Säkrade hjälpmedel på väg - ett projekt för att säkra hjälpmedel under färd inom den särskilda kollektivtrafiken Linköpings kommun linkoping.se
Linköpings kommun har varit projektägare samt huvudfinansiär för projektet. Occas AB genom Jennie Eriksson har anlitats som projektledare. Slutrapporten har författats av Jennie Eriksson, Occas AB. Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.
Sammanfattning Målet med Säkrade hjälpmedel på väg- ett projekt för att säkra hjälpmedel under färd inom den särskilda kollektivtrafiken, är att få en övergripande bild om hur säkert/ icke säkert kunder med hjälpmedel så som rullstolar och elrullstolar färdas i den särskilda kollektivtrafiken. Projektets syfte är att kartlägga till vilken grad hjälpmedlen inom den särskilda kollektivtrafiken är utrustade med nödvändiga transportfästen eller uppmärkning av fästpunkter för att säkert kunna fästas och transporteras i specialfordon. Kartläggningen skedde genom besiktning av hjälpmedel. De hjälpmedel som saknar transportfästen eller inte hade dessa uppmärkta utrustas med detta inom projektet i den mån leverantören av hjälpmedlet godkänner det. För att uppnå syfte och mål gjordes ett urval av de kunder i Linköpings kommuns färdtjänst som reser med rullstol eller elrullstol för att delta i besiktningen av just deras hjälpmedel. Besiktningen genomfördes av Hjälpmedelscentrum i Östergötland. Resultatet visar att 15 % av de besiktigade hjälpmedlen saknade både transportfäste och uppmärkning om var på hjälpmedlet fordonets fästanordning ska fästas för säker fastspänning. Det visade sig också att 12 % av de besiktigade hjälpmedlen, enligt leverantören av hjälpmedlen, kan användas som säte i ett fordon men att rekommendationen är att ryggstödet är en viss höjd. Inget av de 12 % av dessa modeller vi besiktigade nådde den rekommenderade höjden. Resultatet av projektet visar att 82 av 113 hjälpmedel var utrustade på rätt sätt för att kunna transporteras säkert. Det finns dock mycket som kan förbättras vad gäller säkerheten vid transporter med hjälpmedel. Arbetet för Linköpings kommun kommer fortsätta för att uppnå kommunens mål med att alla kunder i den särskilda kollektivtrafiken ska uppleva sin resa som trygg och säker.
1. Inledning... 1 2. Trafiksäkerhetsnytta... 2 3. Bakgrund... 3 4. Syfte och mål... 4 5. Metod och material... 5 6. Resultatredovisning... 6 6.1 Transportfästen... 7 6.2 Leverantörsetikett... 7 6.3 Nackstöd... 8 6.4 Kommunetikett... 9 7. Slutsatser... 10 8. Spridning och återföring av resultatet... 12 9. Kontaktuppgifter... 13 Bilagor: Bilaga 1: Besiktningsprotokoll Bilaga 2: Kommunetiketter
1. Inledning Ett tryggare Linköping- resor i den särskilda kollektivtrafiken ska upplevas som trygga och säkra. 1 I arbetet med att uppnå ovanstående mål startade Linköpings kommun i januari 2012 projektet; Säkrade hjälpmedel på väg ett projekt för att säkra hjälpmedel under färd inom den särskilda kollektivtrafiken. Inom den särskilda kollektivtrafiken i Linköpings kommun finns det cirka 5800 färdtjänstkunder, av dessa är cirka 1000 kunder legitimerade för att få ta med sig rullstol eller elrullstol. Varje dag genomförs ungefär 1350 resor inom den särskilda kollektivtrafiken 2. Det finns ingen tvingande standard, på nationell eller internationell nivå, som reglerar att hjälpmedel ska utrustas med transportfästen för att de på ett säkert och korrekt sätt kan fästas fast i fordon. De standarder som finns är endast rekommenderande. Det innebär att det i dagsläget kan vara många kunder som inte åker säkert. Säkrade hjälpmedel på väg- ett projekt för att säkra hjälpmedel under förd inom den särskilda kollektivtrafiken, ska ge en fingervisning om hur stort problemet är inom Linköpings kommun och förhoppningen är att med hjälp av resultatet kunna arbeta fram nya rutiner och arbetssätt, så att hjälpmedel i den särskilda kollektivtrafiken kan transporteras säkrare i framtiden. 1 Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan 2012, s.20. 2 Gäller samtliga resor, så som skolresor, omsorgsresor, sjukresor och färdtjänstresor. 2 Gäller samtliga resor, så som skolresor, omsorgsresor, sjukresor och färdtjänstresor.
2. Trafiksäkerhetsnytta För Linköpings kommuns del kommer resultatet ge en fingervisning om hur omfattande problemet är inom kommunen. Projektet är tänkt vara en start på ett fortsatt omfattande arbete där målet på lång sikt är att det i största möjliga mån inte ska förekomma hjälpmedel utan korrekt utrustning för säker fastsättning i transporter i den särskilda kollektivtrafiken i kommunen. Med hjälp av det register som skapas, inom projektets ramar, är förhoppningen att det ska implementeras i den dagliga verksamheten för särskild kollektivtrafik. Kontrollen på vilka hjälpmedel som finns legitimerade för den särskilda kollektivtrafiken kan på så sätt förbättras. Arbetsrutinen för hur ett hjälpmedel och dess utrustning i framtiden legitimeras för transport i särskild kollektivtrafik kan inkludera en kontroll gentemot registret med redan besiktigade hjälpmedelsmodeller. I de fall där hjälpmedlet inte finns registrerat i kommunens register bör det besiktigas innan legitimeringen. Linköpings kommun torde inte vara ensamma om att hjälpmedel inte kan fastsättas under transport i den särskilda kollektivtrafiken på ett säkert sätt. Liknande problem torde finnas hos fler trafikhuvudmän eller regionala kollektivtrafikmyndigheter. Genom projektet Säkrade hjälpmedel på väg- ett projekt för att säkra hjälpmedel under förd inom den särskilda kollektivtrafiken kan även dessa hjälpas. Resultatet som nås i Linköpings kommun kan även vara applicerbart hos dem. Arbetsrutinen och metoden som arbetas fram i projektet ska utformas på ett sådant sätt att övriga ansvariga för särskild kollektivtrafik med enkla medel kan anamma den i sin verksamhet och göra liknande säkerhets- och kvalitetsbesiktningar.
3. Bakgrund Det absolut säkraste sättet att transporteras i ett fordon är i fordonets säte. Samtidigt finns inte möjligheten för överflyttning från ett hjälpmedel till ett säte för alla. Därför är det viktigt att arbetet med att öka säkerheten för de kunder som sitter kvar i sitt hjälpmedel och/ eller de kunder som åker med de fordon där även hjälpmedel transporteras i. Det finns en mängd olika märken och modeller av både rullstolar och elrullstolar framtagna för att kunna tillgodose användarens behov. Ett stort behov som de flesta rullstolsburna, precis som andra, idag har är att kunna transportera sig, till arbete, fritidsaktiviteter och så vidare. Ett problem är att när arbetet med att ytterligare säkra transporter för icke rullstolsburna personer har utvecklats och förbättrats så har liknande arbete för rullstolsburna inte utvecklats i samma takt. Det finns idag långa kravspecifikationer som används vid upphandling av så kallade specialfordon som används för att transportera kunder med hjälpmedel inom den särskilda kollektivtrafiken. Fordonet ska vara utrustat med bälten för de som sitter i sitt hjälpmedel och golvskenor samt fasthållningsanordningar som håller rullstolen på plats. Kravet på att hjälpmedlet ska vara konstruerat för att klara transporter är inte lika detaljerad. Behovet att kunna transportera sig säkert med sitt hjälpmedel i fordon är alltså inte tillfredsställt. Innan projektet påbörjades upplevde Linköpings kommun, bland annat genom sina transportörer och HSO i Linköping (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) att transporter av kunder med rullstol eller elrullstol i specialfordon var problematisk på grund av orsaken beskrivet ovan. Är inte hjälpmedlet utrustat med transportfästen eller uppmärkning av fästpunkter som fordonets fästanordningar kan fästas i är risken att hjälpmedlet fästs på ett icke korrekt sätt. En icke korrekt fastsättning kan vid en incident generera i stora skador på hjälpmedlet, kunden, andra medresenärer samt övriga trafikanter. Samtidigt är föraren av fordonet ansvarig för allt och alla som transporteras i fordonet. Föraren blir alltså den part som ställs som ansvarig vid en incident med personskador och skador på hjälpmedlet, trots att han eller hon utfört det uppdrag som tilldelats. På eller i ett fordon får passagerare inte tas med i sådant antal eller placeras på sådant sätt att fara kan uppstå. 3 Last får inte medföras på eller i ett fordon på sådant sätt att den kan 1. utgöra fara för person, 2. orsaka skador på egendom ( ) Lasten skall vara fastgjord om det krävs med hänsyn till lastutrymmets eller lastens beskaffenhet. 4 Med förarens ansvar för lasten kopplat till deras arbetssituation som bakgrund beslutades att en kartläggning av hjälpmedlen i Linköpings kommuns färdtjänst skulle genomföras. Projektet begränsas till att endast kartlägga rullstolar och elrullstolar, i rapporten benämns dessa som hjälpmedel. 3 Trafikförodning (1998:1276) 1Kap. 79. 4 Trafikförodning (1998:1276) 1Kap. 80.
4. Syfte och mål Som tidigare nämnts är det övergripande målet för den särskilda kollektivtrafiken i Linköpings kommun att alla kunder ska uppleva sin resa som trygg och säker. Målet med Säkrade hjälpmedel på väg- ett projekt för att säkra hjälpmedel under färd inom den särskilda kollektivtrafiken, är att få en övergripande bild om hur säkert/ icke säkert hjälpmedel så som rullstolar och elrullstolar färdas i den särskilda kollektivtrafiken. Projektets syfte var att kartlägga till vilken grad hjälpmedlen inom den särskilda kollektivtrafiken var utrustade med nödvändiga transportfästen eller uppmärkning av fästpunkter för att säkert kunna transporteras i specialfordon. De hjälpmedel som saknar transportfästen eller inte hade dessa uppmärkta utrustas med detta i den mån leverantören av hjälpmedlet godkänner det.
5. Metod och material I Linköpings kommun finns det idag cirka 1000 kunder som är i behov av att ta med sig sin rullstol eller elrullstol i den särskilda kollektivtrafiken. Många av kunderna måste använda sitt hjälpmedel som säte i fordonet, det vill säga sitta kvar i det under färden. Andra kunder har hjälpmedel som de kan flytta över ifrån. I kategorin som kan flytta över till ett vanligt säte i fordonet kan både ha hjälpmedel som kan fällas ihop, och alltså fraktas säkert i ett bagageutrymme, eller ha hjälpmedel som inte går att fälla ihop och alltså har samma behov av säker fastspänning som om det satt en kund i hjälpmedlet. Hjälpmedel måste kunna fästas på ett säkert sätt för att inte riskera att orsaka skada vid en eventuell incident. För att uppnå mål och syfte med projektet, att kartlägga hur dessa hjälpmedel kan fästas i fordonet valde Linköpings kommun att besiktiga ett urval på 100 kunder av de totalt 1000 kunder som reser med sitt hjälpmedel. Urvalet gjordes på en sammanställning av alla genomförda resor under 2011. De 100 kunder som åkt flest resor till antalet valdes ut. Urvalet fick sedan genomgå granskning av behörig personal på kommunen för att se så det stämde överens med aktuella legitimeringar för färdtjänsten. Alla kommunens färdtjänstkunder, cirka 5800, fick kännedom om projektet genom ett informationsblad. De 100 kunder som valdes ut att delta fick sedan mer detaljerad information genom ett andra utskick. I det andra utskicket informerades kunderna om att Linköpings kommun, tillsammans med Hjälpmedelscentrum i Östergötland gärna ville besiktiga deras hjälpmedel, att någon skulle kontakta dem för tidsbokning och att deltagandet var frivilligt. Besiktningen och tidsbokningen hanterade Hjälpmedelscentrum i Östergötland. För varje hjälpmedel de besiktigade fyllde de i ett besiktningsprotokoll, framtaget för projektet, Under besiktningen undersöktes och dokumenterades hjälpmedlets modell, förekomsten av transportfästen och/ eller leverantörsetiketter samt skicket på dessa. Det dokumenterades även om transportfästen och/ eller leverantörsetiketter monterades på hjälpmedlet. Hjälpmedelscentrum i Östergötland undersökte även ytterligare delar av hjälpmedlet i samband med projektets besiktning, vilket också dokumenterades på samma protokoll 5 Ett sammanställt resultat av besiktningarna visas i kap 6, Resultatredovisning. För att projektet skulle komma förarna av den särskilda kollektivtrafiken till gagn tog Linköping kommun fram två olika kommunetiketter som skulle hjälpa föraren att veta om hjälpmedlet var avsett som säte i ett fordon eller inte, se bilaga 2. Kommunetikett 1 betyder att leverantören anser att hjälpmedlet inte är avsett för att sitta kvar i under färd. Kommunetikett 2 betyder att leverantören konstruerat hjälpmedlet så att det kan användas som ett säte i ett fordon. Kommunetiketten sattes på hjälpmedlet efter genomförd besiktning och placerades baktill på hjälpmedlet i samråd med företrädare för förarna. 5 Besiktningsprotokollet i sin helhet finns i bilaga 1
6. Resultatredovisning Tanken var att 100 kunders hjälpmedel skulle besiktigas inom projektets ramar. Tyvärr tillstötte problem med tidsplaneringen för besiktningen samt tidsbokningen. Många av de som tillfrågades ville inte delta eller hoppade av precis innan besiktningen skulle genomföras. När antalet kunder uppnådde 91 beslutades det därför att stoppa besiktningarna. Vi anser dock att resultatet som visas nedan fortfarande kan ses som en anvisning av hur hjälpmedel är utrustade i Linköpings kommun och även andra kommuner. Totalt besiktigades 91 kunders hjälpmedel. Dessa kunder har tillsammans 113 hjälpmedel. 71 av kunderna har ett hjälpmedel, 18 kunder har två hjälpmedel och 2 personer har tre hjälpmedel. 72,5 % av de besiktigade hjälpmedlen var manuella rullstolar och 27,5 % var elrullstolar. 120 100 80 60 40 20 0 Antal kunder Kunder, hjälpmedel Totalt antal hjälpmedel Figur 1. Antalet kunder, deras hjälpmedel samt typ av hjälpmedel. Antal rullstolar Antal elrullstolar Serie1 91 113 82 31 Av de 82 rullstolarna som besiktigades återfanns tolv olika modeller, av de 31 elrullstolarna återfanns även där tolv modeller. Alla modeller var krocktestade och godkända enligt ISO 7176/19. Tre av hjälpmedlen dömdes ut av Hjälpmedelscentrum i Östergötland och kunden fick nytt hjälpmedel. Orsaken berodde ej på bristfällig säkerhet kopplat till detta projekt utan på grund av hjälpmedlets ålder och slitage. Alla hjälpmedel var på något sett distribuerade av Hjälpmedelcentrum i Östergötland, antingen genom förskrivning eller egenköpt av kund. Totalt besiktigades det hjälpmedel av 24 olika modeller. Tolv olika rullstolsmodeller och lika många modeller av elrullstolar. Viktigt att observera är att det inte är 24 olika märken på hjälpmedlen utan olika modeller av samma märke kan förekomma.
6.1 Transportfästen I figur 2 visas hur många av de besiktigade hjälpmedlen som var utrsutade med transportfästen. 81 av de besiktigade 113 hjälpmedlen hade transportfästen, av dessa hade 70 hjälpmedel transportfästen fram respektive 77 hade transportfästen bak. 58 % av hjälpmedlen var utrustade med transportfästen både fram och bak. Samtliga elrullstolar hade transportfästen medan endast 44 % av rullstolarna hade transportfästen. Av rullstolarna som hade transportfästen hade 33 % på både framtill och baktill. I besiktningsprotokollet noterades vilket skick transportfästena hade. Betyget sattes på en skala mellan 1 och 5 där 1 betydde dåligt skick och 5 mycket bra skick. I figur 3 visas resultatet. Av alla transportfästen som fanns monterade fram var 91,5 % i mycket bra skick. Samma betyg för transportfästen bak var 90 %. Inget transportfäste fick betyg lägre än 3. Tre hjälpmedel fick transportfästen monterade eller utbytta framtill och fem fick transportfästen monterade eller utbytta baktill 6, detta visas i figur 4. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Har transporfästen Figur2. Antal transportfästen. TransporFästen Har inga transporfästen Fram Bak Båda Rullstol 50 32 40 48 38 Elrullstol 31 0 30 29 28 Totalt 81 32 70 77 66 Skick 1 2 3 4 5 Fram 0 0 0 6 64 Bak 0 0 1 6 70 Figur 3. Skick på transportfästen Monterat/bytt Framtill Baktill Båda Inga 3 5 3 108 Figur 4. Antalet transportfästen som är monterade eller bytts ut. 6.2 Leverantörsetikett Av de besiktigade hjälpmedlen hade 65 % två eller fler leverantörsetiketter som visar var föraren ska fästa fordonets fästanordning, 35 % hade inga leverantörsetiketter. Av de hjälpmedel som var utrustade med etiketter hade 81 % leverantörsetiketter både fram och bak. Det var endast tre elrullstolar som inte hade någon etikett, 25 av 28 av elrullstolarna hade etikett både fram och bak. 6 Hjälpmedel som fått transportfästen eller uppmärkning framtill har även fått detta åtgärdat baktill.
Rullstolarna var i lägre omfattning utrustade med etiketter både fram och bak, 76 % Detta visas i figur 5. Skicket på leverantörsetiketterna uppnådde inte samma goda resultat som transportfästena, se figur 6, 68,5 % av etiketterna framtill fick betyg 5 vilket är samma som resultat för etiketterna baktill. Spridningen på betygsskalan var även mer utspritt än för transportfästena. Fler hjälpmedel har även fått etiketter vid besiktningen än transportfästen. 21 hjälpmedel fick nya eller utbytta etiketter framtill och 17 hjälpmedel fick nya eller utbytta etiketter baktill, se figur 7. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Har leverantörsegke h Figur 5. Förekomsten av leverantörsetikett. Skick på leverantörsetikett LeverantörseJkeK Har inga leverantörsegke her Fram Bak Båda Rullstol 46 36 41 40 35 Elrullstol 28 3 26 27 25 Totalt 74 39 67 67 60 Skick 1 2 3 4 5 Fram 3 0 5 13 46 Bak 1 0 4 16 46 Figur 6. Skick på leverantörsetikett. Märkt/bytt Framtill Baktill Båda Inga 21 17 17 92 Figur 7. Antalet hjälpmedel där leverentörsetikett satts på eller bytts ut. 6.3 Nackstöd På vissa modeller av hjälpmedel krävs att det finns nackstöd från leverantören. Av de hjälpmedel som besiktigades krävdes nackstöd på 14 hjälpmedel. Alla de hjälpmedel där det krävdes nackstöd var också utrustade med det, på ytterligare 21 hjälpmedel fanns nackstöd monterat. Viktigt att notera är att frågan om nackstöd tillkom då besiktningarna var påbörjade, därför uppnår inte det totala antalet i figur 8 till 113 som är det totala antalet besiktigade hjälpmedel.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 8. Krav på nackstöd Nackstöd Krav på nackstöd enligt gllverkaren Besikggade hjälpmedel som hade nackstöd Ja 14 35 Nej 72 52 Totalt 86 86 6.4 Kommunetikett Som beskrivits i kap 5, Metod, lät kommunen ta fram kommunetiketter som skulle monteras på de besiktigade hjälpmedlen. I figur 9 visas resultatet av fördelningen av kommunetiketterna. Kommunetiketten som visar att kund, enligt leverantören, kan sitta kvar i hjälpmedlet under färd återfinns på 92 hjälpmedel. På sju av hjälpmedlen sattes kommunetiketten som visar att kunden inte ska sitta kvar i det under färd men att hjälpmedlet på ett säkert sätt kan fästas. Det var 14 hjälpmedel som inte fick någon märkning alls, detta beror på att leverantören av modellen anser att det är säkert att sitta kvar om hjälpmedlet har en viss höjd i ryggstödet. Tyvärr tillverkas denna modell ej med tillräckligt högt ryggstöd. Detta är ett problem som vidare kommer att diskuteras i kap 8. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kunden får siha kvar i hjälpmedlet KommuneJkeK Kunden ska flyha över gll eh säte i fordonet Ingen märkning Antal 92 7 14
7. Slutsatser Projektets tanke var att besiktiga en del av alla hjälpmedel för att sen applicera resultatet på det totala antalet förekommande hjälpmedel inom färdtjänsten i Linköpings kommun. Det innebär de cirka 1000 kunder med hjälpmedel har cirka 1242 hjälpmedel tillsammans. 32 hjälpmedel var inte utrustade med transportfästen, vilket är 28 %. Det innebär att cirka 348 hjälpmedel inte har något transportfäste. En förklaring till att nästan en tredjedel inte är utrustade med transportfästen kan vara att hjälpmedlets ram är tillräckligt hållbar och att fordonets fästen är tänkt att fästas där. Det skulle kunna ses som en rimlig förklaring om alla de hjälpmedel som inte har transportfästen istället har leverantörsetiketter som visar var fordonets fästanordning ska fästas. Det är dock så att resultatet av besiktningen visar att 17 av de besiktigade hjälpmedlen varken hade transportfästen eller leverantörsetiketter. 17 hjälpmedel av urvalet representerar cirka 186 hjälpmedel av det totala antalet. 186 hjälpmedel som alltså inte har något transportfäste eller märke var fordonets fästanordning ska fästas och som kanske därför inte fästs på ett lämpligt sätt och därför kan orsaka stor skada vid incident. Resultatet må vara bättre än vad som kunde väntas men det är ändå 186 hjälpmedel som inte transporteras på ett säkert sätt och det räcker med att en av dessa hjälpmedel är med i en incident för att något allvarligt skulle kunna hända. Skicket på de leverantörsetiketter och transportfästen som redan satt på hjälpmedlen innan besiktningen var bättre än förväntat. Endast en leverantörsetikett fick betyg 1 vilket är det sämsta betyget. I övrigt fick majoriteten av leverantörsetiketterna betyg 5 vilket är högsta betyg. Det lägsta betyget för transportfästenas skick var 3, majoriteten fick betyg 5. Leverantörsetiketten som fick betyg 1 byttes ut i samband med besiktningen. Det förekom inget hjälpmedel som kunden på egen hand införskaffat utan inblandning av Hjälpmedelscentrum i Östergötland. Det kan därför med glädje konstateras att det endast förekom krocktestade stolar i projektet, då Hjälpmedelcentrum i Östergötland kräver att alla deras stolar är krocktestade. Tyvärr det finns en rimlig risk att detta inte går att återspegla på det totala antalet, förmodligen finns det någon eller några hjälpmedel som leverantören inte låtit krocktesta och därför är direkt olämplig att använda som sits eller transportera inne i ett fordon. En icke krocktestad stol är farlig att använda inne i fordon, inte bara för kunden själv utan även för övriga resenärer och förare. Det blev en stor spridning av olika modeller i urvalet vilket bör ses som positivt. Det går dock inte att urskilja att någon modell skulle vara sämre utrustad med transportfästen eller leverantörsetiketter. De hjälpmedel som blivit kompletterade med transportfästen och eller leverantörsetiketter i samband med besiktningen går inte att härleda till någon speciell modell eller märke. På grund av detta finns det i dagsläget ingen möjlighet att veta om en modell alltid/ aldrig är i behov av kompletteringar i framtiden för att på ett säkert sätt kunna transporteras i fordon. Förhoppningen av att kunna skapa ett register över detta är alltså inte möjligt. Under projektets och besiktningens gång har det upptäckts att det förekommer modeller av hjälpmedel som i sig är säkra att transportera i fordon men att de är direkt olämpliga, trots transportfästen och leverantörsetiketter, att använda som säte inne i ett fordon på grund av sitt låga ryggstöd. Under besiktningen framkom 14 stycken av den sortens hjälpmedel. Under besiktningen framkom även det att en del kunder av egen kraft kan flytta över till ett säte i fordonet andra inte kan det. Att det besiktigades 14 hjälpmedel med låg rygg av totalt 113 besiktigade hjälpmedel
innebär troligtvis tyvärr att denna typ av hjälpmedel är relativt vanligt förekommande i färdtjänsten. Att det även förekommer kunder som har en sådan typ av hjälpmedel och inte har möjligheten att flytta över till ett säte torde även det kunna återspeglas. Då transportfästen och uppmärkning på dessa hjälpmedel inte hjälper och för att inte begränsa de kunder som inte kan flytta över till ett säte på egen hand krävs alltså andra åtgärder. Ett sätt att få bukt med säkerhetsproblematiken kring dessa hjälpmedel, för att kunden ska kunna transporteras säkert och för att förarens arbetssituation ska förbättras, krävs förmodligen att kravspecifikationen för hur fordon i den särskilda kollektivtrafiken är utformade förändras. Ett arbete som inte kan ske över en dag eller en vecka utan som det måste arbetas med inför, och kombineras med framtidens upphandlingar av transportörer. Någon lösning finns alltså inte inom Linköpings kommun idag. Det finns dock olika lösningar nationellt, bland annat utfällbara extra ryggstöd som är monterade i fordonet och som används som komplement till hjälpmedlets ryggstöd. Trots att inte projektet kunnat generera något register för hjälpmedel som är/ inte är utrustade med korrekt fästanordning som hoppats på så har projektet ändå ökat förståelsen för hur viktigt det är med säkerheten kring hjälpmedel i fordon, hos såväl personal på Linköpings kommun som kunder. Informationsspridning till kunden genom den personal som handlägger och legitimerar är viktig för kunden ska bli uppmärksam på sin situation och hur denne använder sig av sitt hjälpmedel i ett fordon.
8. Spridning och återföring av resultatet I och med att ansvarsfördelningen gällande hjälpmedel i särskild kollektivtrafik hamnar lite mellan stolarna så hoppas vi som genomfört projektet att projektet och resultatet i sig uppmärksammas hos andra trafikhuvudmän, handläggare och kunder men också att det uppmärksammas bland de som förskriver hjälpmedel idag. Genom att påvisa problematiken hoppas vi att åtgärder vidtas för att alla som berörs ska kunna känna sig säkrare. Kunden med eller i hjälpmedlet, övriga passagerare och föraren som varje dag genomför resor med kunder och hjälpmedel på uppdrag från uppdragsgivaren. Före projektet startades träffades en grupp personer som på ett eller annat sätt arbetar med eller för tillgänglighet, funktionsnedsättningar och hjälpmedel. Denna grupp består av bland annat HSO, företrädare för förskrivarna i Landstinget i Östergötland, Hjälpmedelcentrum i Östergötland, företrädare för transportörerna för färdtjänsten i Linköpings kommun, företrädare för beställningscentralen för färdtjänsten i Linköpings kommun, företrädare från Norrköpings kommun. På mötena diskuterades bland annat problematiken med att transportera hjälpmedel i färdtjänstfordon och idén att genomföra ett projekt föddes här. Genom den breda kompetensen och företrädare från många olika organisationer, alla på något sätt inblandade i det som projektet riktar sig till, har bidragit till en öppen dialog om problematiken. Förhoppningen är att den här gruppen fortsätter att träffas och fortsätter dialogen och att glappen mellan stolarna där ansvaret för kunder med hjälpmedel hamnar minskar. Alla parter kan på sina håll och bland sina kontaktnät sprida kunskapen och belysa problematiken på bredare front. Under projektet har det även informerats om projektet på en träff som Trafikverket RTAF- råd anordnade. Information har även spridits bland kommunens olika förvaltningar och grupper. Ansvariga för projektet fortsätter informationsspridningen genom det dagliga arbetet som genomförs.
9. Kontaktuppgifter Ansvarig för projektet: Charlotta Holmgren T F Gruppchef Färdtjänst Linköpings kommun Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Drottninggatan 45 581 81 Linköping Telefon 013-26 38 25 Charlotta.holmgren@linkoping.se
Bilaga 1. Besiktningsprotokoll Färdtjänstprojektet Utvärderingsprotokoll Individnr: Produktnamn Serviceordernr Rullstol Elrullstol Framkörning Planerat datum Bomkörning Planerat datum Bomkörning Transportfäst./Märkning Finns Transportfästen Skick 1 (dåligt)-5(utmärkt) Monterat/bytt Fram Bak Fram Bak Fram Bak Fram Bak Fram Bak Finns Leverantörs Etikett Skick 1 (dåligt)-5(utmärkt) Märkt / bytt Fram Bak Ja Ja Ja Märkt kommunetikett Med brukare i Hopfälld Allmänkontroll Skick 1-5 Åtgärd Orsak Chassi 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Körhandtag/bygel 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Klädslar 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Rygg 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Sits 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Armstöd 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Sidoskydd 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Benstöd 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Drivhjul 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Drivhjulsfäste 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Bromsar 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Länkhjul/Gafflar 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Tippskydd 1 (dåligt)-5(utmärkt) Åtgärdat Uppkomst i färdtjänst Åtgärder på produkt Ingen åtgärd Produktbyte Onormalt slitage Uppkomst i färdtjänst Orsak: Datum Signatur Efter utfört arbete ska blanketten lämnas till Jakob Övriga kommentarer lämnas på baksidan.
Bilaga 2. Kommunetiketter!!!!!!!!!!Kommunetikett!1!! Kommunetikett!2!