ÖREBRO. Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av

Relevanta dokument
SUNDSVALL. Stationen öppnades för allmän trafik år hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484,

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december Staden hade år igjy ett invånarantal av

SODERTALJE. Stationen oppnades for allmdn trafik den i december i860. Staden hade dr i860 ett invdnarantal av ijip och dr igjy ett antal av

Utdrag ur Taubes»Karta for Plan till Utvidgning af Upsala stad* ar 1857

STOCKHOLMS CENTRALSTATION OCH ÖVRIGA BANGÅRDAR INTILL 1923 ÅRS RIKSDAGSBESLUT

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Ohs starten på resan

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor,

TREDJE SPÅR GENOM SKÖVDE

Markanvisning för bostäder inom fastigheten Hönsfodret 1 inom Södermalm till Folksam ömsesidig sakförsäkring

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

En järnvägsepoks grav

Signalinrättningar, deras uppställning och anordnande.

G Ö TEBO R G S CEN TR A LSTA TIO N EFTER 1927 ÅRS RIKSDAGS# BESLU T

Stora Maräng Stora Maräng

TANNEFORS OCH JÄRNVÄGEN

WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår

Godstrafiken på järnvägen Fågelsta-Vadstena -Ödeshög och dess påverkan på handelssjöfarten till och från Hästholmen

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Kapitel 9. Från Väveriet till Åstugan

UPPDRAGSLEDARE. Gunilla Wembe UPPRÄTTAD AV. Lars-Erik Jelcander. Sweco Rail AB

Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse

Koppling mellan bro och bangård

Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

Solberga stationshus m.m. Del av Norra Solberga 1:1. Solberga tätort i Nässjö kommun

HERRGÅRD - SVARTÅ - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

Järnvägsstationen i Kopparberg

Lomma investerar för framtiden

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Fastighetsägaren upplåter även utrymme för markkabel med en längd på 150 meter och bredd på 3 meter på det sätt som framgår av bifogad kartskiss.

Konsekvenser av exploatering av idrottsmark på Södra Ängby BP Utredningsbeslut

STOCKHOLM BÅLSTA VÄSTERÅS ÖREBRO HALLSBERG Tillfällig tidtabell giltig under banarbete Bålsta Stockholm,

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB

EN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

5. ALTERNATIV. Tvärsektion för ny pendel- och regionaltågsstation i tunnel med öppen station genom Sundbyberg.

Förslag till detaljplan för Djurgårdsvarvet (Djurgården 1:39) i stadsdelen Djurgården - remiss från stadsbyggnadskontoret

PROTOKOLL Tekniskt utskott

O L S G Å R D R Y D S G Å R D

Sto ckholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Östersund. Uppdragsnamn Blackeberg Centrum

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling

Roslagsbanans utbyggnad

Figur 12. Principskiss, södra korridoren

BANTEKNISKA FÖRESKRIFTER

FOLKETS PARK - STENSÄTER - TYRINGEHUS

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland


ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris:

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg

av övergripande trafikutredning

Tomteboda stationshus

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

ostadshus i Godby, Finström.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet Fotopunkt A.

Arlanda C. SJ Regional automater och kortläsare. SJ SJ Regionalautomat SJ Regionalkortläsare. 1 Spårnummer. Rulltrappa Sky City.

Strömstad Bjälveröd 1:4, 1:5

Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse

BILAGA 1. Byggnadstabell. Uppdragsnr:

kulturmiljöer Nyköpings kommun Att: Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Nyköping

SPÅRUTFORMNINGAR AV STATION I UPPLANDS VÄSBY

A. Tidtabellen. 1. Tidtabell 129.

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Övrigt Fastigheten är välbelägen utefter trafikerad väg i vacker omgivning.

Förslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Schakt inom fastigheten Kyrkogärdet 3 i Sigtuna

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN

Ringvägen kvadratmeter Stockholm

Godkännande av aktieöverlåtelseavtal avseende Fastigheten i Väsby AB

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Restaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Stockholm - Västerås - Arboga - Örebro - Hallsberg

Förslag till detaljplan för Tobaksmonopolet 2,6 och 7 i stadsdelen Södermalm, SDp

Förslag till genomförandebeslut avseende ombyggnad av del av kv. Filen 4 till vård- och omsorgsboende samt LSS boende

Bullerutredning. Detaljplan Ekoby Saltängen Laxå Kommun Rev Datum: Beteckning: Bullerutredning Saltängen

Riktlinjer täthet mellan tåg

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

ostadshus & ekonomibyggnad i Torp, Eckerö

120 år. Station Centrum. Malmö huvudbrandstation , Centrum Malmö huvudbrandstation/station Centrum

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

SANKT ANNA SKOLA HISTORIK

ÖSTHAMMARS HAVSBADANSTALT

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning

Hundrastgårdar i Hökarängen, Farsta och Farsta strand Inriktningsbeslut och svar på tre medborgarförslag

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Transkript:

ÖREBRO Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti 1862. Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av 45663. D. första järnvägsstationen i Örebro tillhörde den enskilda järnvägen Köping Hult, av vilken delen Arboga Örebro öppnades för allmän trafik i augusti 1857. Sedermera be* slöts i samband med anläggandet av Västra stambanan, att denna skulle genom en järnväg mellan Hallsberg och Örebro sättas i förbindelse med Köping Hultbanan. Arbetena å ban* delen Hallsberg Örebro påbörjades år 1860 och bedrevos så att bandelen kunde öppnas för allmän trafik den 1 augusti 1862. Å Örebro statsbanestation, till vilken den enskilda banans trafik överflyttades, utfördes förutom erforderliga spåranordningar ett jämförelsevis stort stationshus av sten i två våningar, godsmagasin, vagnbod och lokomotivstall. En utvidgning av spårsystemet ägde rum år 1871. Nytt lokomotivstall uppfördes år 1872

Örebro stationshus år 1862 i stället för det förutvarande, som förstörts genom eldsvåda. År 1874 byggdes ett särskilt godsmagasin för avgående gods. Örebro Södra station anlades år 1897 s o m föreningsstation mellan statsbanan och den enskilda järnvägen Örebro Svarta. Denna järnväg inköptes år 1907 av staten. Till Örebro Södra infördes sedermera den smalspåriga järnvägen från Påls* boda och den treskeniga bibanan till stadens uthamn vid Skebäck. Vid 1899 års riksdag be* slöts i samband med anläggande av järnväg mellan Krylbo och Örebro, att staten skulle av Örebro Köpings järnväg inköpa bandelen Örebro Frövi med tillhörande verkstadsanlägg* ning i Örebro. År 1900 påbörjades anläggningen av en central verkstad i Örebro å krono* lägenheten Alnängarna, som överläts för ändamålet till statens järnvägar. Den första verk* stadsanläggningen omfattade lokomotiv* och maskinverkstad, plåtslageriverkstad och smedja jämte nödiga kontors* och förrådslokaler. År 1904 tillkommo presennings* och bleckslagar* verkstad och år 1908 en efter dåtida förhållanden betydande vagnverkstad. Stationshuset å huvudstationen förlängdes söderut år 1901 genom en envånings tillbygg* nad, varigenom plats bereddes för ilgodsexpedition. En större omändring och utvidgning av spårsystemet å stationen utfördes år 1910. Genom borttagande av andra och fjärde spåret anordnades breda plattformer vid tågspåren. I bangårdens norra ända utlades ett större spår* knippe med utdragsspår. År 191 1 uppfördes mellan de två godsmagasinen en tvåvånings* byggnad, inrymmande å nedre botten expeditioner för il* och fraktgods och å övre våningen lokaler för baningenjörsexpedition. Sistnämnda år gjordes tillbyggnader till stationshuset på vardera sidan om ingången, varigenom vestibulen utökades. Dubbelspår mellan Örebro södra

Örebro slott före i8<?j

Örebro Centrals stationshus år 1937 mot banan och Örebro station, som numera benämnes Örebro Central, utlades år 191 4. Åren 1918 och 1920 beslöts anläggandet av en ny lokomotivstation på ett norr om Lillan beläget område. Lokomotivstationen där utgöres av lokomotivstall med plats för 18 lokomotiv, lokomotivs och vagnrevisionsverkstad, förråd med oljekällare, smedja, personalhus, expeditionshus, kolbås med kolbrygga, vattentorn m. m. Efter hand vidtogos stora utvidgningar av centralverkstaden. Sålunda tillkom under år 1 911 ny plåtslageriverkstad som ersättning för den äldre, vilken omändrades till hjulverkstad och under år 191 3 en fristående kontorsbyggnad samt en byggnad inrymmande matsal m. m. Under åren 1916 1924 uppfördes en ångcentral och en särskild smedja för vagnverkstaden, varjämte såväl lokomotivs som plåtslageriverkstaden erhöllo stora tillbyggnader. I den ena av de tvenne tillbyggnaderna till lokomotivverkstaden inrättades maskinverkstad, i den andra en avdelning för reparation av elektrolokomotiv och till plåtslageriverkstaden förlades en avdelning för tillverkning av spårväxlar och skenkorsningar. Sedan genom den fortsatta banelektrifieringen behovet av ångpannereparationer minskat, apterades under år 1936 en del av plåtslageriverkstaden till reparationsverkstad för motorfordon. Under åren 1934

Örebro Centrals stationshus år mot stationsplan

1936 uppfördes slutligen en byggnad för reparation av personvagnsdetaljer samt en byggs nad för inrättande av centralförråd. Någon mera omfattande omgestaltning av Örebro bangårdsförhållanden har icke ägt rum T oaktat en sådan varit på tal alltsedan år 1904, då styrelsen uppdrog åt den tyske konsultes rande ingenjören doktor Gleim i Hamburg att upprätta förslag härtill. Sedermera hava frams lagts ett stort antal olika förslag, vilka diskuterats mellan representanter för statens järns vägar och staden, men aldrig realiserats. För beredande av utrymme för posten flyttades år 1930 stationsinspektorss och tågexpes ditionerna från stationshuset till bottenvåningen i det intill detsamma belägna bostadshuset, som uppfördes redan år 1879. Efter elektrifieringens genomförande å bangården, vilket ägde rum år 1934 omändrades två stallrum i lokomotivstallet till förråd och reparationsverkstad, pannrum m. m. För underlättande av trafiken mellan de å ömse sidor av stationen liggande stadsdelarna utfördes år 1935 en gångtunnel under spåren strax norr om Lillan och samma år beslöts en nu utförd gatutunnel invid stationshuset, till vilket senare arbete, förutom bidrag från Örebro stad, ett särskilt anvisat större statsbidrag lämnats. Örebro slott år 1937 IO