reningssteg i processen. Nationella miljömål: Myllrande våtmarker. Trosa reningsprocess Avskiljning Smittämnen och finpartikulärt Avloppsvatten från hushåll mm Reningsverk Pumphus Omvandling Nitratkväve till harmlös kvävgas Våtmark Översilningsytor Mekanisk separation Biologisk separation Kemisk separation/ Filter Avskiljning fast material & sediment Nedbrytning av organiskt material Omvandling Ammoniumkväve till nitratkväve Nitrifikation Avskiljning Av fosfor & finpartikilärt Mellandamm Utloppsdamm Uppsamlingsdamm Nyängsdiket & -dammen Buffertområde mot omgivande mark och vatten TROSAÅN Juli 2010 Renovering av reningsverket i Trosa påbörjas Dec 2010 Beslut gällande ändringstillståndsansökan för reningsverket väntas från Länsstyrelsen 2011 Arbetet med planering av ett nytt reningsverk påbörjas Höst 2012 Renoveringen av verket avslutas Vår 2017 Beslutsunderlag Nytt reningsverk kompletterat med tillkommen fakta klart till budget 2018 Höst 2018 Beslut i frågan Upphandling 2020 Beslutad lösning i drift

Vattendirektivet Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) trädde i kraft 22 december 2000. Vattendirektivet; är en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. bygger på samarbeten över politiska och adminstrativa gränser vattnets naturliga väg är i fokus 1 Sverige är indelat i fem vattendistrikt som administreras av varsin vattenmyndighet. Trosa ingår i vattendistrikt 3, Norra Östersjön 2 5 4 3 Norra Östersjön Trosaån Lokal vattenorganisation: Trosaåns Vattenvårdsförbund Bildades i april 2010 Trosaåns huvudavrinningsområde Recipientkontroll och miljöövervakning Planerings- och utvecklingsarbete Forum för samråd och information Erfarenhetsutbyte och resursutnyttjande För mer information, besök www.trosa.se