Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Dokumenttyp: Regler Dnr: 500-2103-11 Datum: 2012-03-27 Ansvarig enhet: Studentcentrum Giltighetstid: Tillsvidare Page 1 (9) Kursplanemall för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet (Fastställd av rektor 2006-03-21, reviderad 2006-09-26, 2009-09-15 samt 2012-03-27) Allmänt om kursplaner Kursplanen är ett juridiskt dokument som deklarerar innehållet av en kurs. I högskoleförordningen (6 kap 14-15 ) finns regler för kursplaner. Kursplanen visar institutionens intentioner med kursen, dvs. vilka kunskaper och färdigheter studenten kan förvänta sig att förvärva och vad som krävs av studenten. Kursplaner är att betrakta som föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen. Det som föreskrivs i en kursplan är alltså regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl högskolor som studenter. Föreskrifter i kursplaner, om bl.a. examinationsform, betygsgrader och kurslitteratur, är grunden för examinators myndighetsutövning mot en student. Det är därför viktigt att kursplaner är fullständiga och beslutade av behörigt organ och i god tid före kursens början. Enligt beslut av rektor (2008-05-13 Dnr 500-1928-08) ska kursplanen, inkl kurslitteratur, finnas fastställd och tillgänglig senast en månad före kursstart. För studenter med funktionshinder som behöver kursplaner, scheman etc som ska läsas in på band måste kursplan inkl litteratur finnas tillgänglig två månader före kursstart (se Regler och riktlinjer för studieadministration, dnr:500-1928-08). Kursplaner och tillhörande kurslitteratur fastställs och revideras i universitetets utbildningsdatabas SELMA. När kursplaner, i likhet med andra föreskrifter, ändras måste de som berörs få kännedom om ändringarna och tillräcklig tid att inrätta sig efter föreskrifternas nya innehåll. Det är därför olämpligt att föreskrifter i kursplaner ändras under pågående kurs. Kursplanen ger värdefulla uppgifter till exempelvis potentiella arbetsgivare som en student kan använda vid ansökan om arbete. Kursplanen utgör även underlag för studenters och lärares utvärdering av kursen. Den måste också skrivas så att den förstås av både blivande studenter och andra intressenter, såsom t ex arbetsgivare. En kursplan förses med en kurskod som ligger till grund för bland annat registrering av studenter samt inrapportering av studieresultat i Ladok.
Page 2 (9) Basdata Rubrik Kommentarer Exempel Benämning på kursen Ska alltid anges på svenska och översättas till engelska. Max 120 tecken inkl. blanksteg om hela namnet ska synas i Ladok. Benämningen bör väljas med tanke på att det kommer att användas i flera sammanhang såsom Antagning.se, i examensbevis och på studieintyg och där utan koppling till vare sig ämne eller institution. Undvik därför att t.ex. ge en kurs endast benämningen Examensarbete, Projektarbete eller liknande. Varje kurs måste ha en unik benämning. Uppgifter om poängtal, nivå, studieform eller liknande ska inte anges i benämningen. De framgår på annat vis. Förkortningar (inkl. ligaturen &) bör så långt som möjligt undvikas. Korta och kärnfulla kursbenämningar bör eftersträvas. I övrigt kan uttryck såsom del I, del II användas för att visa att kurser bygger på varandra (t ex Datateknik, del I, 1-5 p och del II, 6-10 p). För att kursen lätt ska hittas på Antagning.se bör man också tänka på att i möjligaste mån undvika ord som "baskurs", "fortsättningskurs" och "introduktionskurs" i början av en benämning, eftersom till exempel en kurs med benämningen "Introduktionskurs i franska" hamnar under bokstaven "I" vid alfabetisk sortering. Skriv hellre "Franska en introduktion". Kursens engelska benämning skall i möjligaste mån ha samma betydelse som det svenska kursnamnet. Högskolepoäng Om kursens namn ändras väsentligt måste kursen ges ny kurskod, då namnändring i Ladok även sker retroaktivt för de studenter som tidigare läst kursen. Kursens omfattning i högskolepoäng skall anges. Om kursens poängtal ändras skapas en ny kurs som ges ny kurskod. Heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng
Page 3 (9) Kurskod Ansvarig institution Ämnesgrupp Huvudområde Utbildningsnivå Kursens kurskod genereras automatiskt i Selma Ny kurskod ska användas om namnet ändrats väsentligt eller vid förändring av poängtal, fastställt huvudområde, utbildningsnivå eller betygsgrader. Om innehåll och/eller förväntade studieresultat ändras väsentligt bör ny kurskod användas. För varje kurs skall det finnas en ansvarig institution. För varje kurs skall det framgå inom vilken ämnesgrupp kursen ligger enligt SCB:s klassificering av ämnesgrupp. Dessa uppgifter ligger till grund för statistik från SCB. För varje kurs skall det framgå inom vilket eller vilka huvudområden vid UmU som kursen ligger Rektor fastställer huvudområden efter förslag från berörd fakultetsnämnd. Om inget befintligt huvudområde kan anges använd begreppet Inget huvudområde En kurs kan vara på antingen grundnivå eller avancerad nivå. Vägledande för nivåindelning ska vara kursens förkunskapskrav och förväntade studieresultat (se vidare universitetsstyrelsens inriktningsbeslut den 17 februari 2006, dnr 500-3563-05) Kurskoden består dels av ett prefix i form av en siffra och två bokstäver och dels av ett tresiffrigt löpnummer. I Selma är det, så länge som koden inte använts tidigare, möjligt att ange det löpnummer som önskas. Om fältet för de tre sista tecknen istället lämnas blankt genereras dessa automatiskt. Vid UmU finns ett antal huvudområden inrättade för generella och konstnärliga kandidat-, magister- och masterexamen. För mer information samt förteckning över inrättade huvudområden se Studentcentrum/Examinas hemsida. En kurs kan bara tillhöra en utbildningsnivå.
Page 4 (9) Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna anges enligt följande: För kurs på grundnivå G1N G1F G1E Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Grundnivå, har mindre än 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav Grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen Om kursen tillhör ett huvudområde måste även den successiva fördjupningen inom huvudområdet anges. Det är möjligt att ange successiv fördjupning även om kursen inte tillhör något huvudområde. En kurs kan bara ha en fördjupning per huvudområde. G2F G2E GXX Grundnivå, har minst 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller minst två års sammanlagda studier som förkunskapskrav Grundnivå, har minst 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller minst två års sammanlagda studier som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Grundnivå, kursen kan ej klassificeras enligt ovanstående modell Det är viktigt att det framgår av fördjupningen om kursen innehåller ett examensarbete. För kurs på avancerad nivå A1N A1F A1E A2E AXX Avancerad nivå, har endast kurser på grundnivå som förkunskapskrav Avancerad nivå, har kurser från avancerad nivå som förkunskapskrav Avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen Avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen Avancerad nivå, kursen kan ej klassificeras enligt ovanstående modell
Page 5 (9) Utbildningsområde Betygsgrader Ev. programtillhörighet Ev. medverkande institutioner För varje kurs skall det framgå inom vilket/vilka utbildningsområde/-n kursen ligger. Utbildningsområdet avgör den ersättning som ligger till grund för kursen. Kursens utbildningsområde beslutas av Kursklassificeringskommittén. Utbildningsområde läggs in av Ladokgruppen utifrån underlag från budgetsekreterarna på respektive fakultet. Betygsgrader för hel kurs anges (inklusive betygsgraden underkänd). Om kursen har del av kurs eller olika examinationsformer med avvikande betygsskala skall även dessa anges under rubriken Examination. Om kursens betygsgrader ändras så måste kursen ges ny kurskod. Detta gäller ej ändring på del av kurs. Här kan anges vilka program kursen kan läsas inom. Om det finns flera medverkande institutioner kan detta anges här Följande utbildningsområden finns: Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt, naturveten-skapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård, odontologiskt, medicinskt, undervisning, design, konst, musik, opera, teater, media, dans, idrott, övrigt. Vid Umeå universitet används normalt en tregradig betygsskala med betygsstegen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Undantag från denna betygsskala beslutas av rektor efter ansökan från fakultetsnämnd. Om det ska framgå i kursplanen att kursen ges inom ett program kan det anges under Beslut och riktlinjer.
Page 6 (9) Innehåll Rubrik Kommentar Exempel Fastställande Här anges av vem och när kursplanen är fastställd, senaste revideringsdatum samt fr.o.m. vilken termin kursplanen är giltig. Ex: Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 2009-XX-XX, reviderad 2011-YY-YY. Kursplanen gäller fr.o.m. H09. Beslut och riktlinjer Innehåll Här kan anges om kursen ingår i ett utbildningsprogram eller om kursen vänder sig till en speciell målgrupp Uppgifter om beslutsdatum och beslutande organ ska inte upprepas under denna rubrik Här anges huvuddragen i kursens innehåll. De skall vara direkt relaterade till de förväntade studieresultaten (se nedan). Om kursen är uppdelad i delar ska detta anges. Del av kurs som anges i kursplanen ska vara identiska med hur resultatet vid examinationen inrapporteras i Ladok. Respektive del av kurs kommer att förses med en s.k. provkod i Ladok. Kursen ges inom kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd och som fristående kurs. Kursen ges inom termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Kursen avser uppdragsutbildning och vänder sig till yrkesverksamma lärare inom förskolan. HSV avråder användandet av del av kurs på noll poäng i kursplan och Ladok: Högskoleverket anser att om ett lärosäte väljer att poängsätta de delar som ingår i en kurs bör samtliga delmoment ingå i poängsättningen. I annat fall kan det ifrågasättas om kursplanen ger sådan information om kursens uppläggning och omfattning som krävs enligt bestämmelserna i högskoleförordningen. Att högskolan på ett tydligt sätt uppfyller förordningens krav i detta avseende har stor betydelse för studenternas rättssäkerhet
Page 7 (9) Kursens mål (förväntade studieresultat) Målen uttrycks som förväntade studieresultat och uttrycker vad studenten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till eller kunna utföra efter avklarad kurs med minst betyget Godkänd. Målen ska vara tydliga och begripliga för studenter, lärare och avnämare. Behörighetskrav Förväntade studieresultat ska formuleras på ett sådant sätt att framtida arbetsgivare klart ska kunna skaffa sig en uppfattning om vilka kunskaper, färdigheter och vilken kompetens studenten har. På detta sätt främjas anställningsbarheten. Förväntade studieresultat ska vara utgångspunkt för kurs- och utbildningsplanering, för examination samt för uppföljning och kvalitetssäkring. Det är möjligt att använda förväntade studieresultat för del av kurs. Det kan också anges vilka eventuella tematiska perspektiv som genomsyrar kursen, exempelvis genus, social bakgrund, etnicitet eller hållbar utveckling. Här anges de behörighetskrav som är helt nödvändiga för att klara av kursen. För utbildning som inte vänder sig till nybörjare bestämmer högskolan själv behörighetskraven (se 7 kap. HF) inom ramen för gällande antagningsordning. Begreppet motsvarande kunskaper bör alltid anges. För kurser på grundnivå som endast har gymnasiala förkunskapskrav (nybörjarkurser) anges antingen grundläggande behörighet eller aktuella områdesbehörigheter, dvs både de som gäller för äldre gymnasieformer och Gy11. Eftersom kunskaper i svenska och engelska inte ingår i den grundläggande behörigheten till avancerad nivå är det viktigt att skriva ut vilka språkkrav som ställs Kontakta gärna Studentcentrum/Antagning för att säkerställa att en formellt korrekt behörighetsangivelse alltid uppnås. Ange de kurser som utgör nödvändiga förkunskaper för aktuell kurs, men räkna inte i onödan upp kurser som i sin tur är förkunskapskrav för dessa kurser. Det rekommenderas att formulera behörighetskraven så att de inte endast utgår från utbildningsutbudet vid Umeå universitet, för att underlätta för sökanden från andra svenska eller utländska lärosäten. Exempel: Hi A, Sh A (områdesbehörighet 1) eller Hi 1b alt Hi 1a1+1a2, Sh 1b alt Sh 1a1+1a2 (områdesbehörighet A1) 120 hp varav minst 90 hp inom huvudområdet biologi. En B och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.
Page 8 (9) Undervisningens uppläggning Examination Här beskrivs hur kursen är upplagd, exempelvis i form av föreläsningar, grupparbeten, laborationer, projektarbeten etc. Den här delen ger dels information till de studerande, dels direktiv till läraren. Om obligatoriska utbildningsmoment ingår ska det anges samt hur studenten kompletterar missat moment (se Regler och riktlinjer för betyg och examination, dnr: 500-4-05). Om viss teknisk utrustning (t.ex. operativsystem, eller vissa program) eller kompetens knuten till denna krävs anges detta. I de fall kursen ges både på campus och som nätburen bör undervisningens uppläggning beskrivas för båda formerna. Formerna för att bedöma studenternas prestationer anges. I texten beskrivs dels vilken betygsättning som sker på olika examinationsformer, dels helkursbetyg. Här anges eventuella regler om begränsningar i samband med antalet examinationstillfällen. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Rätten för student att byta examinator efter två icke godkända examinationer anges. För mer information se Regler och riktlinjer för betyg och examination, dnr: 500-4-05. För kurser som innehåller inslag av praktik/vfu se Definition och regler för olika typer av praktik vid Umeå universitet, dnr: 102-501-08. Högskoleverket anser att uttrycket och/eller inte ger studenten ett tillräckligt preciserat besked om hur examinationen går till, HSV:s reg.nr: 31-658-10. Enligt UmU:s Regler och riktlinjer för betyg och examination, dnr: 500-4-05, ska ett obligatoriskt utbildningsmoment vara av prövande karaktär. Examinationen sker dels genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom muntlig och skriftlig redovisning av laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). På laborationsmomentet ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
Page 9 (9) Tillgodoräknande Här anges att studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Kurslitteratur Föreskrifter vid övergångar Övriga föreskrifter För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. I litteraturlistan anges böcker, andra skrifter eller annan media som finns tillgängliga i handeln, på bibliotek eller på webben. Därutöver får anges litteratur för referens, breddning eller fördjupning. Fastställande av kurslitteratur delegeras till behörigt organ. För varje moment anges kurslitteratur och eventuell referenslitteratur i kursplanen, vilket kan delegeras till behörigt organ. Här anges de övergångsbestämmelser som behövs. Här anges de övriga föreskrifter som behövs, till exempel om kursen helt eller delvis överlappar en annan kurs och därför inte kan tas med (till sitt fulla poängtal) i examen tillsammans med denna. Det är möjligt att fastställa nya litteraturlistor utan att revidera kursplanen. (Däremot är det inte möjligt att arbeta med litteraturlistor för äldre versioner av en kursplan när en kursplan börjat revideras.) För varje litteraturlista anges från och med vilken vecka som den ska gälla. Kursen ersätter den tidigare kursen Projektledning (5EL021) och kan inte tas med i examen tillsammans med denna. Kursen får inte tas med i examen tillsammans med någon av kurserna Freds- och konfliktstudier C (2FO008) och Freds- och konfliktstudier AD (2FO014). Kursen får tillsammans med kursen Molekylär utvecklingsbiologi (3BM016) tas med i examen med sammanlagt 21 hp.