Sammanställning av gruppdiskussioner om diplom från Vård- och omsorgcollege En enkel sammanställning av 6 gruppers diskussioner om diplom från Vård- och omsorgscollege, på dialogmöte 2016-05-31. Frågeställningarna baseras på diskussioner som förts inom Vård- och omsorgscollege, inom arbetsgruppen för diplom, samt resultaten från en enkät där deltagarna i förväg fick fylla i sina förväntningar på dagen samt vilka frågor som ansågs vara mest prioriterade. Fråga 1 - Syftet med diplom Information: Arbetsgruppens förslag är att diplomet ska vara till för eleverna och motivera dem att fullfölja sin utbildning samt att det ska vara en merit när de söker jobb. Diplomet visar att eleven har gått en kvalitetssäkrad utbildning och ansträngt sig lite extra. Hur tänker ni kring syftet för diplomet? Svar från samtliga arbetsgrupper: Är till hjälp för arbetsgivaren. Utgångarna ska vara med på diplomet som en hjälp för arbetsgivaren. Efterlyser samsyn om minsta gemensamma nämnare för Socialstyrelsen, Skolverket och VO-College. Diplomet är en kvalitetsstämpeln. Yrkesexamen med godkänt i alla vårdämnen ska räcka för att få diplom och diplomet är en garant för kvalité. Diplomet är viktigt för eleverna. Diplomet är viktigare på Vux än på ungdomsgymnasiet Det måste finnas en efterfrågan på arbetsmarknaden, och branschen behöver se värdet med diplomet för att det ska fylla någon funktion. Diplomet visar att du är godkänd i alla ämnen. Att diplomet står för samma sak i hela landet. Kort instruktion om vad diplomet står för -Vad menas med en kvalitetssäkrad utbildning. Vill att inriktningen skall stå i diplomet. Garantera kvalitetssäkringen kring samverkan inte kurserna och antal poäng. Nationell samsyn. Viktigt inom vux där kurserna är valbara. Motivation för eleven att få något extra. Arbetsgivaren tittar inte på diplomet, utan på betyget. Syftet med diplomet ska vara en kvalitetssäkring från vuxenutbildningen, framför allt inom vårdämnena, visa på att det är samma kvalité på utbildningarna över hela landet.
Det är stor skillnad på kompetensnivåerna som krävs på exempelvis ett sjukhus där man jobbar i team och en sjuksköterska alltid finns nära till hands, och i hemtjänsten där du är ensam nästan hela tiden. Diplomet ska visa att vi har gått en utbildning som är i nära samverkan med arbetslivet, har man inte alla poäng som krävs så får man istället ett intyg. Men om man inte är godkänd, ska stämpeln för VO- College fortfarande stå där? Vd blir det för marknadsföring och kvalitetsindikation? Går diplomet att byta ut mot något annat begrepp? Diplomet borde enbart gälla för godkända betyg i de programgemensamma ämnena, för att det ska bli mer jämlikt mellan ungdom om vux. Bra för arbetslivet o eleverna. Diplomet en kvalgräns för att klara jobbet. Vi har på en del håll svårigheter med att nå ut till verksamheterna med innebörden av diplomet och det gäller att vi har en samlad innebörd av vad vi alla menar med diplomet. Som vi ser det är innebörden att utbildningen skett i samverkan inom Vård- och omsorgscollege huvudsyftet, alltså inte främst för eleven utan att det skett i samverkan så att personerna har nått kvalgränsen för anställning. Just att vi har en gemensam kvalgräns för anställning skulle på sikt öka attraktionen till yrket. Detta är något som alltid ska vara utgångspunkten. Betygssättningen säger mera om uppfyllelsen av själva utbildningen och resultatet av studierna. De flesta elever väljer att skaffa sig en högskoleexamen, men som det idag är kan eleven ibland bli utan diplom när de satsar på att komma in på högskolan. pga. valet av kurser. Diplomet beskriver mer vad eleven gått igenom. EUROPASS? Skulle det kunna användas? Ibland tolkas diplomet som ett betygsdokument vilket det inte är. Förslag yrkesexamen = Diplom och säga vilka kurser som ska ingå. Syfte att det är en kvalité säkring, kvalitetssäkrad samverkan. Lite problematiskt med personer som gått i ett äldre utbildningssystem stora delar och några kurser i nytt utbildningssystem. Dessa personer kan mycket väl uppfylla diplomets kvalgräns för anställning, men det är ju ytterst arbetsgivaren som anställer och bedömer kompetensnivån för anställning. I Gävleborg har man varit väldigt tydliga med att lyfta att diplomen är kopplade till anställningsbarhet. Har numer ändrat sig efter den ökade gruppen med nyanländta, till att diplom och anställningsbarhet är två olika saker och bör så vara. De som har gått arbetsmarknadsutbildning fixar inte gymnasiesvenskan. Kronoberg, utgår ifrån de nationellt satta rekommendationerna. Balansgång mellan de nationellt satta kraven kopplat till VO-College ställda krav. Diplomet meriterande, avgörs i samband med intervju på vad arbetsgivaren ställer för krav. Oavsett hur vi ställer oss till diplomen, så är det arbetsgivaren som avgör vad som är anställningsbarhet. Instämmer inte (kommunal) att det är högre krav på ungdomsutbildningen än vuxenutbildningen. Enklare jobb, kontraproduktivt att kalla det. Felaktigt att slussa personer långt i från arbetsmarknaden in på Vård- och omsorgsbranschen. VO-College viktig kanal att gå kopplat till att gå, att diplomet ska vara diplomet. Yrkesexamen, kan vara underkänd i kurser som är bärande för yrkesutbildningen och ändå få ut en yrkesexamen.
Diplomet behöver hänga ihop med kurser på ungdom och vuxenutbildningen. Tydlighet kring innehållet/paketera utbildningen så att det ser likadant i hela landet. Ser olika på frågan i gruppen. viktigt att det finns kvar med olika möjligheter/valfrihet/smörgåsbord. Syftet med diplomet är även för arbetsgivaren, saknar anställningsbar. Det är viktigt med motivationen, vi måste börja där. Varför får man diplom när man sen inte är anställningsbar? Speciellt svenska språket. Är utbildarna certifierade? Släppt igenom de på grundvux. Man måste först vara godkänd i det som är grundläggande. Detta är inte likvärdigt med anställningsbar. Arbetsgivaren vill veta att utbildningen är kvalitetssäkrad. Sedan kan vi titta på kurser och gymnasiearbete. Syftet är samverkan mellan skola och arbetsliv. Likställs med anställningsbarhet. Många kommer inte in på utbildningen om inte svenskan är OK. Titta ändå på person/individ. Diplomet är av stor vikt och är meriterande vid anställning i Värmland, men vägs in tillsammans med personlig lämplighet. Om det skulle se annorlunda ut med många att välja på hur skulle diskussionen då gå? Landstiget har en annan kontext. Ett ytterligare dilemma är att fler går ut utan betyg. Fullföljer inte kurserna. Garanterad kallad till intervju Fråga 2 - Enkät om svenska och samhällskunskap Information: Om svenska eller svenska och samhällskunskap ska vara ett kriterium för att få diplom innebär det att antalet vård- och omsorgskurser minskar med 100 poäng eller 150 poäng alternativt att antalet poäng för diplom höjs med 100/150 poäng. Anser ni att det går att minska antalet poäng för vård- och omsorgskurser till förmån för svenska och samhällskunskap? Svar från samtliga arbetsgrupper: Nej, inte dra ner på vårdkurserna. Ska man pruta på något så är det gymnasiearbetet. Nej öka poängen i stället men kan vi det? Kostnaden för en längre utbildning vem tar den? Ska grundskolenivå i svenska vara krav innan man får läsa på vux? Det viktiga är att man kan tala och förstå svensk, gymnasiesvenska är för högt ställda krav. Samhällskunskap ska inte ingå för diplom. Gymnasiesvenska innehåller litteraturhistoria och annat som inte är relevant för yrket Krav på grundläggande kunskaper i svenska + att man jobbar med svenska i andra ämnen. Ställa högre krav på utbildare. Krav på svenska och samhällskunskap ska ställas för att få läsa på Vux linje att driva. Inte minska antalet poäng för vårdämnen. Ställa krav på utbildarna att de inte godkänner om kunskaperna i svenska är för bristfälliga De flesta i gruppen menade att svenska 1 bör ingå som en säkring. När det gäller samhällskunskap var vi inte eniga. Hur kommer det sig att elever i vuxenutbildningar klarar ex. vård och omsorgskurser som innehåller kommunikation och dokumentation och inte har goda kommunikationsfärdigheter?
Bör vi hellre lyfta och bättre säkra dessa kurser. Arbetsgivarna gör en massa insatser i efterhand, är det så att dessa insatser ska göras under själva utbildningstiden. Vi är ju Vård- och omsorgscollege och bör kunna säkra att ex vård- och omsorgskurserna verkligen håller måttet. Göra översyn utbilda tillsammans med arbetslivet. Låt elever som har svårigheter få ta längre tid på sig. Är kravet på genomströmning i vuxenutbildningarna ett hinder? Det finns ekonomiska ramar för hur lång en vuxenutbildning kan vara. Svenska 1 ska ingå i 1500. Olika åsikter om detta, men de flesta ansåg att svenskan 1 bör ingå. Var personerna befinner sig i arbetslivet, erfarenheter av olika delar. En person som läser vård och omsorg på vuxenutbildningen kan ha gedigen erfarenhet ifrån arbetslivet i andra sektorer och vara en god kommunikatör, men utan betyg i svenska 1. Betyg i Svenska 1 ej helt avgörande för anställning, men diplomet kan bli en säkring för arbetslivet att nivån blir rätt. Diplomet kan bli någonting mera i landet just för vuxenutbildningen, eftersom det inte är något program. Ungdomar satsar mera på fortsatta studier. Fyra behov: Funktionshinder, akutsjukvård, äldreomsorg, psykiatri. Skola och arbetsliv ställer olika krav, kopplat till anställningsbarhet. Både ja och nej. Dock är kärnfrågan att kraven likställs på ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen. Gymnasiearbetet bör ej vara ett krav på vuxenutbildningen, tar viktiga poäng från programfördjupningen i vuxenutbildningen. Ser olika ut i landet. En del har svenska och samhällskunskap en del enbart svenska. Introduktionstermin i svenska innan utbildningen börjar (Östergötland). Även samhällskunskapen. Om fler ämnen ska ingå bör antal poäng höjas. En del löser det med att förenklat säga att samhällskunskapen ingår i andra ämnen. Det tycker inte alla i gruppen. Samhällskunskap är ett separat ämne. Bättre med en kurs i yrkessvenska. Har vi råd med en utökning av kurser? En del läser svenska på fel nivå. Blir inte anställningsbara. Svenskan är ett måste. Nivån bör bestämmas- grundläggande nivå. Ska det finnas med i kravet? Insatser före, under och efter utbildning. Tilläggskurser behövs. CSN krånglar till det. Svar: Nej. Är det möjligt att höja antalet poäng för diplom men 150/100 poäng? Kan utbildarna erbjuda 1600/1650 poäng? Svar från samtliga arbetsgrupper: Ja, det är möjligt. Fast tid är pengar, både för eleverna och för skolan. Ett alternativ är att ha svenska 1 och samhällskunskap som antagningskrav. Nej. Kan vara svårt att få pengar till. Inte samhällsekonomiskt troligt.
Kan erbjuda kurserna. Kan lägga ut svenskan som en strimma genom alla kurser men det ser olika ut i landet hur man gör. Privata utbildare kan också ge svenska 1 Afs utbildningar ger till och med sv 2 i vissa delar av landet. Svar: Ja. Om vi ska lyckas måste poängen höjas. Inte ta bort från övriga kurser. Utbildarna behöver mer bidrag. Viktigt att hitta en nivå som arbetsgivarna accepterar. Diskutera mer med andra berörda instanser. Riksdag och Regering samt mer nära intressenter. Är det rimligt att begära det av eleverna? Svar från samtliga arbetsgrupper: Ja. Nej. Problem med de som är nyanlända så Arbetsförmedlingen har krav på att alla ska in i utbildning så snabbt som möjligt och sen direkt ut i jobb, ingen hänsyn till vilka som kan tillgodose sig utbildningen eller vilka som passar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Vi vill inte bara ha händer, även huvuden också. Arbetsförmedlingen tänker på inte vilka krav som ställs i arbetlivet. Svenska 1 ska vara ett ingångskrav innan vård- och omsorgsutbildningen. Inte lika viktigt med med samhällskunskap. Ja. Förslag att både svenska och samhällskunskap ska finnas innan vård- och omsorgsutbildningen. Det är inte ofta som de saknar svenska och samhällskunskap på, för har de inte läst VO-programmet på gymnasiet så har de läst en annan utbildning på gymnasiet som de har betyg från. Den största aktuella gruppen är nyanlända. Det är rimligt att begära kurserna svenska och samhällskunskap från eleverna. Om man läser 1500 poäng under sin utbildning vux på tre terminer så blir det 500 poäng per termin, ungdomsgymnasiet läser 800-900 poäng per termin, så att lägga till 50 poäng per termin på vux är inte så mycket. Vuxenutbildningen är kursutformat och flexibelt, du kan läsa på distans, läsa kurser partiellt eller läsa en termin och sen ta en paus för att sedan läsa en termin till. Vuxna har anställningsbarheten som mål kanske på ett annat sätt än ungdomsutbildningen som siktar mer mot att bli klara i skolan, kanske plugga vidare. De ska bli anställningsbara, och behöver då ett språk som gör att man både kan ge och ta instruktioner. Vi måste börja tänka i banorna med att inför vårdbiträdestjänster och vårdnära service. Vi som utbildare skulle kunna skapa en sådan utbildning en hög kvalité i morgon. Det behövs daglig träning, möten med människor och sammanhang för att skapa sig ett språk, det räcker inte med yrkessvenska som bara kopplas till vårdämnena, kanske svenska 1 är ett steg i rätt riktning? Vi behöver öppna upp. Erbjuda SFI tillsammans med vårdutbildning. Att gå från att läsa mellanstadiesvenska som många nyanstända gör, till att läsa gymnasiekurser inom vård och omsorg är helt galet och orimligt. Det blir att lura eleverna om de tror att de ska klara utbildningen utan svenska. I Sörmland har vi svenska och samhällskunskap som inträdes krav, och har man inte det så får man läsa det parallellt, om man vill ha diplom VO-College. Vi gör dem en tjänst om får dem att läsa svenska. Med stöd och hjälp klarar de det. Språkombud är ett bra initiativ som vi ska uppmuntra. Skolan har ett ansvar att finnas ute på APL och stötta i språket.
Alla har en individuell studieplan. Falköping har 4 terminer vux i stället för 3. De språksvaga går i en grupp som 4:e terminen går ihop med de andra = de går ut samtidigt Vux får nu extrapengar för att kombinera svenskan med ämnesstudier. Någon i gruppen vill ha svenska 1 som ett strävansmål och att arbetsgivarna måste hjälpa till. Ex Falköping som har 4 terminer istället för 3 Inte mot eleven som står längst från arbetsmarknaden men mot den nivå som önskas. Det rimliga är att begära rätt grund innan kursstart mycket viktigt samt att man som elev ska läsa svenska under hela utbildningstiden. Fråga 3 - Skillnad på poäng för att få diplom mellan ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen Information: För att få diplom från Vård- och omsorgscollege på vuxenutbildningen ska du ha minst betyg E i 1500 gymnasiepoäng. För att få diplom på ungdomsgymnasiet ska du ha minst betyg E i 2500 gymnasiepoäng. Läs mer om diplomkraven här: https://www.vo-college.se/certifiering/diplomfran-vard-och-omsorgscollege Är det möjligt att ställa krav på samma poäng för diplom för ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen utifrån det vi hört i dag? Svar från samtliga arbetsgrupper: Ett förslag var att sätta ribban på 1500 för båda utbildningsformerna. Bättre när det gäller ungdomsutbildningen att sätta samman med yrkesexamen.? Om man ger lägre nivå för ungdomarna så sänker vi nivån. Det framgår ju inte i diplomet vart eleven haft sin APL placering och att Vård och omsorgscollege satsar ordentligt på handledarutbildningar. Vad kan vi göra för att få det lika över landet? Byta till Intyg istället för diplom för både ungdomsutbildning och vuxenutbildning samt beskriva APLplaceringarna. För vuxna: Betyg 1500poäng och svenska ingår + VO-College intyg med APL placering och med utbildade handledare (Specifika för VO-College). För ungdomar: Yrkesexamen 2250 poäng och definiera vilka kurser som ska ingå+ VO-College intyg med APL placering och med utbildade handledare (Specifika för VO-College). Många elever kommer direkt från grundskolan och har inte större livserfarenhet än elever på ungdomsgymnasiet. De flesta vuxna har grunden med sig. Om man ställer samma krav på vuxna som på ungdomar skulle inga vuxna ta diplom. Problemet ligger i antagningen till Vux. Påverka Socialstyrelsen att specificera sina råd om att kunna tillgodogöra sig utbildningen med speciella krav för relationsyrken. Kombinera ungdomsstuderande och Vux när antalet sökande till ungdomsgymnasiet är lågt. Om vi ger diplom för att man gått en kvalitetssäkrad utbildning där arbetslivet och utbildare samverkar, APL finns och liksom utbildade handledare. Då spelar poängen inte någon roll. Ungdomarna ska ha samma som vuxenutbildningen om man sammanställer de programgemensamma ämnena, annars är det inte jämlikt. Arbetsgivaren måste ändå kolla vilka kurser man är godkänd i.
Det bör vara samma poängkrav för diplom ungdoms- och vuxenutbildningen. En elev på ungdomsutbildningen som har A i alla vårdämnen men inte klarar exempelvis Historia, får inget diplom. Samtidigt får en elev på vuxenutbildningen som ligger precis på gränsen till godkänt ( E ) i alla vårdämnen och inte ens behöver läsa historia, ett diplom. Vilken kvalité kan vi då visa på? Det går ej att kräva lika många poäng av gymnasiet och vuxenutbildningen. Ungdomsutbildningen har också en fostrande del. Viktigt att godkänd minst i 2250 poäng på ungdomsutbildningen (yrkesexamen) och 1500 poäng för vuxenutbildningen för diplom, dock behöver det problematiseras kopplat till den samhällsekonomiska biten. Gymnasiearbetet viktig komponent kopplat till att visa att du är anställningsbar. Dock ska det vara samma krav gällande svenskan och samhällskunskap på ungdomsoch vuxenutbildningen. Frågan bör utgå från arbetslivets krav/behov på området och inte tvärtom. Ett utvecklingsområde är att titta på goda exempel gällande hur man jobbar med språkutveckling på nationell nivå inom vuxenutbildningen. Vad skulle vinsterna vara? För vem? Svar från samtliga arbetsgrupper: Det blir jämlikt. För de ungdomar som har jättesvårt för teoretiska ämnen (matte, engelska, historia osv.), men som fortfarande är bra i vård- och omsorgskurserna får en bättre chans. Det är inte för att de är dåliga på engelska som de inte är anställningsbara. Arbetsgivarna vet kanske inte alla kurser och poäng, och vad som är yrkesexamen. Rättviseperspektivet är klockrent, samtidigt rädd att de lägger sig på lägsta nivå. Det är rättvist att ställa olika krav på ungdomar och Vuxenstuderande att begära lika mycket av på Vux är orättvist. Gymnasieskolan har en fostrande uppgift Den här gruppen är överens om att man ska lägga ungdomsdiplomet på 2250 (yrkesexamen), men kräva att alla programgemensamma kurser är godkända. VO-College kan inte stå över en myndighet som skolverket. Diplom är extra kvalitet. Vux fullt anställningsbara. Olika former. Se diskussionen med teknikcollege. Får fler kurser att dela med vid sök till högskolan. Inte så positivt. Anställningsbarheten ligger i karaktären säger man för vuxenutbildningen. Bra att kunna rätt språk för anställning. Tappar inte eleverna motivation om dem enbart läser kärnämnena. Bra att ha ett papper till i förhållande till sitt CV. Kan mer som vuxen/erfarenhet? Valt fel program som ungdom. Vill nu läsa vård. En del elever klarar exempelvis inte matte B. Kommer inte in att läsa till sjuksköterska. Vara godkänd i samtliga yrkesämnen inklusive svenska och samhällskunskap. Resonera som Skolverket vad gäller poäng. Gruppen är inte helt överens i frågorna.
Vad skulle svårigheterna vara? För vem? Svar från samtliga arbetsgrupper: Problemet kan bli att de som läser på ungdomsutbildningen tänker att det räcker om jag bara har godkänt i de programgemensamma kurserna och struntar i övriga ämnen? Vad händer om vi delar ut diplom till elever som inte har uppnått yrkesexamen (2250 poäng)? För komplext. Var skall poängnivån ligga och vem bestämmer den? Yrkesexamen 2250p hur många på vux läser så länge och hur/vem tar kostnaden? Vilka 250p ska man godkänna att man har E i? Går inte att sänka nivån för ungdom till under yrkesexamen. Viktigt med yrkesämnen att inte Sv, Sam och Ma tar över. Intyg som beskriver vad vi certifierar och yrkesexamen. Beskriver utbildningen inte vad eleven har presterat. Godkänt i alla yrkesämnen. Svårigheten med att satsa fler poäng på vuxenutbildningen eftersom det är en ekonomisk fråga. Räcker grundskolekompetensen i svenska, matte, samhälle.? Vad behöver man för att klara ungdomsutbildningen och eller vuxenutbildning för att ge säkring för anställning. Eller är det ett överdrivet fokus på själva kurserna och betygen? Vad är anställningsnivån? Svenska o samhällskunskap årskurs 9.?