LÄRMILJÖER I FRITIDSHEM - EN TOTALÖVERSIKT AV FRITIDSLÄRARES UPPFATTNINGAR

Relevanta dokument
HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

Beslut för fritidshem

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Sammanfattning. Kvalitet i fritidshem

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Fritidshemsbiennalen. Program Välkommen till fritidshemsbiennalen april 2018 på Högskolan i Gävle

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Pedagogisk planering

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2015

Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem. Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Verksamhetsplan Fritidshemmet

Beslut för fritidshem

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Fritidshem Verksamhetsplan

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Fritidshem Verksamhetsplan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Kvalitetsanalys 15/16. Villerkulla fritidshem

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Välkomna till Toftaskolan

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Löddesnässkolans. Fritidshem

Beslut för fritidshem

KARLSKRONA SPRÅKSKOLA. Verksamhetsplan för fritidshemmet läsår 19/20. Reviderad:

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

1. Inledning Förutsättningar... 3

Revidering av allmänna råd för fritidshem

Ekebyskolans fritidsverksamhet. Mimer- Idavall- Midgård- Hemvisten

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Teknik gör det osynliga synligt

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Innehå llsfö rteckning

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola. 2012/2013 Eksjö kommun

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Beslut för fritidshem

KVALITETSREDOVISNING

Alla avdelningar har en verkstad för skapande verksamhet. Fritids har även tillgång till skolans lilla idrottssal.

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Beslut för fritidshem

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Rösjöskolans förskola. Sollentuna kommun

Huvudmannabeslut för fritidshem

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Nya styrdokument för fritidshemmet

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Helenelundsskolan. Sollentuna. Observationen genomfördes av: Danderyd och Nacka kommun. Veckorna 47 och 48, 2017 ( )

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag

Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Beslut för grundsärskola och fritidshem

Kvalitetsanalys. Lingonboda f-klass/fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Tranängskolans fritidshem

Verksamhetsplan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Arbetsplan för Finnstaskolans fritidshem lå 2013/2014

Lgr11 Del 4, Förtydligande av förmågorna

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Tillsammans är vi starkare

Transkript:

LÄRMILJÖER I FRITIDSHEM - EN TOTALÖVERSIKT AV FRITIDSLÄRARES UPPFATTNINGAR Fotograf: Casper Hedberg Lena Boström, Docent lena.bostrom@miun.se Assar Hörnell, Universitetsadjunkt, assar.hornell@miun.se Marie Frykland, Universitetsadjunkt, marie.frykland@miun.se

PROBLEMOMRÅDE? Hur fungerar lärmiljöer på fritids? Hur beskriver personalen lärmiljöerna? Personalens uppfattningar om lärmiljöer?

WEBBUNDERSÖKNING; UNDERSÖKNINGSGRUPP OCH DATAINSAMLING Skickat till 11.000 anställda på fritids och ca. 4300 svarade 21 frågor (uppfattningar och öppna frågor) Huvudfokus; Lärmiljön på fritids

SYFTET MED STUDIEN Syftet var att beskriva personalens uppfattningar om lärmiljöer på fritids. Forskningsfrågor: Hur värderar personalen lärmiljön på fritids? Hur beskriver personalen sina lokaler, dvs den fysiska lärmiljön inomhus? Finns det särskilda rum för speciella aktiviteter, för åldersanpassning och för fri lek och hur organiseras dessa?

RESULTAT; LÄRARES UPPFATTNINGAR OM LÄRMILJÖER Stora grupper Trånga lokaler, För lite personal skolifiering Lärmiljön är ständigt utifrån skolans norm och då är det svårt att profilera lärmiljöer för fritids (p 18) Den stora utmaningen är hur vi hittar balansen mellan skola och fritids. Vi måste komma ihåg att det är barnens fritid. "(P. 2589)

RESULTAT; BESKRIVNING AV LOKALER Stor variation, allt ifrån helt integrerade I skola/förskola till delvis eller helt fristående fritidshem Kvaliteten på lokalerna har en stor spännvidd, allt ifrån slitna och nedgångna lokaler till nybyggda fräscha lokaler. Underdimensionerade, trånga Alla möjliga sorters rum; med olika storlekar och funktioner Skolifiering Klassrum med skolbänkar. Inga möjligheter att spara arbeten från en dag till nästa, istället måste allt städas undan varje kväll... "(p 452) En upplevelse av låg kvalitet på lokalerna För trångt De mest positiva- är när det är helt fristående Dåligt planerade Ineffektiva fritidshem Inte tillräckligt utrymme Bra utomhusmiljö (p 876)

RESULTAT; SÄRSKILDA RUM FÖR SPECIELLA AKTIVITETER, ÅLDERSANPASSADE RUM OCH RUM FÖR FRI LEK 80 70 60 50 40 30 Ja Nej Vet ej 20 10 0 Speciella rum Åldersgrupper Fri lek Fotograf:Tina Stafren

RESULTAT; SÄRSKILDA RUM FÖR SPECIELLA AKTIVITETER Ja! (68%) Nej! (30%) Varierande; aktivitetsrum, läsrum, byggrum, dockvrå, lekhall, atelje, affär, musikrum, vilorum, legorum, bibliotek... Olika lärmiljö i olika rum Särskilda vrår i rummen Hyllor med aktivitetslådor Inget utrymme Vi har kompetens men brist på utrymme hindrar oss att genomföra vissa aktiviteter" (p1899) Vi håller till I klassrummet och vi har inga särskilda utrymmen för våra aktiviteter (p 2330)

RESULTAT; ÅLDERSANPASSADE RUM JA! (45%) NEJ! (52% ) Vanligaste indelningen f- 2, 3-5 (6) För att behålla de äldre barnen har vi skapat särskilda miljöer för dem. (p 435) Åldersblandat Brist på utrymme, lokaler Endast yngre barn Endast äldre barn De äldre barnen är på fritidsklubb Anpassar aktiviteterna efter ålder Vi anpassar oss efter de yngre barnen och vi har inte möjlighet att tillgodose de äldre barnens behov /... /Vi har så många barn och är för få vuxna för att kunna anpassa aktiviteterna som vi skulle vilja göra (p 1789).

RESULTAT; RUM FÖR FRI LEK JA! (66%) NEJ! (4%) Fri lek i alla miljöer I vissa rum (friutrymme) Hyllor med aktivitetslådor Små lekytor i alla rum Utomhus/ inomhus Fri lek är grunden i vår verksamhet. Det sker varje dag, (p 57). Alltid utomhus. Inomhus finns det ibland ett klassrum som skulle kunna vara en fri lekzon. (sid 3861) Rummen är föränderliga och vi använder aktivitetslådor. Barnen kan leka i alla rum(p 2555) Fri lek pågår I alla våra lokaler(p 69). Vi använder aktivitetslådor och försöka skapa miljöer där den fria leken kan stimuleras.(p 777) VET EJ! (30%) Förstår inte frågan. Fri lek äger rum överallt på vårt fritids (sid 1672) Tyvärr är det för trångt för att skapa miljöer endast för fri lek.. (sid 4022)

AKTIVITETSLÅDOR/LEKLÅDOR

BIKUPA Reaktioner på resultatet?

SLUTSATSER OCH DISKUSSION 1(4) De sociala och relationella aspekterna är högt skattade En positiv bild av fritidshem, men inte av lokalerna Kvaliteten på den fysiska lärmiljön är väldigt ojämn Majoriteten av fritidshem ligger i skolans lokaler vilket upplevs som problem Skolans kultur/ behov har tolkningsföreträde Stora grupper, trånga lokaler, få utbildade, skolifiering Bäst med fristående lokaler... 3/4 ligger I skolans lokaler... Fotograf:Tina Stafren

SLUTSATSER OCH DISKUSSION 2(4) Fritidshem uppfyller inte intentionerna i styrdokumenten Många kommuner/huvudmän tar inte fullt ansvar för miljön på fritids: gruppstorlekar, utbildningsnivå på personalen och att målen i läroplanen och allmänna råd efterlevs I flera kommuner har man dock påbörjat utvecklingsarbete inom fritidshem. Många fritidslärare har en pedagogisk tanke med den fria leken och försöker organisera särskilda miljöer för den fria leken. Många elever slutar på fritidshem redan I de yngre årskurserna...varför? Är det självklart?

SLUTSATSER OCH DISKUSSION 3(4) Fritidslärarna försöker hantera detta genom att skapa speciella miljöer och aktiviteter som riktar sig till olika åldersgrupper. Aktivitetslådor har ökat; är det resultat av för trånga lokaler? Är aktiviteten viktigare än själva lokalen? På loven har man möjlighet att genomföra mer tematiska aktiviteter. Vår undersökning visar att fritidslärarna uppvisar en kreativitet och försöker göra det bästa för eleverna men de känner inte att de får någon uppskattning för det.

SLUTSATSER OCH DISKUSSION 4(4) Vi har funnit två mönster i svaren: Eländesbeskrivningen Kreativitet och uppfinningsrikedom Vi tror att detta speglar den pedagogiska utvecklingen överlag i de svenska fritidshemmen. Under senare år har det blivit ett större fokus på lärande i skola och förskola. Vår slutsats är att detta har smittat av sig till fritidshemmen. Personalen utvecklar medvetet lärmiljöer i större utsträckning än tidigare och vill påvisa lärandepotentialen på fritidshemmet

PEDAGOGISKA KONSEKVENSER Politiker, huvudmän och ledning måste ta ett större ansvar för fritids Lärandemiljön måste förbättras för att upprätthålla den pedagogiska idén om fritidshem Villkoren måste förbättras Fotograf:Tina Stafren

PEDAGOGISKA KONSEKVENSER Viktigt att personalen har en pedagogisk utbildning för att uppfylla målen i LGR 11 och i Allmänna råd Stor potential att komplettera skolan med informellt och praktiskt lärande Fritids har en stor potential för lärande Fritids som inte är integrerade i skolorna upplevs ha en bättre lärandemiljö

BIKUPA Vilka pedagogiska konsekvenser ser ni? Diskutera.