INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt perspektiv har Sverige och Västerbotten redan idag en god folkhälsa, men samhället förändras i snabbt takt och nya hälsoproblem riskerar att bryta denna positiva trend med försämrad folkhälsa som följd. Nu gäller det att värna om den goda folkhälsa som uppnåtts och samtidigt hitta vägar framåt som leder till ytterligare förbättringar. Sverige och resten av västvärlden har en epidemi av övervikt med en rad negativa hälsoeffekter som följd. Tandhälsan tenderar att försämras. Psykiska och psykosomatiska hälsoproblem rapporteras öka. Oroande är också att den ökade ohälsan har en tydlig social skiktning. Den ogynnsamma hälsoutvecklingen i befolkningen förklaras av förändrade levnadsvanor i vardagen. Regelbundna måltider har blivit mindre vanligt och konsumtionen av energitäta livsmedel har ökat, t ex godis, läsk och chips. Stora delar av befolkningen rör sig mindre än tidigare i sitt vardagliga liv. Bland barn och unga märks detta genom att mer tid ägnas åt stillasittande aktiviteter, t ex TV-tittande och datorspel, vilket innebär att mindre tid blir över åt sysslor som innebär fysisk aktivitet, t ex lek med rörelse och sport. Många föräldrar har en pressad vardag, t ex brist på tid, svaga sociala nätverk och ekonomiska begränsningar, och upplever svårigheter i sitt föräldraskap med negativa konsekvenser för barnets hälsa och välbefinnande som följd. Idag är det väl känt att en god hälsa grundläggs redan under fostertiden och barndomen. Dessutom är graviditeten och småbarnsåren perioder i livet då många vuxna är motiverade att förändra sina levnadsvanor, allt för att ge barnet en så god start i livet som möjligt. Graviditeten är också en viktig period av väntan då kvinnan och mannen kan lägga grunden till ett tryggt och gemensamt föräldraskap vilket kommer att gynna hela familjens hälsa och välbefinnande. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen 2008-09-12 1
SALUT-SATSNINGEN En hälsosatsning Salut är en hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten. Målsättningen är att stödja varje barn och dess föräldrar under hela uppväxten med start under graviditeten då barnet ännu är ofött. Satsningen har fått sitt namn från ordet salutogen (hälsofrämjande) eftersom en grundtanke är att främja processer som ger barn och deras föräldrar en möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Satsningen omfattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Med god hälsa avses här både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I landstingens verksamhetsplan för åren 2004-2006 uppmanades närsjukvård och folktandvård att tillsammans utveckla ett banbrytande samarbete. FoUU-staben engagerades och gavs förutsättningen att satsningen skulle fokusera på barn och ungdomar. I landstingets uppföljande dokument Handlings- och aktivitetsplan för folkhälsopolitiken under åren 2006-2008 (2005) betonas vikten av intensifierade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med barn och unga i fokus för möjligheten att nå visionen Världens bästa hälsa 2020. Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande är viktigt i sig, men är också avgörande för den framtida folkhälsan. Västerbottens läns landstings vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Saluts övergripande mål (Modul I VII) God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Saluts långsiktiga mål (mätbara) Övervägande andel högstadieungdomar (90 %) ser ganska/mycket ljust på framtiden Nuläge: Psykisk ohälsa rapporteras öka bland ungdomar, särskilt bland flickor Minst 85 % har normal BMI vid 4 och 15 års ålder Nuläge: 20-25 % har övervikt/fetma vid 4 års ålder Alla 4-åringar och minst 70 % av alla 15-åringar är kariesfria Nuläge: 90 % av 4-åringar och 40 % av 15-åringar är kariesfria 2008-09-12 2
Saluts delmål Modul I (det ofödda barnet) Salut-satsningen strävar mot att: blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande mammor och barn inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och vid förlossning Trygga och goda uppväxtvillkor blivande föräldrar känner sig förberedda inför sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld och kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger Ökad fysisk aktivitet blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag Goda matvanor och god munhälsa blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukt & grönt per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt Saluts delmål Modul II (det lilla barnet, 0-1½ år) Salut-satsningen strävar mot att: mammor återgår till sin ursprungsvikt ett år efter graviditeten 1½-åringar har normal viktutveckling Trygga och goda uppväxtvillkor föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning och gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld och kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- och drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion Ökad fysisk aktivitet barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel Goda matvanor och god munhälsa barn ammas helt i sex månader och delvis gärna längre barn introduceras i att äta frukt & grönt till varje måltid föräldrar äter fem frukt & grönt per dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat föräldrar har en regelbunden tandvårdskontakt barn och föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (från barnets första tand) Samverkan Samverkan mellan olika aktörer och arenor kring en gemensam hälsostrategi för barn och ungdomar, samt deras föräldrar, kan på ett kraftfullt sätt främja folkhälsan. I landstingets Folkhälsopolitiska program (2004) betonas vikten av samverkan mellan olika aktörer, bl a landstinget, kommunerna och frivilligorganisationer, för att skapa bästa möjliga förutsättningar att närma sig visionen Världens bästa hälsa 2020. Under uppväxten möter barnet och föräldrarna många olika professioner som har goda möjligheter att underlätta ett tryggt föräldraskap och goda levnadsvanor för hela familjen. Under barnets första del av livet erbjuds stöd via mödra- och barnhälsovården som inom familjecentralen förstärks av socialtjänsten och öppna förskolan där möjligheten finns att möta andra föräldrar och barn. Efter spädbarnstiden tillbringar flertalet barn en stor del av sin 2008-09-12 3
vardag utanför familjen på de offentliga arenorna som förskolan och skolan utgör. Elevhälsan tar vid när barnet når skolåldern och ungdomshälsan kan stödja tonåringen. Folktandvården möter barnet regelbundet, och även föräldrarna, under barnets uppväxt. Många frivilligorganisationer bidrar på ett värdefullt sätt till barns och ungdomars fritid. Salut-satsningens moduler Satsningen är indelad i moduler baserat på barnets olika åldrar. Modul I för det ofödda barnet, Modul II för spädbarnet (0-18 månader), Modul III för förskoleperioden (1-5 år), etc. (figur 1). Barnet passerar under uppväxten modul för modul och de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekterna adderas. För närvarande pågår utvecklingsarbetet i modul III & VI och i de första två modulerna pågår spridningsprocessen. Modul I Modul II Modul III Modul IV Modul V Modul VI Modul VII Gravida 0-12 18 m 1-5 å r 6-9 år 10-12 å r 13-15 år 16-18 å r Figur 1. Salut-satsningens olika moduler (I-VII) Pilotområden Alla barn- och ungdomar i Västerbotten skall på sikt nås av satsningen, men satsningen har utformats i fyra pilotområden. Varje aktivitet testas inom en modul i taget, utvärderas och revideras innan Salut-satsningen sprids. Pilotområdena är Lycksele, Byske, Robertsfors och Ersboda i Umeå. Dessa valdes ut för deras skilda befolkningsstrukturer och för att representera olika geografiska delar av länet. Länet som helhet har ca 2 500 nyfödda per år och totalt ca 57 000 barn och unga som på sikt ska nås av satsningen. Väl valda insatser Salut-satsningens insatser är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Barnets behov varierar under uppväxten med stora skillnader från den oföddes och nyföddes totala beroende av sina föräldrar till det allt mer självständiga barnet och sedan tonåringen. Inom varje modul prioriteras de insatser som bedöms mest angelägna under den perioden av barnets liv. De professioner och verksamheter som vanligen finns runt barn i just den åldern engageras i utvecklingsarbetet och genomförandet av modulens insatser. De nationella målområden för folkhälsan som prioriteras inom hela Salut-satsningen är Trygga och goda uppväxtvillkor (mål 3), Ökad fysisk aktivitet (mål 9) och Goda matvanor (mål 10), men även insatser inom andra målområden förekommer. (Figur 2) Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad fysisk aktivitet Tobak & Alkohol En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Trygg och säker sexualitet Figur 2. Folkhälsomål som prioriteras inom Salut-satsningen. 2008-09-12 4
Arbetsprocessen Utvecklingsarbetet inom de olika modulerna stöds av en processledning gemensam för hela satsningen. Arbetet följs även av styrgrupp och ett vetenskapligt råd. Kring varje modul har arbetet påbörjats genom att en resursgrupp bildats. I varje moduls resursgrupp ingår personer med spetskompetens kring barns hälsa och de aktuella hälsoproblemen. En utvecklingsgrupp inom exempelvis åldersmodul II har bildats genom att bjuda in följande berörda verksamheter; folktandvården, barnhälsovården, socialtjästen och öppna förskolan. Under ledning av Memeologen landstingets resurs i förbättringskunskap - träffas utvecklingsgruppen, resursgruppen och processledningen under ett antal lärandeseminarier (LS). Under seminarierna presenteras fakta kring de aktuella hälsoproblemen. Deltagarna beskriver för varandra hur de arbetar idag och hur de skulle kunna bidra till att minska de aktuella hälsoproblemen de ger uttryck för vad de vill åstadkomma. Därefter vidtar en process för att identifiera insatser som bedöms realistiska inom de givna resursramarna och som så långt det är möjligt vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. De verksamheter som samverkar inom Modul I och II är mödrahälsovården (MVC), barnhälsovården (BVC), folktandvården, öppna förskolan och socialtjänsten. På vissa orter finns även andra aktörer såsom kyrka och studieförbund. En familjecentral underlättar samverkan mellan olika aktörer, men är inte en nödvändighet. Aktiviteter i Modul I och II Vissa aktiviteter inom Modul I och II bygger på ett samarbete mellan flera aktörer, medan somliga utförs av en enskild aktör. Det är dock av stor vikt att känna till vad de olika aktörerna har för roll och vad deras aktiviteter innebär. Därför är det väsentligt att även ha förståelse för samarbetspartnernas verksamhet. Det är eftersträvansvärt att de aktörer som ingår i modul I och II regelbundet träffas för avstämning. Ibland kan tystnadsplikten kännas som ett hinder för samarbete mellan olika enheter. Detta kan dock undvikas genom att be föräldrarna om tillåtelse att samråda för att kunna hjälpa och stötta bättre och har hittills, under arbetets gång, inte varit något problem. Mödrahälsovården Så gott som alla blivande föräldrar besöker MVC under graviditeten. När föräldrarna kontaktar MVC skickas information hem till dem. Bland annat Hälsoformulär som både kvinnan och hennes partner fyller i. Hälsoformulären används som underlag för hälsosamtalen vid de kommande träffarna med barnmorskan. Salut-satsningens samtalsunderlag visar på viktiga fokusområden kring levnadsvanor och ger struktur åt samtalen. MVC arrangerar föräldraträffar för blivande föräldrar. Salut-satsningen har till dessa lagt till träffar med fokus på levnadsvanor och föräldraskap/relationer. Barnhälsovården Under den tidiga delen av livet träffar BVC-sjuksköterskan barnet och dess föräldrar återkommande. Salut-satsningen innebär framför allt en förstärkning avseende de psykosociala och livsstilsrelaterade områdena med fokus på att förebygga psykisk och psykosomatisk ohälsa, övervikt och försämrad tandhälsa. Barnhälsovårdens basprogram har vidareutvecklats för perioden från barnets födelse till 18 månaders ålder. Det är huvudsakligen BVC-sjuksköterskans arbetsdokument, men kan även vara ett stöd för övriga aktörer. BVC är ofta arrangör och huvudman för föräldraträffar och är på så vis en viktig samarbetspartner för alla som vill nå nyblivna föräldrar. 2008-09-12 5
Öppna förskolan Öppna förskolan har en viktig stödjande funktion med möjligheten att se familjen i en annan situation än vad de övriga aktörerna gör. Ett nära samarbete med barnhälsovården, socialtjänsten, folktandvården och eventuella andra lokala aktörer är av stor vikt för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Socialtjänsten Socialtjänstens uppdrag i Salut-satsningen är att arbeta förebyggande med att stärka familjers levnadsvillkor och att utreda och stödja barn som far illa. Ett problem för socialtjänsten är att många har förutfattade meningar om vem socialtjänsten är till för och vad de kan erbjuda. Den myndighetsutövande rollen har hittills varit mer känd än det förebyggande arbetet. Ett sätt att förändra denna bild är att socialtjänsten, mödrahälsovården, barnhälsovården, folktandvården och öppna förskolan samarbetar och har god kännedom om varandras möjligheter att främja barns hälsa och levnadsvanor. Folktandvården Folktandvårdens personal träffar barnet regelbundet genom hela uppväxten och har därför en unik position för att förmedla ett hälsofrämjande budskap. I förebyggande syfte erbjuds de blivande föräldrarna ett kostnadsfritt hälsosamtal hos tandhygienisten i folktandvården. Där samtalar de om munhälsa, matvanor, tandvårdsvanor och tobaksbruk. I samarbete med MVC bjuds tandhygienisten in till föräldraträff för ytterligare möjlighet till information och samtal med blivande föräldrar. Tandhygienisten möter också barn och föräldrar vid en föräldraträff då barnet är ca 6 månader. Vid 18 månaders ålder genomför BVC-sköterskan en screening som ingår i Barnens hälsoprogram och slussar de familjer som bedöms vara i behov vidare till folktandvårdens tandhygienister. Folktandvården har även en viktig konsultativ roll genom att stödja BVC-sköterskan med aktuell kunskap samt informationsmaterial. 2008-09-12 6