GR-nätverket för Mistra Urban Futures

Relevanta dokument
GR-nätverket för Mistra Urban Futures

GR-nätverket för Mistra Urban Futures

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 april 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 2 december kl. 9-12

GR-nätverket för Mistra Urban Futures

GR:s Mistra Urban Futures nätverk 22 april Tema: Rekapitulering och framåtblick

Anteckningar från möte med nätverket för Mistra Urban Futures

Samtliga månadsanställda jan apr 2018

Samtliga månadsanställda jan aug 2018

Samtliga månadsanställda jan apr 2017

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 augusti, klockan , GR

Välkomna till GR cykelmöte!

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 3 juni 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg

Samtliga månadsanställda jan aug 2017

Välkomna till GR cykelmöte!

Reservantagningen 2018

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR)

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn

Reservantagningen 2019

Preliminärantagningen 2019

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 7 oktober, klockan , GR

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd

Dario Espiga (S), Göteborg Ann Catrine Fogelgren (FP), Göteborg Mona-Lisa Dahlberg (S), Tjörn Malin Thisell (M), Öckerö

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Preliminärantagningen 2017

En slutkonferens är planerad till den 21 maj, inbjudan kommer inom kort.

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Hur kan vi minska och motverka segregation

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR)

1. Skolbibliotek Julia Karlsson, skolbibliotikarie Rävlandaskolan, Härryda

Protokoll. Styrgruppen för social välfärd. 1. Lokal ungdomspolitik (Lupp) NÄRVARANDE

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Regiongemensam elevenkät Förlängning av avtal

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet

Protokoll från sammanträde med sociala styrgruppen

Preliminärantagningen 2018

Protokoll från sammanträde med förbundsstyrelsen

Brukarundersökning 2013, årskurs 8

Gemensam enkätstrategi Inför Utbildningschefsgruppen 15 juni 2012 Jenny Nordqvist

Sociala styrgruppen. Göteborgsregionens kommunalförbund. Tid: 1november2012, kl. 13:00-16:00. Plats: GR-huset, Gårdavägen 2, Göteborg

Anteckningar från möte med delregionala kollektivtrafikrådet (DKR)

Ranking Göteborg Företagsklimat

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

1. Val av justerare Hampus Magnusson (M) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet.

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Förslag till ledamöter i GRs styrgrupper

Förslag till val i fullmäktige

Kartläggning över kommunernas uppföljning av gymnasie- och gymnasiesärelever på externa gymnasieskolor

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Flest sökande till program oavsett behörighet

Regiongemensam elevenkät 2017

Byggandet ökar, hyresrätterna blir fler

Statsbidrag för utbildning för tidsbegränsat anställda inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen - Villkor

Framtidens modell för utbud och ekonomi. Vuxenutbildningsnätverkets konferens september 2018

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Regiongemensam elevenkät 2019

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Protokoll från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 14 december, kl , Kommunhuset, Skärhamn, Tjörns kommun

Slutantagningen Statistik från Göteborgsregionens gymnasieantagning

Sociala styrgruppen. Gäteborgsregionens kommunalförbund. Protokoll Gunnel Rydberg. Tid: 19 september 2012, kl.

Sociala styrgruppen. Gäteborgsregionens kommunalförbund. Protokoll Gunnel Rydberg. Tid: 8 februari 2012, kl.

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Protokoll från sammanträde med sociala styrgruppen

Ökad Kollektivtrafikandel -en strategi för att nå "Uthållig tillväxt" Per Kristersson, GR

Västsvenska paketet. Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Protokoll från sammanträde med förbundsstyrelsen

Regiongemensam elevenkät 2018

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsnätverket

Gärdsmosseskolan - Åk 3 - Göteborgs Stad

Presidiet Styrgruppen för det sociala området

Backegårdsskolan - Förskoleklass - Göteborgs Stad

Brudbergsskolan - Åk 2 - Göteborgs Stad

Flyktingsituation extra ordinärt läge Politisk - tjänstemannaprocess

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Brukarundersökning 2016, årskurs 2

Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;

Brukarundersökning 2015, årskurs 2

Brukarundersökning 2016, årskurs 8

Protokoll från sammanträde med förbundsstyrelsen

Protokoll från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 16 september 2011, kl i Folkets hus, Lilla Edet

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014

Protokoll från förbundsstyrelsens sammanträde måndagen den 11 december 2006, kl , Nolhaga slott, Alingsås

Uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola

Nätverksrapport för Förskolenätverket

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen

Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

Transkript:

Anteckningar Lisa Ström 2015-10-09 GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 9 oktober 09:00-12:00 hos GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg i lokalen fyran Närvaro: Lisa Ström och Gunnel Rydberg Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Christina Gravert Göteborgs Universitet, Johanna Ek Wahlqvist Lerum, Linda Svensson Göteborg stad, Erica Eneqvist SP, Saba Shahriari Kungälv, Frida Leksell, Annika Friberg Ale, Magnus Blombergsson och Andreas Kjällgren Ale, Johanna Carlsson och Theres Lundin Alingsås, Tova Andersson Tjörn Frånvaro: Lotta Kjällgren Härryda, Kenneth Fondén Mölndal, Pia Borg Göteborg stad, Elin Johansson Kungsbacka, Erika Bjernhagen Börkén Stenungsund, Cecilia Friberg Lilla Edet, Maria Gunnarsson Partille, Christina Harling Tjörn och Sofia Wiman Öckerö Nudging Sustainable Behaviour - How do we know it works? Christina Gravert, Göteborgs Universitet Det finns ett gap mellan vad människor planerar att göra och hur de sedan handlar. Nudging är ett verktyg för att överbrygga det gapet En nudge- en knuff ska styra människor att frivilligt ändra beteende, till skillnad från ekonomiska incitament eller regelmässiga styrmedel. Kan den typen av styrmedel vara ett substitut till ekonomiska och regelmässiga styrmedel, eller är det snarare ett komplement? På vilket sätt går det att använda nudging? Ett sätt är att använda sig av förvalda alternativ, exempelvis dubbelsidig utskrift på kopiatorn Ett annat är att förenkla, det vill säga tydliggöra på ett kommunikativt och lättillgängligt sätt vilket alternativ som är det mest hållbara, exempelvis energi- eller miljömärkning Det är även bevisat att det går att påverka andra människor genom sociala normer, det vill säga att människor förändrar sitt beteende om de får information om hur andra beter sig 1

Att göra de hållbara alternativen mer tillgängliga, exempelvis genom att förändra ordningen på en buffé och placera de mer hälsosamma alternativen först, kan påverka människors val och agerande Genom att informera människor om deras tidigare goda val går det att få dem att bibehålla dessa Att sätta upp mål ökar engagemanget, särskilt om målen synliggörs för andra människor Genom att fråga människor när de ska göra en viss handling, så ökar sannolikheten för att de faktiskt kommer att genomföra handlingen, exempelvis att vaccinera sig Påminnelser och återkoppling är ett annat sätt att påverka beteende, exempelvis för att skapa ett sparsamt körsätt Tid, sociala preferenser och risker spelar roll för hur människor väljer att agera. Människor har en tendens att ta beslut utefter vilken effekt det får idag istället för imorgon, utifrån vad andra människor tycker om en och hur de värderar risker Hur kan nudging utvärderas? Det är viktigt att få med alla aspekter som påverkar beteendeförändringar, för att hitta rätt orsakssamband. Det är därför bra att använda sig av en kontrollgrupp som inte blir utsatt för åtgärden Hur kan en kommun använda konceptet nudging som verktyg och angreppssätt? Johanna Ek Wahlqvist, Lerums kommun Lerum har en vision om att bli miljöledande kommun 2025. Kommunen har format olika strategier för att nå målet och har testat olika metoder som påminner om nudging Ett exempel handlar om skolvägar i Gråbo. Bakgrunden är att samhället i Gråbo har upplevts som otryggt och en skola brändes ned 2008. Kommunen bjöd in två gatukonstnärer att arbeta med eleverna i skolan för att skapa en tryggare miljö kring en gångtunnel. Tunneln målades och dessutom etablerades sittplatser intill 2

Resultatet är en ökad trygghetskänsla, fler elever går genom tunneln istället för över den och vandaliseringen av tunneln i form av klotter har upphört Det andra exemplet är från Norra Hallsås som ligger på en höjd i Lerum, inte långt från tågstationen Kommunen har arbetet tillsammans med byggherrarna i området för att minimera parkeringsbehovet genom en överenskommelse. I överenskommelsen lovade kommunen att etablera trygga, väderskyddade cykelparkeringar vid tågstationen i utbyte mot att byggherrarna erbjuder elcyklar till de boende. Det finns ett ekonomiskt incitament för byggherrarna, eftersom det är billigare med elcyklar än att etablera parkeringsplatser för bil Lerum har infört en klimatanpassad bygglovstaxa. Om en byggherre bygger mer energieffektivt och miljöanpassat så minskar avgifterna. Kommunen trodde inte att det skulle påverka byggandet särskilt mycket, men statistiken visar att byggandet av antalet lågenergihus har ökat Diskussion om: Vilka för- och nackdelar finns med konceptet nudging? Hur kan det implementeras och utvärderas? Kommuner prioriterar oftast inte utvärdering och analys, utan prioriterar istället att få ut så mycket effekt som möjligt av medlen. Det kan dock vara svårt att på längre sikt visa vilken valuta kommunen får för insatserna om åtgärderna inte utvärderas. Genom att planera in utvärdering tidigt i processen, behöver det inte innebära stora kostnader Det kan finnas en risk i att politiker enbart satsar på positiva åtgärder och inte genomför åtgärder som kan vara nödvändiga men som inte får samma positiva respons, exempelvis parkeringsavgifter Om Mistra Urban Futures projektet hållbara livsstilar, Erica Eneqvist Projektet är kopplat till FN:s livsstilsprogram Syftet med projektet är att definiera hållbara livsstilar och hur man kan jobba med hållbara livsstilar på en lokal och regional nivå 3

Projektet pågår ett år, men ambitionen är att under året skapa ett mer långsiktigt arbete, det vill säga undersöka hur projektet skulle kunna leda till ett fortsatt arbete. Ambitionen är att knyta fler partners till projektet, både på nationell och internationell nivå Det finns ingen entydig definition av vad hållbara livsstilar är, men begreppet är väldigt kopplat till konsumtion, kommunikation och hälsa Om människor ska välja hållbara livsstilar så måste det vara ett attraktivt val och det behöver finnas system som stödjer hållbara livsstilar I projektet har olika kategorier som påverkar livsstilar definierats och vilka utmaningar som finns inom varje område Projektet har gjort avgränsningen att inte fokusera på sociala aspekter, utan istället fokusera på den miljömässiga dimensionen av hållbarhet Ambitionen är att skapa en verktygslåda med åtgärder som påverkar individer som bor i en kommun, inte enbart kommunens egna anställda Diskussion om: Hur kan kommuner och regioner skapa förutsättningar för hållbara livsstilar? Om du fick en verktygslåda med verktyg som du i din roll i kommunen har rådighet över, hur skulle den se ut? Vad förväntar du dig hitta i den när du lyfter på locket? Generellt om verktygslådans innehåll och utformning: Det vore bra om verktygen i verktygslådan har en koppling till befintlig forskning Om det finns exempel, så är det bra om det finns en utvärdering av åtgärder som genomförts för att på ett tydligare sätt kunna skapa incitament för att genomföra åtgärden i fler kommuner Verktygslådan skulle behöva innehålla åtgärder som skapar möjlighet att leva ett gott vardagsliv i lokalsamhället Det är viktigt att verktygslådan innehåller nya metoder eller angreppssätt samt metoder för utvärdering 4

Åtgärder som gynnar sociala aspekter, exempelvis ökar tryggheten, är värdefulla Hur kan man kategorisera verktygen på bästa sätt? Exempelvis skulle de kunna kategoriseras utefter funktion istället för utmaningar Exempel på verktyg från olika kommuner: Ett exempel är att kommunen inför ekologisk mat inom skolan och att istället för att ha ett vegetariskt alternativ, ha ett animaliskt alternativ Genomföra energieffektivisering och trygghetshöjande åtgärder i samband med renovering av miljonprogrammen Att synliggöra cykel som färdmedel genom att satsa på cykelvägar och cykelbarometrar Smarta insamlingssystem för avfall, exempelvis placering av papperskorgar intill cykelparkering Information till människor när de byter jobb och när de flyttar och är mer öppna för förändring Elcyklar som kan lånas på biblioteket och andra sätt att skapa kollaborativ konsumtion, möjlighet att låna verktyg m.m. Skapa mötesplatser i offentliga miljöer och samnyttja offentliga miljöer, exempelvis parkeringsplatser Mobility management åtgärder, exempel i Malmö där kommunen delade ut choklad till cyklister Kommunen skulle kunna jobba med sociala normer, genom att exempelvis införa spel som bygger på att upptäcka platser i kommunen Övrigt: Den nya rapporten av GR:s samverkan i Mistra Urban Futures finns att ladda ned på www.grkom.se/mistraurbanfutures Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på www.grkom.se/mistraurbanfutures och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet) 5

6