Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Relevanta dokument
Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Skellefteå. Sveriges till ytan största kustkommun. Stad och land. 40 mil havskust. Närhet. Trygghet. Kvalité.

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Protokoll. Klutmarks samfällighetsförening. Mats Marklund Tommi Lundberg. Myckle samfällighetsförening. Myckle byaförening.

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen

Kontrollprojekt 2015

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

3.3 Övergripande rambeskrivning Vattenförsörjningssystem

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

3.4 Rambeskrivning del E1 Uttagsområden och vattenverk

Vattenverk i Askersund kommun

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Schysst vatten i kranen?

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte

Vatten Avlopp Kretslopp

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Skeå kommun, kommunledningskontoret. Medle Hembygdsförening. Klutmarks samfällighetsförening. Myckle samfällighetsförening. Myckle byaförening LRF

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

DRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )

Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar. Verksamhetens namn:

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

Vad är vatten egentligen?

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Dricksvatten & dess sammansättning

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

Provtagning av dricksvatten 2011

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Regler för dricksvatten och vattenverk

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Uthållig drift av Uppsalaåsen vad händer med naturligt organiskt material (NOM)

Datum. Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad):

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Framtida vattenförsörjning Örebro

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

RAPPORT. Utredning av nyttiggörande av länshållningsvatten från File hajdar-täkten. Beteckning: 7P RISE Research Institutes of Sweden AB

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

RAPPORT. Ätran Vattenskydd VIVAB GBG VATTENRESURSER TEKNISK BESKRIVNING AV NEDRE ÄTANS VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER VERSION 1.

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER

Dricksvatten från små vattenverk

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Förslag till yttrande gällande motion om reservvatten till Nora

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Riskbaserat beslutsstöd

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Per Ericsson Görvälnverket

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Efterbehandling & Distribution

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Transkript:

Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1

Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella begränsningar Livsmedelsverkets krav Råvattenkvalitet Etc.. Hydrologi, geologi, hydrogeologi Framtida klimatpåverkan Befintlig vattenförsörjning Brukarna Konsumenten Lagstiftningen Fastigheter/detaljplan Teknik och miljö Politiken 2

Hur får vi ordning på detta!!! Högt i tak respektera och utmana idéer, Ge tid för tanke och fördjupning börja i tid! Jobba i steg från översikt till alltmer detalj, Samverka med många kompetenser, Tänk tillsammans möt varandra i projektet, Förankra arbetet och uppnå konsensus, Dokumentera noggrant och systematiskt, Med ett väl underbyggt beslutsunderlag vågar man ta beslut i komplexa projekt! 3

Nya vattenförsörjning i Skellefteå kommun med omkringliggande samhällen 4

Illustratör: Kjell Magnusson för Skellefteå kommun 5

Problemställningar/risker Organiskt material i älven Krävs förbehandling innan infiltration och/eller avskiljning i efterbehandling? Återinfiltrationen var inte fullt ut testad Är metoden tillräckligt effektiv för avskiljning av Fe/Mn? Inducerad infiltration risk för genombrott? Är två mikrobiologiska barriärer i vattenverket tillfyllest? Oklar reservvattenlösning. 6

Alternativutredning tre alternativ; existerande vattendom, ytvatten eller infiltration Mål och krav Processutveckling och dimensionering Reservvattenutredning Riskanalys Jämförelsematris Tekniska principförslag och kostnadsberäkning 7

Riskanalys Riskinventering Riskvärdering Riskhantering Syftet var att hantera identifiera risker i varje alternativ så att de blev jämförbara. Kvarvarande risker utgjorde därefter indata till jämförelseanalysen 8

Jämförelse -matris 9

Principen för klimatanpassning Studier pekar på att vissa ämnen kommer att försämras med klimatförändringar men vi vet inte vilka och inte hur mycket, Det är svårt att testa ett vatten med en kvalitet som inte finns idag, Det är svårt och dyrt att förbereda sig tekniskt för vad som kan komma att uppstå, Teknik utvecklas hela tiden och är troligen bättre och billigare i framtiden, Strategin har varit att förankra principen (för ev. framtida investeringar) samt planera för att vattenverket kan expanderas med ny teknik. 10

Alternativ Ba - Medelalternativet Bb - Medlealternativet Kommentar Förbehandling/infiltrationsyta Utan förbehandling i Selsforsen med utökade infiltrationsytor Med förbehandling i Selsforsen och med utökade infiltrationsytor Råvatten Skellefteå älv Skellefteå älv Reservvatten (Medeldygnsförbrukning) Slindåsen 2-7 veckor Slindåsen 2-7 veckor Nödvattentäkt (100 l/p,d) Slindåsen 2-5,5 månader Slindåsen 2-5,5 månader JMF -Parameter 2j Översvämning/Dammbrott Översvämning i Medle och Klutmark: Har tre mikrobiologiska barriärer och Slindåsen som reservvattentäkt Översvämning i Medle och Klutmark: Har tre mikrobiologiska barriärer och Slindåsen som reservvattentäkt 3 Klimatrobusthet Klarar att avskilja höga halter av järn och 3a mangan från åsen i framtiden (2 mg/l respektive 0,5 mg/l) 3b 3c 3d 3e 3f Klarar att avskilja något högre halter COD i råvattnet i framtiden (7 mg/l) till < 2 mg/l (klimatförändringar) - Inom 50 år Klarar att avskilja höga halter COD i råvattnet i framtiden (>10 mg/l) till <2 mg/l (klimatförändringar) - Inom 50 år Alternativens känslighet för att inte klara en dricksvattentemperatur under 20 C vid en ökning av temperaturen (klimatförändringar) Klarar av högre halter av mikrobiologisk påverkan (tex 400 E.coli) Klarar att avskilja en högre halt av kemikalier/pesticider i Skellefteå älv (kring existerande gränsvärden) - klimatförändringar som lakar ur tex jordbruksområden/förorenad mark Järn och mangan avskiljs effektivt i efterbehandling Infiltrationen (utökade ytor) i Selsforsen bedöms kunna hantera denna höjning. Efterbehandlingen kan byggas ut för avskiljning av COD för Medle och Klutmark. Infiltrationen (utökade ytor) i Selsforsen bedöms kunna hantera denna höjning till viss del. Efterbehandlingen kan byggas ut för avskiljning av COD för Medle och Klutmark. Konstgjord infiltration kommer att ha en kraftigt temperatursänkande effekt. Lösningen utgår från lägre uttag i Medle och Klutmark, samt att brunnar placeras minst 200 m från strandkant. Vidare har efterbehandlingen UV och klorering som säkrar dess effektivitet. Konstgjord infiltration bedöms ha en avskiljande påverkan motsvarande aktivt kol. Alternativet inkluderar också möjligheten att komplettera med aktivt kol som filtermedium i efterbehandling. Järn och mangan avskiljs effektivt i efterbehandling Infiltrationen (utökade ytor) och förbehandling i Selsforsen samt möjlighet till att efterbehandlingen kan byggas ut för tillfredsställande avskiljning av COD klarar denna belastning Infiltrationen (utökade ytor) och förbehandling i Selsforsen ger god avskiljning samt det finns möjlighet till att komplettera processen i efterbehandlingen för att avskilja COD Konstgjord infiltration kommer att ha en kraftigt temperatursänkande effekt. Lösningen utgår från lägre uttag i Medle och Klutmark, samt att brunnar placeras minst 200 m från strandkant. Vidare har efterbehandlingen UV och klorering som säkrar dess effektivitet. Konstgjord infiltration bedöms ha en avskiljande påverkan motsvarande aktivt kol. Alternativet inkluderar också möjligheten att komplettera med aktivt kol som filtermedium i efterbehandling. Detta scenario bedöms som sannolikt men inte säkert i framtiden. Om det sker är det svårt att bedöma när det sker. Detta scenario bedöms som sannolikt men inte säkert i framtiden. Om det sker är det svårt att bedöma när det sker. Detta scenario bedöms som mindre troligt under den 50-års period som avses men om det sker kommer det att belasta de föreslagna processlösningarna på ett sådant sätt att det finns risk för påverkan på utgående kvalitet. För bägge alternativen finns dock möjlighet till att bygga ut processen med förstärkande teknik (tex kemisk fällning i Medlealternativet och Membraner i Kvistforsenalternativet). Sannolikheten för att detta sker är ganska hög med tanke på klimatmodellering som skett runt om i världen. För att ett vattenverket i Kvistforsenalternativet ska klara detta krav måste sannolikt värmeväxlare för kylning installeras under sommarhalvåret (ingår ej i förslaget)! EWS och stängningsrutin med avseende på mikrobiologisk barriär bedöms inte lika nödvändig för konstgjord infiltration, däremot för kemisk förorening som tex (olja). Dock är det rekommenderat för ett ytvattenverk för att minska belastningen på driften vid en mikrobiologisk incident. Frågeställning avser förmågan att avskilja och tar inte hänsyn till eventuell miljöpåverkan, tex att en kemikalie uppehåller sig i grundvattnet. Miljö hanteras längre ner i denna JMF-analys. Värderingen är att både Medlealternativet och Kvistforsenalternativet har goda förutsättningar att lösa problemet genom kombination av infiltration, aktivt kol och ozon. Dock kräver det försök i det fall detta scenario uppstår som styr lösningen till bästa lösningen. Installation av ozon är ej inkluderat i alternativen men kan relativt lätt installeras. 11

Klimatanpassning Översvämningar och reservvatten Uttagsområdena nära älven vallas in, Vattenverket är lokaliserat långt från älven, Selsforsens bassängsinfiltration är lokaliserad långt från älven, Reservvatten: De tre uttagsområdena är rimligt skilda åt och kan betraktas som reservområden för varandra i det fall grundvattnet påverkas i något område Alla uttagsområden är förvisso försörjda av samma råvatten från Skellefte älv men en eventuell förorening uppströms bedöms passera rimligt fort (dagar) varmed magasinskapaciteten i Slindåsen samt ett reducerat uttag i den inducerade infiltrationen klarar försörjningen under denna tid. 12

Hur får vi ordning på detta!!! Högt i tak respektera och utmana idéer, Ge tid för tanke och fördjupning börja i tid! Jobba i steg från översikt till alltmer detalj, Samverka med många kompetenser, Tänk tillsammans möt varandra i projektet, Förankra arbetet och uppnå konsensus, Dokumentera noggrant och systematiskt, Med ett väl underbyggt beslutsunderlag vågar man ta beslut i komplexa projekt! 13

Tack för intresset! Email: mans.lundh@ramboll.se Telefon: 0702-776446 Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 14