Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status Referenslandskapet dagens landskap Vilken kunskap behövs idag? Hur mycket är nog? Ett exempel

Bävrarnas taxonomi Det finns 2 arter av bäver i världen: Eurasisk bäver Castor fiber lever i Europa och Asien historiskt troligen i miljontal stod i slutet av 1800-talet nära utrotningens rand i såväl Europa som Asien Nordamerikansk bäver Castor canadensis lever i Canada, Mexico och USA samt inplanterad på andra håll t.ex. i Finland var också starkt undantryckt

Några få restpopulationer återstod, troligen inte mer än ca 1200 individer ett par hundra i dagens EU Samtidigt började man uppmärksamma behovet av att skydda arten Under 1900-talet har en framgångsrik kampanj av artskydd och återutplantering bedrivits Idag finns 350-400 000 i EU27 Bäverns historia i Europa

Bäverns utbredning i Väst- och Centraleuropa Ursprungspopulationer: Norge 30 ind Vitryssland färre än 300 ind (C. f. vistulanus) Tyskland 200 ind Frankrike 30 ind D Halley, NINA & F Rosell, Høgskolen i Telemark www.bibermanagement.se

Läget i återutplanteringen i Europa 1 Sedan länge väl etablerade populationer där jakt/fångst bedrivs Ex Ryssland, Finland, Sverige, Norge 2 Nyligen väl etablerade populationer utan jakt/fångst Ex Tyskland, Polen, Frankrike 3 Populationer under uppbyggnad Ex Holland, Danmark 4 Återutplantering på gång Ex England, Skottland, Bulgarien, Italien

Bäverförvaltning i Sverige Utrotning under 1800-talet troligen 1871 Utplantering från 1922 Mer än 100 000 individer ca 1990 Jakt sedan 1977 Jakttid oktober till maj Årlig avskjutning enligt Jägarförbundet ca 5 000 individer

Ekologisk ingenjörsart Fäller träd Påverkar skogens struktur Bygger bohålor/hyddor Lagrar föda i vattnet tillför näring Dämmer rinnande vatten Foto: Max Kleemann

Ekologisk ingenjörsart Påverkar vattenflödet och transport av material Skapar våtmarker och därmed nya successioner Bidrar till en mosaikstruktur i skogslandskapet

Ekologisk ingenjörsart Förändrar livsmiljön för: Vatten- och landväxter Bottendjur och plankton Fisk Skogs- och våtmarksfåglar Groddjur Fladdermöss Små markdäggdjur

Vattenförvaltningen och bävern EU:s vattendirektiv (2000) skall tillämpas Alla vatten ska ha god kemisk och ekologisk status Referensförhållanden ska definieras Hur kan bävern användas i landskapet?

Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Biologiska faktorer Sammansättning och förekomst av vattenväxter Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan Foto: Wikipedia

Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Hydromorfologiska faktorer Hydrologisk regim - kvantitet och dynamik för vattenflöde - förbindelser med grundvattenförekomster Flodens kontinuitet Morfologiska förhållanden - variation i floddjup och flodbredd - flodbäddens struktur och substrat - strandzonens struktur

Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Kemiska och fysikaliskkemiska faktorer - Allmänt Vattentemperatur Syreförhållanden Salthalt Försurningsstatus Näringsförhållanden

Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Kemiska och fysikaliskkemiska faktorer - Särskilda förorenande ämnen Förorening från alla de prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten. Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten. Foto: Wikipedia

Bäverns bidrag till god ekologisk status i små medelstora vattendrag Fysisk struktur i vattendraget död ved i och nära vattnet Förmåga att hålla kvar sediment och näringsämnen Förmåga att bryta ned organiskt material Förmåga att buffra flödesförändringar Variation i habitat längs vattendraget t.ex. vattenhastighet Biologisk mångfald i vatten- och strandlevande fauna och flora Gradvisa övergångar mellan land- och vattenmiljöer

Bild: Martin Holmer

Vattenförvaltningen och bävern Det vi kan kalla referenstillstånd i det nordliga skogslandskapet var i stor utsträckning ett landskap präglat av bäverns aktiviteter. De kvaliteter som kan förknippas med en god ekologisk status är till stor del sådana som skapas av bävern Bild: Martin Holmer

God ekologisk status Ytvattnets växt- och djurliv Vattnets vägar och flödesvariationer Botten- och strandstruktur Fysikalisk-kemiska förhållanden.skall inte avvika från naturliga referensförhållanden för en typ av vatten i ett visst område

Vilken kunskap behövs idag? Bäverns historiska förutsättningar täthet påverkan på skogslandskapet Dagens situation täthet av bäver och dämmen grad av påverkan Påverkan på landmiljön skog, bäverängar Hur mycket är nog? Avvägning mellan ekologisk nytta och skadenivåer Metoder för dialog mellan intressenter variation i attityder

Bäverns positiva effekter Produkter päls och kött Ökning av biologisk mångfald Ekosystemtjänster skapa våtmarker, stoppa sedimenttransport Turism bäversafari Jaktturism - säljjakt Utbildning och rekreation för allmänheten Castor, chouffe et chocolate

Bäverns negativa effekter Överdämning av skog Fällning av skog Överdämning och raserande av vägar Grävande i dammar och kanaler Skador på betfält etc Förödelse i fiskodlingar Hindrande av fiskuppvandring Ökning av predation på öring

Slutsatser Bävern var en gång vanlig i skogslandskapet och dess aktivitet bidrog till att forma miljöerna i rinnande vatten och våtmarker Bävern kan spela en nyckelroll i sökandet efter referensförhållanden för vattenförvaltningen Djupare kunskap behövs om bävern i Sverige historiskt och om den nuvarande situationen Kunskap behövs för att förvaltare skall kunna finna bra lösningar för avvägning mellan nytta och skador

Medarbetare Johan Törnblom SLU Skinnskatteberg Lennart Henriksson WWF Per Angelstam SLU Skinnskatteberg Göran Hartman SLU Uppsala Läs mer i Fakta Skog nr 10 2008 www.slu.se/forskning/faktaskog