Januari 2014 Stoppmöbelindustriavtalet Traktamenten och avgifter avtal på arbetsplatsen Inrikestraktamenten m.m. lagstiftning för 2014 och politisk information lnkomstskattelagens bestämmelser Schablonbeloppen för avdrag för ökade levnadskostnader vid resor i tjänsten Sverige är knutna till det 0 för beskattningsåret gällande prisbasbeloppet. Det för 2014 fastställda prisbasbeloppet 44 400 kronor föranleder inga förändringar av de skattefria traktamentena. För 2014 är de således Hel dag 220kr Del av dag (avresa från kl.12.00 - hemkomst fram till kl.19.00) 110 kr Efter tre månaders bortavaro på samma ort 154 kr Natt (om log ikostnad ej kan styrkas) 110 kr Måltidsavdrag Schablonbeloppen är oförändrade, Har arbetsgivaren betalat en eller flera måltider ska de skattefria traktamentena således minskas med följande schablonbelopp. Måltidsavdrag Schablonbelopp 220 154 110 Frukost, lunch, middag 198 139 99 Lunch, middag 154 108 77 Lunch eller middag 77 54 39 Frukost 44 31 22 Bilersättning Den skattefria ersättningen är 18:50 kr/mil. Beskattning av kostfärmån För 2014 gäller följande höjda belopp för värdering av fri kost. tm fl Frukost Lunch eller middag Helt fri kost 42kr 84 kr 210 kr
Utrikestraktamenten Skatteverket fastställde nya normalbelopp för utlandstraktamenten från och med den 1januari 2013. Traktamenten för olika länder fastställs med visst belopp per dag. Vid uppehåll i flera länder samma dag utgår traktamenten med belopp för det land där resenären vistats den längsta tiden. Restid med båt eller flyg från ett land till ett annat ska inte räknas in i vistelsetiden utan det är enbart tiden mellan 06.00 och 24.00 som medräknas. Beräkning ska ske med utgångspunkt i den lokala tiden för respektive ort. Helt traktamente betalas för avresedagen om resan har påbörjats före kl.12.00 och för hemresedagen om resan avslutats efter kl.19.00. Om resan har påbörjats senare eller avslutats tidigare, betalas halvt traktamente. Vid stationering utomlands gäller, liksom tidigare, särskilda regler. Ersättning för logi utgår med skälig kostnad. Den som inte haft några utgifter för eller styrker logikostnader får ersättning för hel natt med hälften av det traktamente för dag som gäller för den plats där övernattning skett. Reducering för kost sker vid utrikesresa (oförändrat) enligt följande. Helt fri kost 85 % Lunch och middag 70 % Lunch eller middag 35 % Frukost 15 % Skatteverkets rekommendationer om normalbelopp för kalenderåret 2014 för ökade levnadskostnader i utlandet vid tjänsteresa, tillfälligt arbete mm. och dubbel bosättning finns att hämta på skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se). Observera att dessa normalbelopp kan uppdateras under året, så för att säkerställa att ni löpande har de aktuella normalbelopp hänvisar vi till skatteverkets hemsida. Avgifter - Avtal - Lagstiftning för 2014 Här redovisas vad som kommer att debiteras företagen år 2014 för de åtaganden som följer av lag och avtal på den privata arbetsmarknaden vad avser pensioner och försäkringar. Samtliga kostnader uttrycks i procent av lön. Observera att uppgifterna rörande kostnaden för avtalsförsäkringar måste ses som preliminära då de varierar mellan olika företag t.ex. p.g.a. hur stor del av den totala lönesumman som avser lönedelar under respektive över 7,5 inkomstbasbelopp (2014: 7,5 x inkomstbasbeloppet 426 750 kr, dvs. 35 563 kr/mån). Lagstadgade sociala kostnader för anställda Alderspensionsavgift 10,21 Sjukförsäkringsavgift 4,35 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Arbetsskadeavgift 0,30 Arbetsmarknadsavgift 2,91 Allmän löneavgift 9,88 Totalt 31,42 För anställda som är födda 1988 och senare är den lagstadgade avgiften 15,49 procent. För arbets tagare som är födda 1938 tom. 1948 skall arbetsgivaren betala en avgift om totalt 10,21 procent (=ålderspensionsavgiften). För födda 1937 och tidigare betalas inte arbetsgivaravgift euer särskild löneskatt.
Avgifter till avtalsförsäkringar för arbetare Omställningsförsäkring 0,30* AGS 0,00 Avtalspension SAF-LO - Pensionspremie 375**/3000*** - Premiebefrielseförsäkring 0,00 TFA 001 TGL 0,10 FPT Föräldrapenningtillägg 0,00 Totalt 4,16**** (om samtliga löner understiger 7,5 inkomstbasbelopp) * Premien avser företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Företag med hängavtal betalar 0,60 procent, ** Tas ut från 25 års ålder på lönedelen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Respektive försäkring tillförs 4,50 procent medan arbetsgivaren faktureras 3,75. Mellanskillnaden finansieras på följande sätt: När den tidigare pensionsplanen som gällde för arbetare fram t o m 1995, STF-planen, avvecklades kom Svensk Näringsliv och LO överens om att eventuellt överskott ska återbetalas till arbetsgivarna. Det överskott som nu finns har parterna beslutat om skall användas till att betala 0,75 procentenhet av premien till Avtalspension SAF-LO på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta innebär en besparing för företagen på ca 2,0 mdr kronor. ***Tas ut från 25 års ålder på lönedelen över 7,5 inkomstbasbelopp. ****Löneskatt tillkommer med ca 1,00 %. Avgifter till avtaisförsäkringar för tjänstemän ITP1 Lön <35 563 kr/mån Lön> 35 563 kr/mån Alderspension* 4,50 300 Premiebefrielse 0,088 0,528 - Sjukförsäkring** 0,05 0,275** - TGL*** 0,20 0,00 - TFA (AFA) 0,01 0,01 - Trygghetsrådet**** 0,30 0,30 Totalt***** 5,15 31,11 ITP 1 omfattar alla tjänstemän som är födda 1979 och senare samt i vissa fall även tjänstemän födda 1978 och tidigare. För att tjänsteman född 1978 eller tidigare skall få omfattas av den nya ITP-planen, ITP 1, krävs att företaget fått särskild godkännande att tillämpa TF 1 för samtliga tjänstemän oavsett födelseår. För mer information om vad som krävs för att erhålla sådant tillstånd hänvisar vi till respektive arbetsgivarförbund eller Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation. * Premien betalas from. månaden tjänstemannen fyller 25 år. ** Premien 0,05 betalas på lönedelar upp till 27 750 kr/mån (7,5 prisbasbelopp). Premien 0,275 betalas på lönedelen mellan 27750 kr/mån och 142 250 kr/mån (30 inkomstbasbelopp). ***43 kronor per månad vilket motsvarar ca 0,2 procent av tjänstemännens lönesumma. OBS! Premien varierar mellan 35-50 kronor beroende på försäkringsbolag ****Hängavtalsföretag betalar 0,7 %. *****Löneskatt tillkommer med cirka 1,2 resp. 7,5 % på lönedel under resp. över 7,5 inkomstbasbelopp
Politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen Varje valår uppkommer fråga om hur företagen bör förhålla sig till politisk verksamhet på arbetsplatsen samt fråga om facklig förtroendeman har möjlighet att vara ledig från sin anställning för att ägna sig åt politisk verksamhet. Kommer en begäran om politisk verksamhet måste företaget göra en bedömning med utgångspunkt i de förhållanden som råder på arbetsplatsen. Som underlag för en sådan bedömning ges nedan en genomgång av rättsläget. Utövandet av politisk verksamhet på arbetsplatsen är inte reglerat i lag. Det är företaget som med stöd av sin arbetsledning har rätt att besluta om och i vilken omfattning politisk verksamhet skall få förekomma på arbetsplatsen. Företaget har rätt att ensidigt utfärda bindande föreskrifter om sådant som rör ordningen på arbetsplatsen och företaget kan förbjuda utomstående tillträde till ett företags område. Denna rätt för företaget att besluta gäller frågor om möten, affischering och andra former av politisk och opinionsbildande verksamhet på arbetsplatsen. Slutsatsen är alltså att företaget kan förbjuda politisk verksamhet, i vart fall om den sker påträngande former, inkräktar på arbetstiden eller stör verksamheten. Företaget kan även uppställa ordningsregler för möten som hålls på arbetsplatsen men utanför arbetstiden. Samtal anställda emellan om politiska frågor som inte stör arbetet får däremot inte förbjudas. Hur bör jag som företagare förhålla mig om fråga om politisk verksamhet kommer upp? Ett ökat politiskt engagemang är i sig bra. Det är positivt om olika uppfattningar i politiska sakfrågor får ventileras. Politisk verksamhet kan dock inkräkta på arbetstiden och företagets effektivitet och bör därför inte få äga rum under arbetstid. Det förekommer att politiker besöker företaget under valrörelsen. Initiativ tas i många fall av fackliga organisationer. För att besöket ska komma till stånd krävs dock godkännande av företagsledningen. Politiska tal bör tillåtas endast om de inte hålls på arbetstid och om endast de som vill behöver lyssna till talet. Det är alltså olämpligt att t.ex. tillåta tal i företagets matsal under lunchtid. Politiska trycksaker, affischer o d bör inte få delas ut eller anslås inom företaget. Företaget bör dock inte ha några synpunkter på vad den lokala fackliga organisationen sätter upp på sin anslagstavla om det inte är fråga eller information som är allmänt stötande. Samma förhållningssätt bör gälla för all politisk verksamhet, oavsett inriktning. Vilka är de vanligaste rättsliga argumenten för att politisk verksamhet ska få ske på arbetsplatsen? Många gånger kan skäl av rättslig karaktär komma att anföras till stöd för att politisk verksamhet ska få ske på arbetsplatsen. Mot denna bakgrund kan följande sägas. Någon laglig rätt för de anställda eller deras representanter att verka politiskt på arbetsplatsen finns inte. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är inte tillämpliga i förhållandet mellan arbetsgivare och anställda på den privata sektorn och ger således inte de anställda eller deras representanter rätt att exempelvis hålla politiska tal eller ordna politiska möten på arbetsplatsen. Inte heller utvecklingsavtalet ger anställda rätt att hålla politiska möten, 10 i avtalet tar sikte på facklig information till medlemmarna frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller som har samband med den fackliga verksamheten och gäller följaktligen inte politisk verksamhet.
Har en facklig förtroendeman rätt att vara ledig från sin anställning för att ägna sig åt politisk verksamhet? Ett krav för att en facklig förtroendeman ska beviljas ledigt med stöd av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen är att ledigheten behövs för det fackliga uppdraget! verksamheten (1 i lagen). Av förarbetena till lagen framgår dock att med begreppet facklig verksamhet avses inte alla frågor som en facklig organisation håller på med, Så kallade inre föreningsangelägenheter samt sådan politisk verksamhet som vissa fackliga organisationer har på sin agenda omfattas inte av lagen. En arbetsgivare är således inte skyldig att godkänna en begäran från en facklig förtroendeman att vara ledig från sin anställning för att ägna sig åt t.ex. valarbete. Det är istället upp till arbetsgivarens att bedöma om edigheten av verksamhets- och lämplighetsskäl kan beviljas. Med vänlig hälsning TR,- CH MÖBELFÖRETAGEN Jx Eva Gu an -