MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR KÖTT För att vara säker på att du använder senaste versionen av kraven, besök www.msr.se/gid/1067/2. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Du kan även få hjälp via Miljöstyrningsrådets helpdesk, helpdesk@msr.se.

Innehållsförteckning Kött Nötkött 6 Information om ursprung 8 Salmonella 9 Antibiotika 11 Transport av djur till slakt 12 Slaktmetod 13 Ekologisk vara 15 Operativa ingrepp 16 Betesdrift 17 Hälsoredovisningssystem 18 Transport av djur till slakt 65 Slaktmetod 66 Betesdrift på naturbetesmark 68 Betesdrift på naturbetesmark 69 Operativa ingrepp 70 Grovfoder 71 Hälsoredovisningssystem 72 Sojainblandning i foder 74 Griskött 20 Information om ursprung 23 Salmonella 24 Antibiotika 26 Transport av djur till slakt 27 Slaktmetod 28 Ekologisk vara 30 Lösgående grisar 32 Förbud mot svanskupering 33 Sysselsättning 34 Hälsoredovisningssystem 35 Lammkött 36 Information om ursprung 38 Antibiotika 39 Transport av djur till slakt 40 Slaktmetod 41 Ekologisk vara 43 Operativa ingrepp 44 Bete 45 Sojainblandning i foder 46 Hälsoredovisningssystem 47 Naturbete nötkött 49 Information om ursprung 50 Salmonella 51 Operativa ingrepp 53 Antibiotika 54 Transport av djur till slakt 55 Slaktmetod 56 Betesdrift på naturbetesmark 58 Grovfoder 59 Hälsoredovisningssystem 60 Naturbete lammkött 62 Information om ursprung 63 Antibiotika 64

Kött OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT Detta dokument innehåller de upphandlingskriterier du valt att ladda hem från Miljöstyrningsrådets verktyg, MSR-wizard. Kriterierna består av krav med förslag till verifikat, motiv och information till upphandlaren. Miljöstyrningsrådet har som uppdrag att ta fram drivande miljö- och sociala krav som har en högre ambition och ligger över nivåer och normer i gällande lagstiftning. Kvalitetssäkrad process Kriterierna tas fram i en öppen och kvalitetssäkrad process (se www.msr.se/sv/upphandling/kriterier/kriterieprocess) av expertgrupper bestående av representanter från branschorganisationer, näringsliv, intresseorganisationer, stat, landsting och kommun. Detta gör kriterierna brett förankrade. Den breda representationen i expertgruppen bidrar till att kriterierna är framtagna med ett helhetsperspektiv. De ses över kontinuerligt för att följa den tekniska och juridiska utvecklingen på marknaden. Syftet är att hjälpa upphandlande organisationer att ställa relevanta hållbarhetskrav. Anpassad för offentlig upphandling Kriteriearbetet inleds med en förstudie där de viktigaste s.k. miljö- och andra hållbarhetsaspekterna identifieras. Med vägledning av detta så utvecklas sedan kriterierna tillsammans med expertgruppen och där så är lämpligt används kriterier som ingår i miljömärkningar som till exempel Svanen, Bra Miljöval och TCO Utveckling. De anpassas tillsammans med övrigt underlag för att fungera på bästa sätt i offentlig upphandling. Detta för att underlätta för såväl upphandlare att följa upp krav som för leverantörer att bevisa att de lever upp till kraven. Så används kraven Kriterierna omfattar krav på leverantören, varan/tjänsten/entreprenaden eller som särskilda villkor för fullgörande av kontrakt. Eventuellt kan ett tilldelningskriterium ändras till ett obligatoriskt krav eller viceversa om detta är önskvärt, men observera vilka effekter detta kan få på konkurrensen. Användaren måste anpassa text och utformning till den egna mallen samt ta bort de delar i dokumentet som inte är relevanta att ingå i förfrågningsunderlaget. Användaren måste även anpassa tilldelningskriterierna till sin egen utvärderingsmodell. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (eventuellt en egen svarsblankett). Dokumentets uppbyggnad I detta dokument finns de kriterier du har valt att ladda hem. Kriterierna sorteras under respektive produkt. Varje kriterium består av krav med tillhörande förslag på verifikat och innehåller även information om: Typ av krav (kvalificeringskrav, teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller särskilda kontraktsvillkor) Krav-ID (ex. MSR-10115, är unikt för respektive krav som exempelvis kan användas för att referera till det Versionsdatum (2011-12-21) Kravets nivå (B, A eller S Bas, Avancerad eller Spjutspets) Till respektive produktgrupp, undergrupp och kriterium finns information om Omfattning, Information till upphandlaren, FAQ samt länkar till eventuella bilagor som exempelvis förstudie, motiv och svarsblanketter Observera att dokumentet innehåller de krav du har valt det innebär att det kan finnas fler krav i andra nivåer i kriteriebiblioteket/msr-wizard till respektive produkt. Läs mer om nivåerna på www.msr.se/sv/upphandling/kriterier/nivaer 3

Kött Kött Livsmedel är en av de branscher vars försäljning till offentlig sektor har en stor miljöpåverkan, t.ex. då det gäller utsläpp av växthusgaser. Vilka råvaror som används för att producera livsmedlet har stor påverkan på de totala klimatutsläppen men även på den biologiska mångfalden. De livsmedel som finns på marknaden skiljer sig åt gällande både produktionssätt och klimatpåverkan och det finns därmed stor potential för upphandlande myndigheter att välja ett alternativ med bättre miljönytta. Animaliska livsmedel kan ha olika prestanda gällande djurvälfärd beroende på hur den specifika djurhållningen bedrivs. Upphandlande myndighet kan välja alternativ som innebär högre ställda djurskyddskrav. Kött är det livsmedel som påverkar klimatet allra mest. Köttproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15-40 kilo växthusgaser/ kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Även om köttproduktion är negativt för klimatet kan det bidra till att uppfylla miljömål om biologisk mångfald genom att djur genom bete håller marker öppna. Att upphandla ekologiska alternativ och kött från djur som betat på naturbetesmarker bidrar till en giftfri miljö. Det finns stora skillnader i vad som påverkar klimatet mest, foderodlingen eller djurhållning, beroende på vilken typ av köttslag det handlar om. Gemensamt för alla köttslag är dock att utsläppen som kommer från transporter är jämförelsevis liten. Föremålet för upphandlingen Köttråvara med miljö- och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för produktgruppen, se www.msr.se/gid/1067/2. 4

Kött 1. Hur kan vi få fler mindre lokala producenter att lägga anbud på upphandlingen? 2. Kan man vid upphandling av kött rätt att ställa krav på att djuren har fötts upp i enlighet med djurskyddsregler enligt nationell lagstiftning? 3. Ställs det olika krav på mat som är importerad och mat som är producerad i Sverige? 4. Vad krävs för att följa upp MSR:s djurskyddskrav? 5. Kan bara svenska leverantörer uppfylla MSR:s krav på djurskydd det vill säga sätts konkurrensen ur spel? 5

Kött Nötkött Nötkött Nötköttsproduktion står en för mycket stor klimatpåverkan där utsläpp av metan är den största bidragande orsaken. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO 2 e/kg benfritt kött (dock med stora variationer). Fodret står för ca 20-30 % av utsläppen och djurhållningen för ca 70-80 %. Mjölkkobeståndet ligger till grund för ca 70 % av EU:s samlade nötköttsproduktion. Även i Sverige finns det ett nära samband mellan nötköttsproduktion och mjölkproduktion. Detta gör att det är komplext att beräkna klimatpåverkan från nötköttet eftersom det är flera faktorer som måste vägas in, framför allt hur stor del av klimatpåverkan som kan tillräknas köttet respektive mjölk och eventuellt skinn. Genom att premiera en god djurhälsa och god djurvälfärd vid upphandling kan man bidra till att minska dessa utsläpp eftersom friska och välmående djur ger snabbare tillväxt och effektivare produktion. Utevistelse på större ytor ger djuren möjlighet till motion och att röra sig på ett naturligt sätt. Betesvistelse ger generellt friskare djur och bättre klövhälsa. Betande djur bidrar dessutom till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Det är en etisk fråga om att nötkreatur ska få vara ute på bete. Ekologiskt nötkött står för en liten del av produktionen, ca 5 %. I praktiken föds dock betydligt flera köttdjur upp ekologiskt, med ekologiskt odlad vall och små insatser av kraftfoder. Sveriges per capitakonsumtion av nöt- och kalvkött har ökat från 18,5 kg vid EU-inträdet 1995 till 25,4 kg 2010. Samtidigt som Sveriges nötköttsproduktion har minskat det senaste decenniet har alltså konsumtionen av nötkött ökat, vilket har lett till ökad import av nötkött och den svenska självförsörjningsgraden ligger idag på drygt 52 %. Omfattning Nötkött samt sammansatta produkter med ett innehåll av nötkött på minst 10 %, även charkuterier och sammansatta produkter: Styckade köttdetaljer som högrev, biff m.m. Köttfärs Köttbullar Nötrulle Pajer Smörgåsmat Föremålet för upphandlingen Nötkött med miljö-och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). 6

Kött Nötkött Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för undergruppen, se www.msr.se/gid/1939/2. 1. Hur kan jag veta vilka märkningar och certifieringar som är ekologiska? Bilagor Följande bilagor till undergruppen finns att hämta på www.msr.se/gid/1939/2. Förstudie nötkött 7

Kött Nötkött Teknisk specifikation Information om ursprung MSR-10414 Versionsdatum: 2013-10-17 Information om ursprung hos kött kan vara upplysande för upphandlande myndigheter om produkten, t. ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som gällt vid produktionen. Information om ursprung För sammansatta produkter med ett köttinnehåll över 10 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. Certifieringssystem som uppfyller kravet Information om ursprung i produktdatabas (t.ex. Dabas), märkning på produkten, följesedel eller liknande Eller annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet Information till upphandlaren Information om ursprung gäller rena produkter, köttberedningar samt sammansatta produkter när så är lämpligt med avseende på huvudråvara och karaktärsråvara. Huvudråvara är den råvara som ingår i störst andel i en sammansatt produkt. Karaktärsråvara i en sammansatt produkt är den råvara som produktnamnet associerar till även om den inte utgör huvudsaklig beståndsdel i produkten. Rena produkter avser produkter med oförändrad råvara. Köttberedning innebär att kött har blandats med andra livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser eller som genomgått en behandling. Det råa köttets cellstruktur och de egenskaper som är karakteristiska för färskt kött får inte ha ändrats. Sammansatta produkter avser en produkt som består av flera köttråvaror eller köttprodukter och vegetabiliska råvaror. Det avancerade kravet gäller sammansatta livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och värmebehandlade produkter av animaliskt ursprung. Om det finns råa animalier i slutprodukten räknas den alltså inte som en sammansatt produkt. Ange i förfrågningsunderlaget specifikt vilka produkter som omfattas av kravet. Motiv Information om ursprung ger upphandlande myndigheter upplysningar om produkten, t.ex. för att veta vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som har gällt vid produktionen. Upphandlande myndighet och grossist kan anta att det aktuella landets kontrollfunktioner fungerat. Det finns även ett intresse för ursprungsfrågor hos den offentliga beställaren och slutkonsumenten. Därmed är informationen efterfrågad och tillhörande krav är således av vikt att tillgodose. Genom EU:s regelverk finns det idag endast ett obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av nötkött. Vi rekommenderar därför att krav på information om ursprung följer samma principer som i förordning (EG) 1760/200 som reglerar obligatorisk ursprungsmärkning för nötköttsprodukter. 8

Kött Nötkött Teknisk specifikation Salmonella MSR-10415 Versionsdatum: 2013-10-17 Salmonella är en bakterie som kan orsaka diarréer och allvarlig sjukdom hos människa. Smittan är i huvudsak livsmedelsburen och det är därför av mycket stor vikt ur folkhälsosynpunkt att livsmedel är fria från salmonella. Salmonella Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper. Importerade produkter (undantaget Finland och Norge) ska provtas i enlighet med bilaga I-III i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005. Certifieringssystem som uppfyller kravet Handelsdokument eller intyg som överensstämmer med förlagan i bilaga IV i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 Leverantörsförsäkran/DABAS Information till upphandlaren Observera att kravet även gäller sammansatta produkter. Motiv Salmonella är en allvarlig smittsam bakteriesjukdom, som bekämpas inom EU. Salmonellainfektion är en zoonos d. v. s. en infektion som sprids mellan djur och människor. Bakterien finns ursprungligen i tarmen hos djur och kan finnas i animaliska livsmedel, men kan även spridas till andra livsmedel, som grönsaker genom gödsling och bevattning. Det finns cirka 2300 olika serotyper av salmonella, som alla kan ge upphov till tarminfektioner av olika svårighetsgrad hos människa. I Sverige rapporteras årligen 3000-4000 fall av salmonella på människa, varav drygt 80 % smittas utanför landet. Genom bekämpning och kontroll i alla led inom animalieproduktionen, kan det i Sverige produceras praktiskt taget salmonellafria livsmedel. Den goda svenska salmonellasituationen och den omfattande kontrollen har inneburit att Sverige och Finland sedan EU-inträdet 1995 har erhållit en tilläggsgaranti, som innebär att kött och ägg som förs in i Sverige måste vara fria från salmonella genom kontroll i exportlandet. Det är av vikt att konsumenten kan garanteras att livsmedelsprodukten inte innehåller salmonellabakterier, då dessa innebär en direkt hälsofara. I Sverige är det inte tillåtet att saluföra salmonellasmittade livsmedel. Bestämmelser kring kontroll av salmonella i importerade animaliska produkter finns i förordning 1688/2004/EG om särskilda salmonellagarantier för sändningar till Finland och Sverige av vissa 9

Kött Nötkött köttsorter och ägg. Förordningen innebär att kött, inbegripet malet kött från nötkreatur, svin och fjäderfä, som är avsett för Sverige eller Finland ska provtas i avsändaranläggningen i enlighet med bestämmelserna i förordningen. 10

Kött Nötkött Teknisk specifikation Antibiotika MSR-10416 Versionsdatum: 2013-10-17 En hög användning av antibiotika innebär en risk för att antibiotikaresistensen ökar. Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika är ett internationellt växande folkhälsoproblem. Resistensutvecklingen har ett samband med överanvändning av antibiotika och det är därför viktigt att antibiotika inte används i förebyggande syfte vid animalieproduktion. Antibiotika Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Antibiotika är ett läkemedel som används mot bakterier. Resistensutvecklingen är ett stort internationellt växande folkhälsoproblem och har ett nära samband med överanvändningen av antibiotika. Läkemedlet bör därför endast användas på ett rationellt sätt, dvs. med rätt dos, doseringsintervall och behandlingstid. Antibiotika ska därför inte användas i onödan, utan endast när det syftar till att bota sjukdom. Användning av antibiotika regleras genom direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel samt direktiv 90/167/EG om fastställande av villkor för framställning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen. Bestämmelserna innebär att antibiotika inte ska användas om det inte är veterinärmedicinskt motiverat. Det finns dock stora skillnader när det gäller antibiotikaanvändningen vid animalieproduktion mellan olika länder. 11

Kött Nötkött Teknisk specifikation Transport av djur till slakt MSR-10762 Versionsdatum: 2013-10-17 Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd, och belägg finns för att en slakttransport ej bör överstiga 8 timmar. Transport av djur till slakt Djuret ska max ha transporterats 8 timmar till slakt. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Forskning visar att det föreligger allvarliga risker för djurens hälsa, i förlängningen dödlighet, vid transporter där djurens hälsa inte beaktas. Uppfödning av djur belastar miljön, t.ex. klimatutsläpp, vilket leder till en ökad miljöbelastning om djurkropparna inte är lämpade för humankonsumtion utan kasseras, d.v.s. om djuren dör under transport till slakt. Det råder ett samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet. En hög djurskyddsnivå från avel till slakt kan påverka produktsäkerheten positivt. I de flesta fall har producenten inte ett eget slakteri i anslutning till gården utan djuren måste fraktas i lastbilar. Finns det inget närliggande slakteri kan djuren komma att transporteras långt. Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd. Forskningsresultat har visat att transporter över 6-8 timmar innebär en gräns för när djurets trötthet ökar och därmed ökar i olika avseende belastningen på djuren och riskerna för att de ska fara illa. En slakttransport bör därför inte överstiga 8 timmar. Även EU har identifierat tiden 8 timmar i förordning 1/2005/EG om skydd av djur under transport som den tidpunkt som skiljer en transport från en lång transport, vilken omgärdas av striktare regler än de som gäller vid transport. 12

Kött Nötkött Teknisk specifikation Slaktmetod MSR-10763 Versionsdatum: 2013-10-17 Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men de flesta medlemsstater, dock ej Sverige, medger undantag från denna regel. Slaktmetod Djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker och vara helt medvetslöst fram till dess att döden inträder. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran i produktdatabas (t.ex. Dabas) Eller annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet (t.ex. verifikation av officiell veterinär på slakteri) Information till upphandlaren Detta krav regleras genom artikel 4.1 i förordning 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Motiv Förordningen 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning anger att "Skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning är en fråga av allmänt intresse som påverkar konsumenternas attityder till jordbruksprodukter." Dessutom bidrar bättre djurskydd vid tidpunkten för slakt till att minska djurens smärta, plåga, rädsla eller andra former av lidande. Vissa ingrepp i samband med avlivningen kan vara stressande och alla bedövningstekniker har vissa nackdelar. Företagarna eller var och en som är inblandad i avlivning av djur ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika smärta och minimera plåga och lidande hos djuren under slakt och avlivning med hänsyn till bästa praxis på området och tillåtna metoder enligt denna framkalla medvetslöshet och avsaknad av känsloförnimmelser innan eller samtidigt som avblodning sker och tills döden inträder. Enligt artikel 13 i FEUF-fördraget ska unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Vid en vävnadsskada, som uppstår vid bl.a. slakt och andra ingrepp på djur, frisätts bl.a. prostaglandin som genom smärtkänsliga receptorer i vävnaden aktiverar nerverna. Från nerven går elektriska impulser vidare via ryggmärgen till hjärnan, där en medveten smärtupplevelse uppstår. En bedövning innebär att de elektriska impulserna från skadad vävnad stoppas innan de når hjärnan. Därmed förhindras den medvetna smärtupplevelsen. Med bedövning kan således djuren hindras från att känna smärta och även 13

Kött Nötkött ångest vid slakt. 14

Kött Nötkött Teknisk specifikation Ekologisk vara MSR-10235 Versionsdatum: 2014-06-23 Ekologisk produktion innebär bl.a. att krav ställs på djuromsorg, att foder ska vara utan GMOinblandning och att foder ska vara odlat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Ett mål som poängteras tydligt i det ekologiska regelverket är att ekologisk animalieproduktion ska respektera varje djurarts beteendebehov. Ekologisk vara [Definiera vilka produkter som avses] ska uppfylla kriterierna enligt förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt tillkommande krav: Nötkreatur skall under betesperioden kunna vistas ute på bete (krav på betesintag) större delen av dygnet. Vid operativa ingrepp som avhorning och kastrering ska bedövning och smärtlindrande medel användas. Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. KRAV Information till upphandlaren Avancerad ekologisk produktion innebär att förordningen för EU-ekologisk produktion uppfylls samt längre gående krav på bl.a. djurskydd. Motiv Ekologisk produktion innebär att ett hållbart jordbruk eftersträvas. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Balansen mellan alla beståndsdelar ska upprätthållas och helst förbättras. EU: s regler för ekologisk produktion omfattar produktion, beredning, förvaring och import av ekologiskt framställda jordbruksprodukter, inklusive produkter från vattenbruk, och livsmedel. 15

Kött Nötkött Teknisk specifikation Operativa ingrepp MSR-10916 Versionsdatum: 2014-06-23 Avhorning av nötkreatur sker för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Obedövad avhorning och kastrering är smärtsamt för djuren och operativa ingrepp bör därför ske med bedövning. Detta är en viktig fråga ur ett djurskyddsperspektiv. Operativa ingrepp Nötkött ska komma från djur som bedövats vid kirurgisk kastrering, avhorning och andra operativa ingrepp. Kastrering med gummiring ska inte förekomma. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. IP Sigill Nötkött Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Inom EU benämns operativa ingrepp för stympning, men det finns ingen är EU-gemensam lagstiftning på området. I bilagan till direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur (punkt 19) anges att i avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning ska de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget. Enligt den svenska djurskyddsförordningen, 25 är det tillåtet att avhorna nötkreatur även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Eventuell avhorning och kastrering av kalvar ska ske under bedövning och utföras av veterinär eller person som veterinär utser. 16

Kött Nötkött Tilldelningskriterier Betesdrift MSR-10435 Versionsdatum: 2014-06-23 Att hålla djur på bete är positivt ur djuromsorgssynpunkt och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljöanpassat sätt att föda upp nötkreatur till slakt. Djur som betar bidrar även positivt till den biologiska mångfalden. Betesdrift Poäng tilldelas för kött från nötkreatur (över 6 månader) som har haft tillgång till bete eller annan utevistelse under en sammanhängande betessäsong. Rastfålla accepteras ej under betessäsong. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående verifieringskrav, IP Sigill nötkött Leverantörsförsäkran/DABAS Information till upphandlaren I Sverige infaller betesperioden under perioden 1 maj - 15 oktober, beroende på var i landet djuren befinner sig. Under sommaren är 85 % av alla nötkreatur i Sverige är på bete. De som vistas inne är unga mjölkraskalvar och en del tjurar som är svårare att klara ute på ett tillfredsställande sätt. Värt att notera är att tjurar i Sverige bara har tillgång till utevistelse och inte bete av arbetsmiljöskäl. Motiv Utevistelse på större ytor ger djuren stor möjlighet till motion och att röra sig på ett naturligt sätt. Betesvistelse ger även generellt friskare djur och bättre klövhälsa. Betande djur bidrar dessutom till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Betessäsong omfattas av den svenska djurskyddslagen och varierar från ca 90 dagar längst i norr till ca 200 dagar i söder. De allra flesta betesmarkerna kan inte användas till annan livsmedelsproduktion, samtidigt som betet gör att natur- och kulturvärden kan bevaras och det bidrar till ett öppet landskap. Vintertid får djur dock hållas i rastfålla. 17

Kött Nötkött Tilldelningskriterier Hälsoredovisningssystem MSR-10899 Versionsdatum: 2014-06-23 Friska djur är en viktig aspekt för djurvälfärden. Dessutom är det en viktig aspekt för klimatpåverkan eftersom friska djur också producerar mer effektivt. Den viktigaste faktorn vad gäller djurhälsa i nötköttsproduktionen är dödligheten hos kalvarna. Hälsoredovisningssystem Poäng tilldelas för nötkött som kommer från en producent som arbetar i enlighet med ett hälsoredovisningssystem med hälsoparametrar för djurvälfärd. Parametrar ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. Hälsoredovisningssystemet ska minst omfatta följande: Utslagningsfrekvens Dödlighet i olika djurgrupper Totalt antal veterinärbehandlingar Klövproblem Användning av antibiotika eller andra läkemedel Antalet besiktningsfynd enligt slaktskadebeskeden i avräkningen jämfört med slakteriets medeltal Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. KRAV och Svenskt Sigill (tillägg enligt klimatcertifieringen), Leverantörsförsäkran/DABAS (t.ex. anslutning till ett etablerat och väldokumenterat hälsoprogram för djurslaget, genomförande av ett eget program med åtgärder för förebyggande djurhälsovård eller dödlighet och utslagningsfrekvens enligt stalljournal, läkemedels- och praktikjournal) Information till upphandlaren Marknadstillgången kan vara begränsad på produktnivå. 18

Kött Nötkött Motiv Förutom ökad djurvälfärd, innebär friska djur en högre produktion eftersom friska djur producerar mer. Den viktigaste faktorn vad gäller djurhälsa i nötköttsproduktionen är dödligheten hos kalvarna. I dag blir det allt mera ovanligt att dessa kalvar föds upp på mjölkgårdarna där de föds, utan de säljs vidare till gårdar som har specialiserats på köttproduktion. När kalvar från olika besättningar blandas ihop och med dagens storleksrationalisering i allt större besättningar, är riskerna stora för att parasiter och sjukdomar sprids. Genom att aktivt arbeta med ett hälsoredovisningssystem kan riskerna för smittspridning minska och djurvälfärden öka. 19

Kött Griskött Griskött Griskött står i jämförelse med andra köttslag som nöt och lamm för en relativt låg klimatpåverkan, där odling av foder är den största bidragande orsaken. Utsläppen ligger mellan 4-8 CO 2 -ekv./kg benfritt kött. Fodret står för ca 70 % av utsläppen och djurhållningen (gödsel, energi) för 30 %. Foderutnyttjandet är en viktig faktor för den totala miljöpåverkan dvs. ett högt utbyte av kött från djuren. Att foder produceras med låga utsläpp av växthusgaser samtidigt som fodereffektiviteten och djurhälsan är hög är viktigt. Fler avvanda kultingar per sugga är positivt för klimatpåverkan då utsläpp orsakade av suggans foderproduktion och gödsel slås ut på fler slaktsvin. En viktig del för att minska klimatpåverkan från grisköttsproduktion är att djuren är friska och därmed producerar effektivt, både inom smågris- och slaktsvinsproduktionen. När det handlar om djurskydd ska grisar som föds upp i grisköttsproduktionen må bra och kunna bete sig så naturligt som möjligt. Rörelsefrihet, en bra stallmiljö, bedövad kastrering och möjlighet till sysselsättning är bra indikatorer för djurvälfärden. Förekomsten av svansbitning är en viktig indikator på brister i djurvälfärden och ska förebyggas i produktionen. Djurskyddskrav i upphandling kan bidra till att förbättra djurhälsan vilket sannolikt minskar dödligheten bland smågrisar som i sin tur är betydande ur klimatpåverkanssynpunkt. Den svenska konsumtionen av griskött har ökat något under senare år och uppgår nu till 35,9 kg/capita. Samtidigt har den svenska produktionen minskat. Sverige har på grund av ökad konsumtion och minskad produktion blivit allt mer importberoende och under de senaste tio åren har Sveriges import av griskött ökat med 125 %. Importen kommer nästan uteslutande från andra EU-länder, främst Danmark och Tyskland. 20

Kött Griskött Omfattning Griskött samt sammansatta produkter med ett innehåll av griskött på minst 10 %, även charkuterier och sammansatta produkter. Exempel på produkter som omfattas av kriterierna: Skinka (skinkstek, julskinka) Bacon Falukorv Fläskkotlett Schnitzel Kassler Fläskkarré Köttbullar Fläskfilé Spareribs (revben) Fläsklägg Sidfläsk Pizza Fläskpannkaka Fläskfärs Grillkorv Kåldolmar Pytt i panna Pajer Smörgåsmat Föremålet för upphandlingen Griskött med miljö- och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för undergruppen, se www.msr.se/gid/1938/2. 1. Hur kan jag veta vilka märkningar och certifieringar som är ekologiska? 2. Kan man vid upphandling av kött rätt att ställa krav på att djuren har fötts upp i enlighet med djurskyddsregler enligt nationell lagstiftning? 21