1 Marine Stewardship Council Global Impacts Report 2015 Från hav till fat Hur DNA-tester kan bidra till att säkra spårbarheten av hållbart fångad fisk Mars 2016
Spårbarhet: Från hav till fat 2 Innehåll Sammanfattning 3 Del 1: Vad är spårbarhet? 4 Vad ligger bakom felmärkning? 5 Del 2: Konsekvenser av felmärkt fisk 6 MSC:s spårbarhetsstandard 8 Del 3: DNA-test 9 MSC:s program för DNA-test 10 Spårbarhet i leverantörskedjan 12 MSC:s resultat i jämförelse 13 Slutsatser och framtida projekt 14 Referenser 16 Författare: Dr Lucy Anderson, Science Communications Manager, Marine Stewardship Council Illustration omslag: Nice and Serious
3 Spårbarhet: Från hav till fat Sammanfattning Fiskfusk det vill säga fisk som säljs med en felaktig märkning eller beskrivning har blivit en allt vanligare form av matfusk1. Detta fenomen utgör ett hot mot ärliga fiskare och fiskhandlare samtidigt som det underminerar de ansträngningar som görs av fiskare som fiskar hållbart. Dessutom kan olagliga och oreglerade fiskemetoder gå oupptäckta. En ny internationell undersökning visar att i genomsnitt är 30% av alla fisk- och skaldjursprodukter är felaktigt märkta.2 En spårbar leverantörskedja är avgörande för att kunna nå MSC:s vision om levande hav och för att kunna visa för konsumenter att fisken verkligen kommer från ett hållbart yrkesfiske. År 1999 utvecklade MSC sin spårbarhetsstandard för att säkerställa att varje distributör, beredare och återförsäljare som hanterar MSC-certifierad fisk har effektiva system för spårbarhet på plats. Som en extra kontroll över att detta fungerar genomför MSC regelbundet DNA-tester på ett slumpmässigt urval av MSC-märkta produkter. De senaste resultaten visar att 99,6 % av den MSC-märkta fisken är korrekt märkt. Studien omfattade 256 produkter med 13 olika fiskarter, insamlade från 16 länder. Resultaten stämmer väl överens med tidigare år och visar att MSC har en felmärkning på i genomsnitt mindre än 1 procent sedan de första testerna 2009. MSC tar spårbarheten på största allvar och kommer fortsätta att granska den certifierade leverantörskedjan mycket noga. Omfattningen av MSC:s testprogram kommer troligtvis att breddas till andra fisk- och skaldjursprodukter. Även nya tekniker kan komma att användas för att säkerställa tillförlitligheten av MSC-märkta fisk och skaldjur.
Spårbarhet: Från hav till fat 4 Del 1 Vad är spårbarhet? Den så kallade hästköttskandalen 2013 skakade om hela den europeiska livsmedelsindustrin. Både konsumenter och återförsäljare stod chockade när det upptäcktes att nötkött ersatts av hästkött i hamburgare och annan färdiglagad mat en av de största matfuskskandalerna på årtionden. Skandalen belyste inte bara de genvägar som matproducenter tar för att konkurrera om de lägsta priserna. Den visade också på komplexiteten i den globala leverantörskedjan och svårigheterna med att bevaka varje led. Nästan över en natt kom spårbarhet3, möjligheten att spåra våra livsmedel i alla led av produktionen4, att hamna högt på allmänhetens och den politiska agendan. Fiskfusk, alltså fisk och skaldjur som säljs med en felaktig märkning eller beskrivning, har blivit en vanlig form av matfusk1. Fisk och skaldjur är ett av de livsmedlen det handlas mest med i världen5 och ökad efterfrågan i kombination med svag lagstiftning har skapat incitament till felmärkning för att uppnå högre vinst6. Denna olagliga verksamhet hotar inte bara ärliga fiskare och fiskhandlare, den underminerar också alla de ansträngningar och framsteg som görs av fiskare som fiskar hållbart1. Det kan också få konsumenter att känna sig lurade och misstänksamma mot återförsäljare och varumärken. Behovet av spårbarhet i fisk- och skaldjurssektorn är nu allmänt känt7. Marknader med stor import som exempelvis USA, Japan och EU har under de senaste åren infört komponenter av spårbarhet i sin lagstiftning7. Men trots ökad lagstiftning avslöjar en ny internationell rapport att i genomsnitt 30 % av fisk och skaldjur i världen är felaktigt märkta2. För vissa arter är siffran så hög som 43 %8. En transparent leverantörskedja av fisk och skaldjur gör att konsumenten vet vilken fisk hen köper och varifrån den kommer En ny internationell studie visar att i genomsnitt 30 % av fisk och skaldjur i världen är felaktigt märkt2 Ett antal frivilliga system för spårbarhet i livsmedelskedjan har utvecklats för fisk och skaldjur. MSC:s standard för spårbarhet är ett sådant och omfattar över 3 000 leverantörer, beredare och producenter av fisk och skaldjur över hela världen. Standarden säkrar att de MSC-märkta produkter som konsumenten köper kommer från hållbart förvaltade fiskbestånd, att de inte blandats med andra fiskar och att de kan spåras längs livsmedelskedjan Från hav till fat.
Spårbarhet: Från hav till fat istock.com/ls9907 5 Vad ligger bakom felmärkning? Även om det kan hända att olika fiskarter oavsiktligt sammanblandas i leverantörskedjan så motiveras medvetet fusk av att göra vinst9, 6. Flera vetenskapliga undersökningar har visat på en högre andel felmärkning bland eftertraktad fisk såsom blåfenad tonfisk (Thunnus Thynnus)10 och vildfångad kungslax (Oncorhynchus tshawytscha)8, 11 och en lägre andel i snabbmat som fiskpinnar och surimisticks12. Högre andel felmärkning rapporteras oftare från restauranger och i take-away-mat än i livsmedelsaffärer8, 9, 13. På restauranger kan omärkta varor snabbt bytas ut för att öka vinsten eller för att fylla luckor i utbudet. Ett av de mer lönsamma fiskbytena avslöjades i en belgisk restaurang där torsk från Atlanten (som normalt kostar 185-230 kr/kg) hade ersatts av pangasius från Vietnam (Pangasianodon hypotalamus, som normalt kostar 37 kr/kg). Båda arterna har ett ljust kött som sannolikt kan gå konsumenterna obemärkt förbi, samtidigt som oärliga försäljare skördar vinsterna10. Vildfångad kungslax 80 kr/kg Odlad atlantlax 10 kr/ kg Fusk inom fisk- och skaldjursbranschen får vidare konsekvenser för både fiskare och konsumenter. Den amerikanska konsumtionen av lax är 20 000 ton/år vilket gör att ett byte av vildfångad kungslax (80 kr/kg) mot odlad lax (10 kr/ kg) innebär en kostnad på över 58 miljoner kronor för industrin varje år13.
Spårbarhet: Från hav till fat istock.com/felipecaparróscruz 6 Del 2 Vad säger egentligen ett namn? Konsekvenser av felmärkt fisk Oavsett orsaken bakom felmärkning så kan konsekvenserna av felmärkt fisk bli enorma. Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) IUU-fiske avser fiskeverksamhet som inte uppfyller nationell, regional eller internationell lagstiftning15. En internationell studie av IUU-fiske från 54 länder, som omfattar 75% av den globala fångsten, visar att omkring 11-26 miljoner ton IUU-fisk landas varje år. Det motsvarar en förlust på mellan 83 och 195 miljarder kronor för fiskeindustrin16. Dessa enorma nivåer av olagligt fångad fisk påverkar tillförlitligheten i modeller för fiskeförvaltning och kan leda till att felaktiga mål och kvoter sätts för lagligt fångad fisk. Potentiellt kan det bidra till en kollaps av vissa bestånd eller förhindra återhämtningen av andra2. IUU-fiske utgör också en betydande risk för marina ekosystem och förknippas med både destruktiva fiskemetoder, höga nivåer av bifångst och övergivna fiskeredskap som kan orsaka spökfiske17. Det kan också förstöra det skydd som marina reservat är tänkta att ge17 och få allvarliga konsekvenser för kustsamhällen i utvecklingsländer som är beroende av lokala fiskebestånd för sitt uppehälle och som sin primära proteinkälla. Uppskattningsvis landas 11-26 miljoner ton IUUfisk varje år, vilket motsvarar en förlust på mellan 83 och 195 miljarder kronor för fiskenäringen16.
7 Finn felen Spårbarhet: Från hav till fat 207 kr/kg 37 kr/kg Ofta är det näst intill omöjligt att identifiera vilken art en fiskprodukt består av bara genom att titta på den, något som de här två panerade filéerna av torsk (Gadus morhua, till vänster) och Pangasius (Pangasianodon hypophthalmus, till höger) visar. Påverkan på hälsan Felmärkt fisk påverkar inte bara våra hav, det kan också ha betydelse för konsumentens hälsa4, 17. Även om inte ett spårbarhetssystem innefattar specifika krav kring matsäkerhet så kan bytet av en fisk till en annan leda till att konsumenten omedvetet köper fisk som borde märkas med varningstexter som rör hälsan. En undersökning från USA visar exempelvis att två fiskarter som kan ge problem med matsmältningen när de äts i stora mängder (escolar (Lepidocybium flavobrunneum) och rough-scale oilfish (Ruvettus pretiosus)) ofta säljs som vit tonfisk. I undersökningen påträffades dessa arter i 84% av de 114 prover som samlades in från sushirestauranger i USA9. Försäljningen av dessa arter är förbjuden i vissa länder och kräver särskilda varningsetiketter i andra2. Konsumentbedrägeri Konsumenters efterfrågan på hållbart fångad fisk ökar18 och många använder sig av konsumentguider för att välja fisk och skaldjur19. Andra väljer vildfångad fisk framför odlad fisk. När fisk är felaktigt märkt kan dessa konsumenter omedvetet komma att äta fisk som är fångad på mindre hållbara sätt eller som inte stämmer överens med deras moraliska ställningstagande. En brittisk undersökning av märkning av fisk visar till exempel att atlantisk torsk (Gadus morhua) såldes som hållbart fångad stillahavstorsk (Gadus macrocephalus) hos en stor återförsäljare20. En annan studie visar att vildfångad lax ersätts av odlad lax på restauranger i Nordamerika under vissa tider på året8. Handel med känsliga och hotade arter kan gå obemärkt förbi Ett stort hinder när det kommer till spårbarhet av fisk i vissa delar av världen är den otillräckliga märkningen av fisk när den transporteras i leverantörskedjan9. I USA kan exempelvis tvetydiga namn som grouper lagligt användas för att beskriva någon av de 65 olika arterna av havsarborrsfisk. Exempelvis både akut hotad svärtad grouper (hyporthodus nigritus) och atlantisk goliatgrouper (Epinephelus itajara) utan krav på mer artspecifik information21.
Spårbarhet: Från hav till fat 8 istock.com/nicolas_ MSC:s spårbarhetsstandard Trots de tydliga hot som fiskfusk ger upphov till så finns det hopp. År 1999 utvecklade MSC sin standard för spårbarhet för att säkerställa att varje distributör, beredare och återförsäljare som hanterar och säljer MSC-certifierad fisk har effektiva system för spårbarhet på plats. Idag är över 3 000 företag i hela världen MSC-certifierade. För att få sälja MSC-märkt fisk måste varje företag längs leverantörskedjan ha ett giltigt MSC-certifikat som visar att de uppfyller spårbarhetskraven och genomgå oberoende revisioner på regelbunden basis. Under varje revision ska företaget visa att: Den certifierade fisken de säljer kommer från en certifierad leverantör De har system för att hålla isär certifierad och icke-certifierad fisk Den certifierade fisken alltid kan identifieras De har ett spårbarhetssystem på plats så att en såld produkt alltid kan spåras tillbaka till en certifierad leverantör samt att alla produkter kan spåras framåt från inköp till försäljning. Dessa steg gör att MSC-certifierad fisk kan spåras på sin resa från hav till fat och konsumenten kan känna sig trygg med dess ursprung. För att försäkra sig om att dessa spårbarhetssystem är effektiva så genomför MSC regelbundet en rad åtgärder för att granska systemen: 1. Tracebacks på MSC-märkta produkter kontrollerar att de rätta dokumenten finns på plats i varje steg i leverantörskedjan, från den punkt där en produkt säljs ända tillbaka till det certifierat hållbara yrkesfisket. Tracebacks genomförs regelbundet med fokus på marknader med högre risk för felmärkning. 2. Volymer av MSC-certifierad fisk registreras och granskas längs leverantörskedjan för att upptäcka om produkter bytts ut eller felmärkts. 3. Oanmälda revisioner säkrar att MSC-certifierade företag uppfyller kraven på spårbarhet. 4. DNA-tester utförs på hundratals MSC-certifierade produkter runt om i världen för att säkerställa att de är korrekt märkta. Ledande återförsäljare inklusive Wholefoods i USA, Sainsbury s i Storbritannien och Coles i Australien inkluderar MSC-certifierad fisk i sina policys kring fisk och skaldjur för att på så sätt säkerställa hållbarheten och spårbarheten av sina produkter. ASC, Aquaculture Stewardship Council, använder sig av MSC:s standard för spårbarhet för att säkra spårbarheten av ansvarsfullt odlad fisk.
9 Spårbarhet: Från hav till fat Del 3 DNA-test Färg, form och konsistens av fisk och andra marina arter ändras ofta till oigenkännlighet under tillverkningen av olika fisk- och skaldjursprodukter2. Det här gör att det nästan är omöjligt att med blotta ögat exakt identifiera vilka arter som finns i en produkt. Men oavsett hur en fiskprodukt förvaras (färsk, konserverad eller fryst) och i vilken form den är (filé, rom, bearbetad produkt) så innehåller den en unik genetisk kod. Genom att jämföra ett visst segment av DNA med en referens som innehåller de genetiska koderna av de flesta fiskarter så kan forskare identifiera exakt vilka arter som finns i ett prov. För vissa arter går det även att identifiera den exakta populationen och därmed var i världen den är fiskad. Användningen av DNA-test har revolutionerat spårbarheten av fisk och skaldjur under det senaste decenniet22 och det pågår forskning för att ytterligare förbättra effektiviteten och noggrannheten för ett ständigt växande antal arter23. DNA-test är ett viktigt verktyg för att kontrollera äktheten av fisk- och skaldjursprodukter, avskräcka från kommersialisering av känsliga och hotade arter2 och förebygga fiskfusk. Streckkoden som tas från provet jämförs med streckkoder för alla kända fiskarter Genom att använda en process sample 21 som kallas polymerase chain sample 21 reaction (PCR) isoleras och Sardina pilchardus identifieras den del av DNA som innehåller streckkoden Referenskoden matchas med streckkoden. Arten identifieras och jämförs med produktetiketten 1 2 3 4 5 DNA tas fram från provet genom att använda en kemisk process fish trace Streckkoden som fås från provet jämförs sedan med ett referensbibliotek av streckkoder för kända fiskarter
Spårbarhet: Från hav till fat 10 SASA MSC:s DNA-program för DNA-test Sedan 2009 har MSC utfört DNA-tester på hundratals MSC-certifierade produkter från hela världen. Förutom tracebacks av produkter och en avstämning av volymerna i leverantörskedjan så används MSC:s program för DNA-tester för att kontrollera effektiviteten av MSC:s program för spårbarhet. Detta för att säkerställa tillförlitligheten av produkter som bär MSC:s blå miljömärkte. Genom att använda en lista med alla MSC-märkta produkter (totalt 8 218 unika produkter vid tillfället för testet), och i syfte att få ett statistiskt signifikant urval från listan, så valdes 257 produkter slumpmässigt ut och undersöktes av ett oberoende laboratorium (the Wildlife DNA Forensics unit at Science and Advice for Scottish Agriculture, SASA). Produkterna kom från 16 länder, inkluderade 13 fiskarter och omfattade en mängd olika produkter (färska, frysta, kylda, konserverade och surimi). Testerna som gjordes av laboratoriet identifierade en specifik sektion av DNA, eller genetisk streckkod, i varje prov. För varje test säkrade SASA att den genetiska streckkoden kunde särskiljas från nära besläktade fiskarter, eller de som sannolikt kan användas i utbyte. Genetiska 99.6% av 256 MSC-märkta produkter vi testade var korrekt märkta referenser användes för att styrka streckkoderna (BOLD database, Fish Trace database samt provexemplar från Genbank). Testerna upprepades upp till fyra gånger på prover som inte visade något resultat. För att försäkra sig om provresultatens trovärdighet skickades alla produkter (med undantag för konserverade produkter) till laboratoriet utan produktdetaljer. i. Laboratoriet använde enbaspolymorfi (Single Nucleotide Polymorphisms SNPs) som identifierar skillnader i enstaka nukleotider inom sekvenser som annars är vanliga mellan arter och DNA-sekvensering som identifierar en sekvens unik för en specifik art. Mer detaljer kring processen kan fås av MSC på: standards@msc.org
11 Spårbarhet: Från hav till fat 2015 års resultat länder och arter 8 USA 13 Kanada 28 Storbritannien 8 Frankrike 1 Spanien 4 Belgien 16 Sverige 1 Italien 4 Polen 9 Nederländerna 5 Finland 21 Danmark 120 av 121 korrekt märkta Tyskland 9 Australien 5 Japan 3 Sydafrika 100 % korrekt märkt 99,6 % korrekt märkt 16 256 olika länder ingick i testet med MSC-märkta produkter olika MSC-märkta produkter testades 112 Sill 55 Lyrtorsk 29 Stillahavslax 3 Stillahavstorsk Korrekt märkt 28 Atlanttorsk 8 Kolja 3 Gråsej 2 Rödspätta Felmärkt 5 Kummel 5 Hoki 4 Sardin 1 Klippflundra 1 Klippflundra
Spårbarhet: Från hav till fat 12 Spårbarhet i leverantörskedjan 256 av de 257 produkter som skickades till laboratoriet kunde identifieras i DNA-testet. Provet som inte visade något resultat trots fyra försök kom från en hälleflundraprodukt från USA. Produkten var en fiskchili så eventuellt hade tillverkningsprocessen gjort att testets DNA ändrats. Endast en produkt av de återstående 256 visade sig vara felmärkt. Den felmärkta produkten var en fryst fiskfilé från en europeisk detaljhandel som var märkt som en viss typ av MSCcertifierad plattfisk (Southern rock sole, Lepidopsetta polyxystra). DNA-testet visade att det istället var en annan typ av plattfisk (Northern rock sole, Lepidopsetta bilineata). Det här undersöktes genast genom att spåra dokumentationen bakåt i leverantörskedjan och både de berörda företag som handlat med fisken och deras certifieringsföretag informerades. År Korrekt märkta (%) Antal testade MSC-produkter Antal testade arter Antal felmärkta produkter 2015 99.6 256 13 1 16 2013 99 320 13 3 15 2012 99.2 381 9 3 14 2011 97.4 195 6 5 9 2009 100 240 3 0 4 Undersökningen visade inga spår på ett medvetet utbyte utan en oavsiktlig förväxling av två närbesläktade arter, båda fångade i MSCcertifierade yrkesfisken. Felmärkningen berodde på att de två arterna inte hade identifierats och dokumenterats korrekt i leverantörskedjan. Felet har lyfts med det oberoende certifieringsföretaget som kommer att se till att det följs upp under nästa revision. Oceanas egna DNA-tester har avslöjat omfattningen av felmärkning på den globala marknaden för fisk och skaldjur. Robusta och trovärdiga system för spårbarhet är nödvändigt för att hålla olagligt fångad fisk utanför den internationella marknaden samtidigt som det ger mer information till konsumenter om deras köp av fisk och skaldjur. Lasse Gustavsson, Senior Vice President och Executive Director för Oceana i Europa. Antal länder
13 Spårbarhet: Från hav till fat Image caption MSC:s resultat i jämförelse Tabellen sammanfattar resultaten av de senaste undersökningarna som utförts på fisk och skaldjur i olika delar av världen med hjälp av DNA-test. Med tanke på den höga andelen felmärkning som hittats på marknaden är resultaten från MSC:s DNA-tester mycket positiva. En nyligen publicerad studie som sammanfattar resultaten från 51 olika DNA-undersökningar (vilka tillsammans gjort tester på 4 500 prov av fisk och skaldjur) visar att felmärkningen globalt ligger på i snitt 30%2. Även om leverantörskedjan för MSC-märkta produkter visar på mycket liten felmärkning så undersöks alla avvikelser grundligt för att säkra att MSC:s spårbarhetsstandard fortsätter att fungera. Land År Plats % korrekt Ref märkt USA 2013 Restauranger, matbutiker, sushirestauranger 67.0 (1215) 9 Europa 2015 Återförsäljare, cateringföretag, kylanläggningar, beredningsföretag, importplatser 94.0 (3906) Europa 2015 Återförsäljare 95.1 (1563) 22 Storbritannien 2015 Återförsäljare 96.7 (647) 22 Spanien 2015 Återförsäljare 91.1 (267) 22 Irland 2015 Återförsäljare 96.1 (180) 22 Portugal 2015 Återförsäljare 93.3 (178) 22 Frankrike 2015 Återförsäljare 97.3 (146) 22 Tyskland 2015 Återförsäljare 93.8 (145) 22 Belgien 2015 Restauranger och matsalar 68.2 (280) 10 Sydafrika 2012 Grossister och återförsäljare 69.3 (140) 25 Kanada 2011 Återförsäljare, takeawayrestauranger, sushirestauranger 58.9 (236) 26 24
Spårbarhet: Från hav till fat 14 Slutsatser och framtida projekt Även om resultaten är lovande så återstår ett antal begränsningar med DNA-tester. MSC arbetar med att lösa lösa dessa utmaningar och samtidigt fortsätta använda tracebacks, oannonserade revisioner och granska volymer för att säkra integriteten i den certifierade leverantörskedjan för fisk och skaldjur. Bredda DNA-testerna till restaurang De senaste DNA-testerna tittade på ett slumpmässigt och representativt urval av MSC-märkta produkter från detaljhandeln. En likvärdig representativ provtagning från restauranger och matsalar begränsas idag av tillgång på produkter och möjligheten att få tillträde (till exempelvis skolor). För att komma runt detta problem, inte minst eftersom en högre andel felmärkta produkter rapporteras från restauranger, lunchmatsalar och takeawayrestauranger än i livsmedelsbutiker8-10, 18, 13, så planerar MSC att föra in krav på slumpmässig testning av certifierade restauranger och introducerade även DNA-tester i revisionerna av företag som riktar sig till konsumenter (såsom fiskdiskar och restauranger) under 2015. Förbättra test av tonfisk Den senaste omgången av MSC:s DNA-tester inkluderade inte tonfiskprodukter. Det är svårt att ta fram ett DNA med bra kvalitet ur tonfisk på burk (som är majoriteten av de MSCmärkta tonfiskprodukterna), detta på grund av att uppvärmningsprocessen som används när tonfisken konserveras och den vätska tonfisken läggs i (olja, vatten, vinäger) kan skada fiskens DNA och göra den svår att identifiera27. MSC:s DNA-tester år 2013 inkluderade 40 tonfiskprodukter och inget tydde på felmärkning men testet gick inte att genomföra för 12 produkter (30 %). På grund av detta gjordes inga tester av tonfisk 2015. För närvarande arbetar MSC med australiensiska Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO) för att utveckla ett test som ska kunna skilja mellan alla för
15 Spårbarhet: Från hav till fat handeln viktiga tonfiskarter och deras troliga substitut, liksom även fungera bättre för konserverade produkter. Det här testet kommer att användas i försök under 2016 och om det går bra tillämpas från 2017 och framåt. Samtidigt som dessa tester är under utveckling kommer MSC att utföra en serie av tracebacks speciellt riktade mot leverantörskedjan av tonfisk för att säkerställa att de uppfyller kraven i MSC:s spårbarhetsstandard. Forskning och förbättringar MSC arbetar också för samarbeten inom andra forskningsprojekt kring spårbarhet av fisk och skaldjur. Förutom med CSIRO så samarbetar MSC med genetiker på universitetet i Bangor och med initiativet LABELFISH som arbetar för ökad samverkan när det gäller arbetssätt, forskning och provtagning. DNA-tester är än så länge mindre utvecklade för skaldjur. I framtiden kommer MSC:s provtagningar att utökas och även innefatta räkor och musslor. I nuläget samarbetar MSC med forskare i Australien för att undersöka möjligheten att använda Trace Element Fingerprinting (TEF) som metod för spårbarhet. Tekniken testas av australiensiska yrkesfisken för att kunna bestämma det troliga ursprunget av räkor inom den australiensiska räkindustrin, i framtiden kan tekniken komma att användas internationellt. Metoden anses vara en av de mest tillförlitliga för att bestämma ursprung av fisk och skaldjur23 och innebär att spårbara element (till exempel koncentrationen av viss mineral) identifieras i skal och vävnad av fisk och skaldjur och att denna sedan jämförs med spårbara element funna i yrkesfisken och fiskodlingar. Även genetiska tester på populationsnivå som kan identifiera det geografiska ursprunget (fiskevattnet) för några arter kommer att utforskas mer i framtiden.
Referenser 1. Barendse, J. & Francis, J. Towards a standard nomenclature for seafood species to promote more sustainable seafood trade in South Africa. Mar. Policy 53, 180 187 (2015). 2. Pardo, M. Á., Jiménez, E. & Pérez-Villarreal, B. Misdescription incidents in seafood sector. Food Control 62, 277 283 (2016). 3. Elliott, C. Elliott Review into the Integrity and Assurance of Food Supply Networks Final Report. HM Government Report 157, (2014). 4. European Commission. Food Traceability. (2007). at <http://goo.gl/a8i2cp> 5. Smith, M. D. et al. Sustainability and global seafood. Science. 327, 784 786 (2010). 6. Jacquet, J. L. & Pauly, D. Trade secrets: Renaming and mislabeling of seafood. Mar. Policy 32, 309 318 (2008). 7. FAO. The state of world fisheries and aquaculture. Food and Agriculture Oraganization of the United Nations (2014). 8. Warner, A. K. et al. Oceana Reveals Mislabeling of America s Favorite Fish : Salmon. 1 20 (2015). 9. Warner, K., Timme, W., Lowell, B. & Hirshfield, M. Oceana study reveals seafood fraud nationwide. (2013). 10. Oceana. Too cheap to be true: Seafood fraud in Brussels 1 5 (2015). 11. Cline, E. Marketplace substitution of Atlantic salmon for Pacific salmon in Washington State detected by DNA barcoding. Food Res. Int. 45, 388 393 (2012). 12. Huxley-Jones, E., Shaw, J. L. A., Fletcher, C., Parnell, J. & Watts, P. C. Use of DNA Barcoding to Reveal Species Composition of Convenience Seafood. Conserv. Biol. 26, 367 371 (2012). 13. Muñoz-Colmenero et al.dna authentication of fish products reveals mislabelling associated with seafood processing. Fisheries. 41, 128-138 (2016). 14. Knapp, G., Roheim, C. A. & Anderson, J. L. The Great Salmon Run : Competition Between Wild and Farmed Salmon. (2007). 15. Agnew, D. & Barnes, C. in Fish Piracy. Combating Illegal, Unreported and Unregulated Fishing 19 49 (OECD, 2004). 16. Agnew, D. J. et al. Estimating the Worldwide Extent of Illegal Fishing. PLoS One 4, e4570 (2009). 17. MRAG. Review of Impacts of Illegal, Unreported and Unregulated Fishing on Developing Countries. Final Report, MRAG, London 178 (2005). 18. Marine Stewardship Council. Consumer Survey Results 2014. (2014). at <https://goo.gl/vvwuzr> 19. Gutiérrez, N. L. et al. Eco-label conveys reliable information on fish stock health to seafood consumers. PLoS One 7, e43765 (2012). 20. Miller, D., Jessel, A. & Mariani, S. Seafood mislabelling: comparisons of two western European case studies assist in defining influencing factors, mechanisms and motives. Fish Fish. 13, 345 358 (2012). 21. Lowell, B., Mustain, P., Ortenzi, K. & Warner, K. One Name, One Fish : Why Seafood Names Matter. (2015). 22. Mariani, S. et al. Low mislabeling rates indicate marked improvements in European seafood market operations. Front. Ecol. Environ. 13, 536 540 (2015). 23. Leal, M. C., Pimentel, T., Ricardo, F., Rosa, R. & Calado, R. Seafood traceability: current needs, available tools, and biotechnological challenges for origin certification. Trends Biotechnol. 33, 331 336 (2015). 24. Fish substitution (2015) - European Commission. (2015). at <http://goo.gl/rgji8a> 25. Cawthorn, D.-M., Steinman, H. A. & Witthuhn, R. C. DNA barcoding reveals a high incidence of fish species misrepresentation and substitution on the South African market. Food Res. Int. 46, 30 40 (2012). 26. Hanner, R., Becker, S., Ivanova, N. V. & Steinke, D. FISH-BOL and seafood identification: Geographically dispersed case studies reveal systemic market substitution across Canada. Mitochondrial DNA 22, 106 122 (2011). 27. Chapela, M. J. et al. Comparison of DNA extraction methods from muscle of canned tuna for species identification. Food Control 18, 1211 1215 (2007). Kontakt: www.msc.org standards@msc.org @MSCSverige /Blafisk /marine-stewardship-council Marine Stewardship Council 2016