Bunkeflostrand 21:3, del av

Transkript

1 Arkeologisk utredning 2009 Bunkeflostrand 21:3, del av ARKEOLOGISK UTREDNING INFÖR NY BOSTADSBEBYGGELSE M.M. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:023 Joakim Frejd

2

3 Arkeologisk utredning 2009 Bunkeflostrand 21:3, del av ARKEOLOGISK UTREDNING INFÖR NY BOSTADSBEBYGGELSE M.M. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Arkeologisk utredning 2009 Bunkeflostrand 21:3, del av Arkeologisk utredning inför ny bostadsbebyggelse m.m. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2009:023 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Undersökningsområdet mot bakgrund av Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal. Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2009

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Delområdena 7 Provschakten 8 Anläggningar 8 Fynd 8 Tolkning och källkritik 9 Utvärdering 9 Projektorganisation och kvalitetssäkring 9 Referenser 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Bilagor Bilaga 1 Karta över anläggningar och fynd Bilaga 2 Schakt- och anläggningsbeskrivningar Bilaga 3 Fyndlista Bilaga 4 Lokal topografi

6 Figur 1. Undersökningsområdets läge i Skåne respektive Malmö stad. 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023

7 Sammanfattning Arkeologienheten vid Malmö Museer har i början av maj 2009 genomfört en arkeologisk utredning inom delar av fastigheten Bunkeflostrand 21:3. Utredningen föranleddes av planer på bostadsbyggnation. Syftet med undersökningen var att fastställa om det fanns fornlämningar inom området och om så var fallet var dessa var belägna. Undersökningsområdet är delat av Gottorps allé i två delar, ett större i norr samt ett mindre i söder. Den stora ytan i norr var vid undersökningstillfället plöjd åkermark och omfattade m 2. Den mindre ytan söder om allén var gräsbevuxen och m 2 stor. I undersökningsplanen framhölls det som troligt att det kunde förekomma lämningar från yngre stenålder (neolitikum) i området. Antagandet bygger på resultat från tidigare arkeologiska undersökningar inom angränsande ytor. Undersökningen visade att det finns fornlämningar i området, framförallt i de östra delarna av det norra delområdet. Dessa utgörs av 18 anläggningar samt 23 fynd, varav de flesta är flinta av neolitisk karaktär. Dessutom ingår en handtagskärna från äldre stenålders yngsta del (Kongemosekultur) samt en odaterad keramikskärva av förhistorisk karaktär i materialet. Ungefär 5,6 % av exploateringsområdet har undersökts genom provschaktning. Fyndmaterialet har dock till allra största delen påträffats genom ytfyndskartering av matjorden mellan schakten på det norra delområdet. Inledning Arkeologienheten vid Malmö Museer har utfört en arkeologisk utredning inom delar av fastigheten Bunkeflostrand 21:3. Anledningen till utredningen var att Skanska Nya Hem planerar att bebygga området med flerbostadshus. Beslut om en arkeologisk utredning har tagits av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr ). Fältarbetet utfördes under perioden 5 8:e maj Personal var Joakim Frejd, som också författat rapporten. Syfte och metod Området för den planerade nya bebyggelsen ligger i en synnerligen fornlämningsrik trakt där ett stort antal arkeologiska undersökningar genomförts under de senaste decennierna, bland annat i samband med anläggandet av Öresundsförbindelsen och Citytunneln, men även i samband med utbyggnaden av bostadsområden i Bunkeflostrand. I undersökningsplanen framhålls det som sannolikt att det inom exploateringsytan kan finnas lämningar från såväl äldre som yngre perioder av neolitikum. Detta antagande bygger på resultaten från arkeologiska undersökningar inom angränsande ytor i nord, väst och syd (Thörn 2008). Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen. Med detta menas att utredningen skulle visa om det fanns fornlämningar inom exploateringsytan samt var dessa var belägna. Undersökningsmetoden var att med grävmaskin gräva sökschakt inom hela exploateringsytan samt att dokumentera eventuella fornlämningar genom inmätning med GPS. Avståndet mellan provschakten var ca m. Eftersom förutsättningarna för ytfyndskartering var goda, åtminstone på det norra delområdet, så gjordes en mindre avsökning av matjorden mellan provsschakten. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger kustnära, ca m från dagens kustlinje. Platsen ligger nivåmässigt på 10-meterskurvan och inom den s.k. kustzonen, enligt den klassifikation av landskapet som gjordes i samband med projektet Öresundsförbindel- MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023 5

8 sen (fig. 2). Denna zonindelning gjordes utifrån topografiska och geologiska särdrag. Kustzonen omfattar området närmast Öresundskusten där landskapet är mycket flackt med en höjd över havet upp till 15 m. Jordarterna består i huvudsak av morängrovlera, men med inslag av sandig och moig morän. Inom kustzonen har det funnits Figur 2. Undersökningsområdets topografiska läge i Malmöområdet. Höjdkurvor med 5 m. ekvidistans. Kustlinjen före de moderna utfyllnaderna. Risebergabäcken markerad. stora, numera utdikade våtmarksområden (Hadevik 2009). Arkeologin inom angränsande ytor präglas av lämningar från neolitikum (Thörn 2008). I ett vidare perspektiv har ett antal större slutundersökningar genomförts i området, dels längre norrut i samband med projekten Öresundsförbindelsen och Citytunneln, men även i samband med den successiva utbyggnaden av bostadsområden i Bunkeflostrand (fig. 3). I närområdet finns tre speciella fornlämningar som skiljer sig från de i övrigt ganska anonyma stenålderslämningarna i området. Det rör sig i det första fallet om platsen Almhov, som ligger ca 800 m åt nordost, där man bl.a. annat funnit lämningar av fyra långhögar, två dösar samt ett 90-tal fyndrika gropar, något som tolkats som en tidigneolitisk samlingsplats med rituella förtecken (Gidlöf 2009). Här fanns också lämningar efter närmare fyrtio hus från senneolitikum äldre bronsålder (Brink 2009). Ungefär 900 m nordväst om undersökningsområdet finns en delvis undersökt palissadanläggning (MK327) från mellanneolitkum B (Carlsson 2008). Ytterligare en palissadanläggning (MK352) daterad till mellanneolitikum B har, tillsammans med ett flertal gropar och brunnar från samma tid, undersökts i ett område ca 1400 m sydväst om aktuellt område (Brink, Grehn & Kishonti 2008). Längs med Yttre Ringvägens sträckning ca 500 m norrut slutundersöktes en rad platser inom projektet Öresundsförbindelsen. Från väster räknat handlar det om Skjutbanorna 1A-B, Elinelund 2A B samt Vintriehemmet 3A B. Lämningarna på Skjutbanorna 1A dominerades av senmesolitiska lämningar, men det fanns även inslag av trattbägarkultur (Jonsson 2005). På områdena Skjutbanorna 1B samt Elinelund 2A-B påträffades fyndrika gropar från tidigneolitikum mellanneolitikum 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023

9 A, två boplatser från sent mellanneolitikum B senneolitikum samt en boplats från äldre bronsålder (Sarnäs och Nord Paulsson 2001) Slutligen så undersöktes inom områdena Vintriehemmet 3A-B neolitiska lämningar samt gårdar från förromersk järnålder (Öijeberg 2004) Förutom dessa större arkeologiska undersökningar med ett stort antal anläggningar och ett stort fyndmaterial så har det gjorts en rad ytmässigt stora utredningar och förundersökningar i området, särskilt norr, väst, söder och sydväst om undersökningsområdet (UO). Dessa har ofta inte resulterat i mer än spridda anläggningar och fynd av neolitisk karaktär. På undersökningen i området Ängslätt Syd, som ligger sydväst om UO, påträffades dock tre extremt fyndrika gropar med datering till tidigneolitikum II (Thörn 1993). I området Ängslätt, ett stycke väster om UO påträffades anläggningar daterade till tidigneolitikum (ATAUT). En större inventerad stenåldersboplats ligger ca m sydväst om UO (RAÄ Bunkeflo 15:1). Figur 3. Viktigare arkeologiska undersökningar och platser i närområdet i förhållande till ängsoch våtmarker på 1700-talskartor samt nivåkurvor med 1 m ekvidistans. Undersökningsresultat DELOMRÅDENA Undersökningsområdet omfattade två delområden, ett större i norr samt ett mindre i söder (fig. 4). Det norra delområdet låg norr om Gottorps allé och var m 2 stort. Det södra delområdet låg söder om nämnda allé och omfattade m 2. Det norra området var vid undersökningstillfället plöjd åkermark, där man senast odlat sockerbetor. En mindre yta på ca m 2 längs med delområdets nordvästra gräns var inte tillgänglig p.g.a. en anlagd uppställningsplats med grusad yta. På den södra ytan fanns det större problem med tillgängligheten för provschakten, eftersom stora delar av det nordvästra hörnet användes som etableringsplats av ett byggföretag. Dessutom fanns spår av arbetsvägar för tunga maskiner inom ytan. Detta MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023 7

10 fick till resultat att endast en begränsad del av det södra delområdet kunde undersökas. Figur 4. Schakt, anläggningar och fynd inom de två delområdena PROVSCHAKTEN Sammanlagt grävdes 25 provschakt, varav 20 i det norra respektive fem schakt i det södra delområdet. Antalet löpmeter schakt var ca Den framschaktade ytan var ca m 2 stor, d.v.s. 5,6 % av det totala arbetsområdets area. Det norra delområdet kunde täckas in väl av provschakten, vilka grävdes i nordväst sydostlig riktning över hela ytan. Det södra delområdet är endast partiellt undersökt (se ovan). Schakten i det södra delområdet drogs i sydväst nordostlig riktning. ANLÄGGNINGAR I det södra delområdet påträffades inga anläggningar. En källkritisk aspekt är att hela ytan inte gick att täcka med provschakt, men det kan inte uteslutas att resultatet motsvarar en arkeologisk realitet. På det närmast undersökta området i söder fanns anläggningar, men av diffus och obestämbar karaktär (Lundström 2006). I det norra delområdet påträffades 18 anläggningar. Anläggningarna har klassificerats efter utseende i plan. Dessa bedömdes vara 9 gropar, 5 lager, en ränna och tre stolphål. Inga anläggningar undersöktes. I ytan på en förmodad grop påträffades en skärva keramik av odaterad förhistorisk karaktär. En del anläggningar togs inte fram i sin helhet, utan fortsätter utanför schaktbegränsningarna. Anläggningarna ligger spridda över ytan, till synes med en förtätning i östra delen av området. FYND De tillvaratagna fynden fanns till största delen i matjorden på det norra delområdet och påträffades vid ytfyndskartering mellan provschakten. Några fynd fanns i schakten, utan någon tydlig relation till en anläggning. En keramikbit påträffades i ytan på en grop (A218, se bilaga 1). 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023

11 Fyndmaterialet består av 23 fyndenheter, varav alla utom en utgörs av slagen flinta. Av flintorna, som alla mättes in individuellt, fanns en starkt svallad mesolitisk handtagskärna (Kongemosekultur) samt ett övrigt flintmaterial som har en klart neolitisk karaktär (Högberg, muntlig uppgift). Det finns avslag, skrapor och avslag med retusch i materialet. Fynden ligger spridda över undersökningsytan med en större intensitet i östra delen av området. Fyndspridningen överensstämmer ganska väl med de dokumenterade anläggningarna. TOLKNING OCH KÄLLKRITIK Undersökningsresultaten visar att det finns fornlämningar inom ytan och de flesta anläggningar och fynd finns i den östra delen av det norra delområdet. Fyndmaterialet pekar på en företrädesvis neolitisk datering, utom en mesolitisk handtagskärna som dock kan vara svår att koppla till undersökningsområdet, då den är starkt svallad och kan ha förflyttats från någon ursprunglig deponeringsplats längre bort. Anläggningarna är svåra att datera, då inget daterande fyndmaterial påträffats i en anläggningskontext, förutom en keramikskärva av allmänt förhistorisk karaktär. Det södra delområdet var inte fullt tillgängligt för provschaktning då ett byggföretag använt delar av det för uppställningplats. Det södra området gick heller inte att ytfyndskartera då det var gräsbevuxet. Frånvaron av anläggningar i schakten i det södra delområdet kan dock avspegla en arkeologisk realitet, med tanke på de magra resultaten från den närmast undersökta ytan i söder (Lundström 2006). Utvärdering I undersökningsplanen framhölls möjligheterna att det kunde finnas neolitiska lämningar inom exploateringsområdet, detta med utgångspunkt från arkeologiska resultat från de omgivande ytorna (Thörn 2008). Den arkeologiska utredningen kunde bekräfta att så var fallet, åtminstone om man ser till fyndmaterialet. Det insamlade flintmaterialet synes vara av klart neolitisk karaktär, förutom en starkt svallad handtagskärna från mesolitikum. Dateringen av anläggningarna är mer oklar. En förundersökning skulle kunna ge svar på frågor om kronologi och funktion avseende de dokumenterade anläggningarna, samt utgöra en utgångspunkt för en diskussion om platsens betydelse i ett vidare sammanhang, både lokalt i förhållande till omgivande platser, men även i ett större arkeologiskt perspektiv. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen inom delar av fastigheten Bunkeflostrand 21:3 bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Joakim Frejd svarade för att genomförandeplanen och målsättningari undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportar- na betet. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023 9

12 Referenser Litteratur Brink, K Gårdarna på Almhov senneolitikum och äldre bronsålder kring Hyllie mosse. I: Hadevik, C. & Steineke, M Tematisk rapportering av Citytunnelprojektet. Rapport nr 48. Malmö Museer, Arkeologienheten. Brink, K., Grehn, F. & Kishonti, I Bunkeflostrand palissad och tre järnåldersgravar. Malmö Kulturmiljö, Rapport 2008: :1. En mellanneolitisk Enheten för Arkeologi. Carlsson, I Palissaden vid Kalkbrottsgatan. Limhamn 155:355, RAÄ Hyllie 8:3. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2008:025. Gidlöf, K En tidigneolitisk samlingsplats fyndrika gropar och långhögar på Almhov. I: Hadevik, C. & Steineke, M Tematisk rapportering av Citytunnelprojektet. Rapport nr 48. Malmö Museer, Arkeologienheten. Hadevik, C Trattbägarkulturen i Malmöområdet en sammanställning med fokus på byggnader, gravar och rituella gropar. I: Hadevik, C. & Steineke, M Tematisk rapportering av Citytunnelprojektet. Rapport nr 48. Malmö Museer, Arkeologienheten. Jonsson, E Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1A. Malmö Kulturmiljö. Rapport nr 8. Lundström, P Bunkeflostrand 21:3. Dokumentation i samband med nybyggnation. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2006:069. Sarnäs, P. & Nord Paulsson, J Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1B & Elinelund 2A-B. Malmö Kulturmiljö. Rapport nr 9. Öijeberg, J Öresundsförbindelsen. Vintriehemmet 3A-B. Malmö Kulturmiljö. Rapport nr 10. Opublicerat material Thörn, R Rapport. Arkeologisk slutundersökning Ängslätt Syd (Vintrie 21:2 m.fl.). Bunkeflo sn., RAÄ 23. Arkivrapport Malmö Museer. Thörn, R Undersökningsplan för arkeologisk utredning. Bunkeflostrand 21:3, del av. Malmö Kulturmiljö. ATAUT-Malmö Museers arkivdatabas. Muntliga uppgifter Anders Högberg, Malmö Museer. Kristian Brink, Malmö Museer. Kartmaterial Malmö Stadsbyggnadskontor. 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023

13 P P P Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ 2009/1321/731 Inventarienummer... MMA 12 Arkivnummer... S2:160 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Bunkeflo Fastighet... Bunkeflostrand 21:3 (del av) Ekonomiska kartans blad... Malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat Y koordinat M ö.h....ca 10 Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 4 Antal arkeologtimmar Antal maskintimmar Exploateringsyta mp 2 Undersökningsområde mp 2 Undersökt yta mp Platschef... Joakim Frejd Personal... Joakim Frejd Uppdragsgivare... Skanska Nya Hem Kostnader, arkeologi Fältarbete: :- Rapport: :- Analyser:... 0:- Övrigt: :- Delsumma: :- Kostnader, övrigt Maskiner:...Exploatören tillhandahöll egen grävmaskin Bodar: :- Övrigt: :- Delsumma: :- Summa, faktisk: :- Summa, beslutad: :- MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:023 11

14 Bilaga 1 Fynd- och anläggningsspridning inom det norra delområdet.

15 Bilaga 2. Schakt- och anläggningsbeskrivningar ID Namn Beskrivning Matjord (m) Anläggningar Fynd 101 Schakt 1 Lerig botten 0,4 A218, A220, A221 Keramik (A218) 116 Schakt 2 Lerig botten 0,4 130 Schakt 3 Lerig botten, sand de sista 30 m i norr 0,4 A213, A215 Avslag (F100019) 148 Schakt 4 Sand de första 40 m i norr, i övrigt lera 0,3 0,5 A194, A195 Avslag (F100018) 166 Schakt 5 Lerig botten utom de 35 nordligaste m, som var sandig 0,3 0,5 Avslag (F100017) 179 Schakt 6 Sandig botten, utom de 15 sista m i syd, som var lerig 0,3 0,5 228 Schakt 7 Lerig botten 0,3 0,5 A251, A252, A253, A254, A255, A256, A Schakt 8 Lerig botten, utom de 15 nordligaste m, som var sandig 0,3 0,5 293 Schakt 9 Lerig botten hela schaktet 0,3 0,5 A Schakt 10 Lera, utom de 45 nordligaste m, som var sandiga 0,3 0,4 A Schakt 11 Lerig botten, utom ett sandigt part i norr 0,3 0,4 392 Schakt 12 Lerig botten, tunn matjord i norr 0,2 0,4 421 Schakt 13 Lerig botten 0,3 0,4 A Schakt 14 Lerig botten, ganska tunn matjord i norr 0,2 0,4 500 Schakt 15 Lerig botten 0,3 0,4 A Schakt 16 Lerig botten 0,3 0,4 550 Schakt 17 Lerig botten 0,3 0,4 570 Schakt 18 Lerig botten 0,3 0,4 579 Schakt 19 Lerig botten 0,3 0,4 594 Schakt 20 Lerig botten 0,3 0,4 602 Schakt 21 Mycket fin sand hela schaktet 0,3 620 Schakt 22 Sand i sydväst, lerig botten efter ca 20 m från SV hörnet 0,3 0,4 631 Schakt 23 Sandig botten 0,3 0,4 637 Schakt 24 Sand de första 15 m från SV, i övrigt lera. Tjock matjord 0,3 0,5 650 Schakt 25 Sandig botten första 40 m från SV, i övrigt lera 0,3 0,4 Anl. Anl. typ Storlek L/B (m) Beskrivning Fynd Schakt A194 Grop 0,8 / 0,4 Rundad till formen. Mörkgrå. Tydlig. Ej helt framtagen Schakt 4 A195 Grop 0,7 / 0,7 Tangerar A194. Grå till färgen. Tydliga kanter. Ej helt framme Schakt 4 A213 Grop 1,4 / 1,2 Grå, sandig. Tydlig fyllning men diffusa kanter Schakt 3 A218 Grop 1,2 / 0,7 Avlång. Tydlig fyllning men något oskarp i konturerna Keramik Schakt 1 A251 Grop 1,3 / 1,0 Grå till färgen, relativt tydlig. Lite träkol i ytan Schakt 7 A254 Grop 0,9 / 0,6 Avlång. Grå till färgen. Tydliga kanter. Ej helt framtagen Schakt 7 A256 Grop 0,6 / 0,6 Rund. Grå färg, tydlig. Lite träkol i ytan Schakt 7 A489 Grop 0,5 / 0,4 Brungrå, tydlig. Skärs av recent dike Schakt 15 A358 Grop 0,9 / 0,8 Avlång. Tydlig. Lite träkol i ytan Schakt 9 A220 Lager 3,1 / 1,4 Stenigt, grått. Diffusa gränser Schakt 1 A221 Lager 2,0 / 1,4 Grått, diffusa kanter Schakt 1 A252 Lager 2,0 / 1,5 Grått, diffusa gränser Schakt 7 A253 Lager 1,6 / 1,4 Något stenigt, grått, diffusa avgränsningar Schakt 7 A449 Lager 3,0 / 1,6 Grått, diffusa kanter Schakt 13 A381 Ränna 2,0 / 0,5 Böjd eller bananformad anl. Ej framtagen i sin helhet. Tydlig. Schakt 10 A215 Stolphål 0,3 / 0,3 Grått. Tydligt. Sandigt. Schakt 3 A255 Stolphål 0,3 /0,3. Grått. Tydligt Schakt 7 A263 Stolphål 0,3 / 0,3 Mörkgrått. Tydligt. Ovalt. Schakt 7

16 Bilaga 3. Fyndtabell ID Material Sakord Antal Vikt (g) Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag med retusch Flinta Avslag med retusch Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Skrapa (avslag) Flinta Avslag Flinta Skrapa (avslag) Flinta Avslag Flinta Avslag med retusch Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Keramik Skärva Flinta Handtagskärna Summa Samtliga fynd från den arkeologiska utredningen inom Bunkeflostrand 21:3.

17 Bilaga 4. Lokal topografi