Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016

Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...13 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...13 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...16 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...16 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...21 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...33 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....36 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....59 1:3 Handikappersättningar...73 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....76 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...80 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...83 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...96 2:1 Förvaltningsmedel...98 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...100 1:1 Barnbidrag...100 1:2 Föräldraförsäkring...103 1:3 Underhållsstöd...118 1:4 Adoptionsbidrag...122 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...124 1:8 Bostadsbidrag...129 2

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2016 och 2017 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3

Sammanfattning Utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas öka från 203 miljarder kronor 2016 till 227 miljarder kronor 2021. Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de som lämnades i augusti 2016. Det är framförallt prognosen för sjukpenning som har sänkts på grund av en sänkt prognos för sjukfallens varaktighet. Det innebär även att prognosen för sjukpenningtalet skrivs ner. Sjukpenningtalet har ökat under de senaste åren men beräknas nu inom kort att börja minska. Även prognosen för aktivitets- och sjukersättningar har sänkts på grund av lägre förväntade inflöden till försäkringarna. Föreslagna regeländringar i Budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/2017:1) har sammanlagt haft en höjande effekt på prognoserna. För de flesta övriga prognoser är skillnaderna emellertid små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Utgifterna beräknas överskrida krediten för en anslagspost. Försäkringskassan kommer att begära utökad anslagskredit för denna med 4 miljoner kronor. Två av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att: Minska sjuktalen i samhället. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra bedömningen av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att fokusera på detta område. Detta är beaktat i prognosen för sjukfallens varaktighet. Motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Försäkringskassan tar nu ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men initiativet bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. Prop. 2016/17:1 innehåller många förslag som påverkar Försäkringskassans ansvarsområde. I prognoserna har hänsyn tagits till lagförslagen och de aviserade regeländringarna som har tillräckligt detaljerade underlag. Regeländringarna beräknas ha störst effekt på utgifterna inom bidrag för sjukskrivningsprocessen, aktivitetsoch sjukersättningar m.m. och barnbidrag. 4

Inledning Utvecklingen inom olika försäkringsområden De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 201 miljarder kronor 2015 och förväntas öka till 203 miljarder kronor 2016. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 227 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Försäkringskassans ansvarsområde innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Införandet av efterskottsbetalning av assistansersättning medför dock en tillfällig men kraftig minskning av utgifterna inom utgiftsområde 9 för 2016. För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2019 för att sedan öka. Nedgången drivs främst av ett minskat inflöde till och en lägre varaktighet inom sjukpenning, samt ett minskande bestånd i sjukersättningen. För alla tre utgiftsområdena redovisas den förväntade utvecklingen för varje anslag under prognosperioden. En del anslag uppgår till flera miljarder kronor medan andra omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. För en översiktlig bild redovisas, trots det, alla anslag i ett diagram. 5

Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 21,3 miljarder kronor 2016 för att sedan öka till 29 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Den 1 oktober 2016 införde Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjunker utgifterna kraftigt under oktober och november 2016. Försäkringskassan prioriterar arbetet med att motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Möjliga effekter av detta är svåra att uppskatta och är inte beaktade i föreliggande prognos. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2016 beräknas utgifterna uppgå till 5,5 miljarder kronor för att sedan öka till 6,7 miljarder kronor år 2021. Ökningen drivs främst av att referenspriserna för åtgärderna höjs årligen medan beloppsgränserna för vad man får ersättning för är fasta. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas minska svagt under hela prognosperioden. Prognosen har tagit hänsyn till förslagen i Prop. 2016/17:4, Ett reformerat bilstöd. Förslagen syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för anpassningsbidraget och författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. 6

Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat sedan 2010 men beräknas nu att börja minska under nästa år. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron och utvecklingen under det senaste året indikerar att de åtgärder som vidtagits sammantaget har haft effekt. En allt högre andel av sjukfallen avslutas nu vid och emellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, samtidigt som den tidigare snabba ökningen av antalet startade sjukfall har avstannat. Sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas fortsätta att minska under 2016 och 2017, för att därefter vara konstant. För längre sjukfall (>1 år) har dock varaktigheten ökat vilket sannolikt beror på färre övergångar till sjukersättning. I samspel med borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning leder detta till en utveckling med en allt större andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. Antalet startade sjukfall beräknas minska svagt under 2016 och 2017 för att därefter utvecklas i takt med arbetskraftens storlek. Detta medför att även sjukpenningtalet beräknas att börja minska inom kort, sannolikt före årsskiftet 2016/2017. Hur pass omfattande den prognostiserade nedgången sedan blir är i dagsläget väldigt svårbedömt. Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid och det finns ingen enskild faktor som förklarar den stora variationen. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. I föreliggande prognos beräknas sjukpenningtalet till 9,9 nettodagar år 2020, vilket är något högre än regeringens mål om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid väldigt stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Försäkringskassan kan konstatera att förutsättningarna för att uppnå målet förbättrats avsevärt jämfört med tidigare prognoser, en utveckling där målet uppnås är inte osannolik. 7

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka mellan 2019 och 2021. Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, vilket beror på att beståndet inom sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Ohälsotalet 1, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under de senaste fyra månaderna och uppgick till 27,9 nettodagar i september 2016. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 23,9 nettodagar år 2021. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,5 miljarder kronor 2021. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna successivt blir 1 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

högre. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten föräldrapenning öka från 29,2 miljarder kronor 2016 till 36,2 miljarder kronor för 2021. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,5 miljarder kronor 2016 till 8,3 miljarder kronor 2021. Utgifterna för jämställdhetsbonus beräknas till 407 miljoner kronor 2016. I Prop. 2016/17:1 föreslår regeringen att avskaffa jämställdhetsbonusen från och med 2017. I och med detta förslag prognostiseras endast utgifter fram till och med år 2017. Utgifterna för barnbidrag förväntas öka från 26,3 miljarder kronor år 2016 till 29,6 miljarder kronor år 2021 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas öka från 4,7 miljarder kronor 2016 till 6,0 miljarder kronor 2021. Den höjda inkomstgränsen 2017 höjer utgifterna för hela prognosperioden. Den ökade migrationen bidrar till att fler personer förväntas få bidraget på längre sikt. Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,5 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med september 2016 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med maj 2016. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i augusti 2016 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Föregående prognos 204 188 210 432 215 010 219 937 226 644 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande -6-99 -304-760 -907 Volym- och strukturförändringar -1 113-3 493-4 818-5 675-6 315 Regeländringar 20 1 433 1 599 1 562 1 562 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter -73-398 Övrigt Ny prognos 203 089 208 610 211 487 214 991 220 587 Differens i miljoner kronor -1 100-1 821-3 523-4 947-6 056 Differens i procent -0,5-0,9-1,6-2,2-2,7 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget Sammantaget har prognosen sänkts för samtliga år, jämfört med prognosen som lämnades i augusti 2016. Detta beror främst på volym- och strukturförändringar inom anslagen sjukpenning och rehabilitering m.m. och aktivitets- och sjukersättningar m.m. 9

Uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp, med mera, har hämtats från Konjunkturinstitutets augustiprognos 2016. Förändringarna i de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till augustiprognosen beskrivs nedan. Beräkningarna av prisbasbeloppet har sänkts för åren 2019 och 2020. Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för åren 2016 2019. Detta har en sänkande effekt bland annat på prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Sammantaget har volym- och strukturförändringar sänkt prognoserna. Prognosen för sjukpenning och rehabilitering m.m. har sänkts främst på grund av en sänkt prognos för sjukfallens varaktighet. Även prognosen för antalet personer som nybeviljas både aktivitetsersättning respektive sjukersättning har sänkts. I Prop. 2016/17:1 föreslås flera regeländringar som påverkar Försäkringskassans utgifter. Regeländringarna som beräknas öka utgifterna mest listas nedan: Förslaget om höjd garantinivå i sjukersättning och aktivitetsersättning har höjt prognosen för aktivitets- och sjukersättningar m.m. under hela prognosperioden. Anslaget för bidrag till hälso- och sjukvården har höjts för hela prognosperioden. Hela anslagsbeloppet beräknas betalas ut. Flerbarnstillägget för familjer med tre eller fler barn föreslås höjas med 126 kronor per månad, vilket höjer prognosen för barnbidrag under hela prognosperioden. I denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag har dock inte beaktats eftersom det saknas tillräckligt detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Migrationsverket publicerade en ny prognos den 25 oktober, vilken inte har beaktats i denna rapport. 10

Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosen inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor 2015 1 2016 2017 2018 2 2019 2 2020 2 2021 2 Ingående överföringsbelopp från föregående år -2,1-1,5-0,3-0,6-1,0-1,7 Anslagna medel³ 202,7 213,7 211,9 216,9 221,0 226,9 Summa tilldelade medel 200,6 212,2 211,6 216,3 220,0 225,2 Utfall 200,8 Prognos 203,1 208,6 211,5 215,0 220,6 226,5 Avvikelse från anslagna medel 1,9 10,6 3,3 5,4 6,0 6,3 Avvikelse från tilldelade medel -0,1 9,2 3,0 4,8 5,0 4,6 Begäran om utökad anslagskredit 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Tabellen nedan redovisar anslagsposten där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 2. Försäkringskassan kommer att begära utökad anslagskredit motsvarande avvikelsen från tillgängliga medel för denna anslagspost. Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2016 tusental kronor Anslag/anslagspost 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Ingående överföringsbelopp från 2015 Anslag år 2016 Prognos 2016 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 0 71 000 77 865-6 865-4 315 Totalt 0 71 000 77 865-6 865-4 315 I Höständringsbudget för 2016 (Prop. 2016/17:2) föreslås att anslaget 9:4.3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning tillförs 61 miljoner kronor, beslut om detta fattas den 23 november. Anslaget beräknas ta slut i mitten av november, vilket innebär att 2 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 11

utbetalningarna kommer att stoppas och sedan återupptas om extra medel tilldelas. Om förslaget avslås kommer medelsbehovet belasta 2017. Om rapporten Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2016 2020. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2016 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Fördjupad analys med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas och inkorporeras löpande. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2016 2021 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. Sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. Månadsfördelade prognoser för 2016 och 2017 4. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 12

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 5 480 miljoner kronor, vilket är 129 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. 13

Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjuk-domen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårds-bidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet var under januari september 2016 drygt 3 947 miljoner kronor vilket är 4,1 procent högre än vad utgifterna var under motsvarande period 2015. Ökningen beror främst på den höjning av referenspriserna som gjordes i januari i år, vilket medför högre utgifter inom högkostnadsskyddet. Utgifterna för högkostnadsskyddet förvänta öka årligen, vilket dels beror på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade. För det allmänna tandvårdsbidraget förväntas utgifterna öka marginellt 2016 jämfört med 2015. I Prop. 2016/17:2 föreslås att det allmänna tandvårdsbidraget höjs från 150 kronor till 300 kronor för personer mellan 65 och 74 år från och med den 1 juli 2017. Det föreslås också att åldersgränsen för fri tandvård höjs i tre steg. 2017 höjs åldersgränsen till 21 år, 2018 höjs åldersgränsen till 22 år och 2019 till 23 år. Sammantaget innebär detta att utgifterna ökar under 2017 och 2018 och sedan minskar något 2019 på grund av den höjda åldersgränsen för fri tandvård. 2020 och 2021 förväntas utgifterna återigen öka. Utgifterna för det särskilda tandvårdsbidraget beräknas öka under hela prognosperioden. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Högkostnadsskydd 4 224 383 4 431 387 4 608 809 4 818 609 5 030 094 5 274 835 5 531 488 Tandvårdsbidrag 1 002 993 1 006 328 1 055 750 1 111 506 1 096 471 1 107 118 1 117 887 Särskilt tandvårdsbidrag 35 147 41 959 47 568 53 943 61 249 67 749 74 938 Totalt 5 262 523 5 479 675 5 712 127 5 984 057 6 187 814 6 449 701 6 724 313 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Försäkringskassans rapport om efterhandskontroller inom det statliga tandvårdsstödet visade på systematiskt överutnyttjande av vissa åtgärder. På grund av detta kommer Försäkringskassan i större utsträckning tillämpa de sanktionsverktyg som finns för att motverka överutnyttjande och förstärka efterhandskontrollerna inom de områden där det finns en ökad risk för felaktiga utbetalningar. Hur stor effekt detta får på utgifterna är i dagsläget oklart och i föreliggande prognos har inga antaganden om denna effekt gjorts. 3 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/63808026-babb-4a91-b669-d35768e78a91/rapportkontroller-inom-statligt-tandvardsstod-2015.pdf?mod=ajperes 14

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 5 513 898 5 689 335 5 865 847 6 113 684 6 378 353 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -1 666-2 614-1 659-5 995 Volym- och strukturförändringar -34 223-33 147-30 315-32 581-28 819 Regelförändringar - +57 605 +151 139 +108 370 +106 162 Övrigt - - - - - Ny prognos 5 479 675 5 712 127 5 984 057 6 187 814 6 449 701 Differens i 1000-tal kronor -34 223 +22 792 +118 210 +74 130 +71 348 Differens i procent -0,6 +0,4 +2,0 +1,2 +1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I föregående prognos användes Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos från mars. I deras senaste prognos som publicerades i september har antalet sysselsatta sänkts för åren 2017-2020 jämfört prognosen de lämnade i mars. Detta leder till en marginell sänkning av utgifterna. Volym- och strukturförändringar Prognosen i juli överskattade utgifterna, vilket medför att prognosen sänks med 34 miljoner kronor innevarande år. Detta medför också en sänkning för resterande prognosperiod med runt 30 miljoner kronor årligen då innevarande år används som basår för att skriva fram prognosen. Regelförändringar I Prop. 2016/17:1 föreslås att åldersgränsen för fri tandvård höjs i tre steg istället för tidigare förslag om att genomföra det i två steg. 2017 höjs åldersgränsen till 21 år i enlighet med tidigare förändring, 2018 höjs åldersgränsen till 22 år och 2019 till 23 år istället för att som tidigare förslag att den höjs till 23 år redan 2018. I och med att höjningen till 23 år skjuts fram ett år höjs prognosen 2018 med 37 miljoner kronor. Det allmänna tandvårdsbidraget höjs den 1 juli 2017 från 150 kronor till 300 kronor för personer mellan 65 och 74 år. Prognosen höjs med 57 miljoner kronor 2017 och drygt 100 miljoner kronor per år resterande prognosperiod. 15

1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 611 535 503 094 485 476 492 527 499 758 507 172 Tilldelade medel 611 535 503 094 485 476 492 527 499 758 507 172 Prognos 456 746 444 237 451 496 455 941 460 517 465 231 470 089 Avvikelse från anslag 154 789 58 857 33 980 36 586 39 241 41 941 Avvikelse från tilldelade medel 154 789 58 857 33 980 36 586 39 241 41 941 Högsta anslagskredit³ 30 577 25 155 Tillgängliga medel 642 112 528 249 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 444 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 16

Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EESland eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd fall ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 4 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 5 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 6 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner. Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 7. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 8 4 (EG) 883/2004. 5 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 6 2011/24/EU. 7 16 Folkbokföringslagen. 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 17

Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnads-ansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 9. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av det statliga anslaget. 10 Analys Under de första nio månaderna 2016 betalades 263 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det är knappt 100 miljoner kronor (27 procent) mindre än motsvarande period 2015. Utgifterna för samtliga ersättningsområden var lägre under perioden januari september 2016 jämfört med motsvarande period föregående år. Utgifterna uppdelat på ersättningsområden, miljoner kronor 2013 1 2014 1 2015 1 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Konventionsvård 176 175 197 185 188 188 188 188 188 Pensionärsvård 279 187 193 212 214 216 218 221 223 Sjuk- och tandvårdstjänster 136 12 10 7 7 7 8 8 8 Turistvård 189 115 56 40 42 45 47 49 52 Summa 781 489 457 444 451 456 461 465 470 1 Utfall Källa: Försäkringskassan Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård har hittills i år varit ungefär 131 miljoner kronor. De totala utgifterna för 2016 beräknas bli 185 miljoner. Under resterande del av prognosperioden beräknas utgifterna ligga runt 188 miljoner per år. Pensionärsvård Under perioden januari september utbetalades cirka 105 miljoner kronor ut för pensionärsvård. Sammantaget förväntas utgifterna uppgå till 212 miljoner under 2016. Då många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska vårdkostnader bedöms utgifterna för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar med 1 procent per år från och med 2017. 9 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 10 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 18

Sjuk- och tandvårdstjänster En stor del av utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster bekostas sedan den 1 oktober 2013 av landstingen. Utgifterna beräknas till 7 miljoner kronor för 2016. Efter det förväntas utgifterna öka med 2,5 procent per år. I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 4175-15 råder det ytterligare osäkerhet kring de framtida utgifterna för anslaget. 11 Domen har inte beaktats i föreliggande prognos. Turistvård Under de nio första månaderna 2016 var utgifterna för turistvård 21,4 miljoner kronor, vilket är 14,6 miljoner (40 procent) lägre än motsvarande period 2015. Utgifterna de nio första månaderna 2015 var i sin tur 48 miljoner kronor (57 procent) lägre än motsvarande period 2014. Under 2015 vägdes de lägre utfallen under de nio första månaderna upp med högre utfall under de tre sista månaderna av året. En liknande utveckling prognostiseras för 2016. Detta leder till att turistvården förväntas stiga till 40 miljoner kronor för helåret 2016. Regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting förväntas uppnå full effekt under året. Detta leder till att en underliggande ökande trend återigen förväntas vara synlig från och med 2017. Prognosen för 2016 har utfallsjusterats och för resterande år under prognosperioden förväntas utgifterna öka med 5 procent per år. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Eftersom ersättningsnivåerna för sjuk- och tandvårdstjänster har förändrats och vissa utgifter bekostas av landstingen är det osäkert hur ersättningsområdet kommer att utvecklas framöver. Det i kombination med Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 4175-15 gör att prognosen är osäker, speciellt på längre sikt. Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan källa till osäkerhet. Storbritanniens förväntade ansökan om utträde ur EU, och de andra EUländernas hanterande av detta, kan potentiellt leda till större växelkursförändringar än normalt. Endast en mindre andel av de svenska utgifterna betalas i pund (GBP), prognosen påverkas följaktligen ytterst marginellt av växelkursförändringar mellan SEK och GBP. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden dock känsligare mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. 11 http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/domstolar/regeringsratten/avgöranden/2016/ April/4175-15.pdf 19

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 476 515 485 476 492 527 499 758 507 172 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -32 278-33 980-36 586-39 241-41 941 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 444 237 451 496 455 941 460 517 465 231 Differens i 1000-tal kronor -32 278-33 980-36 586-39 241-41 941 Differens i procent -6,8-7,0-7,4-7,9-8,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar På grund av de ovanligt låga utfallen under perioden juni september, samt tidigare nämnda förklaringar, sänks prognosen för samtliga år. 20

4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-12 962 0-594 0 0 0 Anslag³ 266 995 327 995 266 995 266 995 266 995 266 995 Tilldelade medel 266 995 315 033 266 995 266 401 266 995 266 995 Prognos 279 957 302 799 267 589 256 683 255 318 255 009 254 754 Avvikelse från anslag -12 962 25 196-594 10 312 11 677 11 986 Avvikelse från tilldelade medel -12 962 12 234-594 9 718 11 677 11 986 Högsta anslagskredit³ 13 350 13 350 Tillgängliga medel 280 345 328 383 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 303 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 12 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. I Prop. 2016/17:2 föreslås att anslaget tillförs 61 miljoner kronor, planerat beslutsdatum för detta är den 23 november. Tillgängliga medel beräknas ta slut i mitten av november, vilket kan innebära att utbetalningarna stoppas för att sedan återupptas om extra medel tilldelas. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 21

5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maxi-malt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning var under januari september 2016 drygt 229 miljoner kronor, vilket är 2,3 procent lägre än under motsvarande period 2015. Detta inkluderar de uppskjutna utbetalningarna från 2015 om 27 miljoner kronor som betalades ut i januari. En anledning till att utgifterna är lägre är att det genomsnittliga utbetalda beloppet, medelbeloppet, för anpassningsbidraget har minskat ytterligare under 2016. Sedan införandet av förmånen ökade medelbeloppet kraftigt fram till och med 2013, men har minskat sedan dess. En möjlig orsak till detta kan vara de förändringar i bedömningen av anpassningsbidragets storlek som gjordes 2014. Bland annat förtydligades det hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. 12 Under 2016 har medelbeloppet fortsatt att minska och en förklaring till detta kan vara ytterligare förtydliganden som gjorts avseende handläggningen av anpassningsbidraget. Bland annat har en ny tolkning av RÅ 2000 ref. 24 13 gjorts avseende bedömning huruvida utrustningen utgör standardutrustning eller är normalt förekommande tilläggsutrustning. Detta har medfört en lägre beviljningsgrad av ersättning för originalmonterad utrustning. En annan förklaring kan vara de förtydliganden som gjordes i ett rättsligt ställningstagande (Dnr. 13277:2016). 14 Enligt 52 kap. 19 andra stycket socialförsäkringsbalken (SFB) får Försäkringskassan besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är uppenbart olämpligt med 12 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b4d53b64-0380-46b1-9276- 25f90586e4e1/rattsligt_stallningstagande_2014_2.pdf?MOD=AJPERES 13 https://lagen.nu/dom/ra/2000:24 14 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/77e3d1db-2da2-4765-9095-92e7aecf42af/fkrs_2016_02.pdf?mod=ajperes 22

hänsyn till den anpassning som behövs. Försäkringskassan anser att ett fordon ska vara uppenbart olämpligt om anpassningen kräver sådana ingrepp att fordonet jämfört med ett annat lämpligare fordon blir påtagligt mindre trafiksäkert den totala kostnaden för anpassningen påtagligt överstiger den totala kostnaden för att anpassa ett annat fordon som är lämpligt för den sökande. Antalet utbetalda grundbidrag och anpassningsbidrag beräknas bli fler 2016 än 2015, vilket beror på de uppskjutna utbetalningarna från 2015. Om dessa skulle räknas till 2015 antas istället att utbetalningarna blir färre, både för anpassningsbidraget och grundbidraget. Detta beror på att både antalet nybeviljade och återbeviljade bilstöd förväntas minska under 2016. Återbeviljning av bilstöd sker i normalfallet först efter nio år och eftersom antalet beviljade bilstöd minskade under perioden 2005 2008 beräknas färre återbeviljas i år. I Prop. 2016/17:4, Ett reformerat bilstöd lämnas flertalet förslag som syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv ordning. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. I prognosen för perioden 2017 2021 har hänsyn tagits till dessa förslag och de antaganden och beräkningar som gjordes i promemorian Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9) 15 ligger till grund för prognosen. Grundbidrag I Prop. 2016/17:4 föreslås det att grundbidraget halveras, från 60 000 kronor till 30 000 kronor. Eftersom det inte sker några förändringar av rätten till grundbidrag baseras prognosen som tidigare på antalet personer som beviljas bilstöd och hur många av dessa som historiskt fått grundbidrag utbetalt. Medelbeloppet för grundbidraget har varit relativt stabilt över tid och legat strax under 60 000 kronor. När de nya reglerna har trätt i kraft och alla ansökningar som inkom innan 2017 är behandlade antas att medelbeloppet återigen stabiliseras strax under maxbeloppet. Anskaffningsbidrag Sedan införandet av förmånen har andelen bilstödsberättigade som fått anskaffningsbidrag minskat, vilket främst beror på att inkomstgränserna i det inkomstprövade anskaffningsbidraget har varit oförändrade sedan juli 1991. I Prop 2016/17:4 föreslås att inkomstgränsen för att få anskaffningsbidrag höjs från nuvarande nivå på 160 000 kronor till 220 000 kronor och att gränsen för att få fullt bidrag (40 000 kronor) höjs från 88 000 till 120 000 kronor. Vidare ändras avtrappningen av bidraget till att minska med 400 kronor för varje 1 000 kronor av den försäkrades inkomst som överstiger 121 000 kronor. Prognosen för antalet personer som kan få anskaffningsbidrag baseras på siffror från 2014 16 och de antaganden som gjordes i promemorian. Inkomsten för de personer som fått anskaffningsbidrag under året har skattats med hjälp av storleken på det utbetalda anskaffningsbidraget. Skattningen har kopplats till den 15 http://www.regeringen.se/contentassets/b31ba44cab4f4c83a72245ea01b76ccc/ett-reformerat-bilstod-20159 16 När det gäller inkomstuppgifterna finns det en eftersläpning i statistiken varpå uppgifterna från 2014 är de senaste. 23

inkomstklass som beloppet motsvarar. Inkomsten har sedan slumpats fram inom detta intervall. För de personer som inte fått något anskaffningsbidrag utbetalt har uppgifter om pensionsgrundande inkomst (PGI) använts. Utifrån dessa uppgifter har antalet personer som enligt de nya reglerna skulle få anskaffningsbidrag utbetalt under 2014 ställts i relation till hur många som fick grundbidrag samma år. Denna relation används för att prognostisera antalet personer som ska få anskaffningsbidrag. Eftersom PGI endast avser lönerelaterade inkomster finns det en risk att detta antagande överskattar antalet personer som kommer få anskaffningsbidraget. Det är dock osäkert i vilken utsträckning PGI överensstämmer med inkomsterna som anges när anskaffningsbidragen beräknas så ingen justering görs för detta i föreliggande prognos. Tilläggsbidrag För att minska behovet av eftermonterade anpassningar, då dessa är dyrare än motsvarande originalmonterad anpassning, införs ett nytt bidrag, tilläggsbidrag. Tilläggsbidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Antalet personer som kan beviljas tilläggsbidrag A baseras på hur många av de beviljade anpassningsbidragen som avser nybeviljade anpassningsbidrag. Av de nybeviljade antas att 70 procent har behov av en eftermonterad anordning, övriga 30 procent är de som enbart fått bidrag för originalmonterad anordningen, i enlighet med tilläggsbidrag C. I promemorian antogs att 250 personer kunde beviljas tilläggsbidrag B, detta motsvarar 12,5 procent av samtliga som fick anpassningsbidrag. I prognosen antas att denna andel är konstant under hela prognosperioden. Eftersom inga schablonbelopp är framtagna för tilläggsbidrag C baseras prognosen på de antaganden som gjordes i promemorian avseende vilka originalmonterade utrustningar som berättigar tilläggsbidrag C och kostnaden för dessa. Anpassningsbidrag I Prop 2016/17:4 föreslås att det införs en bestämmelse att den försäkrade, inför Försäkringskassans bedömning av anpassningsbidragets storlek, bör lämna in kostnadsförslag från en utförare som gör anpassningar av aktuellt slag. I kostnadsförslaget bör det anges arbetskostnad och materialkostnad för respektive anpassning samt eventuella övriga 24

kostnader. Om Försäkringskassan begär det, bör den försäkrade lämna in kostnadsförslag från minst två från varandra fristående utförare. Som tidigare nämndes förändrade Försäkringskassan rutinerna vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek under 2014 gällande kostnadsförslag från flera utförare och bilens lämplighet. Eftersom medelbeloppet har minskat sedan dess antas dessa förändringar redan gett effekt. Införandet av tilläggsbidrag bedöms medföra ett lägre medelbelopp av anpassningsbidraget då dessa bidrag i vissa fall ersätter anpassningsbidraget. Funktionskontroll I Prop 2016/17:4 föreslås att en funktionskontroll av utförda anpassningar, om det inte är uppenbart obehövligt, ska göras för att säkerställa att anpassningen fungerar korrekt. I prognosen antas att alla som beviljas tilläggsbidrag, det vill säga har behov av efteranpassning, behöver genomföra en funktionskontroll. Baserat på promemorian antas en kontroll ta tre timmar till en kostnad av 600 kronor per timme. Körträning För att kunna bruka en anpassad bil kan en försäkrad beviljas bilstöd för körträning. I Prop 2016/17:4 föreslås att bidrag också ska kunna ges för körträning före en anpassningsåtgärd genomförs, för att kunna bedöma vilken anpassningsåtgärd som är mest lämplig. I likhet med promemorian antas detta medföra att 200 personer får i genomsnitt fem timmars körträning till en kostnad av 1 000 kronor per timme. Detta medför en årlig kostnad på 1 miljon kronor. Kostnader för transportansvarig myndighet Som transportansvarig myndighet kommer Trafikverket bland annat ansvara för att ta fram schablonbeloppen till tilläggsbidraget. De ökade kostnaderna beräknas bli 3 miljoner kronor årligen. Prognos för de olika bidragen, tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Grundbidrag 70 680 79 777 53 311 38 899 38 462 38 433 38 287 Anskaffningsbidrag 6 490 7 028 12 952 16 363 16 355 16 383 16 380 Anpassningsbidrag 202 418 215 939 178 899 158 154 154 196 152 302 150 928 Tilläggsbidrag A 0 0 10 526 20 278 21 810 22 610 23 250 Tilläggsbidrag B 0 0 3 934 7 580 8 152 8 451 8 690 Tilläggsbidrag C 0 0 6 412 12 354 13 288 13 775 14 164 Övrigt 369 55 1 555 3 055 3 055 3 055 3 055 Totalt 279 957 302 799 267 589 256 683 255 318 255 009 254 754 Källa: Försäkringskassan Utgifterna för anpassningsbidraget bedöms minska under hela prognosperioden, vilket främst beror på att vissa kostnader kommer täckas av tilläggsbidragen. Antalet personer som får anpassningsbidrag prognostiseras också minska under prognosperioden, dels på grund av färre beviljade och dels på grund av att vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas tilläggsbidrag C. Eftersom beloppet för grundbidraget halveras minskar utgifterna under 2017 och från 2018 har de halverats i jämförelse med 2016. Till följd av höjda inkomstgränser ökar 25

anskaffningsbidraget med ungefär 10 miljoner kronor årligen. Utgifterna av tilläggsbidragen beräknas bli ungefär hälften så stora under 2017 jämfört med övriga år i prognosperioden, detta då ansökningar som inkommer innan 1 januari 2017 behandlas enligt nuvarande regelverk. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 315 127 288 069 289 183 288 336 284 317 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -12 328 - - - - Regelförändringar - -20 480-32 500-33 018-29 308 Övrigt - - - - - Ny prognos 302 799 267 589 256 683 255 318 255 009 Differens i 1000-tal kronor -12 328-20 480-32 500-33 018-29 308 Differens i procent -3,9-7,1-11,2-11,5-10,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks med 12 miljoner kronor 2016 till följd av att utfallet de senaste månaderna har varit lägre än prognosen. Regelförändringar Utgifterna sänks med ungefär 20 miljoner kronor 2017 och runt 30 miljoner kronor årligen resterande del av prognosperioden på grund av de nya reglerna. 26

4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -1 141 335-661 957 0 0 0 0 0 Anslag³ 25 369 000 26 344 000 25 931 000 26 711 000 27 473 000 28 247 000 Tilldelade medel 24 227 665 25 682 043 25 931 000 26 711 000 27 473 000 28 247 000 Prognos 24 889 622 21 337 000 25 825 000 26 619 000 27 389 000 28 169 000 28 958 000 Avvikelse från anslag 479 378 5 007 000 106 000 92 000 84 000 78 000 Avvikelse från tilldelade medel -661 957 4 345 043 106 000 92 000 84 000 78 000 Högsta anslagskredit³ 1 221 050 1 317 200 Tillgängliga medel 25 448 715 26 999 243 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 21 337 miljoner kronor, vilket är 5 007 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 4 345 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. 27

Analys Utgifterna för statlig assistansersättning prognostiseras att bli 21 337 miljoner kronor för 2016, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med 2015. Att utgifterna prognostiseras att minska beror på att Försäkringskassan införde efterskottsbetalning 1 oktober 2016 och att det medför att delar av utgifterna uteblir under oktober och november 2016. Se januariprognosen 17 för mer information om hur införandet av efterskottsbetalning antas påverka utgiftsprognosen. Utgifterna förväntas sedan att öka under hela prognosperioden för att 2021 bli 28 958 miljoner kronor. Utgifterna för statlig assistansersättning styrs av antalet brukare, antalet timmar som beviljas dessa brukare samt det schablonbelopp som lämnas som ersättning per timme av utförd assistans. Den minskande trenden för antalet brukare, som startade i november 2015, håller i sig. Utfallet för september 2016 visar att antalet brukare har minskat med 322 personer (2 procent) jämfört med antalet brukare i december 2015. Antalet timmar per brukare och månad fortsätter att öka. I december månad 2015 var antalet timmar per brukare och månad 552,5 vilket kan jämföras med 557,1 i september 2016. Schablonbeloppet bestäms på årsbasis och regeringen beslutar om dess nivå. Schablonbeloppet för 2017 är 291 kronor/timme, vilket är 3 kronor (1,05 procent) högre än för 2016. I föreliggande prognos antas att schablonbeloppet skrivs upp med 1,05 procent per år, även efter 2017. Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa kvantiteter i undergrupper. Nedan redovisas medelvärdet för antalet brukare uppdelat på kön och personkrets under de senaste tre månaderna (juli september) samt föregående tre månader (april juni). Antal brukare Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 apr jun 15 972 7 316 8 656 6 956 819 7 747 jul sep 15 863 7 262 8 602 6 936 816 7 671 differens procent -0,7-0,7-0,6-0,3-0,4-1,0 Källa: Försäkringskassan Totalt sett har antalet brukare minskat från den första perioden till den andra (-0,7 procent). Om utvecklingen av antalet brukare delas upp på kön visar detta att antalet brukare minskar för båda könen, men minskningen är något större, procentuellt, för kvinnor än för män (-0,7 procent jämfört med -0,6 procent). Om utvecklingen delas upp på personkrets visar detta att antalet brukare har minskat inom alla personkretsar. Minskningen är störst, både procentuellt och i antal, inom personkrets 3. 17 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020, Dnr 1375-2016. 28

Antal timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 apr jun 554,3 545,5 561,8 568,1 654,6 535,2 jul sep 557,5 548,4 565,1 572,7 656,6 537,2 differens procent 0,6 0,5 0,6 0,8 0,3 0,4 Källa: Försäkringskassan På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad och i tabellen ovan utläses att medeltimmarna, totalt sett, har ökat från första perioden till den andra. Ökningen av medeltimmar återfinns även då timmarna delas upp på kön, där medeltimmarna ökar något snabbare för män än för kvinnor. Medeltimmarna ökar även inom samtliga personkretsar, men ökningen är som störst inom personkrets 1. En kompletterande illustration av utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar ges i diagrammet nedan. Där presenteras utvecklingen som glidande 3-månaders medelvärden under perioden januari 2014 september 2016. Notera att utplaningen i medeltimmar de första två månaderna under 2016 följs av en uppgång, vilket påminner om utvecklingen samma period året innan. Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan Alternativscenarier Antalet timmar per person har ökat varje år sedan assistansersättningen infördes och historiskt sett har ökningstakten för antalet timmar länge varit runt 2,5 procent per år. I regleringsbrevet för 2016 uttrycks att ett mål för assistansersättningen är att Försäkringskassan ska bidra till att 29

bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Utfallet hittills under 2016 visar att timmarna fortsätter att öka, men att ökningen har dämpats något, och i huvudscenariot ovan antas en årlig ökningstakt för antalet timmar per person på cirka 1,7 procent. För att illustrera hur utvecklingen av antalet timmar påverkar utgiften presenteras två alternativscenarier nedan. I det ena scenariot antas en avstannad ökning av antalet timmar och i det andra antas en högre ökningstakt för antalet timmar per person. I båda alternativscenarierna är prognosen för antalet brukare och ökningstakten för schablonbeloppet oförändrad. Alternativscenario 1 konstanta medeltimmar efter 2016 Hur utvecklingen av utgifterna påverkas i och med det uttryckta målet i regleringsbrevet är svårt att uppskatta och det finns flera tänkbara möjligheter. Ett exempel, där den nuvarande utvecklingen av antalet timmar bryts, är att ökningen av antalet timmar stannar av och att medeltimmarna ligger konstant efter 2016. Hur utgiften förändras om antalet timmar hålls konstant efter 2016 redovisas i diagrammet och i tabellen nedan enligt Alternativscenario 1. Alternativscenario 2 årlig ökningstakt på 2,5 procent I detta alternativscenario beräknas utgifterna om ökningstakten för antalet timmar efter 2016 återigen skulle nå en ökningstakt på 2,5 procent per år. Utvecklingen av utgifterna för detta alternativscenario redovisas i diagrammet och i tabellen nedan enligt Alternativscenario 2. Utgiftsutveckling för assistansersättning, miljarder kronor Huvudscenario samt alternativscenarier Källa: Försäkringskassan 30

Utgiftsutveckling för assistansersättning, tusentals kronor Huvudscenario samt alternativscenarier Statlig assistansersättning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Huvudscenario 21 337 000 25 825 000 26 619 000 27 389 000 28 169 000 28 958 000 Alternativscenario 1 21 337 000 25 402 000 25 637 000 25 899 000 26 161 000 26 423 000 Alternativscenario 2 21 337 000 26 065 000 27 089 000 28 175 000 29 297 000 30 458 000 Källa: Försäkringskassan I diagrammet och tabellen ovan anges utgiftsutvecklingen för huvudscenariot samt för de båda alternativscenarierna. I alternativscenario 1 beräknas utgiften öka med drygt 200 miljoner kronor per år efter 2017, medan utgiften ökar med drygt 1 miljard kronor per år efter 2017 för alternativscenario 2. Den totala utgiften, över hela prognosperioden, för alternativscenario 1 blir ungefär 151 miljarder kronor. Detta är drygt 7 miljarder kronor lägre än den totala utgiften för huvudscenariot. För alternativscenario 2 beräknas den totala utgiften till drygt 162 miljarder kronor, vilket är drygt 4 miljarder kronor högre än den totala utgiften för huvudscenariot. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 21 635 000 26 007 000 26 880 000 27 737 000 28 610 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -75 000-168 000-264 000-362 000 Volym- och strukturförändringar -298 000-107 000-93 000-84 000-79 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 21 337 000 25 825 000 26 619 000 27 389 000 28 169 000 Differens i 1000-tal kronor -298 000-182 000-261 000-348 000-441 000 Differens i procent -1,4-0,7-1,0-1,3-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I föregående prognos antogs att schablonbeloppet skulle skrivas upp med 1,4 procent per år under prognosperioden. I budgetpropositionen för 2017 (prop 2016/2017:1) meddelades dock att schablonbeloppet ska skrivas upp med 1,05 procent 2017 och det nya antagandet i prognosen är att schablonen höjs med 1,05 procent per år under hela prognosperioden. Denna 31

förändring för schablonbeloppet leder till att prognosen justeras ned med mellan 75 och 362 miljoner för åren 2017 2021. Volym- och strukturförändringar Sedan föregående prognos har utfallet för utgiften varit lägre än väntat. Detta beror på att utfallet för både antalet brukare och medeltimmar har varit lägre än vad som prognostiserades tidigare. Nuvarande prognos har därför justerats ned för samtliga år. 32

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men hittills under 2016 har ökningstakten avstannat. För det tredje kvartalet var de sammanlagda utgifterna marginellt lägre än motsvarande kvartal 2015. Utgifterna beräknas att fortsätta minska under 2017 och 2018, jämfört med föregående prognos som lämnades i augusti har de sammanlagda utgifterna reviderats ner betydligt: för innevarande år med 600 miljoner kronor, för 2017 med 2 miljarder kronor och sedan gradvis större prognossänkningar. Den största prognossänkningen sker inom Sjukpenning och rehabilitering m.m. men även utgifterna för Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts. Sammanfattande tabell utgiftsområde 10. Miljarder kronor, löpande priser 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50,5 49,4 48,2 47,0 46,8 47,4 48,0 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36,6 39,8 39,1 38,8 38,6 39,4 40,5 Övriga anslag exklusive förvaltning 7,5 8,3 8,2 8,1 8,0 8,0 8,0 Summa 94,7 97,5 95,5 93,9 93,4 94,8 96,5 Bedömning i föregående prognos 94,7 98,1 97,4 97,5 98,1 100,5 Differens 0,0-0,6-2,0-3,6-4,7-5,7 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,5 10,8 10,5 10,2 10,0 9,9 9,8 Ungefärligt Ohälsotal 28,0 27,6 26,5 25,5 24,8 24,3 23,9 Källa: Försäkringskassan Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren 2015. Flera faktorer har bidragit till minskningen. Detta har medfört att Försäkringskassans prognos avseende anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts vid ett flertal tillfällen. I föreliggande prognos sänks nybeviljandet av sjukersättning ytterligare, både på kort och lång sikt. Även nybeviljandet av aktivitetsersättning sänks och förväntas nu minska under 2016 för att sedan återigen öka. Sammantaget innebär detta ett lägre bestånd under hela prognosperioden. Regeringen lämnar i Prop. 2016/17:1 förslag på höjd garantinivå i sjukersättning och aktivitetsersättning samt höjt bostadstillägg, vilket höjer prognosen för utgifterna. Sammantaget innebär justeringarna en sänkning av utgifterna för samtliga år under prognosperioden. De förväntade utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har skrivits ner kraftigt sedan föregående prognos. Antalet startade sjukfall 18 beräknas nu bli något färre och 18 Avser startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet. 33

deras förväntade varaktighet betydligt kortare. De åtgärder 19 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har sammantaget visat effekt vi ser tydligt ökade avslutssannolikheter vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Detta medför att prognosen för sjukpenningtalet skrivs ner markant och sjukpenningtalet beräknas nu inom kort att börja minska. Hur pass omfattande den prognostiserade nedgången sedan blir är i dagsläget väldigt svårbedömt. Sjukfrånvaron i Sverige har varierat mycket över tid och det finns ingen enskild faktor som förklarar den stora variationen. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 9,9 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan kan konstatera att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört med tidigare prognoser en utveckling där målet uppnås är inte osannolik. Revideringarna ovan innebär även att prognosen för ohälsotalet justeras ner. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under de senaste fyra månaderna och uppgick till 27,9 nettodagar i september 2016. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 23,9 nettodagar år 2021. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. 19 För beskrivning av åtgärderna, se bland annat: Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardsprogram-forokad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 https://www.forsakringskassan.se/lagetsverige 34

Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan Aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättnings-formen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den uppgång i sjuk- och rehabiliteringspenningen som skett sedan 2010. 20 20 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 35

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 36 634 836 39 792 334 39 091 448 38 763 202 38 550 705 39 350 307 40 507 618 Därav 1:1.21 Sjukpenning 31 698 075 33 770 023 33 173 231 32 925 272 33 167 395 33 687 790 34 385 414 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 968 000 4 000 000 3 665 000 3 434 995 2 885 110 3 028 465 3 380 086 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 290 542 1 308 426 1 418 251 1 600 258 1 661 330 1 737 616 1 773 600 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 120 000 168 000 150 000 143 109 127 053 142 319 174 345 1:1.15 Närståendepenning 165 334 167 133 179 092 185 100 191 232 197 494 203 944 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 17 000 19 000 19 000 17 039 18 037 18 308 20 048 1:1.5 Boendetillägg 88 409 100 687 119 880 135 617 149 525 161 307 171 152 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 77 988 0 0 0 0 0 0 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 52 055 77 865 119 794 148 612 171 823 191 808 207 829 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 157 433 181 200 247 200 173 200 179 200 185 200 191 200 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. 36

Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliterings-penning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -259 910-70 985 0 0 0 0 0 Anslag³ 31 887 000 37 146 000 35 693 000 36 598 000 37 417 000 38 309 000 Tilldelade medel 31 627 090 37 075 015 35 693 000 36 598 000 37 417 000 38 309 000 Prognos 31 698 075 33 770 023 33 173 231 32 925 272 33 167 395 33 687 790 34 385 414 Avvikelse från anslag 188 925 3 375 977 2 519 769 3 672 728 4 249 605 4 621 210 Avvikelse från tilldelade medel -70 985 3 304 992 2 519 769 3 672 728 4 249 605 4 621 210 Högsta anslagskredit³ 1 487 500 1 858 650 Tillgängliga medel 33 114 590 38 933 665 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 33 770 miljoner kronor, vilket är 3 376 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 3 305 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 37

Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Analys Utgifterna för sjukpenning blev knappt 1,8 miljarder kronor (8 procent) högre under januari till september 2016 jämfört med motsvarande period 2015. Nettodagarna blev 2,2 miljoner (5 procent) fler under samma jämförelseperiod. Ökningstakterna för både nettodagar och utgifter har trappats av betydligt under 2016. Denna avtrappning prognostiseras att fortsätta under resterande del av 2016 och helårsutgifterna förväntas bli drygt 6 procent högre och nettodagarna knappt 5 procent fler än 2015. Därefter beräknas utgifterna utvecklas stabilt med en svag minskning under 2017 och 2018 och sedan en efterföljande svag ökning. Startade sjukfall Under de senaste 12 månaderna har inflödet av nya sjukfall stabiliserats, efter att tidigare ha ökat i en snabb takt. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare uppgången, då dessa sjukfall ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 21 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010, se diagram nedan. 21 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 38

Inflöde, utfall och skattning Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Diagrammet ovan bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa. Statistiken är hämtad från Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilken rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilken rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget låga prediktionsfel, men viss osäkerhet föreligger bland annat på grund av hur avslagsfrekvensen i ansökningarna utvecklas. Det råder även stor osäkerhet när det skattade inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, ökade under 2010 2014 med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med en gradvis minskande andel genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. 22 Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. 23 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram och en 22 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 23 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 39

allt större andel sjukfall avslutas nu under det första sjukskrivningsåret. I diagrammen nedan framgår detta för både psykiatriska och övriga diagnoser samt oavsett sysselsättningsstatus 24 vid sjukfallets start. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) 1 0,9 Samtliga sjukfall 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 2014 2015 0 30 60 90 120 150 180 210 240 1 1 Sysselsatta 0,9 0,9 Arbetslösa 0,8 0,8 Psykiatriska diagnoser 0,7 0,7 0,6 Psykiatriska diagnoser 0,6 0,5 0,5 Övriga diagnoser 0,4 0,4 Övriga diagnoser 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 2014 2015 2014 2015 0 0 30 60 90 120 150 180 210 240 30 60 90 120 150 180 210 240 Anm: Startade sjukfall under sista kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget och att sjukfall som startas av arbetslösa överlag blir längre än för sysselsatta. Inflödets sammansättning har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av den bortre tidsgränsen leder detta till en ökande andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. 24 Med sysselsatta avses grupperna: anställda med sjuklön, anställda utan sjuklön, egenföretagare och kombinatörer. 40

Pågående sjukfall Då den tidigare ökningen av inflöde och varaktighet nu brutits så ökar inte heller antalet pågående sjukfall när det gäller fallängdskategorier upp till 1 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i juni 2016 överlag något färre än vid motsvarande tidpunkt 2015. Däremot ökar antalet långa sjukfall, vilket medför en sammanlagd ökning om cirka 10 000 sjukfall (5 procent) jämfört med 2015, se diagram nedan. Pågående sjukfall i juni respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 45 procent i juni 2016. I juni 2015 var motsvarande andel 43 procent och jämfört med 2014 har andelen vuxit med 4 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder som är längre än 30 dagar, på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna 180 364 dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (50 respektive 51 procent). De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är personer som antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då den dåvarande tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. Den bortre tidsgränsen avskaffades den 1 februari 2016, vilket ger avtryck i diagrammet, där en tydlig ökning syns för 2016 jämfört med tidigare år. Även andelen psykiatriska diagnoser ökar, dessa diagnoser var tidigare ovanliga bland de längsta sjukfallen. I kommande uppdateringar kommer skillnaderna mellan åren att öka i takt med att beståndet av långa sjukfall byggs upp. Borttagandet av tidsgränsen medför samtidigt att antalet korta sjukfall minskar då många som tidigare uppnådde maximal ersättningstid sedermera återvände till sjukskrivning. 41

I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar för det tredje kvartalet under de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av den senaste tidens minskade varaktighet och inflöde kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 1 år, där de utbetalda nettodagarna är färre än under motsvarande period 2015. Ersatta nettodagar under tredje kvartalet respektive år Tusental Källa: Försäkringskassan Nettodagarna ökar dock fortfarande i fallängder över 1 års sjukskrivning. Som tidigare nämnts finns det ett antal möjliga förklaringar till detta: färre övergångar till sjukersättning, högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Den tydliga ökningen i de längsta sjukfallen, de som pågått i mer än 2 år, beror dock i huvudsak på att tidsgränsen avskaffats och även här kommer skillnaderna mellan åren att öka i kommande uppdateringar. Prognos över sjukfallsbeståndet Då inflödet av nya sjukfall stabiliserats, beräknas antalet startade sjukfall minska svagt under resterande månader 2016 jämfört med 2015. Sammantaget beräknas helårsinflödet 2016 vara något lägre än under 2015 (-0,4 procent). Den svaga minskningen prognostiseras att fortsätta under nästa år och för helåret 2017 beräknas antalet startade sjukfall bli drygt 1 procent färre än 2016. För åren därefter beräknas inflödet att utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning årligen). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från augusti 2016 för den framtida arbetskraften. Inflödet har historiskt uppvisat en stor variation som inte entydigt kan förklaras av förändringar i till exempel folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen för inflödets utveckling. Ökningarna i sjukfallens varaktighet dämpades under 2015 och under 2016 har en allt högre andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret. Den minskande 42

varaktigheten beror sannolikt till stor del på Försäkringskassans arbete med att förbättra utredningarna och bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskilt fokus på detta område under prognosperioden. Kvarståendesannolikheterna i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas minska under 2016 och ytterligare något 2017, för att därefter vara konstanta. Sedan drygt ett år tillbaka har antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning minskat, vilket bedöms vara den huvudsakliga anledningen till att varaktigheten bland längre sjukfall (>1 år) har ökat. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas fortsätta öka under 2016 för att därefter minska något i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras att öka. De sammantagna prognosförändringarna innebär en stabilisering av antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. Pågående sjukfall uppdelat på fallängd Tusental. Glidande 12-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram, som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Regeringen presenterade i september 2015 ett mål om att sjukpenningtalet maximalt ska uppgå till 9,0 nettodagar år 2020. I den prognos som Försäkringskassan lämnade i oktober 2015 beräknades sjukpenningtalet bli cirka 13 nettodagar år 2020. 25 Prognosen för 25 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2016-08-01 Dnr 1375-2016 43

sjukpenningtalet har därefter justerats ner vid samtliga efterföljande prognostillfällen. I föreliggande prognos (huvudscenariot nedan) blir sjukpenningtalet 9,9 nettodagar år 2020. Prognosen ska dock inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Nedan beskrivs två alternativa scenarion som ger ett sjukpenningtal om 9,0 år 2020. Målet om 9,0 sattes med ett villkor om att antalet nybeviljade sjukersättningar inte ska överstiga 18 000 per år, vilket är klart högre än den nu aktuella prognosen för nybeviljandets storlek. Nedan, i alternativscenariot fler utbyten, visas sjukpenningtalets utveckling om antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning ökar så att det sammanlagda nybeviljandet av sjukersättningar uppgår till 18 000 per år under 2017 2020. Scenariot är skapat under förutsättning att personerna som övergår till sjukersättning annars skulle ha varit sjukskrivna med full omfattning under hela tidsperioden. Vidare antas de ökade övergångarna fördelas jämt över samtliga månader varje år. Scenariot ger ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar givet att övriga parametrar utvecklas enligt huvudscenariot. Enligt huvudscenariot kommer inflödet att minska svagt under 2016 och 2017 för att därefter öka i takt med arbetskraften. I alternativscenariot om lägre inflöde nedan visas istället utvecklingen vid en kraftigare minskning av inflödet år 2017, där inflödet återgår till omkring 2013 års nivå. Därefter fortsätter inflödet att utvecklas i takt med arbetskraften men då från en lägre nivå. Scenariot ger ett sjukpenningtal om 9,0 år 2020, givet att varaktigheten utvecklas enligt huvudscenariot. 44

Sjukpenningtalet möjliga vägar till 9,0 Källa: Försäkringskassan Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid och det finns ingen enskild faktor som förklarar variationen; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 26 Därför blir prognoser över sjukfrånvarons utveckling väldigt osäkra, framför allt på längre prognoshorisonter. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 kan uppnås. Den senaste tidens utveckling indikerar att de åtgärder 27 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt. Vi ser tydligt ökade avslutssannolikheter vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Mot bakgrund av detta beräknas sjukpenningtalet vända nedåt inom kort, sannolikt före årsskiftet 2016/2017. Detta innebär i sin tur att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört mot tidigare prognoser. Givet osäkerheten som råder för prognoser på lång sikt är en utveckling där målet om 9,0 uppnås därför inte osannolik. Försäkringskassan har i tidigare analyser identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Nu minskar sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret, medan inflödet än så länge inte minskat på ett tydligt sätt. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en utveckling där målet uppnås. 26 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 27 För en beskrivning av åtgärderna, se sida 35 45

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 34 051 987 35 351 272 36 133 164 36 848 228 37 609 362 Överföring till/från andra anslagsposter +112 251 +138 366 - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -589-10 649-24 196-38 203-45 288 Volym- och strukturförändringar -393 626-2 305 758-3 183 696-3 642 630-3 876 284 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 33 770 023 33 173 231 32 925 272 33 167 395 33 687 790 Differens i 1000-tal kronor -281 964-2 178 041-3 207 892-3 680 833-3 921 572 Differens i procent -0,8-6,2-8,9-10,0-10,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner för 2016 och 2017 mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i augusti överskattade utfallen för juni september med sammantaget 171 miljoner kronor (1,5 procent). Den största anledningen till prognosfelet är att sjukfallens varaktighet minskat, framför allt kvarståendesannolikheterna kring rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Prognosen för sjukfallens varaktighet justeras ner betydligt jämfört med föregående prognos, vilket är den huvudsakliga anledningen till att prognosen sänks med avseende på volym- och struktur. Därutöver justeras även inflödesprognosen ner något och inflödet beräknas nu minska under resterande månader 2016 och helåret 2017. 46

1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 519 000 1 654 000 1 685 000 1 783 000 1 872 000 1 968 000 Tilldelade medel 1 519 000 1 654 000 1 685 000 1 783 000 1 872 000 1 968 000 Prognos 1 290 542 1 308 426 1 418 251 1 600 258 1 661 330 1 737 616 1 773 600 Avvikelse från anslag 228 458 345 574 266 749 182 742 210 670 230 384 Avvikelse från tilldelade medel 228 458 345 574 266 749 182 742 210 670 230 384 Högsta anslagskredit³ 71 850 82 700 Tillgängliga medel 1 590 850 1 736 700 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 308 miljoner kronor, vilket är 346 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys På grund av att antalet långa sjukfall ökar prognostiseras de sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning att öka med omkring 18 miljoner kronor år 2016 och omkring 110 miljoner under år 2017. Därefter beräknas utgifterna att växa i en långsammare takt fram till och med år 2020. Rehabiliteringspenningens andel av de sammanlagda nettodagarna för sjukpenning och rehabiliterings-penning beräknas bli 4,1 procent 2016, för att åren därefter närma sig en mer genomsnittlig andel på omkring 5 procent. 47

Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 1 437 316 1 665 766 1 756 170 1 845 700 1 939 890 Överföring till/från andra anslagsposter -112 251-138 366 - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -25-501 -1 176-1 914-2 336 Volym- och strukturförändringar -16 614-108 648-154 736-182 456-199 938 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 308 426 1 418 251 1 600 258 1 661 330 1 737 616 Differens i 1000-tal kronor -128 890-247 515-155 912-184 370-202 274 Differens i procent -9,0-14,9-8,9-10,0-10,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 48

Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner för 2016 och 2017 mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Utgifterna för sjukpenning höjs med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -3 627 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 172 000 171 000 185 000 191 000 196 000 202 000 Tilldelade medel 168 373 171 000 185 000 191 000 196 000 202 000 Prognos 165 334 167 133 179 092 185 100 191 232 197 494 203 944 Avvikelse från anslag 6 666 3 867 5 908 5 900 4 768 4 506 Avvikelse från tilldelade medel 3 039 3 867 5 908 5 900 4 768 4 506 Högsta anslagskredit³ 8 600 8 550 Tillgängliga medel 176 973 179 550 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 167 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. 49

Analys Utgifterna för närståendepenning blev cirka 1,3 miljoner kronor (1 procent) lägre de nio första månaderna 2016 jämfört med motsvarande period 2015. Antalet utbetalda nettodagar blev drygt 1 800 (1 procent) färre. Antalet nettodagar har tidigare följt en tydligt ökande trend på årsbasis, trots att det förekommer variation på månadsbasis. Under de nio första månaderna 2014 var antalet nettodagar i nivå med antalet nettodagar under samma period föregående år. Helårsutfallet visar dock en ökning på 5 procent under 2014 jämfört med 2013. Den ökande trenden på årsbasis förväntas därför fortsätta trots avvikande månadsvariation. För helåret 2016 beräknas utgifterna sammantaget att öka med 1,8 miljoner kronor (1 procent). Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 172 322 184 534 190 724 197 042 203 495 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -5 189-5 442-5 624-5 810-6 001 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 167 133 179 092 185 100 191 232 197 494 Differens i 1000-tal kronor -5 189-5 442-5 624-5 810-6 001 Differens i procent -3,0-2,9-2,9-2,9-2,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juni september med cirka 4 miljoner kronor. Prognosen här därför sänkts med knappt 3 procent per år. 50

1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-1 409-3 096-21 353-52 261-94 492-147 226 Anslag³ 87 000 99 000 101 623 104 709 107 294 108 573 Tilldelade medel 87 000 97 591 98 527 83 356 55 033 14 081 Utfall/Prognos 88 409 100 687 119 880 135 617 149 525 161 307 171 152 Avvikelse från anslag -1 409-1 687-18 257-30 908-42 231-52 734 Avvikelse från tilldelade medel -1 409-3 096-21 353-52 261-94 492-147 226 Högsta anslagskredit³ 4 350 4 600 Tillgängliga medel 91 350 102 191 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 101 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Under de nio första månaderna 2016 betalades 73,5 miljoner kronor ut i boendetillägg. Det är knappt 8 miljoner (12 procent) mer än motsvarande period 2015. Under 2015 betalades sammanlagt 88 miljoner kronor ut för anslagsposten. Utgifterna förväntas öka med knappt 14 procent 2016 och 19 procent 2017, för att därefter öka med en avtagande takt under resterande del av prognosperioden. Beståndet i boendetillägg utgörs till största del av 51

individer som även erhåller sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den prognostiserade ökningen beror därför främst på det ökande inflödet i sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 28. Dessutom ökar andelen av de som erhåller boendetillägg. Dessa effekter i kombination med en ökande medelersättning leder till att utgifterna för boendetillägg förväntas öka avsevärt under prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 96 961 101 623 104 709 107 294 108 573 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändring ar +3 726 +18 257 +30 908 +42 231 +52 734 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 100 687 119 880 135 617 149 525 161 307 Differens i 1000- tal kronor +3 726 +18 257 +30 908 +42 231 +52 734 Differens i procent +3,8 +18,0 +29,5 +39,4 +48,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallen för perioden juni september 2016 med knappt 1,5 miljoner kronor (4 procent). Resterande del av innevarande år har därför justerats upp. På grund av den senaste tidens utveckling har även prognosen för perioden 2017 2020 höjts. 28 Se 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. 52

1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-6 865-54 328-133 309-237 479-362 997 Anslag³ 53 000 71 000 72 331 69 631 67 653 66 290 Tilldelade medel 53 000 71 000 65 466 15 303-65 656-171 189 Utfall/Prognos 52 055 77 865 119 794 148 612 171 823 191 808 207 829 Avvikelse från anslag 945-6 865-47 463-78 981-104 170-125 518 Avvikelse från tilldelade medel 945-6 865-54 328-133 309-237 479-362 997 Högsta anslagskredit³ 2 650 2 550 Tillgängliga medel 55 650 73 550 Överskridande av anslagskredit 0-4 315 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 78 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära utökad anslagskredit om 4 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under 80 300 kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader eller helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december 2012. Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. 53

Analys Under perioden januari september 2016 betalades 53 miljoner kronor ut för anslagsposten. Det är 15 miljoner (38 procent) mer än motsvarande period föregående år. På grund av eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader så skattas beståndet med hjälp av utfall av nettodagar och utgifter. Utfall visar att beståndet ökat med drygt 300 individer under januari april 2016. Detta har medfört att utgifterna blivit högre än vad som tidigare prognostiserats. Sannolikt beror ökningen på en kombination av borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen samt en lägre nivå på övergångarna mellan aktivitetsersättning och sjukersättning. Denna utveckling förväntas fortsätta under hela prognosperioden och innebär att inflödet kraftigt ökar under 2016. Inflödet antas sedan stabiliseras under 2017 för att sedan skrivas fram med den årliga ökningstakten i prognosen över antalet som fyller 30 år och erhåller aktivitetsersättning. Ett kraftigt ökande inflöde av nya sjukfall medför att beståndet ökar avsevärt över tiden, se diagram nedan. Bestånd i sjukpenning i särskilda fall Antal individer, prognos från maj 2016 Källa: Försäkringskassan 54

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 69 727 72 331 69 631 67 653 66 290 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändring ar +8 138 +47 463 +78 981 +104 170 +125 518 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 77 865 119 794 148 612 171 823 191 808 Differens i 1000- tal kronor +8 138 +47 463 +78 981 +104 170 +125 518 Differens i procent +11,7 +65,6 +113,4 +154,0 +189,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för perioden juni september 2016 med drygt 2,2 miljoner kronor (8,4 procent). Orsaken är en kraftig underskattning av inflödet. Inflödet har justerats upp under hela prognosperioden vilket medför en höjning av prognosen för samtliga år i prognosperioden. 55

1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-6 200-84 200-82 200-80 200-78 200 Anslag³ 163 200 175 000 169 200 175 200 181 200 187 200 Tilldelade medel 163 200 175 000 163 000 91 000 99 000 107 000 Prognos 157 433 181 200 247 200 173 200 179 200 185 200 191 200 Avvikelse från anslag 5 767-6 200-78 000 2 000 2 000 2 000 Avvikelse från tilldelade medel 5 767-6 200-84 200-82 200-80 200-78 200 Högsta anslagskredit³ 8 160 8 750 Tillgängliga medel 171 360 183 750 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 181 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 29 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan. 29 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 56

Fördelning av utgifter 2016 2021. Tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 FMU 200 200 200 200 200 200 Arbetshjälpmedel 85 000 148 000 71 000 74 000 77 000 80 000 Övrigt (inklusive resor) 96 000 99 000 102 000 105 000 108 000 111 000 Källa: Försäkringskassan Totalt 181 200 247 200 173 200 179 200 185 200 191 200 Försäkringskassan utgår i prognosen ifrån att kostnaderna för FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen 2015. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För perioden 2016 2017 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för bidrag till arbetshjälpmedel kommer att öka. Det beror på att Post- och Telestyrelsen (PTS) 1 juli 2016 fattade beslut om ändrad frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel från och med 1 januari 2017. PTS:s beslut innebär att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte blir tillåtna att använda från och med 1 januari 2017. Eftersom de inte blir tillåtna behöver de ersättas, men det råder stor osäkerhet om hur många som kommer att beröras. Vissa kan ha fått sin utrustning genom Arbetsförmedlingen under det första anställningsåret och Försäkringskassan har inte uppgift om dem. Bedömningen är att det kommer att röra sig om 2 000 ärenden, varav 400 ärenden tillkommer under 2016 och resterande 1 600 ärenden tillkommer under 2017. Varje ärende resulterar i en kostnad som bedöms till 50 000 kronor, vilket medför att prognosen höjs med 20 miljoner kronor 2016 och 80 miljoner 2017. Osäkerheten kring de hörseltekniska hjälpmedlens omfattning är stor och det finns också en osäkerhet om hur snabbt utbytet sker beroende bland annat på hur informationen når ut till de som berörs. Nedan presenteras därför ett alternativscenario där antalet ärenden blir 600 under 2016 och 1 400 under 2017. Då kommer utgifterna att öka med 30 miljoner kronor under 2016 och 70 miljoner kronor under 2017. I den situationen behöver Försäkringskassan begära mer medel för 2016. Fördelning av utgifter 2016 2021 (Alternativscenario) Tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 2021 FMU 200 200 200 200 200 200 Arbetshjälpmedel 95 000 138 000 71 000 74 000 77 000 80 000 Övrigt (inklusive resor) 96 000 99 000 102 000 105 000 108 000 111 000 Totalt 191 200 237 200 173 200 179 200 185 200 191 200 Källa: Försäkringskassan Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. 57

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 163 200 169 200 175 200 181 200 187 200 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 000-2 000-2 000-2 000-2 000 Regelförändringar +20 000 +80 000 - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 181 200 247 200 173 200 179 200 185 200 Differens i 1000-tal kronor +18 000 +78 000-2 000-2 000-2 000 Differens i procent +11,0 +46,1-1,1-1,1-1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna till resor som ingår i Övrigt bedöms bli något lägre jämfört med 2015. Bedömningen är att utgifterna till resor blir lägre även för åren 2017 2020. Därför sänks prognosen för Övrigt med 2 miljoner för åren 2016 2020. Regelförändringar Post- och telestyrelsens beslut om ändrad frekvens för hörselteknisk utrustning gör att utgifterna för bidrag till arbetshjälpmedel bedöms öka både för 2016 och 2017. Prognosen för bidrag till arbetshjälpmedel höjs med 20 miljoner kronor för 2016 och 80 miljoner kronor för 2017. 58

1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 50 549 655 49 388 225 48 205 432 47 042 004 46 822 886 47 446 449 47 982 930 Därav 1:2.5 Aktivitetsoch sjukersättningar 38 605 893 37 116 115 36 266 552 35 863 165 35 980 229 36 505 186 37 055 090 1:2.8 Statlig ålderspensionsav gift för aktivitetsoch sjukersättningar 7 082 885 7 385 555 6 876 000 6 077 197 5 757 611 5 898 185 5 895 241 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 832 186 4 852 920 5 029 422 5 068 014 5 051 090 5 008 666 4 997 595 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar 28 691 33 635 33 458 33 628 33 956 34 412 35 004 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 59

1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -96 018-500 165 0 0 0 0 0 Anslag³ 38 201 745 37 928 695 36 684 000 36 556 000 36 715 000 37 340 000 Tilldelade medel 38 105 727 37 428 530 36 684 000 36 556 000 36 715 000 37 340 000 Prognos 38 605 893 37 116 115 36 266 552 35 863 165 35 980 229 36 505 186 37 055 090 Avvikelse från anslag -404 148 812 580 417 448 692 835 734 771 834 814 Avvikelse från tilldelade medel -500 165 312 415 417 448 692 835 734 771 834 814 Högsta anslagskredit³ 1 911 862 1 896 760 Tillgängliga medel 40 017 589 39 325 290 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 37 116 miljoner kronor, vilket är 813 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 312 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Enligt förslag i Prop. 2016/17:1 kommer även 19 29-åringar från och med 1 mars 2017 kunna ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De som har omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. 60

Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2017 höjs garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp enligt förslag i Prop. 2016/17:1. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas minska till och med 2018 för att därefter öka under resten av prognosperioden. Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta minska under hela prognosperioden, från 345 000 i december 2015 till 331 000 i december 2016. Minskningen beräknas avta något på längre sikt och i december 2021 antas beståndet vara 297 000 personer. Sjukersättning Minskningen av det totala beståndet av aktivitets- och sjukersättning har berott på att beståndet av sjukersättningar minskar. Utvecklingen förväntas fortsätta under prognosperioden med ett prognostiserat bestånd för sjukersättningen på 292 000 personer i december 2016 som minskar till 254 000 i december 2021, se diagrammet nedan. Att beståndet minskar under hela prognosperioden beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. 61

Bestånd i sjukersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Antalet nybeviljade sjukersättningar per år låg under en längre period på en betydligt högre nivå än i dag. Efter att drygt 33 000 personer nybeviljades år 2008 minskade antalet kraftigt fram till och med 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade nybeviljandet till och med 2014 för att återigen minska under 2015. År 2015 nybeviljades omkring 11 700 personer sjukersättning. Minskningen under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret. Två faktorer förklarar särskilt att antalet nybeviljanden åter har börjat minska. 30 Den ena är den omorganisation av handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan som genomfördes under 2015. Denna har framför allt påverkat utbyten mellan sjukpenning och sjukersättning och har skapat ett rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov i verksamheten. Den andra faktorn är en högre avslagsandel av sjukersättningsärenden. Anledningen till att avslagsandelen har ökat är emellertid än så länge okänd och Försäkringskassan undersöker för närvarande detta närmare. En hypotes till varför det har ökat är att en rättslig uppföljning av sjukersättningsansökningar som genomfördes under 2015 har resulterat i en striktare rättstillämpning. Nybeviljandet har fortsatt att minska under 2016. Sannolikt har borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukpenningen lett till att flödet från sjukpenning till sjukersättning har minskat ytterligare då många istället kvarstår inom sjukpenning. Det är sålunda tre olika presumtiva anledningar till att nybeviljandet just nu befinner sig i en minskande trend. Hur stor påverkan respektive faktor har är fortfarande väldigt svårt att avgöra. På längre sikt kommer emellertid den minskning som beror på omorganisationen troligtvis att upphöra när de förstärkta resurserna är etablerade fullt ut. Däremot är det rimligt att anta att de högre avslagsandelarna åtminstone till viss del kommer att hålla i sig om den rättsliga uppföljningen har medfört en 30 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016. 62

praxisförändring. Likaså väntas effekten av borttagandet av tidsgränsen innebära ett fortsatt lågt utbyte mellan sjukpenning och sjukersättning i närtid. På något längre sikt väntas dock utbytet att öka då beståndet av långa sjukfall växer. Sammanfattningsvis förväntas antalet nybeviljanden fortsatt vara väldigt lågt under resten av 2016, vilket sammanlagt innebär drygt 8 000 nybeviljanden under året. Därefter ökar antalet successivt år för år under prognosperioden och hamnar år 2021 på en nivå strax över 13 000 nybeviljanden, se diagrammet nedan. Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2015 och 2016 på grund av höjningen av ersättnings-nivån för inkomstrelaterad ersättning till 64,7 procent som effektuerades i oktober 2015. Även mellan 2016 och 2018 väntas medelersättningen öka på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli 2017. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Aktivitetsersättning Till skillnad från antalet personer med sjukersättning har beståndet inom aktivitetsersättning ökat under många år. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras också att öka under hela prognosperioden, från knappt 39 000 i december 2016 till drygt 39 000 i december 2017. I slutet av 2021 antas antalet vara knappt 43 000, se diagrammet nedan. 63

Bestånd i aktivitetsersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Från och med 1 mars 2017 kommer hel sjukersättning att kunna beviljas från och med 19 års ålder enligt förslag i Prop. 2016/17:1 som träder i kraft 1 februari 2017. Sjukersättning har fram till dess bara kunnat beviljas personer som är äldre än 29 år. Försäkringskassan uppskattade i ett remissyttrande 31 att de som är aktuella för sjukersättning med de nya reglerna som mest är omkring 10 procent av det befintliga beståndet inom aktivitetsersättning. I föreliggande prognos görs inget antagande som markant skiljer sig från denna uppskattning. Av denna anledning antas därför knappt 3 000 personer som nu befinner sig i beståndet av aktivitetsersättning att istället ansöka och beviljas sjukersättning under prognosperioden. På lång sikt innebär detta att beståndet för aktivitetsersättning blir ungefär 2 000 personer lägre i jämförelse med beståndet givet de gamla reglerna. Den streckade linjen i diagrammet ovan visar hur beståndet skulle ha sett ut i föreliggande prognos om nu gällande regelverk skulle gälla även på längre sikt. Effekten på beståndet blir inte lika stort som antalet övergångar eftersom att vissa av övergångarna ändå skulle ha inträffat under prognosperioden oavsett regelverk. Nybeviljandet av aktivitetsersättning har ökat varje år sedan 2010. Under den senaste tolvmånadersperioden har nybeviljandet dock minskat. Mätt som rullande tolvmånaderssummor var minskningen som störst under sommaren 2016. En anledning till minskningen är att avslagsandelarna har ökat även för aktivitetsersättning. 32 Ökningen av avslagsandelarna är dock inte av samma storlek som inom sjukersättning. Utvecklingen för både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång har gått åt samma håll där nedgången dock 31 S2016/02084/SF, Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen 32 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016. 64

är mycket mer tydlig för nedsatt arbetsförmåga. För förlängd skolgång var minskningen som störst under sommaren, då majoriteten av nybeviljanden vanligtvis sker. Efter det har antal nybeviljanden emellertid åter börjat att öka något. Det sammanlagda inflödet prognostiseras att minska med 8 procent under 2016, i jämförelse med 2015. Både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga prognostiseras därefter att öka under hela prognosperioden. Fram till 2021 väntas det totala nybeviljandet öka med knappt 3 procent per år, se diagrammet nedan. Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning förväntas att vara konstant över prognosperioden. Höjningen av ersättningsnivån från 64 till 64,7 procent bedöms endast ha en marginell effekt på medelersättningen under 2016, eftersom att andelen med inkomstrelaterad ersättning är förhållandevis låg. Däremot kommer medelersättningen öka påtagligt mellan 2016 och 2018 på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli 2017. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Alternativscenario 18 000 nybeviljanden per år I föreliggande prognos beräknas antal nybeviljanden av sjukersättning uppgå till drygt 8 000 år 2016 och upp till drygt 12 000 år 2020. 33 I regeringens åtgärdsprogram för ökad 33 Med nybeviljande åsyftas här samtliga nybeviljanden exklusive personer som går direkt från aktivitetsersättning till sjukersättning. 65

ohälsa och minskad sjukfrånvaro 34 specificerades ett riktmärke om att genomsnittligt antal nybeviljade sjukersättningar inte bör överstiga cirka 18 000 per år under perioden 2016 2020. Alternativscenariot i tabellen nedan anger hur stora utgifterna skulle bli ifall nybeviljandet uppgår till 18 000 individer per år 2017 2020, allt annat lika. Utgifterna skulle vid ett sådant nybeviljande bli knappt 0,5 miljarder kronor högre än huvudscenariot år 2017 och upp till knappt 2,6 miljarder kronor högre år 2020. Utgiftspåslagen är på längre sikt högre än motsvarande beräkningar som gjordes i samband med februariprognosen 35. Det kan till stor del förklaras av att prognosen för nybeviljandet har sänkts flera gånger sedan dess, vilket innebär ett större utrymme upp till 18 000 personer per år och därmed större utgiftspåslag. Antalet nybeviljanden under 2016 ser nu ut att stanna på knappt hälften av det godtagbara taket i föreliggande prognos, alltså drygt 8 000 nybeviljanden. I februari låg motsvarande prognos på knappt 11 000 nybeviljanden i år och upp till omkring 16 000 nybeviljanden per år på lång sikt. I dagsläget finns det inte heller mycket som tyder på att antalet nybeviljanden når upp till 18 000 ett givet år eller som ett genomsnitt under en längre tidsperiod. Ifall förutsättningarna skulle ändras skulle dock ett ökat nybeviljande av sjukersättning sålunda i hög grad påverka anslagsbelastningen. Alternativscenario. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Huvudscenario (=prognos) 37 116 115 36 266 552 35 863 165 35 980 229 36 505 186 Scenario inflöde 18 000/år 37 116 115 36 721 308 37 101 031 37 901 170 39 080 643 Differens i 1000-tal kronor 0 454 756 1 237 866 1 920 941 2 575 457 Differens i procent 0,0 1,3 3,5 5,3 7,1 Källa: Försäkringskassan 34 Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro: http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardsprogram-for-okadhalsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf 35 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/924dbfea-6235-49da-8552- ac30e7a7819d/budgetunderlag_del_2_2016-02-19.pdf?mod=ajperes 66

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 37 224 819 36 529 664 36 242 452 36 793 863 37 648 725 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - -152 406-148 850 Volym- och strukturförändringar -108 704-386 237-625 447-910 917-1 250 212 Regelförändringar - +123 125 +246 160 +249 689 +255 523 Övrigt - - - - - Ny prognos 37 116 115 36 266 552 35 863 165 35 980 229 36 505 186 Differens i 1000-tal kronor -108 704-263 112-379 287-813 634-1 143 539 Differens i procent -0,3-0,7-1,0-2,2-3,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet 2019 2020, vilket medför lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar under dessa år. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juni september med 65 miljoner kronor (0,5 procent). Försäkringskassans senaste prognoser på kort sikt har genomgående överskattat utfallen något, vilket har inneburit att prognosen har reviderats ner vid varje prognostillfälle sedan juli 2015. Anledningen till överskattningarna är framför allt att nybeviljandet av sjukersättningar har blivit lägre än prognostiserat. Prognosen för nybeviljandet justeras därför återigen ner betydligt i jämförelse med föregående prognos, både på kort och lång sikt. Då det sannolikt är ett flertal faktorer som enskilt och/eller tillsammans har medfört ett lägre nybeviljande är osäkerheten för denna prognos i dagsläget väldigt stor. Bedömningen att nybeviljandet kommer att öka på sikt är dock rimlig, framför allt med tanke på att beståndet av långa sjukfall växer. Emellertid sänks även prognosen för sjukpenning, se sjukpenningavsnittet för mer information, vilket innebär att det prognostiserade beståndet av långa sjukfall är lägre än i föregående prognos. Även nybeviljandet inom aktivitetsersättning har sänkts. Sänkningen avser både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång. Förlängd skolgång sänks dock mer efter att utfallen under sommaren visade en minskning istället för den prognostiserade ökningen, i jämförelse med 2015. 67

Regelförändringar I Prop. 2016/17:1 lämnar regeringen förslag om höjd garantinivå i sjukersättning och aktivitetsersättning från och med 1 juli 2017. Regelförändringen avser en höjning av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp. Effekten av denna på utgifterna är i föreliggande prognos lägre än i regeringens beräkning. Skillnaden förklaras med att beståndet av personer med aktivitets- respektive sjukersättning har sänkts påtagligt i jämförelse med det bestånd som regeringen utgick ifrån. Förändringen att hel sjukersättning kommer att kunna beviljas redan från 19 års ålder bedöms inte påverka utgifterna. Detta eftersom att ersättningsnivån kommer att vara densamma, oavsett om en person under 30 år uppbär aktivitet- eller sjukersättning. Förändringen medför därför endast en omfördelning av beståndet från aktivitetsersättning till sjukersättning. Hur stor denna omfördelning blir är dock väldigt osäker. Inte heller regelförändringarna i form av en prövotid under aktivitetsersättning för studier, vilandebelopp under hela vilandeperioden vid sjukersättning samt förenkling av uppföljning bedöms påverka utgifterna. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -82 662-140 758-8 678 0 0 0 0 Anslag³ 4 774 090 4 985 000 5 118 000 5 210 000 5 288 000 5 328 000 Tilldelade medel 4 691 428 4 844 242 5 109 322 5 210 000 5 288 000 5 328 000 Prognos 4 832 186 4 852 920 5 029 422 5 068 014 5 051 090 5 008 666 4 997 595 Avvikelse från anslag -58 096 132 080 88 578 141 986 236 910 319 334 Avvikelse från tilldelade medel -140 758-8 678 79 900 141 986 236 910 319 334 Högsta anslagskredit³ 233 021 249 250 Tillgängliga medel 4 924 449 5 093 492 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 4 853 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 68

Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Sedan den 1 november 2012 beviljas personer med sjukersättning i regel bostadstillägg tillsvidare. Från och med 1 januari 2017 höjs ersättningen enligt förslag i Prop. 2016/17:1. Analys Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar har sjuk-ersättning. Gruppen med bostadstillägg och sjukersättning ökade under både 2014 och 2015, men har minskat något under 2016. Gruppen med bostadstillägg och aktivitetsersättning har däremot ökat betydligt under samma tidsperiod, även fast ökningstakten har avtagit något under 2016. Sammantaget ökade hela beståndet med bostadstillägg varje månad mellan november 2013 och maj 2016, i jämförelse med motsvarande månader föregående år. Därefter har beståndet minskat med omkring 1 procent per månad. Andelen personer som har bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning har en ökande trend sedan flera år tillbaka och andelarna ökade med drygt 1 procentenhet för respektive grupp under 2015 i jämförelse med 2014, vilket är i takt med utvecklingen de senaste åren. Denna utveckling förväntas fortsätta under prognosperioden, se diagrammet nedan. Utvecklingen medför att antalet personer med bostadstillägg först minskar mellan 2015 och 2016 för att sedan gradvis öka fram till och med 2021. Andelar av beståndet inom aktivitets- och sjukersättningar som har bostadstillägg Procent Källa: Försäkringskassan 69

Medelbeloppen har ökat något varje år sedan 2011. Mellan 2016 och 2017 väntas ökningen bli större på grund av höjningen av ersättningsgraden som träder i kraft 1 januari 2017. Därefter förväntas medelersättningen fortsätta öka något under 2018 för att sedan minska något under resten av prognosperioden. Minskningen beror på att prisbasbeloppet procentuellt väntas öka mer än hyrorna på längre sikt. Sammantaget innebär detta att utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas öka fram till och med 2018 för att sedan minska under resten av prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 4 877 527 4 940 149 5 028 410 5 029 265 5 012 796 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +1 209 +4 804 +4 842 +25 613 +24 709 Volym- och strukturförändringar -25 816-97 531-147 238-185 788-210 839 Regelförändringar - +182 000 +182 000 +182 000 +182 000 Övrigt - - - - - Ny prognos 4 852 920 5 029 422 5 068 014 5 051 090 5 008 666 Differens i 1000-tal kronor -24 607 +89 273 +39 604 +21 825-4 130 Differens i procent -0,5 +1,8 +0,8 +0,4-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos över hyror för hyres- och bostadsrätt har höjts för 2016, vilket medför en höjning av utgifterna för hela prognosperioden. Konjunkturinstitutets prognos över prisbasbeloppet har sänkts för 2019 2020, vilket medför en höjning av utgifterna för motsvarande år. Sammantaget innebär detta en höjning av utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar under hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juni september med 12 miljoner kronor (0,8 procent). Prognosen har därför utfallsjusterats och sänkts något. Prognosen har också sänkts med anledning av att prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har sänkts vilket innebär lägre bestånd för både aktivitets- respektive sjukersättning, se aktivitets- och sjukersättningsavsnittet för mer information. Detta innebär ett lägre potentiellt bestånd med personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning och har rätt till bostadstillägg. 70

Regelförändringar Prognosen höjs med anledning av att regeringen i Prop. 2016/17:1 lämnar förslag om höjt bostadstillägg från och med 1 januari 2017. Försäkringskassans bedömning av hur detta påverkar utgifterna skiljer sig inte ifrån regeringens bedömning. 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-782 0-4 852-9 485-13 908-18 127 Anslag³ 27 909 35 000 28 606 28 995 29 533 30 193 Tilldelade medel 27 909 34 218 28 606 24 143 20 048 16 285 Prognos 28 691 33 635 33 458 33 628 33 956 34 412 35 004 Avvikelse från anslag -782 1 365-4 852-4 633-4 423-4 219 Avvikelse från tilldelade medel -782 583-4 852-9 485-13 908-18 127 Högsta anslagskredit³ 1 395 1 425 Tillgängliga medel 29 304 35 643 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 1,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 0,6 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslagsposten bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Den största andelen av utgifterna under anslagsposten betalas ut till Samhall AB. Denna andel av de totala utgifterna har ökat de senaste åren då ersättningen till Samhall AB har ökat år från år, medan ersättningen som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag har minskat år från år. Uppgifter för 2016 tyder på att ersättningen till Samhall AB fortsätter att öka, medan ersättningen till Arbetsförmedlingen inte minskar lika tydligt som tidigare. Sammantaget innebär detta en större procentuell ökning av utgifterna under 2016 i jämförelse med 2015. Utgifterna väntas därefter att minska marginellt under 2017 eftersom att antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning prognostiseras att minska. Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas 71

därefter att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 28 537 28 606 28 995 29 533 30 193 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -32-65 -99-100 Volym- och strukturförändringar +5 098 +4 884 +4 698 +4 522 +4 319 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 33 635 33 458 33 628 33 956 34 412 Differens i 1000-tal kronor +5 098 +4 852 +4 633 +4 423 +4 219 Differens i procent +17,9 +17,0 +16,0 +15,0 +14,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har marginellt sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för åren 2016 2019, vilket medför lägre utgifter. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats och på så sätt höjts avsevärt över hela prognosperioden. 72

1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-1 815 0 0 0-3 000-14 000 Anslag³ 1 351 000 1 370 000 1 384 000 1 417 000 1 459 000 1 516 000 Tilldelade medel 1 351 000 1 368 185 1 384 000 1 417 000 1 459 000 1 513 000 Prognos 1 352 815 1 348 000 1 377 000 1 410 000 1 462 000 1 527 000 1 589 000 Avvikelse från anslag -1 815 22 000 7 000 7 000-3 000-11 000 Avvikelse från tilldelade medel -1 815 20 185 7 000 7 000-3 000-14 000 Högsta anslagskredit³ 67 550 68 500 Tillgängliga medel 1 418 550 1 436 685 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 348 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet 20 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen på den lägsta ersättningsnivån, se tabell nedan. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både 73

av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsökningen är dock liten. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2013 och 2015. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå december 2015 december 2021 Förändring i procent 36 % 40 207 43 610 8,5 53 % 10 806 11 397 5,5 69 % 13 049 13 335 2,2 Totalt 64 062 68 342 6,7 Anm. Handikappersättning har tre ersättningsnivåer se Bakgrundsfakta Källa: Försäkringskassan Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan 74

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 1 355 000 1 384 000 1 417 000 1 475 000 1 541 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - -6 000-7 000 Volym- och strukturförändringar -7 000-7 000-7 000-7 000-7 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 348 000 1 377 000 1 410 000 1 462 000 1 527 000 Differens i 1000-tal kronor -7 000-7 000-7 000-13 000-14 000 Differens i procent -0,5-0,5-0,5-0,9-0,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen på prisbasbeloppet för åren 2019 2020. Detta medför till en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2019 2020. Volym- och strukturförändringar Retroaktivitetsfaktorn 36 har sänkts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under året. Detta leder till en sänkning av prognosen. 36 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och ett beräknat utgiftsutfall baserat på uppgifter från Försäkringskassans datalager STORE. 75

1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 3 396 600 3 105 561 2 962 903 2 820 637 2 702 105 2 593 268 2 494 060 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivrän ta 3 110 600 2 875 561 2 736 903 2 605 442 2 497 897 2 400 321 2 304 768 1:4.4 Statlig ålderspensionsav gift för arbetsskadelivränt a 286 000 230 000 226 000 215 195 204 208 192 947 189 292 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -26 752-65 352-49 913 0 0 0 0 Anslag³ 3 072 000 2 891 000 2 789 000 2 673 000 2 571 000 2 487 000 Tilldelade medel 3 045 248 2 825 648 2 739 087 2 673 000 2 571 000 2 487 000 Prognos 3 110 600 2 875 561 2 736 903 2 605 442 2 497 897 2 400 321 2 304 768 Avvikelse från anslag -38 600 15 439 52 097 67 558 73 103 86 679 Avvikelse från tilldelade medel -65 352-49 913 2 184 67 558 73 103 86 679 Högsta anslagskredit³ 153 600 144 550 Tillgängliga medel 3 198 848 2 970 198 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. 76

Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 2 876 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 50 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av prisbasbeloppet och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt de senaste åren och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2016 beräknas utgifterna bli 2,9 miljarder kronor. Sedan förväntas dessa minska med i genomsnitt 4 procent årligen till 2,3 miljarder kronor 2021, se diagrammet nedan. 77

Utgifter för arbetsskadeersättning, miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Utfallet för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning blev drygt 1,8 miljarder kronor under de första nio månaderna 2016, vilket innebär en minskning med cirka 8 procent jämfört med samma period året innan. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för denna delförmån till 2,4 miljarder kronor för 2016. Sedan förväntas utgiften fortsätta minska, men i avtagande takt till 1,9 miljarder kronor 2021. Minskningstakten förväntas avta under prognosperioden på grund av ett högre indextal och prisbasbelopp 2021 jämfört med 2016. Utfallet för egenlivränta enligt äldre lagstiftning blev cirka 238 miljoner kronor under januari september 2016, vilket innebär en minskning med cirka 9 procent jämfört med motsvarande period 2015. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för denna delförmån minskar, men i avtagande takt från 313 miljoner kronor för 2016 till 223 miljoner kronor för 2021. Ett högre prisbasbelopp 2021 jämfört med 2016 leder till en avtagande minskningstakt för egenlivränta enligt äldre regelverk. Utfallet för de övriga ersättningarna inom arbetsskadeersättningen blev cirka 97 miljoner kronor under januari september 2016, vilket innebär en minskning med 1 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Utgifterna för de övriga ersättningarna beräknas ändå öka från drygt 127 miljoner kronor för 2016 till drygt 147 miljoner kronor för 2021. Anledningen till att utgifterna ökar är att prisbasbeloppet är högre 2021 jämfört med 2016. 78

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 2 907 984 2 790 246 2 675 904 2 590 930 2 508 018 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -2 530-2 540-8 588-7 349 Volym- och strukturförändringar -32 423-50 813-67 922-84 445-100 348 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 875 561 2 736 903 2 605 442 2 497 897 2 400 321 Differens i 1000-tal kronor -32 423-53 343-70 462-93 033-107 697 Differens i procent -1,1-1,9-2,6-3,6-4,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indextal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet för 2019 2020 och Pensionsmyndigheten har sänkt sin prognos för inkomstindex för 2017 2020. Sammantaget leder dessa ändringar till en minskning av utgifterna för 2017 2020. Egenlivräntor enligt äldre regelverk och utgifterna för övriga ersättningar är indexerade med prisbasbeloppet. Då prognosen för prisbasbeloppet sänkts för 2019 2020 leder det till en minskning av utgifterna för egenlivränta enligt äldre regelverk och de övriga ersättningarna inom arbetsskadeersättningen. Volym- och strukturförändringar Prognosen för arbetsskadeersättningen justerats ner på grund av generellt lägre utfall än vad som tidigare förväntats för alla tre delförmånerna. Nedan finns detaljerad information om justeringarna i varje delförmån: Prognosen för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk har sänkts med 1 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall hittills. Utgifterna för resten av prognosperioden beräknas utifrån den prognostiserade utgiften för 2016, den genomsnittliga minskningstakten för 2014 2016 och det särskilda indextalet. Prognosen för egenlivräntor enligt äldre regelverk nedjusterats med 0,3 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall. Utgifterna för resten av prognosperioden beräknas utifrån 79

den prognostiserade utgiften för 2016, minskningstakten för 2014 2016 och prisbasbeloppet. Prognosen för övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen har sänkts för 2016 på grund av ett lägre utfall. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna utifrån den prognostiserade utgiften för 2016, prisbasbeloppet och ökningstakten för 2014 2016. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 37 498 35 233 33 051 31 057 29 225 27 506 25 880 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyd det 36 554 34 275 32 222 30 293 28 480 26 777 25 176 1:5.4 Statlig ålderspensionsav gift för ersättning inom det statliga personskadeskyd det 944 958 829 764 745 729 704 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 80

1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 37 300 34 700 32 448 30 662 28 976 27 385 Tilldelade medel 37 300 34 700 32 448 30 662 28 976 27 385 Prognos 36 554 34 275 32 222 30 293 28 480 26 777 25 176 Avvikelse från anslag 746 425 226 369 496 608 Avvikelse från tilldelade medel 746 425 226 369 496 608 Högsta anslagskredit³ 1 865 1 735 Tillgängliga medel 39 165 36 435 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) de som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) de som medverkar i räddningstjänst samt (iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för anslaget har minskat de senaste åren och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Under de senaste tre åren har utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet minskat med i genomsnitt 6 procent årligen. Försäkringskassan 81

prognostiserar att de totala utgifterna för anslaget fortsätter att minska med ungefär samma minskningstakt årligen, från 34 miljoner kronor 2016 till 25 miljoner kronor 2021. Samtliga delförmåner som ingår i anslaget beräknas minska under prognosperioden. Utfallet för de äldre skadorna, som utgör den största delen av anslaget, blev drygt 17 miljoner kronor under januari september 2016. Detta är en minskning med cirka 1 miljon kronor (6 procent) jämfört med samma period i fjol. Utgifterna för de äldre skadorna beräknas minska från 23 miljoner kronor 2016 till 17 miljoner kronor för 2021, vilket motsvarar en minskning med cirka 6 procent årligen. Utfallet för de egenlivräntorna enligt nuvarande regelverk blev cirka 8 miljoner kronor under januari september 2016, vilket är cirka 600 000 kronor (cirka 8 procent) lägre än motsvarande period 2015. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande regelverk till 10,2 miljoner kronor för 2016. Sedan förväntas utgifterna minska med drygt 5 procent årligen till cirka 8 miljoner kronor för 2021. Även utgifterna för skadeståndslivräntor förväntas fortsätta att minska från 1,2 miljoner kronor 2016 till 752 000 kronor 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 34 340 32 448 30 662 28 976 27 385 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -65-226 -369-496 -608 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 34 275 32 222 30 293 28 480 26 777 Differens i 1000-tal kronor -65-226 -369-496 -608 Differens i procent -0,2-0,7-1,2-1,7-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts med 0,2 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall jämfört med augustiprognos. Under resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna att bli lägre. Sänkningen av prognosen beror på en utfallsjustering för innevarande år och att den årliga förändringstakten för varje delförmån under prognosperioden har justerats ner. Justeringen i 82

förändringstakten kan förklaras av att utgifterna för förmånen har minskat med 6 procent under januari september 2016, vilket innebär en dämpad minskningstakt än vad prognostiserades förut. 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 2 714 235 3 035 057 2 997 000 3 047 000 3 047 000 3 047 000 3 047 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgar antin 737 885 697 705 0 0 0 0 0 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbu nd 279 505 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.5 Rehabiliteringsins atser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlinge n 722 024 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsproc ess 38 182 33 081 0 0 0 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 29 836 70 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedici nska utredningar 226 255 250 000 350 000 400 000 400 000 400 000 400 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 680 548 936 271 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1:6.11 Medicinsk service 0 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 83

1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 800 000 698 000 0 0 0 0 Tilldelade medel 800 000 698 000 0 0 0 0 Prognos 737 885 697 705 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 62 115 295 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 62 115 295 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 800 000 698 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 698 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2015 och 2016 omfattar 750 miljoner kronor. Målgruppen är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronor får 38 miljoner kronor användas för forskning, implementering, utvärdering och utveckling och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför är det ingen prognos för anslaget 2017 2021. Analys För 2016 används anslagsposten till att finansiera det som framgår av villkor 4 i överenskommelse En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016, som innebär att landstingen får 500 miljoner kronor för evidensbaserade medicinska insatser. Landstingen har fått dessa medel. Återstoden av de 712 miljoner kronorna, det vill säga det som ska betalas ut avseende kvartal 4 2015, har också betalats ut. Den utbetalningen blev ungefär 198 miljoner kronor. Det innebär att anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli ungefär 698 miljoner kronor. 84

Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Tilldelade medel 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Prognos 279 505 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 495 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 495 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 280 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordnings-förbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Anslaget har belastats med ungefär 240 miljoner under perioden januari september 2016. Det är 30 miljoner mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för år 2016. Anslagsbelastningen för åren 2017 2021 antas bli samma som den för år 2016. 85

Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Tilldelade medel 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Prognos 722 024 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 15 976 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 15 976 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 738 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom att utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Utfallen var lägre än prognosen under juni och juli. Under augusti och september var utfallen högre än prognosen. Det förklaras av försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet. Att inflödet till gemensam kartläggning nu minskar under en övergångsperiod när den bortre tidsgränsen tagits bort är naturligt då fokus ändras för att hitta sjukskrivna med behov av rehabilitering hos Arbetsförmedlingen i ett 86

tidigare skede. Försäkringskassan arbetar intensivt för att detta arbete åter ska resultera i ökade volymer under hösten. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 26 263 28 081 0 0 0 0 0 Anslag³ 40 000 5 000 0 0 0 0 Tilldelade medel 66 263 33 081 0 0 0 0 Prognos 38 182 33 081 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 1 818-28 081 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 28 081 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 66 263 33 081 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och överensstämmer med tilldelade medel. Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel 2013 2016 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och 3) Case Management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna i huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). 87

Analys Försäkringskassan har under januari september betalat ut ungefär 24 miljoner kronor. Det är en miljon mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att tilldelade medel för 2016 kommer att förbrukas i sin helhet. Efter det är projektet avslutat och anslagsposten försvinner från och med 2017. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Tilldelade medel 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Prognos 29 836 70 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 20 164 30 000 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 20 164 30 000 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 50 000 100 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 70 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med högst 7 000 kr för varje sådan insats. 88

Analys Utgifterna för arbetsplatsnära stöd blev under januari september ungefär 37 miljoner kronor. Det är mer än utfallet för 2015 (30 miljoner kronor). Bedömningen är att inte hela anslaget på 100 miljoner kronor kommer att förbrukas. Istället bedöms anslagsbelastningen för 2016 bli 70 miljoner kronor. För 2017 2020 är bedömningen att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet. För 2021 antas anslagsförbrukningen bli som för 2020 det vill säga 100 miljoner kronor. Det finns en osäkerhet i prognosen då bidraget inte funnits länge och att arbetsgivarens kännedom om ersättningen inte varit stor. I syfte att öka arbetsgivares kännedom om det arbetsplatsnära stödet har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att vidta informationsinsatser om det arbetsplatsnära stödet. Den primära målgruppen är arbetsgivare och anordnare av företagshälsovård, men även fackliga företrädare, vårdgivare och Arbetsmiljöverket är viktiga målgrupper för informationen. Kommunikationsplanen för 2016 för informationsinsatser 2016 har främst fokus på digital information i samverkan med radio och press- och PR-aktiviteter. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -30 000 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 70 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Differens i 1000-tal kronor -30 000 0 0 0 0 Differens i procent -30,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2016 sänks med 30 miljoner kronor. 89

1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-100 000-250 000-400 000-550 000 Anslag³ 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Tilldelade medel 250 000 250 000 250 000 150 000 0-150 000 Prognos 226 255 250 000 350 000 400 000 400 000 400 000 400 000 Avvikelse från anslag 23 745 0-100 000-150 000-150 000-150 000 Avvikelse från tilldelade medel 23 745 0-100 000-250 000-400 000-550 000 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 250 000 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014 2015 (200 miljoner kronor årligen) och dels en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2015 (50 miljoner kronor). I december 2015 slöts en överenskommelse mellan staten och SKL: Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. 37 Överenskommelsen gäller 167 miljoner kronor. Även en överenskommelse om pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar har slutits: Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Denna överenskommelse gäller 41,5 miljoner kronor. 37 TMU står för Teambaserad utredning och SLU står för Särskilt läkarutlåtande. 90

I oktober 2016 slöts en ny överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (nuvarande överenskommelser gäller fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017. Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november 2016 även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för 2017. Analys Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet under 2016. Försäkringskassan har sett ett ökat behov av försäkringsmedicinska utredningar i handläggningen och volymprognoserna indikerar på att de ökar kraftigt. Uppgifterna om framtida anslagsnivåer är en bedömning utifrån våra prognoser och vad vi tror att landstingen kan leverera, men det är osäkert. Bedömningen är att anslagsbelastningen blir 350 miljoner kronor för år 2017. För åren 2018 2021 bedöms anslagsbelastningen bli 400 miljoner kronor per år. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 141 452 0 0 0 0 0 Anslag³ 822 000 802 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Tilldelade medel 822 000 943 452 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Prognos 680 548 936 271 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Avvikelse från anslag 141 452-134 271 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 141 452 7 181 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 822 000 943 452 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 936 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 91

Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren 2014 2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I december 2015 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret 2016. Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder kronor och inte en miljard kronor som tidigare. Utgifterna som avser avtalet finansieras av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I Prop. 2016/17:1 framgår det att regeringen avser att under hösten 2016 teckna en tvåårig överenskommelse med SKL för att stimulera fortsatta utvecklingsinsatser inom hälso- och sjukvården som bidrar till en effektiv sjukskrivningsprocess. I propositionen framgår också att bidrag för ersättning för medicinsk service lyfts ur och från och med 2017 blir en egen anslagspost. Överenskommelsen avses omfatta närmare 1,5 miljarder kronor årligen det vill säga totalt cirka 3 miljarder kronor. Analys För verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2016 uppfyller alla landsting villkoren 2, 3 (exklusive koordinationsfunktionen), 4 och 5. 38 När det gäller villkor 1 är det ett landsting som inte uppfyller villkoret. För tidig samverkan kunde landstingen få ytterligare 25 miljoner om man uppfyllde koordinationsfunktionen. Alla landsting uppfyller inte det villkoret. Totalt beräknas den villkorade utbetalningen till landstingen bli drygt 570 miljoner kronor. Maximalt kunde 575 miljoner kronor betalas ut till landstingen. När det gäller den rörliga delen kan maximalt 230 miljoner betalas ut till landstingen. Alla landsting uppfyller inte villkoren för den rörliga delen. Utbetalningen av den rörliga delen beräknas bli 171 miljoner kronor. 39 Totalt har ungefär 740 miljoner kronor betalats ut till landstingen. Under villkor 5 har 57 miljoner kronor betalats ut till Sveriges Kommuner och Landsting och 6 miljoner kronor till Socialstyrelsen. Under villkor 7 har Sveriges Kommuner och Landsting fått ungefär 10 miljoner kronor. 55 miljoner kronor har betalats ut till medicinsk service. Ungefär 20 miljoner kronor har tilldelats Försäkringskassan enligt villkoren 5 och 7. Den totala anslagsbelastningen under 2016 bedöms bli lite lägre än 1 miljard kronor, ungefär 936 miljoner kronor. För åren 2017 2020 bedöms anslagsbelastningen bli 1 444 miljoner kronor per år enligt förslag i budgetpropositionen för 2017. För år 2021 antas anslagsbelastningen bli samma som för åren 2017 2020. 38 Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014 2015 för redogörelse av villkoren. 39 För sjukskrivningsmiljarden publicerades månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida fram till och med januari 2016. Där finns också en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen (http://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivningsmiljarden). 92

I december 2015 slöts en överenskommelse mellan staten och SKL: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Det finns ingen rörlig del och avtalet gäller 1 500 miljoner kronor och som finansieras genom två anslagsposter: Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i överenskommelsen. Avsatta medel enligt överenskommelsen 2016 (med utbetalningar 2016 och 2017) Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess 30 000 Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 150 000 Villkor 3 Funktion för koordinering 360 000 Villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 500 000 52 000 Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte 271 000 varav SKL 96 000 varav Försäkringskassan 61 000 varav Socialstyrelsen 14 000 varav Landstingen 100 000 Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och behandling 20 000 Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 5 000 Forskning, uppföljning och utvärdering 52 000 Medicinsk service 55 000 Samordning och stöd 5 000 Totalt 500 000 1 000 000 Källa: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 93

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 936 271 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - +444 000 +444 000 +444 000 +444 000 Övrigt - - - - - Ny prognos 936 271 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Differens i 1000-tal kronor 0 +444 000 +444 000 +444 000 +444 000 Differens i procent 0,0 +44,4 +44,4 +44,4 +44,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Regelförändringar Prognosen för åren 2017 2020 höjs med 444 miljoner kronor enligt förslag i Prop. 2016/17:1. 94

1:6.11 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 0 55 000 55 000 55 000 55 000 Tilldelade medel 0 0 55 000 55 000 55 000 55 000 Prognos 0 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 0 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Bakgrundsfakta I Prop. 2016/17:1 finns förslag på att Medicinsk service från 2017 är en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Medicinsk service finansieras nu av bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Syftet med bidraget är att förebygga sjukskrivning och att vid sjukskrivning öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen enligt förslag i Prop. 2016/17:1. Medel för medicinsk service har tidigare avsatts i den så kallade sjukskrivningsmiljarden men föreslås från och med 2017 lyftas ut och till en egen anslagspost. Enligt Prop. 2016/17:1 avsätts 55 miljoner kronor årligen för åren 2017 2020. För 2021 antas anslagsbeloppet bli samma som för de föregående åren. 95

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 810 000 810 000 810 000 810 000 810 000 Tilldelade medel 0 810 000 810 000 810 000 810 000 810 000 Prognos 0 800 000 805 000 805 000 805 000 805 000 805 000 Avvikelse från anslag 0 10 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Avvikelse från tilldelade medel 0 10 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Högsta anslagskredit³ 0 70 000 Tillgängliga medel 0 880 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 800 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari 2015. Den ersatte högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget 1:1 sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnads-skyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet mer ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse av förmånen ges i budgetpropositionen för 2013. Analys Anslagsbelastningen januari september 2016 är 328 miljoner kronor. Det är lägre än anslagsbelastningen januari maj 2016. Det beror på att det under sommarmånaderna var större återkravsbelopp vilket resulterade i negativa månadsutfall för juni september. Totalt blev återkraven under den perioden ungefär 13 miljoner kronor. Det finns en rekvisition från Skatteverket på ungefär 472 miljoner kronor och som ska betalas ut till Skatteverket. Försäkringskassan bedömer att anslagsbelastningen i form av förskottskrediteringar under 2016 blir 8 miljoner kronor. Sammantaget bedömer Försäkringskassan att anslags- 96

belastningen för 2016 blir 800 miljoner kronor. Bedömningen är sedan att återkraven blir mindre nästa år men ändå får en sänkande effekt på anslagsbelastningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 810 000 810 000 810 000 810 000 810 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 800 000 805 000 805 000 805 000 805 000 Differens i 1000-tal kronor -10 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Differens i procent -1,2-0,6-0,6-0,6-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2016 sänks med 10 miljoner kronor på grund av återkravsbelopp. Även prognosen för 2017 sänks med 5 miljoner kronor per år på grund av återkravsbelopp. För åren 2018-2020 bedöms prognosen bli samma som för 2017. 97

2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -22 894 182 974 21 880-174 319-194 738-199 415 Anslag³ 8 030 295 8 171 906 8 264 869 8 418 211 8 600 334 8 808 437 Tilldelade medel 8 007 401 8 354 880 8 286 749 8 243 892 8 405 596 8 609 022 Utfall/Prognos 7 824 427 8 333 000 8 461 068 8 438 630 8 605 011 8 771 392 Avvikelse från anslag 205 868-161 094-196 199-20 419-4 677 37 045 Avvikelse från tilldelade medel 182 974 21 880-174 319-194 738-199 415-162 370 Högsta anslagskredit 240 909 245 157 247 946 252 546 258 010 264 253 Tillgängliga medel 8 248 310 8 600 037 8 534 695 8 496 438 8 663 606 8 873 275 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-10-18. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 8 333 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 22 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Regeringen föreslår i höständringsbudget 2016 att Försäkringskassan tilldelas ytterligare 30 miljoner kronor i anslag för 2016. Detta med anledning av kostnader redan under 2016 för de reformer som införs under 2017 samt ökade kostnader på grund av ökat antal nyanlända personer. Regeringen föreslår också i Budgetproposition 2017 att Försäkringskassans förvaltningsanslag ökar med 131 miljoner kronor för 2017. Dessa förslag till ändrade anslag för innevarande år och för 2017 ingår inte i ovanstående tabell. Ett fortsatt stort fokus för myndigheten under 2016 har varit att rekrytera de handläggare som krävs för att myndigheten ska kunna bidra till ett lägre sjukpenningtal och antalet handläggare ökar nu enligt plan. Regeringen har enligt beslut den 4 maj, S2016/03238/SF, gett i uppdrag åt Försäkringskassan att genomföra breda informationsinsatser beträffande sjukförsäkringen och Försäkringskassans uppdrag. Försäkringskassan får för uppdraget använda högst 25 miljoner kronor. Kostnaden finansieras inom tilldelade medel för 2016. I den prognos som nu lämnas har Försäkringskassan inte tagit höjd för ökade kostnader för de reformer som regeringen föreslår inför 2017 och 2018 inom sjuk-och aktivitetsersättning och det familjeekonomiska stöden kan innebära. 98

Osäkert kring utvecklingen av nyanlända Den ökade mängden och hanteringen av nyanlända och därmed den ökade befolkningen innebär en ökad belastning på socialförsäkringen och på Försäkringskassans verksamhet. Det gäller främst ökade volymer av ärenden inom Etablerings- och familjeförmåner. Fortsatt finns en osäkerhetsfaktor för perioden vad gäller konsekvenserna av detta. I prognosen för 2016 ingår uppskattade ökade kostnader för ett utökat resursbehov motsvarande 23 miljoner kronor. Dessa ökade kostnader beräknas rymmas inom beslutad anslagsram för 2016. De ytterligare 101 miljoner kronor som tidigare uppskattas för ökat resursbehov 2017 ryms däremot inte inom beslutad anslagsram för 2017 och framåt, men finns till viss del med i regeringens förslag till finansiering 2017. För åren 2018 och framåt uppskattas kostnaden till 60 miljoner kronor. Nya beräkningar kring ökade kostnader kommer att tas fram i november. Ökad kontrollverksamhet inom assistansersättningen Ett fortsatt fokus för perioden är att motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättning. Regeringen anger i budgetproposition 2017 att en del av de 131 miljoner kronor som föreslås i ökat anslag ska användas för att tillexempel höja kvaliteten på utredningar, ökad utredningskapacitet och att stärka arbetet mot bidragsbrott inom assistansersättningen. Ökade kostnader för detta ingår inte i nu lämnad prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 8 314 830 8 461 068 8 438 630 8 605 011 8 605 011 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt +18 170 - - - - Ny prognos 8 333 000 8 461 068 8 438 630 8 605 011 8 771 392 Differens i 1000-tal kronor +18 170 0 0 0 166 381 Differens i procent +0,22 % 0,00 % 0,00 % 0,00 % +1,93 % ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Övrigt Prognosen har justerats jämfört med förgående prognosinlämning med anledning av att myndigheten nu ser en ökning av antalet anställda inom främst sjukförsäkringen, vilket ligger helt i linje med de ambitioner som Försäkringskassan har inom detta område. 99

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -97 866-22 344 0 0 0-3 182-12 385 Anslag³ 25 839 595 26 425 291 27 347 011 28 062 167 28 615 591 29 180 681 Tilldelade medel 25 741 729 26 402 947 27 347 011 28 062 167 28 615 591 29 177 499 Prognos 25 764 074 26 325 130 27 337 653 28 059 653 28 618 773 29 189 884 29 611 849 Avvikelse från anslag 75 521 100 161 9 358 2 514-3 182-9 203 Avvikelse från tilldelade medel -22 345 77 817 9 358 2 514-3 182-12 385 Högsta anslagskredit³ 1 291 980 1 321 265 Tillgängliga medel 27 033 709 27 724 212 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 26 325 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 78 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen barnbidrag betalas ut i form av allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Barnbidraget är skattefritt. År 2016 är barnbidraget 1 050 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget år 2016 är 150 kronor per månad för andra barnet, 454 kronor för tredje barnet, 1 010 kronor för det fjärde barnet och 1 250 för varje ytterligare barn. I budgetpropositionen för 2017 föreslås flerbarnstillägget höjas till 580 kronor för det tredje barnet från och med januari 2017. Detta har beaktats i prognosen. 100

Anslaget bekostar också av tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner. 40 Försäkringskassan ska i vissa fall betala ut ett tilläggsbelopp avseende EU-familjeförmåner. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. 41 Analys Prognosen för anslaget barnbidrag är summan av prognoserna för allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag och tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner. Det främsta underlaget för dessa prognoser är SCB:s befolkningsprognos. Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Utgifterna för flerbarnstillägg beräknas utifrån SCB:s befolkningsprognos för barn i åldrarna 0 16 år. Familjestrukturerna antas vara oförändrade under hela prognosperioden jämfört med 2015. De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år första kvartalet varje år och som istället för barnbidrag får förlängt barnbidrag under april till juni. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och unga vuxna som går kvar i grundskolan, av vilka majoriteten är i åldrarna 17 21 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer och beräknas följa utvecklingen av SCB:s befolkningsprognos för antalet personer mellan 16 och 21 år. Prognosen för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner är en bedömning utifrån utgifternas historiska utveckling. 40 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner regleras genom förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 883/2004, (EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/2009. 41 Den 1 maj 2011 togs tillfällig föräldrapenning bort från sakområdet EU-familjeförmåner och sedan den 1 september 2011 togs även föräldrapenning bort. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphör att gälla från och med den 1 februari 2016. Försäkringskassan kan dock under en övergångsperiod komma att hantera denna som en familjeförmån. 101

Utgifterna för de olika delar inom anslaget barnbidrag, tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Allmänt barnbidrag 22 609 948 23 098 230 23 724 861 24 352 561 24 836 293 25 329 932 25 694 917 Flerbarnstillägg 2 918 784 2 990 013 3 366 596 3 448 161 3 515 605 3 586 528 3 642 757 Förlängt barnbidrag 221 311 219 931 229 241 241 975 249 920 256 468 257 219 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner 14 030 16 956 16 956 16 956 16 956 16 956 16 956 Totalt 25 764 074 26 325 130 27 337 653 28 059 653 28 618 773 29 189 884 29 611 849 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 26 334 168 27 047 011 27 762 167 28 315 591 28 880 681 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -9 038-9 358-9 782-10 096-10 395 Regelförändringar - +300 000 +307 268 +313 278 +319 598 Övrigt - - - - - Ny prognos 26 325 130 27 337 653 28 059 653 28 618 773 29 189 884 Differens i 1000-tal kronor -9 038 +290 642 +297 486 +303 182 +309 203 Differens i procent 0,0 +1,1 +1,1 +1,1 +1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognoserna för samtliga delar har utfallsjusterats. Regelförändringar I Prop. 2016/17:1 föreslår regeringen att flerbarnstillägget höjs från 454 till 580 kronor i månaden för det tredje barnet. Regeringen beräknar att regeländringen kommer höja utgiften med 300 miljoner kronor 2017. I denna prognos beräknas utgiftsökningen att växa i takt med 102

antal barn i befolkningen eftersom prognosmodellen håller familjestrukturerna konstanta under hela prognosperioden. 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 38 626 590 40 504 826 41 688 000 43 779 134 45 699 451 47 685 836 49 892 678 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 28 028 174 29 193 016 30 544 562 32 031 358 33 386 467 34 692 392 36 246 259 1:2.4 Statlig ålderspensionsav gift för föräldrapenning 2 788 024 2 965 508 2 884 632 3 032 833 3 196 747 3 399 101 3 563 007 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 282 971 6 527 210 6 790 255 7 169 025 7 542 301 7 942 099 8 324 005 1:2.8 Statlig ålderspensionsav gift för tillfällig föräldrapenning 558 068 704 535 678 893 755 268 732 895 765 821 818 250 1:2.12 Graviditetspennin g 568 354 643 903 681 121 721 886 764 351 809 314 856 922 1:2.10 Statlig ålderspensionsav gift för graviditetspenning 58 365 63 475 66 537 68 764 76 690 77 109 84 235 1:2.1 Jämställdhetsbon us 342 634 407 179 42 000 - - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 103

1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-107 359-204 445-340 773-511 368 Anslag³ 28 218 056 29 740 542 30 437 203 31 934 272 33 250 139 34 521 797 Tilldelade medel 28 218 056 29 740 542 30 437 203 31 826 913 33 045 694 34 181 024 Prognos 28 028 174 29 193 016 30 544 562 32 031 358 33 386 467 34 692 392 36 246 259 Avvikelse från anslag 189 882 547 526-107 359-97 086-136 328-170 595 Avvikelse från tilldelade medel 189 882 547 526-107 359-204 445-340 773-511 368 Högsta anslagskredit³ 1 447 869 1 490 677 Tillgängliga medel 29 665 925 31 231 219 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 29 193 miljoner kronor, vilket är 548 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. 104

För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna inom föräldrapenningen drivs i första hand av fyra faktorer: Ersättningsnivån Antal barn som föds Antal barn mellan 0 till 8 år Fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna Regeländringen som innebär rätt till föräldrapenning tills barnet fyller 12 år (tidigare 8 år), påverkar utgifterna först år 2022. Detta eftersom första barnkullen som omfattas av de nya reglerna (barn födda under 2014) då blir äldre än 8 år. Fram till dess drivs utgifterna av antalet barn mellan 0 8 år. Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det beräknas fortsätta att öka med sammantaget 11,5 procent från år 2016 till 2021. Uttaget av antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 53,6 miljoner dagar i år och öka till 54,9 miljoner dagar 2017. Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar fortsätta öka till 59,8 miljoner dagar år 2021. Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn enligt SCB:s senaste 105

befolkningsprognos ökar från cirka 117 600 år 2016 till 133 600 år 2021. Även antal barn mellan 0 till 8 år ökar från knappt 1,1 miljoner år 2016 till cirka 1,2 miljoner barn år 2021. Under de tre första kvartalen 2016 betalades 22,5 miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är 900 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att medelersättningen per dag under de tre första kvartalen 2016 var högre än motsvarande period år 2015, dels på att fler föräldrapenningdagar har betalats ut. Nettodagar Som tidigare nämnts drivs utgifterna inom föräldrapenningen, förutom av medelersättningen, av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0 till 8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2016 bedöms antalet födda barn att öka med 13,6 procent från 2016 till 2021. Antalet barn i åldrarna 0 till 8 år bedöms öka med cirka 8,8 procent under motsvarande period. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp 42 ) beräknas att öka från 6,5 miljoner dagar år 2016 till 7,9 miljoner dagar år 2021. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att öka från 29,3 miljoner dagar år 2016 till 29,8 miljoner dagar år 2021. Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 9,5 miljoner dagar år 2016 till 11,8 miljoner dagar år 2021. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från 8,3 miljoner dagar år 2016 till 10,3 miljoner dagar år 2021. Det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2016 beräknas bli 53,6 miljoner dagar. De förväntas att öka till 59,8 miljoner dagar år 2021, se diagrammet nedan. 42 Prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kronor och prognosen för åren 2017 2021 är 44 800 kronor, 45 400 kronor, 46 600 kronor, 48 200 kronor respektive 48 400 kronor. 106

Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön, miljontal Källa: Försäkringskassan Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagrammet ovan. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 27,1 procent år 2016 till 31,3 procent år 2021. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGI-dagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland pappor. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under perioden 2010 2021. Medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) styrs av prisbasbeloppets utveckling som prognostiseras av Konjunkturinstitutet. Den totala medelersättningen per dag under 2016 beräknas till 545 kronor. Därefter beräknas den att öka succesivt till 606 kronor per dag år 2021. För kvinnor förväntas medelersättningen att öka från 504 kronor år 2016 till 561 kronor år 2021, medan medelersättningen för män beräknas att öka från 670 kronor till 746 kronor per dag. Från och med 1 januari 2016 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Lägstanivådagar är inte inkomstrelaterade. De ger en ersättning med 180 kronor per dag. 107

Skillnaden i medelersättning för SGI-dagar under högstanivån mellan män och kvinnor förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Skillnaden i den totala medelersättningen förklaras delvis av samma inkomstskillnad mellan könen, men också av att kvinnor använder nästan 3 gånger fler lägstanivådagar och 7 gånger fler grundnivådagar än män. Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar, kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 29 132 963 30 516 952 32 038 301 33 430 635 34 730 057 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -19 188-40 010-94 641-97 099 Volym- och strukturförändringar +60 053 +46 798 +33 067 +50 473 +59 434 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 29 193 016 30 544 562 32 031 358 33 386 467 34 692 392 Differens i 1000-tal kronor +60 053 +27 610-6 943-44 168-37 665 Differens i procent +0,2 +0,1 0,0-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 108

Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för åren 2018 2020. Detta medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån för dessa år har sänkts. Konjunkturinstitutet har även sänkt prognosen för timlöneökningen för åren 2016 2020. Detta medför att även medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån har sänkts. Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i Konjunkturinstitutets prognoser blir en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2017 2020. Medelersättningen för de tre första kvartalen under 2016 har använts för att uppskatta medelersättningen för helåret 2016. Konjunkturinstitutets antaganden om timlöneökningen har använts för resten av prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet av fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar hittills under 2016 har utgiftsprognosen för åren 2016 2020 justerats upp. Andelen lägstanivådagar och SGI-dagar under maxnivå har sänkts medan andelen av grundnivådagar och SGI-dagar på maxnivå har höjts jämfört med föregående anslaguppfölningen. Eftersom medelersättningen för grundnivådagar och SGI-dagar på maxnivå är högre än ersättningsnivån för respektive lägstanivådagar och SGI-dagar under maxnivån höjer förändringen utgifterna. 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -30 801 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 6 405 089 6 563 912 6 887 121 7 243 837 7 606 351 7 995 854 Tilldelade medel 6 374 288 6 563 912 6 887 121 7 243 837 7 606 351 7 995 854 Prognos 6 282 971 6 527 210 6 790 255 7 169 025 7 542 301 7 942 099 8 324 005 Avvikelse från anslag 122 118 36 702 96 866 74 812 64 050 53 755 Avvikelse från tilldelade medel 91 317 36 702 96 866 74 812 64 050 53 755 Högsta anslagskredit³ 287 329 328 196 Tillgängliga medel 6 661 617 6 892 108 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 6 527 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 109

Bakgrundsfakta Tillfällig föräldrapenning betalas ut i olika situationer när en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att ta hand om sitt barn. Ersättningsnivån är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Tillfällig föräldrapenning utges i följande tre delförmåner: vård av barn 10 specifikt avsatta dagar vid barns födelse eller adoption (ersättning i samband med barns födelse eller adoption) 10 kontaktdagar för barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Analys Utgifterna för tillfällig föräldrapenning drivs av antalet utbetalda nettodagar och medelersättningen, främst inom delförmånen vård av barn. De höga utgifterna för februari och mars 2016 beror sannolikt på den kraftiga influensasäsongen under första kvartalet 2016 43. Intensiteten i den årliga säsongsinfluensan är inte möjlig att prognostisera. För närvarande är influensaaktiviteten mycket låg vilket är normalt för perioden 44. Prognosen för antal nettodagar, för delförmånen vård av barn under första kvartalet 2017, antas uppgå till det genomsnittliga antalet nettodagar per barn under första kvartalet de senaste 5 åren. Därefter antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antalet barn 0 12 år. Antalet nettodagar för delförmånen dagar i samband med barns födelse eller adoption beräknas följa utvecklingen av antalet födda barn. Antalet nettodagar för delförmånen kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten under de 3 senaste åren. 43 https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/smittsammasjukdomar/veckorapporter-influensa/2015-2016/influensarapport_2016v19-20_final_v2.pdf 44 https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/smittsammasjukdomar/veckorapporter-influensa/2016-2017/influensarapport_2016-40%20final.pdf 110

Medelersättningen skrivs fram med Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen för samtliga delförmåner. Utvecklingen av medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption dämpas av ersättningstaket från och med 2017. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 6 632 519 6 910 359 7 274 166 7 648 728 8 038 582 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -6 350-11 444-18 138-29 688-31 263 Volym- och strukturförändringar -98 959-108 660-87 003-76 739-65 220 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 6 527 210 6 790 255 7 169 025 7 542 301 7 942 099 Differens i 1000-tal kronor -105 309-120 104-105 141-106 427-96 483 Differens i procent -1,6-1,7-1,4-1,4-1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för medelersättning inom samtliga delförmåner har uppdaterats med Konjunkturinstitutets senaste prognos för timlöneökning och prisbasbelopp. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats. Lägre utbetalningar under sommarmånaderna har sänkt prognosen under hela prognosperioden. 111

1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-19 682-686 0 0 0 Anslag³ 585 714 624 221 700 117 742 019 786 429 833 497 Tilldelade medel 585 714 624 221 680 435 741 333 786 429 833 497 Prognos 568 354 643 903 681 121 721 886 764 351 809 314 856 922 Avvikelse från anslag 17 360-19 682 18 996 20 133 22 078 24 183 Avvikelse från tilldelade medel 17 360-19 682-686 19 447 22 078 24 183 Högsta anslagskredit³ 29 286 31 211 Tillgängliga medel 615 000 655 432 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 644 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de kan inte arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Från och med den 1 januari 2014 har gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö fått rätt till graviditetspenning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för graviditetspenning. Graviditetspenning finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Statlig ålderspensionsavgift för förmånen bekostas från en egen anslagspost. 112

Analys Under januari september 2016 utbetalades ersättning för cirka 750 000 nettodagar, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med motsvarande period året innan. Medelersättningen för januari september 2016 blev 649 kronor/dag, vilket är en ökning med 0,4 procent jämfört med samma period i fjol. Sammantaget medförde detta att utgifterna inom graviditetspenning blev 486 miljoner kronor under de första nio månaderna 2016, vilket är drygt 12 procent högre jämfört med samma period 2015. Det högre antalet nettodagar kan till stor del förklaras av att antalet kvinnor som använde förmånen ökade med 10 procent under januari augusti 2016, jämfört med motsvarande period i fjol. En möjlig förklaring till ökningen är en ny dom (domsnytt 2015:023) inom graviditetspenning. Domen innebär att hänsyn ska tas både till arbetets art och den enskildes förmåga att klara av arbetet. Detta kan potentiellt bidra till att fler söker förmånen, jämfört med tidigare då endast kvinnor inom vissa yrkeskategorier beviljades ersättning. Mot bakgrund av de första nio månadernas höga utfall prognostiseras att antalet kvinnor med graviditetspenning blir drygt 28 000 under 2016, vilket är en ökning med drygt 10 procent jämfört med 2015. Vidare förväntas antalet kvinnor öka med i genomsnitt 2,5 procent årligen till cirka 35 000 kvinnor för 2021. Ökningstakten är den årliga förändringstakten för antalet födda barn under 2017-2021 enligt den senaste prognosen från Statistiska centralbyrån. Ökningen i antalet kvinnor bidrar till ett högre antal nettodagar och högre utgifter under prognosperioden. Antalet nettodagar prognostiseras att öka från cirka 1,1 miljoner dagar för 2016 till 1,2 miljoner dagar för 2021. Detta resulterar i att utgifterna för graviditetspenning ökar från 644 miljoner kronor 2016 till 857 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan. Antalet nettodagar och utgifter för graviditetspenning Nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan 113

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 663 794 702 841 745 627 790 253 836 739 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -645-1 362-2 165-3 057-3 236 Volym- och strukturförändringar -19 246-20 358-21 576-22 845-24 189 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 643 903 681 121 721 886 764 351 809 314 Differens i 1000-tal kronor -19 891-21 720-23 741-25 902-27 425 Differens i procent -3,0-3,1-3,2-3,3-3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för timlöneutvecklingen, vilket leder till en lägre medelersättning för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts för 2016 på grund av ett lägre utfall hittills jämfört med föregående prognos. Detta medför också en sänkning för resterande prognosperiod med runt 25 miljoner kronor årligen då innevarande år används som basår för att skriva fram prognosen. 114

1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -11 535 0-2 859-2 859-2 859-2 859-2 859 Anslag³ 355 545 404 320 42 000 0 0 0 Tilldelade medel 344 010 404 320 39 141-2 859-2 859-2 859 Prognos 342 634 407 179 42 000 - - - - Avvikelse från anslag 12 911-2 859 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 1 376-2 859-2 859-2 859-2 859-2 859 Högsta anslagskredit³ 15 486 16 566 Tillgängliga medel 359 496 420 886 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 407 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet, men behöver inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalas totalt 13 500 kronor ut. Utgifterna för förmånen styrs av hur föräldrarna fördelar sin föräldrapenning och av antalet barn som föds. De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda eller adopterade från och med den 1 juli 2008. Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/17:1) föreslagit om upphävande av lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. Härigenom föreskrivs att lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska upphöra att gälla vid utgången av 2016. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om jämställdhetsbonus som avser tid före den 1 januari 2017. 115

Analys Utgifterna inom jämställdhetsbonus påverkas av fördelningen av föräldrapenning mellan föräldrar. Ju jämnare fördelning, desto högre utgifter. I nuläget tar kvinnor ut den största andelen av föräldrapenningen (för ytterligare information se föräldrapenningsavsnittet). Det har dock skett en kontinuerlig utjämning mellan könen under lång tid om än i långsam takt. Antalet uttagna jämställdhetsbonusdagar har ökat kontinuerligt sedan införandet (1 juli 2008) och beräknas fortsätta att öka med sammantaget 19,5 procent från år 2015 till 2016. Ökningen beror framförallt på en utjämning av fördelningen av föräldrapenningdagar bland föräldrarna. Under de 9 första månaderna 2016 betalades drygt 324 miljoner kronor ut i jämställdhetsbonus. Det är drygt 53 miljoner kronor (19,7 procent) mer än motsvarande period förra året. Antalet uttagna jämställdhetsbonusdagar ökade under motsvarande jämförelseperiod med 533 000 dagar (19,8 procent). Utgifterna för jämställdhetsbonus antas bli 407 miljoner kronor 2016. Det är drygt 64 miljoner kronor mer än år 2015. I budgetpropositionen (Prop. 2016/17:1) beräknas utgifterna till 42 miljoner kronor vilket avser jämställdhetsbonusdagar för december 2016 som betalas ut i januari 2017. Detta överensstämmer med Försäkringskassans beräkningar av utgiften under januari 2017. Regeländringar Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/17:1) föreslagit om upphävande av lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. Härigenom föreskrivs att lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska upphöra att gälla vid utgången av 2016. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om jämställdhetsbonus som avser tid före den 1 januari 2017. Lagförslaget har beaktats i prognosen för jämställdhetsbonus. I och med detta lagförslag prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 är betalningar som avser 2016. 116

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 390 203 42 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar 16 976 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 407 179 42 000 Differens i 1000-tal kronor +16 976 0 - - - Differens i procent +4,4 0,0 - - - ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade anslagspostbelastningen för perioden juni september med drygt 14 miljoner kronor (8,4 procent). Med anledning av utfallet av jämställdhetsbonusdagar hittills har det totala antalet jämställdhetsbonusdagar justerats upp för år 2016. Detta medför en höjning av utgiftsprognosen för år 2016. 117

1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -64 679-49 832-125 869-108 906 0 0 0 Anslag³ 2 271 000 2 630 000 2 690 000 2 924 000 2 889 000 2 873 000 Tilldelade medel 2 206 321 2 580 168 2 564 131 2 815 094 2 889 000 2 873 000 Prognos 2 256 153 2 706 037 2 673 037 2 671 593 2 648 893 2 642 344 2 634 576 Avvikelse från anslag 14 847-76 037 16 963 252 407 240 107 230 656 Avvikelse från tilldelade medel -49 832-125 869-108 906 143 501 240 107 230 656 Högsta anslagskredit³ 134 450 184 100 Tillgängliga medel 2 340 771 2 764 268 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 2 706 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 126 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 118

Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. Om barnet eller ungdomen har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på 100 000 kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga 1 573 kronor. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Analys Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Dessa inbetalningar kommer dels direkt från bidragsskyldiga och dels från Kronofogdemyndigheten. Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Utfallet för antalet barn med underhållsstöd under de tre första kvartalen 2016 ligger dock över antalet för motsvarande period 2015 (0,5 procent). I prognosen antas därför att antalet barn med underhållsstöd kommer att vara något högre 2016 än 2015. Därefter prognostiseras antalet barn att minska med 0,4 procent per år under resten av prognosperioden. 119

Prognosen för utbetalt belopp styrs av antalet barn med underhållsstöd samt utbetalt belopp per barn och månad. Eftersom inte alla barn får fullt underhållsstöd, ligger utbetalt belopp per barn och månad något under det belopp som ges vid fullt underhållsstöd (1 573 kronor). Utfallet under 2016 visar att utbetalt belopp per barn och månad är cirka 1 485 kronor. Utbetalt belopp per barn och månad ökar historiskt och förväntas fortsätta öka med i genomsnitt 0,4 procent per år. För åren 2012 2014 har debiterat belopp utgjort 40 procent av utbetalt belopp. Från 2015 har dock denna andel minskat till 37,9 procent och utfallen för 2016 visar att den minskande trenden håller i sig. I prognosen för resterande period antas att andelen debiterat belopp är 36,4 procent. I prognosen för 2016 2021 beräknas inbetalningsgraden från bidragsskyldiga bli cirka 69,2 procent av det debiterade beloppet (exklusive inbetalningar via Kronofogdemyndigheten). Inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten har historiskt sett minskat från år till år och detta mönster förväntas fortsätta under prognosperioden. Dock prognostiseras en ökning mellan 2016 och 2017. Anledningen till detta är att inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten kommer att minskas med 25 miljoner kronor extra 2016 på grund av en förändrad redovisningsprincip. Regeländringar Den 1 april 2016 skedde flera förändringar: Den första är att Försäkringskassan fick ett utökat uppdrag från regeringen att genom stöd och råd hjälpa föräldrar att själva komma överens om underhållsbidrag till sitt eller sina barn. Det andra är en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig förälder har betalat in rätt belopp i rätt tid till Försäkringskassan under minst sex månader. Meningen är att föräldrarna ska sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl. Om inte betalningarna fungerar som de ska kan den förälder som barnet bor hos återigen ansöka om underhållsstöd. Försäkringskassan kommer att kontakta berörda föräldrar och informera om detta. Knappt 15 000 (av cirka 138 000) 45 boföräldrar berörs av indraget underhållsstöd. Den 10 oktober gick de första breven ut till 2 215 separerade föräldrar som betalat underhållsstöd till Försäkringskassan i rätt tid under minst sex månader. I brevet informeras föräldrarna om att de fortsättningsvis förväntas sköta underhållsbetalningarna på egen hand, utan Försäkringskassan som mellanhand. Regeländringarna förväntas ge effekt först sex månader efter införandet, alltså tidigast i slutet av 2016 och i början av 2017. Förhoppningen är att både regelförändringen och Försäkringskassans utökade uppdrag ska leda till en minskning av antalet barn med underhållsstöd. Regeländringen förväntas leda till en minskning av antalet barn i underhållssystemet, debiterat belopp och inbetalt belopp från bidragsskyldiga under slutet av 2016 och början av 2017. Utvecklingen därefter är mer osäker, eftersom de familjer som lämnat förmånen efter sex månader antingen kan fortsätta reglera underhållet själva eller ansöka om underhållsstöd igen. Regelförändringen antas inte påverka anslagsbelastningen. Eftersom de barnen som 45 September 2016 var 138 400 boförälder 120

påverkas av lagändringen har kvittat inbetalningar mot utbetalningar så kommer det inte påverka utgiften mer än att antalet barn med US, åtminstone initialt, minskar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 2 735 688 2 689 856 2 674 395 2 658 864 2 643 267 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -29 651-16 819-2 802-9 971-923 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 706 037 2 673 037 2 671 593 2 648 893 2 642 344 Differens i 1000-tal kronor -29 651-16 819-2 802-9 971-923 Differens i procent -1,1-0,6-0,1-0,4 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan föregående prognos, som lämnades i augusti, visar nya utfall att utbetalt belopp per barn och månad, debiterat belopp och inbetalningsgrad behöver justeras. Utbetalt belopp per barn och månad har varit lägre än vad som förväntades och justeras därför ned för samtliga år. För 2016 justeras beloppet ned med 15 kronor per barn och månad och sedan avtar sänkningen med 3 kronor per barn och år under prognosperioden. Nya utfall visar att debiterat belopp har varit något lägre än vad som förväntades och prognosen för debiterat belopp har därför justerats ned. Utfallen av inbetalningen från bidragsskyldiga under de tre första kvartalen 2016 är lägre än vad som förväntades i föregående anslagsuppfölning. Inbetalningsgraden har därför justerats ned under prognosperioden. Att utbetalt belopp per barn och månad justeras ned har en dämpande effekt på utgifterna. Att debiterat belopp justeras ned har däremot en höjande effekt på utgifterna. Den effekt, som justeringen av debiterat belopp har på utgifterna, är lägre än effekten av justeringen av utbetalt belopp per barn och månad och inbetalningsgraden. Därför leder de ovan nämnda justeringarna till att utgifterna justeras ned för samtliga år. 121

1:4 Adoptionsbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag³ 35 284 29 784 32 284 35 284 35 284 35 284 Tilldelade medel 35 284 29 784 32 284 35 284 35 284 35 284 Prognos 14 840 13 080 24 750 25 125 25 500 25 875 26 250 Avvikelse från anslag 20 444 16 704 7 534 10 159 9 784 9 409 Avvikelse från tilldelade medel 20 444 16 704 7 534 10 159 9 784 9 409 Högsta anslagskredit³ 1 074 894 Tillgängliga medel 36 358 30 678 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 13 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas adoptionsbidrag som lämnas vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. För att få bidraget får barnet inte ha fyllt 10 år när de blivande adoptivföräldrarna får barnet i sin vård. Från och med 1 januari 2005 lämnas adoptionsbidrag endast för adoptioner som förmedlas av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Verksamheten regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Sedan den 1 januari 2005 ska den som vill adoptera ett barn från utlandet ha genomgått föräldrautbildning innan Socialnämnden kan lämna medgivande att ta emot ett barn. Kommunen har skyldighet att anvisa till lämplig utbildning. Enligt Prop. 2016/17:1 ska adoptionsbidraget höjas från 40 000 kronor till 75 000 kronor per adoption. Lagändringen träder i kraft från och med den 1 januari 2017. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för föräldrar som har fått barnet i sin vård före den 1 januari 2017. Anslaget finansieras med statliga medel. 122

Analys Försäkringskassan gör prognosen för adoptionsbidrag i samråd med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Enligt det senaste utfallet från MFoF anlände 182 barn under januari september 2016, vilket innebär en minskning med 63 barn jämfört med motsvarande period i fjol. Under de första nio månaderna 2016 betalades drygt 9 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag. Det är en minskning med 1,6 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2015. De lägre utgifterna kan förklaras av ett lägre antal ansökningar om förmånen. Under januari september 2016 inkom 137 färre ärenden (25 procent) jämfört med samma period 2015. Sammantaget prognostiserar Försäkringskassan utgifterna för adoptionsbidrag till drygt 13 miljoner kronor för 2016, vilket motsvarar 327 bidrag. Sedan förväntas utgifterna öka till cirka 25 miljoner kronor för 2017. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti 2016. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp 14 520 14 520 14 520 14 520 14 520 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 440 - - - - Regelförändringar - +10 230 +10 605 +10 980 +11 355 Övrigt - - - - - Ny prognos 13 080 24 750 25 125 25 500 25 875 Differens i 1000-tal kronor -1 440 +10 230 +10 605 +10 980 +11 355 Differens i procent -9,9 +70,5 +73,0 +75,6 +78,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antal beviljade adoptionsbidrag blev lägre än prognosen som lämnades i augusti 2016. Detta kan förklaras av ett lägre antal ansökningar om bidraget. På grund av det lägre utfallet sänks utgiften för adoptionsbidrag för 2016. Regelförändringar Adoptionsbidraget ska höjas till 75 000 kronor per adoption från och med den 1 januari 2017 enligt Prop. 2016/17:1. Höjningen förväntas resultera i en ökning i antalet adopterade barn på sikt, vilket i sin tur bidra till en gradvis ökning i utgifterna under prognosperioden. 123

Försäkringskassan prognostiserar att utgiften för adoptionsbidrag bli cirka 25 miljoner kronor för 2017, vilket motsvarar 330 adopterade barn. Sedan förväntas utgifterna öka årligen till dryg 26 miljoner kronor för 2021, vilket motsvarar 350 adopterade barn. Brist på information bidrar till osäkerhet i prognosen. 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 3 548 351 3 761 149 4 056 433 4 385 630 4 751 566 5 150 117 5 530 329 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 242 051 3 429 349 3 693 533 3 982 232 4 321 746 4 693 432 5 035 354 1:6.3 Statlig ålderspensionsav gift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 306 300 331 800 362 900 403 398 429 820 456 685 494 975 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 124

1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ 2016 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -112 724-28 775-101 124-88 257-77 599-87 355-427 787 Anslag³ 3 326 000 3 357 000 3 706 400 3 992 890 4 311 990 4 353 000 Tilldelade medel 3 213 276 3 328 225 3 605 276 3 904 633 4 234 391 4 265 645 Prognos 3 242 051 3 429 349 3 693 533 3 982 232 4 321 746 4 693 432 5 035 354 Avvikelse från anslag 83 949-72 349 12 867 10 658-9 756-340 432 Avvikelse från tilldelade medel -28 775-101 124-88 257-77 599-87 355-427 787 Högsta anslagskredit³ 155 150 167 850 Tillgängliga medel 3 368 426 3 496 075 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 3 429 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 101 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut för högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. 125

Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i föreliggande prognos. Analys Andelen flickor i åldrarna upp till och med 9 år där föräldrarna får vårdbidrag beräknas vara relativt konstant under prognosperioden. Motsvarande andel för pojkar är svagt ökande under prognosperioden, se diagrammet nedan. Vidare är bedömningen framöver att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna 10 19 år. En orsak är att antalet barn med psykiatriska sjukdomar och syndrom har ökat. 46 Dessutom förväntas antalet barn i åldersgruppen 10 19 år öka under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn som vårdbidraget avser för ökar under prognosperioden. 46 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon 126

Andelen barn som vårdbidragen avser för fördelade på åldersgrupp och kön Procent Källa: Försäkringskassan Ökningen av utgifterna, se diagram nedan, beror dels på att antalet vårdbidrag blir fler men också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden. Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn, miljarder kronor Källa: Försäkringskassan 127