ARKEOBOTANISK RAPPORT Analys av jordprover från Bunkeflostrand 15:1, MK 352

ARKEOBOTANISK RAPPORT Analys av jordprover från Bunkeflostrand 15:1, MK 352 Stefan Gustafsson 2007

Inledning Den arkeobotaniska analysen omfattar jordprov från palissadanläggningen inom Bunkeflostrand 15:1, MK 352, Malmö stad. Alla jordprover för växtmakrofossilanalys har floterats av personal från Malmö Kulturmiljö medan brunnsproverna har preparerats av Stefan Gustafsson. Alla analyser som redovisas i denna rapport har utförts av Stefan Gustafsson. Analyserna har gjorts innan 14 C- resultaten från slutundersökningen fanns tillgängliga. Material I anläggningarna fanns förkolnade växtrester i form av säd, nötter, frö, rötter och kol samt små fragment av bränd lera och benbitar. I brunnarna fanns enstaka subfossila växtrester och en liten andel pollen (bilaga 1). Metod Det finns en rad publikationer som berör arkeobotaniken som metod (Hillman 1984; Van Zeist m.fl 1991; Engelmark 1985, 1992; Engelmark & Viklund 1990; Gustafsson 1998, 2000a; Viklund 1998 m.fl.). I dessa beskrivs metod och material samt dess möjligheter och begränsningar och jag hänvisar till dess för djupare studier. I centrum står relationen mellan människan och växtriket och hur olika typer, kategorier sammansättningar av växter ska tolkas. Pollenproverna bestod av enstaka jordprov och ingen samplad profil. Det går därmed inte göra en traditionell pollenanalys i syfte att studera förändringar i floran över tid. Syftet har i det här fallet varit att få en inblick i vegetationen i anslutning till palissaden. Pollenkornen har troligen avsatts under brunnens användningstid och förts dit med vind, ytvattenavrinning etc (Engelmark 1995). Målsättning De arkeobotaniska analyserna omfattar flera av de frågor som ställs i det vetenskapliga programmet och projektprogrammet för Citytunnelprojektet (Rudebeck m.fl 2001; Lindhé, Sarnäs & Steineke 2001). Ett mål har varit att undersöka kontinuitet och diskontinuitet och ta fram daterbart material. Vidare har platsens funktion varit en viktig fråga. Hur förhåller sig äldre, samtida och yngre anläggningar palissaden? Kan man se om det skett olika aktiviteter inom eller utom palissaden och finns det tecken på rituella aktiviteter? Jordbruket i Skåne under mellanneolitikum är dåligt känt beroende på avsaknaden av källmaterial. I detta hänseende är alla fynd viktiga och inte minst dateringar av olika sädesslag. Resultat Växtmakrofossil Majoriteten av de analyserade proverna innehöll som förväntat enbart träkol. I relativt många anläggningar fanns även små fragment av bränd lera och små benfragment. Några anläggningar innehöll kulturväxter men den vanligaste växtfyndet var förkolnade skalfragment av hasselnöt. Artsammansättningen bland odlade växter framgår av figur 1 och 2. I figur 1 är inte innehållet i anläggning 199999 medräknat vilket det är i figur 2. Detta beror på att det enskilt största växtfyndet finns i detta prov. Provet är lite speciellt eftersom det består av ett helt lager som floterats i sin helhet. Antalet kärnor och andra fynd har omräknats i fynd per liter för att kunna vara jämförbart med innehållet i andra prov. I figur 3 redovisas innehållet i anläggning 199999. Obestämt vete Emmer/ spelt Skalkorn Naket korn Obestämt korn Fig. 1. Fördelningen av odlade växter i de analyserade anläggningarna (A199999 ej medräknat). Obestämt vete Emmer / spelt Böna/ärta Böna/ är ta c Skalkor n Obestämt korn Naket kor n Fig. 2. Fördelningen av odlade växter i de analyserade anläggningarna (inklusive A199999).

Obestämt kor n Naket korn Fig. 3. Fördelningen av odlade växter i A199999. Naket korn och emmer-/speltvete verkar vara huvudgrödor. I anläggning 199999 (FU A1830) dominera däremot naket korn. I ett av proverna fanns ett par kärnor av skalkorn som kan tyda på att denna gröda odlades i blygsam omfattning eller att det förekom som ett omedvetet inslag i det nakna kornet. Sannolikt förekom viss variation i odlingen men det är inte helt klart vad skillnaderna i den här analysen speglar. Vid husanalyser finns det en klar koppling mellan anläggningen och fyndet. Växtresterna i husen har förkolnats och deponerats i samband med matberedning eller vådeld. Odling, bostad och matberedning utgör delar av en kedja som ingår i ett livsmönster. När samma fynd förekommer i en annan kontext kan kopplingen mellan anläggning och fynd vara svårare att klarlägga. De arkeobotaniska fynden bör vara rester efter matberedning som sannolikt skett inne i eller i anslutning till palissaden. De arkeobotaniska fynden får ses som hushållsavfall men för den skull behöver inte måltiderna de härrör från vara av likartad karaktär. Förutom säd har även hasselnötter samlats in och konsumerats i tämligen stor omfattning. Detta är också ett vanligt fynd i stenålderssammanhang även om de används under hela förhistorien. Ett fynd av havtorn visar att även andra vilda resurser utnyttjades. Bären är rika på c-vitamin och kan ätas, främst en bit in på vinterhalvåret när den beska och kärva smaken klingat av. Kvistar och blad har historiskt använts till att göra en mörkbrun och rödbrun färg medan bären gett en gul nyans. Ogräsen var få vilket också är ett förväntat resultat. Att ogräsen inte återfinns tillsammans med grödorna under stenålder har inte så mycket med gödslingsgrad eller jordbearbetning att göra utan beror troligen på skördemetoden (Engelmark 1989, 1992, 1993; Gustafsson 1995; Hillman 1981 & 1984). Tre ogräs förekommer i analysmaterialet, måra, vicker och svinmålla. Att enstaka ogräsfrö följer med även vid repning är inte så konstigt. Det kan vara svårt att rensa säden helt fri från föroreningar i vissa fall kanske det inte heller var önskvärt. I anläggning 10385 finns 5 förkolnade frö av svinmålla med några fragment som eventuellt kan vara rester av sädeskorn. Möjligen skulle detta fynd kunna tyda på en yngre datering eftersom svinmålla är en vanligt förekommande art i yngre bronsåldersmaterial och yngre. Man kan också tänka sig att svinmålla växte inom palissaden på en plats som på ett eller annat vis blivit näringsrik och att fröna förkolnades av en slump. Skulle fragmenten utgöra rester av sädeskorn styrker det ett antagande om en yngre datering. En annan fyndgrupp är rotknölar av knylhavre och svalört. Knylhavre förekommer dels tillsammans med säd och ogräs i hushållskontext och dels i sakrala sammanhang som gravar och anläggningar med rituell prägel (Engelmark 1984; Gustafsson 1995b, Gustafsson 2000b; Viklund 1997, 1998). Även roten av svalört förekommer i materialet men när det gäller denna art så finns inte lika mycket kunskap kring dess användning. I den här undersökningen finns knylhavren i två olika sammanhang, dels utan inblandning av säd och dels som singelfynd. Svalörten förekommer även den i två skilda sammanhang, dels tillsammans med ärta och måra och dels som singelfynd. Det vore önskvärt att andra fyndgrupper undersöktes från dessa anläggningar. Kanske finns det mer information om anläggningarnas karaktär som möjliggör en diskussion om dess funktion. Vi får heller inte utesluta möjligheten av slumpvis deponering. En möjlighet skulle kunna vara att den förkolnats omedvetet i samband med någon eldaktivitet. Om detta har skett så har det troligen skett utanför själva palissaden eftersom svalörten trivs på fuktig till våt mullrik jord, gärna i lundar och liknande. En sådan miljö fanns troligen inte inne i palissaden men väl i dess närhet. Fig. 4. Förkolnad växtmakrofossil från anl. 113010, svalörtsroten syns uppe till höger i bild.

Övriga makrofossil I vissa prover hittades en form av lera som är svårdefinierad. Den finns som tunna skikt och något större klumpar. På de tunnare skikten finns kvist-/gräsliknande avtryck på ena sidan medan andra sidan varierar från en rabbad till slät struktur. Fig. 5. Lermineral, tunna lerskikt med växtliknande struktur på ena sidan och rabbad och eller slät struktur på andra sidan. Fig. 6. Samma typ av lera som bilden ovan men tjockare och med växtliknande struktur på ena sidan och slätare struktur på andra sidan. De här lite tjockare bitarna liknar i många fall traditionell lerklining. De tunnare skikten har beskrivits som lermineral av Roger Engelmark. Leran i de tjockare bitarna liknar den i de tunnare men är i övrigt mer lik traditionell lerklining. Åtminstone de tjockare bitarna verkar ha ingått i någon konstruktion. Pollenanalys Tre olika anläggningar analyserades på pollen. Analysen är i sig inte lik en traditionell pollenanalys eftersom endast ett prov ur varje anläggning analyserades och inte en vertikal eller horisontal serie. Detta gör att man inte kan spåra förändringar i vegetationen över tid utan får en inblick ett kortare tidsavsnitt. Det är också svårt att avgöra om det går att jämföra de båda proverna med varandra eftersom vi inte vet om de är samtida. Skillnaderna mellan de olika proverna kan dock förklaras utifrån var i terrängen de ligger eller en eventuell åldersskillnad. Ett problem med pollenanalysen var att antalet pollen i proverna var litet. Den statistiska beräkningen av andelen av varje art blir därmed vansklig. Vad som styrker analysen är den relativa likheten mellan de olika anläggningarna. Pollendiagrammen nedan har delats in i olika grupper för att göra resultaten mer överskådliga. Först presenteras trädpollen, sedan trädpollen respektiver övriga pollen och i de sista diagrammen visas resultaten mellan olika växtgrupper. Med växtgrupper menas här växter som har likartade ekologiska krav. Figur 7 till 9 redovisar fördelningen mellan olika trädslag. Antalet trädpollen var litet och sammanställningen måste ses källkritiskt. Dessa trädslag fanns i omgivningarna men det går inte säga något om dess inbördes förhållande. Många av trädslagen återfinns också i den vedartsanalys av prover tagna ur fyllningen från stolphålen i palissaden i Hyllie (Brink & Hydén 2006). En del pollen kan ha kommit via olika aktiviteter inne i palissaden och andra via vatten, vind och djur etc. Det går inte dra några slutsatser kring hur nära skogen fanns eller hur den kunde te sig ut. Vi får nöja oss med att konstatera att det fanns något av en ekblandskog som nyttjades bland annat till att ta konstruktionsvirke ur och samla in föda som till exempel hasselnötter. Gör vi en jämförelse mellan trädpollen (AP) och övriga pollenslag (NAP) finner vi att den senare dominerar kraftigt i samtliga anläggningar (fig.10 12). Inte heller i detta fall kan man dra allt för långtgående slutsatser eftersom antalet pollen är litet. Men det kan också vara så att resultatet speglar en palissadens trädlösa inre och att själva hägnaden begränsade tillförseln av trädpollen.

Palissaden som ett hinder för trädpollen ska inte överskattas men kan ha haft en mindre påverkan i detta fall. Brunnarna kan spegla en extrem närmiljö som i första hand ska knytas till dess närmiljö som i detta fall kan spegla hur det såg ut inne i palissaden. Hagtor n m.f l Ek AP Hassel Tall Ask Björ k Alm Al Nap Fig. 7. Fördelningen av trädpollen i anläggning 125702. Fig. 10. Fördelningen av trädpollen (AP) och övriga pollenslag (NAP) i anläggning 125702. Hassel Hagtor n m.f l Ek AP Tall Björ k Ask Alm Al Nap Fig. 8. Fördelningen av trädpollen i anläggning 119384. Fig. 11. Fördelningen av trädpollen (AP) och övriga pollenslag (NAP) i anläggning 119384. Hassel Hagtor n m.f l Ek AP Tall Ask Björ k Alm Al Nap Fig. 9. Fördelningen av trädpollen i anläggning 118470. Fig. 12. Fördelningen av trädpollen (AP) och övriga pollenslag (NAP) i anläggning 118470.

Att pollenanalysen i första hand speglar palissadens inre miljö skulle kunna förklara dominansen av öppen mark gentemot skog. Den något större mängden trädpollen i anläggning 125702 skulle möjligen kunna vara ett resultat av en äldre datering. Kanske var denna anläggning i bruk före palissaden byggnation. Skulle detta vara fallet verkar det inte varit någon större skillnad i närmiljön före och efter byggnationen. Man skulle kunna tänka sig att platsen fungerat som en form av central plats även före palissaden men att behovet av en sådan anläggning inte fanns till en början. Tittar vi närmare på vilken marktyp övriga pollenslag kommer från kan det vara ett rimligt antagande (fig. 13 15). I samtliga fall saknas i stort sett sädesslag helt vilket skulle tyda på att det inte fanns någon odlingsmark inne i palissaden. Ruderatväxterna kan ha gynnats av människans aktiviteter samt att man tagit in djur inne i hägnaden. Gräsväxterna dominerar klart över andra kategorier. Ängsväxterna har jag försökt dela upp i grupper, torräng respektive våtäng. Gräs som utgör en stor grupp kan inte delas i dessa utan bygger på andra arter. Torräng dominerar klart över våtäng. Detta skulle kunna betyda att palissadens inre vegetation bestod av gräsmark, i huvudsakligen torr sådan där tydliga betesindikatorer saknas. Vissa områden kan ha haft en gödslad påverkan från människor och djur. Gr äs Cerealia Ruder at Fig. 13. Fördelningen mellan olika växt- och marktyper i anläggning 125702. Cerealia Ruder at Våtäng Torräng Vedart I samband med växtmakrofossilanalysen gjordes en preliminär vedartsbestämning på ca 20 % av de undersökta anläggningarna. Sammanställningen bygger på förekomst i antal anläggningar (fig. 16). Ek dominerar följt av ask, al, hagtorn/ vildapel/rönn och hassel. Utöver dessa finns även andra arter i mindre omfattning. Artsammansättningen stämmer väl överens med den som gjorts på kolinnehållet i stolphål från palissaden i Hyllie, med skillnaden att det förekommer mer hassel i de anläggningar som analyserats i detta arbete (Brink & Hydén 2006 s. 56). Torräng Gr äs Prunus Corylus Våtäng Cornus Acer Betula Qurecus Fig. 14. Fördelningen mellan olika växt- och marktyper i anläggning 119384. Pomidace Alnus Fraxinus Cerealia Ruder at Gr äs Torräng Fig. 16. Fördelning av trädslag i förhållande till förekomst i antal anläggningar. Våtäng Fig. 15. Fördelningen mellan olika växt- och marktyper i anläggning 118470. Skillnaderna i artsammansättning mellan olika anläggningar varierar, kanske mer än vad som var fallet för stolphålen från palissaden i Hyllie. Detta kan bero på anläggningarnas karaktär. I

den här analysen ingår inte enbart stolphål utan även gropar och brunnar. Spridning av olika material För att studera aktivitetsytor inne i palissaden gjordes en spridningsanalys över olika fyndkategorier. Grupp 1 4 redovisas i bilaga 1. 1. Hasselnötsskal 2. Bränd lera 3. Säd 4. Rötter I de fall hasselnötter förekommer tillsammans med sädeskorn så har dessa ingått i grupp 3. För grupp 1 till 3 så förekommer de över hela palissaden samt i några fall även i direkt anslutning till dem. Det framträder inga speciella områden som man kan peka ut som matberedningsplats, konstruktioner av lera etc. Detta skulle kunna tyda på att man valt olika platser att tillreda maten på, kanske olika från år till år eller att olika grupper hade olika platser inne i palissaden. Tolkningsmöjligheterna är många och det är svårt att avgöra vilken som kan vara mer sannolik än den andra. I några fall förekommer knylhavre eller obestämd rot utan inslag av annan växtmakrofossil. Som nämnts ovan förekommer den här typen av växtrester i både profana och sakrala sammanhang. Därför vore det önskvärt att kolla upp dessa anläggningar och undersöka andra förekommande fyndgrupper för att få ett bättre grepp om anläggningarnas karaktär (A129040, A125399, A127185, A128922, A106116). Det mesta tyder på en ganska fri struktur inne i palissaden där bland andra aktiviteter matberedning ägde rum på lite olika platser. Fynden i anslutning till själva hägnaden och vid ingång får ses som skräp som hamnat i ett skyddat läge och bevarats. Det är inte troligt att några eldrelaterade aktiviteter ägde rum helt nära palissadverket. Diskussion Frågor kring kontinuitet och diskontinuitet är svåra att besvara. Det arkeobotaniska materialet är tämligen homogent och ger inga indikationer på eventuella förändringar eller av brott i tid. På grund av pollenanalysens karaktär går det inte spåra några förändringar över tid. En våtmark med bevarad lagerföljd i nära anslutning till palissaden skulle bättre kunna besvara den här typen av frågor. I den arkeobotaniska analysen har det inte gått att urskilja anläggningar av olika ålder. Möjligen avviker någon anläggning på ett diffust sätt. I övrigt är materialet homogent. Eftersom det inte sker stora förändringar inom det tämligen unga jordbruket vi den här tiden kan det finnas åldersskillnader i materialet men som inte framgår av artsammansättningen. Inslag av rituell karaktär kan finnas, men detta går inte avgöra enbart utifrån de arkeobotaniska fynden. Det finns några anläggningar som innehåller rötter som vi vet förekommer i sakrala sammanhang. Huruvida detta också varit fallet under tiden för palissadens användning vet vi inte. Därtill är fyndomständigheterna allt för oklara. Vår kunskap om dessa växters användning under stenålder är också dåligt. Vi vet mer när det gäller brons- och järnålder men detta motsätter inte liknande användning även tidigare. Fynden av odlade växter i anslutning till palissaden är betydelsefull. Dels kan vi på goda grunder förmoda att sådana hanterades i anläggningen och dels ökar de på det knappa källmaterialet för den här tidsperioden. Nästa steg måste vara jämföra fynden från palissaden med fynd från mer normala boplatser från samma tid. Sannolikt har man inte odlat i anslutning till palissaden utan man har tagit med sig säd/mat till platsen från sina bosättningar. Att jämföra artsammansättningen på boplatserna med den i palissaden skulle man kunna diskutera kring vad man tog med sig hemifrån. Finns det någon skillnad mellan olika typer av platser. I England vet vi att det finns sådana skillnader mellan platser med olika karaktär och funktion. I dagsläget går det inte göra några större jämförelser eftersom vi saknar den här typen av platser i närområdet. Möjligen kan man titta på materialet från Elinelund 2 B som tenderar att vara åtminstone något yngre (Sarnäs & Nord Paulsson 2001). I hus 1 från Elinelund 2B som verkar ligga närmast i tid i förhållande till palissaden dominerar naket korn över vete medan det råder omvända förhållande i hus 3 som är yngre (Gustafsson 1999). Av detta kan vi bara dra slutsatsen att det finns variationer mellan olika jordbrukande enheter och att dessa variationer också kan återspegla sig i materialet från palissaden. I eventuellt kommande undersökningar i detta område måste det vara en prioriterad fråga att söka efter boplatser för att om möjligt öka kunskapen kring dessa frågor.

Litteratur Brink, K. & Hydén, S. 2006. Hyllie vattentorn delområde 4 och Palissaden delområde 5. Citytunnelprojektet. Malmö kulturmiljö. Rapport nr 45. Engelmark, R. 1984. Two useful plants from Iron Age Graves in Central Sweden. Arhaeology and Environment 2. Umeå. Engelmark, R. 1985. Carbonised seeds in postholes a reflektction of human activity. ISKOS 5. Finska fornminnesföreningen. Helsingfors. Engelmark, R. 1989. Weed seeds in archaeological deposits. Models, experiments and interpretations. In: Larsson & Lundmark eds. Approaches to Swedish Prehistory. A spectrum of problems in contemporary research. BAR International series 500. Oxford. Engelmark, R. 1992. A review of the farming economy in South Scania based on botanical evidence. In L. Larsson, J. Callmer, B. Stjernquist (eds) The archaeology of the Cultural Landscape. Field work and Research in a South Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia. Series 4 o. N o 19. Lund. Engelmark, R. 1993. Makrofossilanalyser från Fosie IV. I Björhem & Säfvestad 1993. Fosie IV - bebyggelse under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö museer. Engelmark, R. 1995. Brunnar på Håbolandet en pollen och makrofossilanalys. I Om brunnar, Raä, Arkeologiska undersökningar Skrifter nr. 12. Engelmark, R. & Viklund, K. 1990. Makrofossilanalys av växtrester kunskap om odlandets karaktär och historia. Bebyggelsehistorisk tidskrift 19. 1990:33-42. Gustafsson 1999. ARKEOBOTANISK ANALYSUnderlagsrapport över miljöarkeologiska analyser för Elinelund 2A B. Malmö. Gustafsson, S. 1995a. Fosie IV. Jordbrukets förändring och utveckling från senneolitikum till yngre järnålder. Rapport nr 5. Stadsantikvariska avd. Malmö Museer. Malmö. Gustafsson, S. 1995b. Förkolnad pärlhavre Arrhenatherum Elatius ssp. Bulbosum från brons- och järnålder i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 89:381-384. Lund Gustafsson, S. 1998. The farming economy in South and Central Sweden during the Bronze Age. A study based on Carbonised Botanical evidence. Current Swedish Archaeology. Vo. 6. 1998. Gustafsson, S. 2000a. Carbonized Cereal Grains and Weed Seeds in Prehistoric Houses-an Experimental Perspective. In Journal of Archaeological Science (2000) 27: 65-70. Gustafsson, S. 2000b. Arkivrapport. Arkeobotanisk analys av jordprover från hus inom Sunnanå 19. Malmö kulturmiljö. Gustafsson, S. 2001. Arkeobotaniska analyser från Fosie 11, Öresundsförbindelsen Vägverksdelen. Opubl. Rapport. Malmö Kulturmiljö. Kultur Malmö. Hillman, G. 1981. Reconstructing Crop Husbandry Practices from Charred Remains of Crops. In: Mercer, R (ed.). Plant and ancient Man. Rotterdam. Hillman, G. 1984. Interpretation of Archaeological Plant Remains:The Application of Ethnographic Models fron Turky. In W. Van Zeist & W. A. Casparie (eds) Plants and Ancient Man. Studies in Palaeoethnobotany. Rotterdam. Lindhé, E., Sarnäs, P. & Steineke, M. 2001. Citytunneln och spåren i Landskapet. Projektprogram och undersökningsplaner för arkeologiska slutundersökningar för Citytunnelns spårsträckningar och Hotelltomten. Malmö Kulturmiljö. Kultur Malmö. Rudebeck, Elisabeth & Ödman, Chatarina & Samuelsson, Bengt-Åke & Högberg, Anders (red.) 2001. Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö - den arkeologiska verksamheten. Malmö. Malmö Kulturmiljö. Sarnäs, P. & Nord Paulsson, J. 2001. Öresundsförbindelsen Skjutbanorna 1B & Elinelund 2A-B. Rapport nr 9. Malmö Kulturmiljö.

Van Zeist, W. & Wasylikowa, K. & Behre, K-E. 1991. (eds) Progress in Old Word Palaeoethnobotany. A Retrospective View on the Occasion of 20 years of the International Work Group for Palaeoethnobotany. Rotterdam. Viklund, K. 1997. Mat och magi. Om forntida människors förhållande till växterna. I Aspekter på växtnamn. Skrifter från Dialekt, ortnamns och folkminnesarkivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 1. Umeå. Viklund, K. 1998. Cereals, Weeds and Crop Processing in Iron Age Sweden. Methodological and interpretative aspects of archaeobotanical evidence. Archaeology and Environment 14. Dept. Of Arch. MAL. University of Umeå.

Arkeobotaniskt material Skalkorn Naket korn Obestämt korn Obestämt vete Emmer/spelt Agnar emmer Ärta/böna Frag. Säd Knölsyska frö Rot indet Knylhavre Vicker Svinmålla Måra Havtorn Hasselnöt Br. Lera Benfragm. Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Anl./Art 2706 S x 2706 3051 S x 3051 3662 x 1 S x x 3662 4926 x 1 M x x x 4926 5093 x 1 1 Lermineral 5093 6395 x 5 S x x 6395 6848 x 2 1 3 2 8 3 x 6848 10370 S 10370 10385 x 5 4 S S x 10385 10438 S 10438 10630 x 1 5 10630 10630 x 9 6 2 53 1 1 10630 10682 x 2 1 S S x x x 10682 10952 x 1 x 10952 10962 S x 10962 11513 S 11513 101502 S x 101502 101565 x 1 x 101565 101587 x 2 S x x 101587 101600 x 101600 103989 x 1 2 1 1 5 S x 103989 104390 S 104390 106116 S x 106116 107935 S x 107935 110152 x 4 x 110152 110353 x 3 M S x x 110353 110403 S x 110403 110419 S x 110419 111008 S x 111008 113010 x 9 11 cf. 1 1 S x 113010 113959 x 1 2 S x 113959 114105 S 114105 115858 x 1 115858 116163 S x 116163 116733 S x 116733 117800 x 2 2 1 117800 118255 S S x 118255 118285 S 118285 118396 x 10 S x 118396 118824 x 2 S x 118824 119129 S 119129 119327 x 1 2 1 8 S x 119327 119384 x 1 S 119384 119409 x 1 S 119409 119691 x 1 1 S S 119691 120020 L 120020 120252 L 120252 120335 x 3 4 3 16 2 120335 120412 x 1 S x x 120412 120412 Lermineral x x 120412 120711 S 120711 122010 x 1 1 S x 122010 123399 x 1 x 123399 123461 x 3 S x 123461 123717 S S 123717 124402 S x 124402 124799 S S x 124799 125127 x 1 S x x 125127 125127 S S x x 125127 125399 S S 125399 125702 x 11 9 45 1 125702 126878 S S x 126878 127094 x 5 S S x 127094 127125 x 1 S S x x 127125 127185 x cf 1 S x 127185 127213 x 2 M L x x 127213 127451 S S x 127451 127509 S 127509 127937 S S x 127937 128314 x 3 S x x 128314 128616 x 1 2 15 x x 128616 128640 x 5 x 128640 128806 S x 128806 128922 x 1 S x 128922 129040 x cf 2 1 x 129040 129565 S x 129565 199999 x 20 5 2 10 1 20 199999 128616L1 x 3 128616L1