Belysning. Göteborgsregionens infarter

Relevanta dokument
Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

Umeåprojektet Västra Länken Väg E12, delen Röbäck Klockarbäcken, östlig dragning

Belysningsprogram. Augusti 2011

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar

Bullerskydd. Göteborgsregionens infarter


Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

VÄGBELYSNING AB VARMFÖRZINKNING SYSTEM ESV. Z 0611 Condesign Infocom AB

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

effektivitet, komfort och enkelhet

Trafiksäkerhet och estetik i tätortsnära områden

7 Utformning av belysningsanläggning

Vattenresistant och robust

S ä k e r h e t. D e s i g n. Trafiksäkerhet och estetik i tätortsnära områden

Fullt sortiment, enhetlig stil. Öga för detaljer

Ianspråkstagande av kommunaltekniks ofördelade investeringsmedel för upprustning i centrum i samband med ny cykelparkering KS-2011/303

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Behaglig belysning i minimalistisk design

Flare. Effektivitet och komfort med LED

Översyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?

Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken.

Belysningsplan för offentlig belysning

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion

Belysningsplan för offentlig belysning

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER

U7/R7 Avancerad belysning i unik design

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning

Rebel 91 Teknisk beskrivning för anordnande av vägbelysning. Sveriges kommuner och landsting (f.d Kommunförbundet) och Trafikverket.

Softlight. Behagligt ljus, ljusa utrymmen

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

RIKTLINJER FÖR BELYSNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner

En säkrare framtid. Att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning. Information från

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING. PM Elteknik 0E (11) R. SVENSSON Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer. Trafikplats Bergshamra

Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp

Undervattensbelysning behövs det?

RIKTLINJER FÖR PARK- OCH GATUBELYSNING I BJUVS KOMMUN

VÄGARKITEKTUR. Belysningsstolpar med kort rak arm.

SER DU FLICKAN I TID? RÄTT LJUS RÄDDAR BÅDE LIV OCH MILJÖN!

RAPPORT LJUSMÄTNING UTFÖRANDE OCH KONTROLL AV BELYSNINGSSTYRKA, LJUSSTYRKA, LUMINANS OCH FÄRGÅTERGIVNING. Göteborg Totalt antal blad 15

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län

Energieffektiv belysning

Trivsam med låg energiförbrukning

LED-belysning för stora utrymmen

Teknisk handbok. Belysning. Projekteringsanvisningar

Belysningsplanering. SS-EN Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Välkomnande. Miljövänligt. Ekonomiskt.

Belysningsinriktning stadsnära trafikleder. Med exempel E22 genom Kalmar

VÄGBELYSNING I SVERIGE AB HÖGMASTER

ljuskomfort för park och stad Fagerhults stolparmaturer med LED

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

LED Framtidens belysning

Väg 80/56 Valbo Handelsområde

Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång

Arbetsplatsbelysning

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ett lysande räcke för gång- och cykelvägar GÅNG- OCH CYKELRÄCKET

PRESTOLIGHT PRO. Presto Brandsäkerhet AB, Box 315, Värmbolsvägen 2, Katrineholm Växel:

Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR BELYSNING I HUDDINGES OFFENTLIGA MILJÖER Huddinge kommun, 2015

Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg

Regler för trafikbelysning i Avesta kommun

E4 förbifart Stockholm

LUMA. För en säkrare väg

Rör det rörräcke rör det Birstaverken rörräcket

SKYLTMANUAL. Riktlinjer för hänvisnings- och företagsskyltning i Albyberg Företagspark.

Lys upp vägen mot framgång!

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

/ NYX. Design: Vilhelm Lauritzen Architects

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

Adelie. Stilren parkarmatur för indirekt belysning med LED

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

U2 Diffusorarmaturer

10 Gaturummets innehåll

Kulturbelysning GÅRD OCH HUS tig valité är vik är k N

206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266)

Kontakt , ,

Orus. Avancerad gatubelysning med innovativ Flat Beam -teknik för låga montagehöjder

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Transkript:

Belysning Göteborgsregionens infarter

Introduktion Sveriges riksdag har givit Vägverket i uppgift att utarbeta en plan för att förbättra den estetiska kvaliteten i vägmiljön. Utöver detta finns det i lagstiftningen från 1999 inskrivet ett mål att vägar, konstbyggnader och vägutrustning skall vara estetisk tilltalande. Vägverket har därför initierat ett antal olika kvalitets- och estetikhöjande program som beskriver den befintliga miljön. Dagens vägutrustningar är ofta bristfälliga i sitt formspråk och med dålig anpassning till den omgivande miljön. Vägverket vill att vägmiljön och alla därtill hörande detaljer skall upplevas som en harmonisk enhet och utvecklingen i denna riktning skall inledas i storstadsområdena. Rajna Popovic, Belysningsprojektör, Vägverket Konsult. Jan Rosenqvist, Belysning specialistavdelningen och Hans Utstrand, Arkitekt SAR. Vägverket Region Väst. Fotografer: Nils-Olof Sjöden Jonas Söderström, Arcitec Henrik Undeland, Ramböll. Visualiseringar: Arcitec. 1

Stora infarter Motorvägens möte med staden är av stor stadsbyggnadsmässig betydelse. Stadens kontur och karaktär annonserar sig för genomfartstrafiken som samtidigt skall kunna passera med så små störningar som möjligt. Infarter bör skyltas och utformas så funktionellt och estetiskt som möjligt. Trafikbullret utgör ett stort miljöproblem som medför krav på nya typer av mer stadsbyggnads- och landskapsanpassade bullerskydd. 2

Råd för projektering av trafikbelysning på infartsleder i Göteborg Grundbegrepp Infartslederna till Göteborg skall belysas. Motivet till trafikbelysningen är trafiksäkerhet, framkomlighet och estetik, komfort och trivsel. Belysningens skall i samverkan med övrig vägutrustning bidra till att trafikanten får en positiv miljöupplevelse. Under mörker ökar svårigheterna för trafikanten att korrekt uppfatta komplicerade trafikmiljöer. Trafikantens förmåga att uppfatta detaljer, färgkontraster och rörelser försämras. Trafikanten behöver längre tid för att fatta beslut om nödvändig åtgärd för säker färd. Sammanfattningsvis ökar olycksriskerna. En bra belysning bidrar till att olycksriskerna närmar sig de som råder vid dagsljus. I komplicerade trafikmiljöer innebär körfältsbyte, vägval samt att uppmärksamma stillastående fordonsköer, en anspänning för föraren. Belysningen bidrar till en behagligare färd. För att uppnå en god orienterbarhet i vägtrafiksystemet måste vägvisningen utformas med stor omsorg. Många trafikplatser finns med korta avstånd mellan avfarterna. Trafikanten måste göra sitt vägval under mycket kort tid. För att underlätta valet skall vägvisning på portal vara belyst. Historik för vägbelysning på Göteborgs infartsleder Större trafikleder i Göteborg har sedan 1960-talet belysts med lågtrycksnatrium. Armaturerna är upphängda i ett bärlinesystem monterat i mycket kraftiga spännmaster. Armaturerna hänger rakt över körbanorna och ger höga luminansnivåer, men tyvärr är ljuset ofta bländande. Lågtrycksnatriumarmaturerna ger mycket ljus till låg kostnad. Lågtrycksnatriumljuskällor ger monokromt gult ljus och inga färger går att uppfatta. På plussidan erhålles god kontrast, och föremål på körbanan är lätta att uppfatta. Spännstolparna som bär upp bärlinesystemet är helt oeftergivliga och varje påkörning av dessa ger ofta mycket allvarliga skador för förare och passagerare. Luminansen på 60-talsbelysningen var ofta hög, 4 5 cd/m 2 var inte ovanligt. Trots att ljuskällan (1,5 m långa lysrör) var utbredd bländade dessa när de hängde mitt över körbanan på låg höjd. Drift och underhåll Vid val av fundament, stolpar och armaturer skall underhållskostnader beaktas. En vald belysningsstolpe bör ha en beräknad livslängd på 50 år. Vid val av stolpe skall erfarenheter från Korrosionsinstitutet i Stockholm beaktas. Ljuskällor bör normalt väljas med beräknade brinntider på minimum 16 000 timmar eller 4 år och med bibehållningsfaktor 80 % (service life). Produktutveckling I produktutvecklingen finns i dag möjligheter att välja bland nya ljuskällor typ lysdioder (service life 50 000 h) och metallhalogenlampor, CDM (medellivslängd 12 000 h). Båda ljuskällorna har god färgåtergivning. Lysdioder lämpade för trafikbelysning är ännu mycket ovanliga och någon praktisk erfarenhet av service life finns ännu inte. På högtrafikerade motorvägar där normalt trafikbelysning krävs finns möjligheter att sätta upp vägledande belysning (obs ingen trafikbelysning) baserade på lysdioder. Ur energisynpunkt är dessa lysdioder mycket energieffektivare. 150W Högtrycksnatrium ersätts med 4 5 st lysdioder med en sammanlagd effektförbrukning på 2 3W. På större brokonstruktioner finns krav att ersätta stolpbelysning med lågt sittande belysning. Kravet på godkänd trafikbelysning skall i dessa fall följa VGUnormerna. Vid provbelysning under sensommaren 2004 uppnåddes goda resultat både med armaturer utrustade med metallhalogenlampor och med lysdioder. Kostnadsmässigt är denna typ av belysning dyrare både vid investering och därefter också under drift och underhåll, än en konventionell stolpbelysning. 3

4

5

Högmastbelysning Högmasten ger ett mycket behagligt ljus trots att luminiansen är låg. Dessutom får trafikanten en god insikt i hur trafikplatsen fungerar. Antalet stolpar reduceras mycket kraftigt vilket ger mindre visuellt buller. Funktion och användningsområden Högmasten är en infrabelysning som formmässigt är besläktad med portalerna. Design och konstruktion Högmasten är av betong eller koniska stålrör. Högmasten varierar i höjd mellan 15 35 meter. 6

E6, Ringömotet E6, Ringömotet E6, Ringömotet 7 Åbromotet

8

Produktutveckling Belysningsfamiljen har utarbetats av arkitekter, designers och konstruktörer i nära samarbete med Vägverket. Syftet har varit att arbeta fram en belysning som kan användas vid samtliga infarter till Göteborg. Bilder 1. Svinesund, lysdioder på brons ytterräcke utefter hela brons längd. 2. Vägportalsbelysning med ljusa tak och väggar (provbelysning). 3. Alternativ till vägbelysning Med lysdioder kan god optisk ledning erhållas. 4. Partille, vägportalsbelysning med ljusa tak och väggar 1 2 3 4

Visuell ledning på väg där det inte är aktuellt med vägbelysning Lysdiodstolpe för säkrare vägmiljö Stolpen erhålles som standard i natureloxerad aluminium men kan även fås i lackerat utförande. Fundament för vanlig 108 mm rörstolpe används. Lysdiodstolpen har 4 stycken ljusstarka lysdioder samt en bakgrund av högreflekterande folie, monterat bakom en 20 mm tjock plexiglasskiva. Användningsområden: Fördelar med lysdioder Lysdiodpollare för vajer Stolpen erhålles som standard i natureloxerad aluminium, men kan även fås i lackerat utförande. Stolpen är utformad för att sitta utanpå vajerstolpe och justeras med två skruvar. Lysdiodtoppen har 4 stycken ljusstarka LED lampor samt en bakgrund av högreflekterande folie, allt detta är monterat bakom en 20 mm tjock plexiglaskiva. Pollaren finns i två utföranden, enkel och dubbelsidig. Användningsområden: Fördelar med lysdioder: 10

11

Modern infartsbelysning i Göteborg Modern infartsbelysning bygger på fyra grundelement: 1. Ingen skall kunna skadas på konstruktioner för trafikbelysningen. 2. Belysningen får ej blända samtidigt som den skall ge god visuell ledning. 3. Belysningen skall ha en god färgåtergivning samt ha låg energiförbrukning. Ljuskällorna skall om möjligt ej innehålla tungmetaller (vanligtvis kvicksilver). 4. Belysningsanläggningen skall bidra till en god arkitektur med en sammanhållande utrustningsfilosofi. Bygganvisningar för modern infartsbelysning 1. Belysningsstolpar och belysningscentraler skall antingen vara konstruerade så att de är eftergivliga och uppfångande, skyddade av räcke, eller placerade så att de ej kan bli påkörda. 2. Armaturerna skall förses med planglas för att minimera bländning. Bländningen minskar också med ökad höjd. Med visuell ledning menas normalt att man får en uppfattning av vägens sträckning genom att man ser en räcka med lyktor. Visuell ledning kan också betyda att man får en uppfattning om hur vägsystemet fungerar genom att man får en överblick över t.ex trafikplatsen. Högmastbelysning ger ett mycket behagligt ljus trots att luminansen är låg, dessutom får trafikanten en god insikt i hur trafikplatsen fungerar. 3. Ljuskällan skall ha god färgåtergivning och låg energiförbrukning. HNa är en ljuskälla som är ekonomisk både avseende energiförbrukning och beträffande ljuskällans livslängd. Önskas mycket god färgåtergivning bör en ljuskälla av typ metallhalogen väljas. Lysrör är också en ljuskälla med god färgåtergivning och god ekonomi, som företrädesvis skall användas i tunnlar. HNa ljuskällor finns i dag kvicksilverfria. Övriga ljuskällor innehåller kvicksilver, och måste omhändertas av kommunens miljöorganisation. 4. Fundament, stolpar och armaturer skall diskret inarbetas i vägmiljön. Utrustningen skall ge ett lågt visuellt buller. Stolparna skall ha korta armar. Avstånden mellan stolparna skall vara så långt som möjligt (med 12m höga stolpar finns möjlighet att ha stolpavstånd på mellan 50m och 60m). 5. På större brokonstruktioner kan den estetiska formen förbättras genom att konventionell stolpbelysning ersättes med lågt sittande belysning. Fullgod belysning kan uppnås med bredstrålande strålkastare monterade integrerade i vägräcket. På infartsleder med lugn trafikmiljö finns också möjligheter att montera lysdioder i mittskiljeremsan som optisk ledning. En optisk vägledande belysning av den typen har låg investeringskostnad och synnerligen låg driftkostnad. Dimensionering av infartsbelysning Luminans Vid mycket hög trafikbelastning och besvärlig trafikmiljö har upp till 2,5 cd/m 2 använts ( E6 vid Gårda). Vid normal trafikmiljö på infartslederna har luminansmiljön varierat mellan 0,5 1,5 cd/m 2. Belysningens Luminans och Luminansjämnhet Se VGU, Vägar och gators utformning, delen väg och gatubelysning. www.vv.se/vgu Belysningsstolpar Belysningsstolpar mittplaceras på betongräcke eller mellan mitträcken och bör ha ljuspunktshöjd 12m ( vid normal 4-fälts sektion). Armlängd väljes så kort som möjligt. Armlängden måste väljas så att vi följer kraven på luminansjämnhet samt att ett acceptabelt stolpavstånd uppnås (ca 50m). I av- och påfarter kompletteras mittbelysningen med sidoplacerade stolpar med ljuspunktshöjd 10m. Belysningsstolpe skall vara av typ ESV med specialarm. Armaturer Armaturer skall vara av typ Stora Viktor utrustade med 150 250W HNa. Om högmaster används eller i andra specialfall skall strålkastareversionen användas. I tunnlar skall speciell tunnelarmatur användas. I infartszonerna skall tunnelarmaturerna om möjligt läggas i tvärgående band. I tunnlarnas inre zon skall lysrörsarmaturer användas. 12

Uddevallabron Pylonerna illumineras på insidan med en mjukt verkande effektbelysning. Trafikbelysningen sitter som ett band längs hela bron i mittbarriären. 13

14

Tjörnbroarna Pylonerna illumineras med en mjukt verkande effektbelysning. Ett band av diodbelysning längs broarnas ytterräcken fungerar som effekt- och trafikbelysning. Bilder 1. Vy från Stenungsön. 2-3. Detaljer effektbelysning av insida pylonerna. 1 15

2 3 16

Nya Svinesundsbron Trafikbelysningen är arrangerad som en ramp av ledljus på brons mitträcke utefter hela brons längd, i kombination med släpljus på brobanan. Bågen illumineras med en mjukt verkande effektbelysning. 17

18

Götatunneln Ljussättningen i tunneln har rätt ljusnivå. Tunnelns armaturer är monterade i taket, på jämna avstånd. Detta ger ett varierat ljus, och att det växlar mellan ljusare och mörkare med täta intervall skapar en behaglig rytm vid färd genom tunneln. Det blå ljuset i taket som markering av lågpunkten ger en bra signal om att man kommit halvvägs. Det gör att tunneln upplevs som kort och ger en spännande upplevelse. 19

20

Örekilsbron Belysning av farbanans stålkonstruktion med blå lysdioder fastsatta på skaft vid varje pelarpar. Bågens undersida illumineras med en mjukt verkande effektbelysning. 21

22

Vägverket Region Väst 405 33 Göteborg. www.vv.se vagverket.got@vv.se Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 031-63 52 70. VÄGVERKET. BEST.NR 89089. UTGÅVA: 5. NOVEMBER 2007. PRODUKTION: ARCITEC AB. TRYCK: BILLES AB. 23