europeiskt och asiatiskt Text & bild Lars Erik Gewalli Armeniens historia är både lång och spännande, men från att en gång ha varit ett betydande rike, har landet sedan kraftigt decimerats i storlek. Men ett eget alfabete och en egen armenisk-ortodox kyrka har troligen bidragit till att armenierna lyckats behålla sin kulturella identitet. Och så har man numera sina egna frimärken! A rmenien ligger det i Europa eller Asien? Det är en fråga många ställer sig. Och det är inte lätt att svara entydigt på det. Bergskedjan Kaukasus bildar gräns mellan Europa och Asien. Geografiskt ligger Armenien söder om Kau kasus högsta toppar alltså i Asien. Men politiskt gör man mycket för att knyta närmare band med Europa. Man deltar i den europeiska schlagerfestiva len, och man spelar om inte en fram - trädande, så dock roll, i de europeiska fotbolls turne - ringarna. 6 NORDISK FILATELI Juni 2010
Alexander Tamanian var arkitekten som utformade Jerevans nuvarande stadsplan på 1920-talet. Här står han staty med Kaskadmonomentet i bakgrunden. Det armeniska folket räk - nar sin historia flera tusen år tillbaka. Landet består idag bara av en liten del av det som en gång hörde till Armenien. Området har i hi - storisk tid faktiskt sträckt sig ända från Medelhavet till Kaspiska havet. Under det senaste årtusendet har Armenien mestadels dock inte haft någon självständighet. Efter det ottomanska rikets slutliga förfall under första världs - kriget, var man under några år självständiga innan den sovjetiska röda armén tog över. Trots alla utländska herrar och sovjetiska försök till likriktning, har man ändå lyckats behålla mycket av sin kulturella egenart. Språk och religion Det armeniska språket har en särställning inom den indoeuropeiska språkfamil - jen. Alfabetet som härstammar från 400-talet, liknar inte något annat. Spåren av detta tidiga skriftspråk finns i en mängd bevarade texter som man är mycket stolt över. Besökande som inte kan språket är inte strandsatta på de flesta skyltar finns text med latinska bokstäver. Även om ryska är det mest utbredda utländska språket förstår många, åtminstone de yngre, också engelska. Det sägs att Armenien var den första stat som antog kristendom som officiell religion år 301. Religionen be - tyder mycket i landet, och de flesta innevånarna är medlemmar i denna armenisk-ortodoxa apostoliska kyrka. Den har sitt säte i den heliga staden Etjmiadzin. Här finns en katedral som härstammar från kyrkans tillblivelse. Det är också platsen för kyrkans främs- NORDISK FILATELI Juni 2010 7
Nationalmuseet på Republiktorget i Jerevan. te patriark som kallas katholikos. Det armeniska köket Det traditionella armeniska kö - ket har ett stort utbud av rikt smaksatta rätter. Färska grön - saker och kött värderas högt och är ett must. Fina midda- Faktabox Antal innevånare: 3,2 miljoner (dessutom finns 6 miljoner armenier utanför landet) Armenier: 91% Huvudstad: Jerevan med 1 miljon innevånare Yta: 30 000 km 2 (som Dalarna) Religion: Kristen (armenisk-ortodox) Gränser: i norr mot Georgien, i öster mot Azerbajdzjan, i söder mot Iran och i väster mot Turkiet. Katedralen i Etjmiadzin. Centrum för den armeniska kyrkan. gar innehåller grillat kött, ky - ufta (en saftig köttbit marinerad i konjak) och ghapama (stuvning av pumpa). Dolmar som vi känner från både det grekiska och turkiska köket är också en armenisk specialitet. Khash äts företrädesvis på vin - tern under speciella ceremonier. Rätten kan bestå av mage, huvud eller fötter från en ko. I Jerevan finner man också en mängd restauranger som till överkomliga priser serverar både dessa lokala specialiteter samt internationella rätter. Armeniens läge på Kauka - susbergens sluttningar innebär goda förhållanden för vinodling. Det finns många lokala viner men den mest kända produkten är nog deras konjak. Det påstås att märket Ararat var en av Winston Churchills favoriter. Politik Armenierna är noga med att framhålla sin självständighet, men beroendet av Ryssland är påtagligt, mycket beroende på konflikterna med grannländer - na. Just nu är folkmordet på armenier under första världs - kri get mycket omtalat i massmedia. Denna händelse är något som mycket har präglat det armeniska folket och dess förhållande till Turkiet. Det nuvarande östra Turkiet var tidigare armeniskt, och när gränserna fastslogs på 1920-talet flydde många armenier utomlands. Den armeniska diasporan är numera ungefär dubbelt så stor som den inhemska befolkningen. Nagorno-Karabach är en en - klav med armenisk befolkning i det muslimska Azerbajdzjan. forts sid 10. 8 NORDISK FILATELI Juni 2010
Armenien Nyligen utgivna frimärken som visar Armeniens varierande kulturella bakgrund: Grågamen (Aegypius monachus) är vanlig överallt i de höga bergen i landet (2007) Trots kalla vintrar finns sydfrukter i landet. Armenisk aprikos (2007) Victor Hambardzumyan (1908 1996) var en armenisk astrofysiker (2008) William Saroyan (1908 1981) var en amerikansk-armenisk dramatiker och författare (2008) Armenien har många duktiga shackspelare. Vid Schackolympianden 2008 erövrade laget guldmedalj (2009) Hoinazan är en armenisk folkdans (2008) Armenien har en lång träsnideri - tradition (2008) Enligt skriftliga källor är Tushpa- Van en flertusenårig stad i bergen. Det var det enda området som organiserade ett lyckosamt försvar under första världskrigets folkmord (2008) Armenien är sedan länge känt för sin tekniska forskning Jerevans Polytekniska Institut 75 år (2008) Enligt legenden drev Davit av Sasum ut araberna ur Armenien på 800-talet (2009) Andranik Ozanian (1865 1927) är en nationalhjälte som kämpade för armenisk självständighet (2008) Den armeniska kristna kyrkan erkändes som stats - religion redan år 301 (2009) NORDISK FILATELI Juni 2010 9
I fjärran skymtar genom diset den för kameran svårfångade glaciär - klädda toppen av Ararat. Det var här som Noaks ark strandade efter syndafloden. Berget ligger numera på turkiskt territorium. Berget kan alltså ses från Armeniens huvud - stad Jerevan. Ararat är inte bara berget där Noaks ark strandade det är också en världs berömd armenisk konjak. Träplattan som korset sitter på sägs härstamma från Noas ark. Den finns i katedralen i Etjmiadzin. I en del områden i Jerevan ser man något som påminner om rysk småstadsbebyggelse. Med stöd av Armenien har enklaven utropat sig som självständigt, vilket naturligvis inte förbättrat relationerna med Azerbajdzjan. Posten idag I min artikel om Kaukasien (i NF oktober 2003) beskrivs lite om frimärksutgivningen under några få stapplande år efter för sta världskriget och den allra första tiden efter självständigheten 1991. Numera har man byggt upp en väl fungerande post förvaltning med tillhörande frimärksutgivning. Sedan 2006 sköts posten i Ar menien av det holländskägda Haypost CJSC. Till sitt förfogande har man 900 postkontor som är spridda över hela landet. Förutom normal postoch paketförmedling fungerar Haypost som bank, där man kan betala räkningar och överföra pengar. Dessutom kan man på de flesta postkontor köpa en del kontorsartiklar, papper och kuvert som kan vara bra att ha. Naturligtivs kan man också inhandla frimärken. Huvudpostkontoret på Re - publiktorget i Jerevan har ett utmärkt urval av de senaste årens frimärken en i övrigt trevlig frimärksutgivning. Vän - lig personal ger sig också tid 10 NORDISK FILATELI Juni 2010
Huvudpostkontoret i den för Jerevan karakteristiska rosa tuffstenen. Försäljning av småprylar försiggår lite överallt. Här får vi en liten hälsning från en armenier. De röd- blåoranga flaggorna på bordet är den armeniska. att genomgå och utvälja det man vill ha vare sig det är minnesblock, enstaka frimärken eller hela kartor. Allt till ett mycket överkomligt pris. Detta är en service som blir allt svårare att få här hemma i Nor - den. En likhet med den svenska posten finns dock hållningen till brevlådor. Inte en enda brev låda finns att skåda i huvudstaden Jerevan. De fanns på sovjettiden men är nu borta, med undantag för några hem - snickrade brevlådor på postkontoren. Helst ser man dock att man personligen lämnar för sändelserna till postpersonalen, som är ivriga att ta emot dem för stämpling. St. Gajanekyrkan i Etjmiadzin, en 600-talskyrka. Brevlåda på postkontoret. NORDISK FILATELI Juni 2010 11