Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Landstinget i Jönköpings län 2013-12-02 1

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattande bedömning... 3 3 Resultat... 4 3.1 Övergripande indikatorer... 4 3.1.1 Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera... 4 3.1.2 Läkemedelsbehandling... 5 3.1.3 Förtroende och patienterfarenheter... 6 3.1.4 Tillgänglighet... 6 3.1.5 Kostnader... 6 3.2 Områdesvisa indikatorer... 6 3.2.1 Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård... 7 3.2.2 Kvinnosjukvård... 8 3.2.3 Rörelseorganens sjukdomar... 8 3.2.4 Diabetesvård... 8 3.2.5 Hjärtsjukvård... 10 3.2.6 Stokesjukvård... 11 3.2.7 Cancersjukvård... 13 3.2.8 Psykiatrisk behandling... 14 3.2.9 Kirurgisk behandling... 15 3.2.10 Intensivvård... 15 3.2.11 Ögonsjukvård... 15 3.3 Jämförelse av helheten... 15 4 Kontaktpersoner... 17 2

1 Inledning För åttonde året i rad publicerar Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten innehåller totalt 162 indikatorer. 62 procent av indikatorerna redovisar resultat för både män och kvinnor. Femton indikatorer är aktuella enbart för kvinnor och två indikatorer enbart för män. Avsikten är framförallt att jämföra 21 landsting, men i många fall visas även utvecklingen för riket över tid. Ett flertal indikatorer redovisas även på sjukhus- eller kliniknivå. Landstinget i Jönköpings län har ett antal kontaktpersoner som framförallt består av ordförande och sekreterare i berörda medicinska programgrupper, läkemedelskommitté eller berörda verksamheterchefer med flera. Dessa kontaktpersoner har fått möjlighet att kommentera resultaten och i denna rapport och analys av årets Öppna Jämförelser finns dessa kommenterar med. Frågorna som kontaktpersonerna har besvarat är utifrån bedömning av resultaten men även komplettera med några av de förbättringsarbeten som pågår. Denna rapport är en övergripande analys av resultaten av Öppna jämförelse i landstinget i Jönköping. innehåller en redovisning inom varje område, men också några diagram som visar utvecklingen över tid inom aktuell indikator. Då visas även jämförelse med snittet i riket. 2 Sammanfattande bedömning Landstinget har som övergripande mål att resultaten i öppna jämförelser ska förbättras i minst 60 procent av indikatorerna för medicinska resultat. Det faktiska resultatet har förbättrats i 58 procent av de indikatorer som är möjliga att jämföra med förra året. För enbart de medicinska resultaten har 61 procent förbättrats. Målet är därför uppnått. Bild 1. I jämförelse med föregående år har andel indikatorer som är gröna ökat och andel röda minskat. Några indikatorer kommer i denna rapport visas som index. Dessa index ger ett sammanfattande värde av indikatorerna i Öppna jämförelser. Jämförelserna ska dock göras med försiktighet och mer ses som en signal om var en djupare analys av skillnader är mest angelägen än som en slutlig bedömning av kvalitet och resultat. Indexen är hämtade ur rapporten Öppna jämförelser i indexform. 3

Totalindexet visar en sammanvägning av indextalen medicinska indikatorer (60 %), tillgänglighet (20 %) och patienterfarenhet (20 %). Indexresultaten visar att Landstinget i Jönköpings län fortfarande ligger i toppen (4:e plats) jämfört med riket, även om man i årets resultat sjunkit en placering. 2013 2012 2011 Halland 1 1 1 Kronoberg 2 2 2 Kalmar 3 5 3 Jönköping 4 3 10 Östergötland 5 4 9 Gotland 6 10 15 Västmanland 7 21 21 Västernorrland 8 15 20 Stockholm 9 7 14 Örebro 10 16 13 Västra Götaland 11 9 4 Västerbotten 12 11 7 Värmland 13 8 8 Norrbotten 14 13 5 Gävleborg 15 14 16 Blekinge 16 6 11 Sörmland 17 12 17 Jämtland 18 19 18 Dalarna 19 20 19 Uppsala 20 17 6 Region Skåne 21 18 12 Av de övriga sammanvägda indexen inom olika områden kan vi se att landstinget som tidigare år ligger högt när det gäller tillgänglighet (2:a plats) och förtroende och patienterfarenheter (5:e plats). Även inom flera av de medicinska resultaten ligger landstinget bra till. Se hela listan med sammanvägda index i slutet av rapporten. Intensivvården i länet ligger på en 2:a plats. 3 Resultat 3.1 Övergripande indikatorer I årets rapport är 38 indikatorer samlade i avsnittet för övergripande indikatorer. Indikatorerna är samlade här för att de som regeln inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar. I det sammanvägda indexet för samtliga övergripande indikatorer ligger landstinget på 3:e plats. 3.1.1 Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Som vanligt ligger landstinget i topp eller klart över riksgenomsnittet när det gäller återstående medellivslängd, samt hälsopolitisk åtgärdbar- och sjukvårdsrelaterad åtgärdbar 4

dödlighet (bild 2). Däremot har resultaten för män sjunkit när det gäller hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Det samma gäller för självmord i befolkningen, med först plats för kvinnor (bild 3). Bild 2 Hälsopolitisk åtgärdbardödlighet Bild 3 Självmord i befolkning Responstid för ambulans är i stort sett oförändrad sedan förra mätningen med en mediantid på 14,1 minuter från larm till ambulans är på plats(mot rikets 14,8 minuter). Landstinget ligger även i år bäst i landet på följsamheten av basala hygienrutiner och klädregler, och i den övre halvan (runt 7 procent) när det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI). En tydlig förbättring sedan förra året, men vi kommer nog inte längre med att minska på VRI med hjälp av hygienrutiner. En bättre analys av VRI krävs för detta och det kan vi göra när infektionsverktyget är infört nästa år. En ny indikator för året är andel patienter med trycksår i sluten vården. Vid mätningen, som genomförs två gånger per år, observeras förekomsten av trycksår på samtliga inneliggande patienter över 18 år. Landstinget ligger på fjärdeplats, med 10,5 procent. Snittat i riket är 15,3 procent. 3.1.2 Läkemedelsbehandling I Landstinget i Jönköpings län (liksom i Uppsala och VGR) har vi fortsatt stora problem med polyfarmaci och olämpliga läkemedel till äldre. Under 2012 och 2013 har en extra satsning 5

gjorts på detta. En specialinsats har under senaste året gjorts av läkemedelsstrateg och sjuksköterska riktad till förskrivare inom primärvård. Specialinsatsen har genomförts främst mot bakgrund av regeringens äldre satsning om olämpliga läkemedel. Bra resultat har uppnåtts utom vad gäller antipsykotiska läkemedel i ApoDos. På grund av indikatorns konstruktion har vi inte förbättrat oss där, men antalet patienter på ApoDos har sjunkit med över 1100 vilket på sikt torde minska polyfarmaci och annan potentiell olämplig medicinsk behandling av gamla. Den nya författningen om obligatoriska läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser är på väg att få genomslag, det kan också lösa en del kvalitetsproblem. Ett fortsatt stort problem i sammanhanget är den bristfälliga kontrollen över ApoDos. Det är via ApoDos som många gamla har många och olämpliga läkemedel. Situationen förvärras genom den bristfälliga funktionen av Pascal. En omfattande riskanalys, som visar på multipla kvalitetsbrister, är utförd i landstinget och har skickats till myndigheter och SKL. Läkemedelskommittén föreslår att ett förbättringsarbete startas kring polyfarmaci. Några patienter behöver många läkemedel pga sjukdomar och symtom men genom rätt prioritering och ett samlat ansvar för läkemedelslistan kan skadlig polyfarmaci förebyggas. Landstinget har minskat mest i landet med antalet förskrivna recept för antibiotika. Ett mer strukturerat arbete mot primärvården har genomförts under det gångna året och detta har bidragit till det goda resultatet. Landstinget använder också mer smalspektrumantibiotika till luftvägarna och även till urinvägarna, vilket betyder en bättre följsamhet till riktlinjer. Inom sluten vården finns fortfarande behov av förbättring av användningen av smalspektrumantibiotika. 3.1.3 Förtroende och patienterfarenheter Vår befolkning bedömer att de har tillgång till den sjukvård de behöver (näst högst i landet) och även stort förtroende för vården, särskilt gäller det vårdcentralerna i länet där vi också ligger näst högst i landet. 3.1.4 Tillgänglighet Landstinget i Jönköpings län har en god tillgänglighet till primärvården 95 procent fick komma på läkarbesök inom sju dagar och när det gäller telefontillgängligheten till vårdcentraler ligger vi på topplacering i landet med 99 procent besvarade telefonsamtal. Även beträffande patienter som väntat på besök till specialiserad vård är resultatet gott i relation till den lagstadgade vårdgarantin. Resultatet för väntande till operationer är något sämre men fortfarande en bit över riksgenomsnittet. 3.1.5 Kostnader Landstinget har sjunkit i resultatet avseende strukturjusterad kostnad per invånare. Från 5 plats 2012 till 15 plats i år. 3.2 Områdesvisa indikatorer Vid ett genomsnittligt indextal för samtliga medicinska indikatorer ligger landstinget på 5 plats. 6

2013 2012 2011 Kronoberg 1 2 6 Östergötland 2 1 2 Halland 3 5 3 Västerbotten 4 15 10 Jönköping 5 4 4 Sörmland 6 8 13 Västmanland 7 6 14 Uppsala 8 3 1 Jämtland 9 21 17 Blekinge 10 18 19 Stockholm 11 9 8 Dalarna 12 12 7 Gävleborg 13 19 20 Region Skåne 14 7 5 Örebro 15 11 9 Norrbotten 16 13 12 Värmland 17 10 18 Västernorrland 18 16 11 Kalmar 19 14 16 Västra Götaland 20 17 15 Gotland 21 20 21 3.2.1 Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Rökning ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, minskad fostertillväxt, moderkaksavlossning, fosterdöd under graviditeten och plötslig spädbarnsdöd. Omfattningen av rökningen står i direkt proportion till riskerna för fostret. Så fort kvinnan slutar röka så kommer det fostret tillgodo. Vid hälsosamtal i tidig graviditet tillfrågas kvinnan om rökning vilket följs upp graviditetsvecka 30-32. De gravida som röker/snusar i tidig graviditet ges med Motiverande Samtal stöd i tobaksavvänjning. I Landstinget i Jönköpings län är det knappt 6 procent av de gravida som röker eller snusar i graviditetsvecka 30-32. Detta är i storts sett oförändrat jämfört med föregående års mätning. 34 procent av de som rökte/snusade vid inskrivningen på kvinnohälsovården hade dock slutat röka eller snusa till graviditetsvecka 30-32. I Jönköpings län har 90 procent av de gravida kvinnorna screenats för riskbruk av alkohol under graviditet. Jämfört med föregående års siffror är detta en förbättring och länets siffror är bättre än rikets. Avseende antal dödfödda barn ligger Jönköpings län fortsatt högre än riket i övrigt 2007-2011 jämfört med 2002-2006. Analyser i länet genomförs årligen men någon förklaring har hittills inte framkommit. Då det gäller neonatal dödlighet (död inom 28 dagar från födelsen) har under perioden 2007-2011 en minskning skett. Det är dock fortfarande över rikets nivå. Även inom denna grupp sker analyser i länet men någon enskild faktor till den jämförelsevis höga 7

andelen av neonatalt döda barn har inte kunnat identifieras. Det är små tal men vi kan konstatera att en förbättring skett. Landstinget ligger som snittet i riket för kejsarsnitt vid fullgången tid för förstföderskor med spontan förlossningsstart. Målet är dock att sänka denna andel. Landstinget ligger bäst till i riket i variabeln bristningar i ändtarmens slutmuskel hos förstföderskor som genomgår vaginal förlossning. Inom detta område sker det kontinuerliga utbildningsinsatser. 3.2.2 Kvinnosjukvård Patienternas nöjdhet efter operation av livmoderframfall är jämförbart med rikets resultat. Landstinget har tredje bästa resultatet i riket när det gäller andel kvinnor som ett år efter operationen inte längre har problem med urininkontinens. Detta är en förbättring jämfört med föregående år. 3.2.3 Rörelseorganens sjukdomar Inom området rörelseorganens sjukdomar har landstinget förbättrat sig i 62 procent av indikatorerna. Ett satsningsområde senaste åren har varit att förbättra följsamheten till nationella riktlinjer och minska antalet artorskopier i knäled vid artros eller meniskskada. Här ses nu en tydlig förbättring och landstinget ligger nu klart bättre än rikssnittet (bild 4). Bild 4 Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada per 100 000 invånare. Resultaten för biologiska läkemedel vid reumatoid artrit är extremt varierande i landet och har diskuterats mycket i media. Det pågår en ständig dialog om vad resultatet innebär. Sannolikt är indikationsställningen i landet olika kring när behandlingen med biologiska läkemedel kan hjälpa patienten mer än den klassiska behandlingen. Reumatologen har fått extra medel för att finansiera en ökad användning. 3.2.4 Diabetesvård Diabetsvården i landstinget har totalt förbättrats i 84 procent av indikatorerna. Resultaten för som presenteras i Öppna jämförelser är hämtade från Nationella diabetesregistret 2012. Landstinget har en hög täckning (ca 90 procent) varför det bedöms som representativt. 8

Resultaten av blodsockervärden och blodtrycksvärden i primärvården är i nivå med övriga landsting. Kolesterolvärdena har förbättrats senaste två åren från att ha varit sämre än genomsnitt till att bli bättre än genomsnittet. I riktlinjer betonas individuella målvärden för blodsocker vilket gör att medelvärden blir svåra att tolka. Vid egna analyser av blodsockerkontroll för särskilda grupper så är Jönköpings resultat bättre än riksgenomsnitt. Andel patienter med typ 1-diabetes som når målet för blodsockervärdet HbA1c< 52 mmol/mol är hos oss 11,5 procent jämfört med 14,5 procent i riket. Landstinget har ett medelvärde HbA1c på 66,8 mmol/l jämfört med rikssnittet på 65,3 mmol/l. Spannet i landet är smalt, 63,4 68,2 mmol/mol. Således får man inte övertolka resultaten. Ett större bekymmer är den nedåtgående trenden i låga HbA1c-nivåer generellt i hela landet under senare år, vilket är lite svårförklarligt när vi har förbättrade insuliner, fler pumpar mm. Det finns ett tidssamband mellan byte av HbA1c-metod. Vi måste kanske ompröva våra arbetsmetoder, och nya arbetsredskap har utarbetas via Socialstyrelsen/SKL. Mer individanpassad diabetes vård är av stort värde. Förbättringsarbeten har startat med extra focus på yngre patienter med typ 1 diabetes: extremt viktigt med gott diabetesläge under de första 5-10 åren. Målet är att öka antalet patienter med HbA1c< 52, samt patienter med höga blodsockervärden HbA1c >75. Ett värde på 62-65 minskar komplikationsfrekvensen påtagligt och medelvärdet av HbA1c sjunker rejält. Utbildningskvällar och Diabetesskola dagtid för dessa patienter planeras under 2014. Glädjande ligger Jönköpings län bäst till i Sverige gällande blodtryckontroll för diabetiker typ 1 (bild 5). Andel patienter som når blodtrycksmålet (< 130/80) är hos oss 54,2 procent jämfört med rikssnittet på 47,1 procent. Landstinget har under senare år fokuserat på en tightare BTkontroll, ökad farmakologisk kombinationsbehandling, fler 24 h -blodtrycksmätningar och hemblodtrycksmätningar. Bild 5 Andel patienter med typ 1 diabetes som når mål för blodtryck. God blodtryckkontroll är av nästan lika stor vikt som god HbA1c-kontroll och bra blodlipider i den förebyggande behandlingen av diabetessjukdomens senkomplikationer. 9

Det finns utrymme för ytterligare förbättrad riskfaktorkontroll. Vid vårmötet i maj 2013 fokuserades särskilt på riskfaktorkontroll med inbjuden föreläsare från Östergötland som är ett föredöme på detta område. Ett projekt pågår med benchmarking mellan vårdcentralerna med öppna jämförelser av utvalda parametrar för riskfaktorkontroll. Rapporten framgångsfaktorer i diabetesvården framhålls öppna jämförelser av resultat som en faktor som påverkar vården. 3.2.5 Hjärtsjukvård Andel överlevande 30 dagar efter hjärtstopp med påbörjad hjärtlungräddning har förbättrats påtagligt i landstinget i Jönköpings län (bild 6). I landstinget överlever nästan 15 procent jämfört med riket som ligger på knappt 10,7 procent. Landstinget ligger på en 4.e plats och bäst i riket ligger Örebro på 15,7 procent. Det kan dock finnas regionala skillnader i hur registrering sker i hjärtstoppsregistret. Vi kan ändå ana effekterna av ett långsiktigt kvalitetsarbete och en god samverkan med kommunal räddningstjänst som åker på så kallade IVPA larm (I Väntan På Ambulans) där insatstiderna genom detta arbetssätt kan kortas vid hjärtstopp. Bild 6 Andel överlevande 30 dagar efter hjärtstopp med påbörjad hjärtlungräddning Exempel på ytterligare aktiviter som genomförts är: placering av "hjärtstartare" på allmän plats. information om vikten av tidigt insatt HLR kontinuerlig och prioriterad utbildning av ambulanspersonal i HLR. kontinuerligt arbete för att förbättra ambulansernas responstid ytterligare Trend mot förbättrad överlevnad efter hjärtinfarkt har förbättrats under 2010-2012 jmf 2008-2010, och resultatet för landstinget ligger på riksnivå. Variationer mellan landsting kan bero på olika bakgrundsfaktorer/sjuklighet i studerad grupp samt variation i diagnossättning. Förbättringsåtgärder pågår kring ledtider och samverkan i organisationen vid akut och icke akut kranskärlsröntgen. Tiden till kranskärlsröntgen för högriskpatienter med icke ST höjning infarkt har förbättrats. Följsamheten gentemot SWEDEHEART:s kvalitetsregister är viktig och följs upp fortlöpande i verksamheten. 10

Jönköpings landsting ligger sämst i landet i indikatorn ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom efter 1 år, med 16,6 procent avlidna/ny infarkt, vilket är sämre än föregående år (15 procent). Jämförelser mellan sjukhus är svår p g a olika patientsammansättningar. Eftersom en viss andel av patienterna dör utanför sjukhus och ej obduceras finns det också en osäkerhet avseende egentlig dödsorsak i gruppen. Åtgärder som kan förbättra överlevnaden efter hjärtinfarkt är en ökad följsamhet till livsstilsförändringar samt insatt medicinsk behandling eller andra åtgärder som by pass kirurgi eller ballongvidgning. Den sekundärpreventiva uppföljningen är också av största vikt. För närvarande initierar landstinget extra sjuksköterskebesök halvårsvis vilket bidrar till att motivera patienten att nå sekundärpreventiva mål i enlighet med SWEDEHEART registret (blodfetter, blodtryck mm). Dessutom pågår forskningsprojekt för bättre patientmedverkan och monitorering av riskfaktorer bl a genom användandet av appar i patientens smartphones. Landstinget ligger på 3,7 procent i indikatorn dödligheten 1 år efter PCI behandling vid instabil kranskärlsjukdom, vilket är bättre än riksgenomsnittet. Även förra året låg landstinget över riksgenomsnittet. Detta kan tyda på bra långsiktig kvalitet i omhändetagandet både under den akuta behandlingen men också i det sekundärpreventiva arbetet. I indikatorn återförträngning i kranskärl 1 år efter PCI ligger landstinget i nivå med riksgenomsnittet och har stora konfidensintervall. Under 2011 rörde det sig om 22 stycken återförträngningar av 602 patienter om man endast analyserar patienter som fick stent (ballongvidgning utan stent kan också ingå). Jämfört med föregående år ses en försämring av resultatet av komplikation inom 1 år efter pacemakerbehandling med 8,7 procent komplikationer (5,5 procent 2011 och 9,1procent 2010). Över tiden finns viss variation i komplikationsfrekvens. Det finns ingen kontrollfunktion i registret som värderar hur mycket komplikationer som inte registreras, vilket i kombination med stora konfidensintervall bidrar till att det är svårt att jämföra resultatet mellan olika landsting. Möjligen kan en ökande reoperationsfrekvens bero på hårda krav på bra tröskelvärden efter första ingreppet. En fördjupad analys pågår förnärvarande. 3.2.6 Stokesjukvård Andel stroke patienten som vårdades på strokeenhet år 2012 ligger högt i Landstinget 95 procent, vilket är en andra plats i Sverige efter Västernorrland. Andel trombolysbehandlade patienter efter stroke ligger på 11,7 procent. Viss variation ses mellan sjukhusen i landstinget. Resultatet ligger nära riksgenomsnittet som är på 11,9 procent. Motsvarande siffra för år 2011 var ca 6 procent, således betydligt bättre 2012. Mediantid till trombolysbehandlingen på sjukhuset s.k. Dörr-till-nål tid är 50 minuter. Detta är också en förbättring jämfört med 2011 då tiden var 70 minuter. Andel patienter och anhöriga som yttrade sig vara nöjda eller mycket nöjda med sjukhusvård vid stroke är 97,9 procent (bild 7). Detta är högsta siffran i Sverige. 11

Bild 7 Andel strokepatienter som vad nöjda eller mycket nöjda med vården under sjukhusvistelsen. Dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvård för åren 2010-2012 ligger nära rikets genomsnitt. Återinsjuknandet i stroke ligger kring 9,5 procent i vårt Landsting. Det är en något högre siffra än rikets 9,0 procent. Återinskrivning för stroke kan vara något överskattat i Patientregistret eftersom visa planerade vårdtillfällen med strokediagnos som bakgrund kan ha klassificerats som stroke som huvuddiagnos. Dessutom är det inte ovanligt att patienter med resttillstånd efter stroke får en akut strokediagnos i rutinsjukvård. Blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer ges i för liten omfattning. Området har starkt fokus. Identifiering av patienter med förmaksflimmer utökas och de nya blodförtunnande läkemedlen som kan ersätta warfarin kommer att öka kvoten av patienter med förmaksflimmer som får profylax. Socialstyrelsen beräknas komma med nya riktlinjer före nyåret, då blir det sannolikt enklare att välja vilka läkemedel som kan prioriteras. Resultaten om bromsmedicin vid MS är osäkra och svårtolkade. Vid genomgång av MS registret är, i princip, alla behandlade patienter på Ryhov med i registret. Vid genomgång av data i registret har 78 procent av patienterna med Skov-MS behandling. I de fall där behandling inte är registrerad, eller där man registrerat att patienten inte har behandling, har stickprovskontroller gjorts med genomläsning av journal. I en del fall har aktiv behandling inte registrerats. Ingen patient som inte har behandling borde haft behandling. De patienter som inte har behandling är bl a patienter med godartad MS (mångårig skovfrihet), patienter som inte velat ha behandling och det finns även ett flertal patienter som övergått i sekundär progressiv fas, där man inte ändrat diagnosen i registret. Det är ju också ett kvalitetsmått att inte behandla patienter med sekundär progressiv MS, eftersom behandlingen då är verkningslös. Tittar man på hur många patienter som är registrerade i registret vid respektive sjukhus, ser man att Värnamo bara registrerat drygt 40 patienter, vilket inte stämmer med antalet patienter de sköter. I en stor andel av Värnamo patienterna har man enbart registrerat personnummer och skov MS, och inte registrerat in behandling över huvud taget. När man sedan dubbelkollar i journalen har de behandling. Således finns det en hel del felkällor i materialet som gör att siffrorna inte stämmer med verkligt antal behandlade patienter. 12

Ett nytt biologisk läkemedel vid MS kommer att fokusera mera på indikationen för dessa läkemedel. Landstinget deltar aktivt i att utveckla och implementera piloten i nationella projektet OtIS. 3.2.7 Cancersjukvård Cancersjukvården är ett område som landstinget tillsammans med övriga län i regionen ligger i den nedre delen. Här finns resultat som landstinget inte är nöjd med. Under året har det därför startats upp många förbättringsarbeten exempelvis när det gäller multidisciplinära konferenser inom alla områden. Omoperationerna och tidig mortalitet är också bekymmer som analyseras noga. Bröstcancer Ett problem inom bröstcancerkirurgin är att vi har en större andel än andra vad gäller mastektomier (ej bröstbevarande). Antal bröstcancerpatienter som diskuteras på multidisciplinära konferenser är också lågt jämfört med andra. Därför har ett multidisciplinärt förbättringsarbete i bröstcancerprocessen påbörjats under 2013. Tjock- och ändtarmscancer Landstinget som helhet ligger i årets redovisning inom den statistiska felmarginalen i samtliga parametrar för tjock- och ändtarmscancer. Kohorten som analyserats avseende överlevnad är handlagd mellan 2005-2011 vilket innebär att patienterna behandlats inom ett i stora dela annorlunda system. Vi är inte nöjda med resultaten avseende omoperation och dödlighet efter 30 och 90 dagar framförallt för rektalcancer. Nyligen har ett stort regionalt förbättringsprojekt genomförts avseende koloncancer. Även ett strukturerat perioperativt omhändertagande har införts på våra tre kirurgkliniker (ERAS) som förhoppningsvis kommer att ge förbättrade resultat på sikt. Eftersom resultaten avseende 30/90-dagarsmortalitet vid akut koloncancerkirurgi inte är tillfredställande pågår just nu en detaljanalys av samtliga fall. Genom införandet av en landstingsövergripande tarmkirurgisektion är förhoppningen att ett ökat samarbete mellan våra tre kirurgkliniker på sikt ska leda till en likriktning och förbättring av vården av våra patienter. Titthålskirurgi införs på bred front på våra tre sjukhus vilket också kommer att kunna förbättra de kortsiktiga resultaten. Även en diskussion om en koncentration av den lågfrekventa komplicerade bäckenkirurgin vid rektalcancer pågår. Prostatacancer Omhändertagandet av män med prostatacancer i Jönköpings län ligger på samma nivå som medianen för övriga Sverige. Dessa väntetider är inte acceptabla och därför har vi sedan ett år initierat ett åtgärdsprogram som kommer att vara genomfört i dec 2013. Prostatacancerprocessen är kartlagd och det finns nu tydliga riktlinjer för hur dessa män skall omhändertas för att erbjudas snabbare omhändertagande och med högre kvalitet i alla sjukdoms stadier. 13

Vårdprogrammet/processen för prostatacancer kommer att vara fullt implementerad i Jönköpings län i december 2013 och vi bedömer att väntetiderna kommer att sjukna samt att resultaten för de övriga indikatorerna därmed också kommer att förbättras avsevärt under 2014. Lungcancer Landstinget ligger bättre än riksgenomsnittet när det gäller överlevnad vid lungcancer, och en stor förbättring har skett sedan tidigare mätning. En hög andel av patienterna, drygt 70 procent, föredras på multidisciplinär konferens, vilket är högre än rikssnittet. Även här har en stor förbättring skett. En förklaring till resultaten är ett mycket målmedvetet arbetat med noggranna utredningar som leder till att varje patient får den mest optimala behandlingen. Landstinget har en hög andel patienter som kan opereras, samt en hög andel av palliativa patienter som aktivt behandlas med palliativ cytostatikabehandling enligt senaste riktlinjer. Utöver detta används de modernaste läkemedlen. Anledningen till att multidisciplinära konferenser kraftigt ökat senaste åren beror på ett målmedvetet arbetat med en strategi där i princip alla patienter med diagnostiserad lungcancer ska föredras i en multidisciplinär konferens för att få ett tvärprofessionellt synsätt på patienterna. I konferenserna deltar onkolog, lungläkare, palliativläkare och sjuksköterska. Däremot är tiden till behandlingsbeslut längre än rikssnittet, vilket gäller för hela sydöstra regionen. Problemen är både lokala och regionala. Ett ledtidsprojekt pågår där en första analys har skett under våren 2013 och utvärdering av andra pågår just nu Den längre väntetiden förefaller dock inte påverka överlevnaden, åtminstone inte negativt. Väntetiderna har enligt senaste INCA-rapport från 2011 minskat lokalt i Jönköping vilket torde vara en effekt av att det sedan 2009 har tillskapats en utredningsmottagning med en koordinatorsjuksköterska. Fortsatt utveckling av detta arbete pågår. 3.2.8 Psykiatrisk behandling Inom det psykiatriska området har 63 procent av indikatorerna förbättrats. I toppen ligger tillgängligheten både till barn- och vuxenpsykiatri. Samtidigt finns det områden som behöver förbättrats. Ett av dessa områden är somatisk ohälsa hos personer med psykiatrisk diagnos. Detta har landstinget valt som ett fokusområde för 2014. En genomgång har startat under 2013 av gruppen som konsumerar mycket slutenvård psykiatrisk vård, en arbetsgrupp och gruppledare är tillsatt och arbetet kommer fortsätta under 2014. Här handlar det också om samverkan med kommunerna eftersom patientgruppen ofta har insatser även från kommunpsykiatrin. En förbättring har också skett för patienter inom rättspsykiatrisk vård med BMI över 30. Landstingets rättspsykiatriska vårdavdelning har sedan ett par år arbetat för en hälsosammare livsstil. Detta arbete kommer fortsätta. 14

3.2.9 Kirurgisk behandling Landstinget ligger bäst till i landet när det gäller tid till operation vid förträngning av halspulsåder. 100 procent opereras inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Mediantiden till operation är 5 dagar. Landstinget ligger också mycket bra till i indikatorn som beskriver andel döda inom 90 dagar efter planerad operation för aortaaneurysm. En stor del av patienterna 92,3 procent följs upp 1 år efter obesitaskirurgi. Av dessa patienter är det också en stor del 82,9 procent som minskat sin övervikt. I övrigt finns det flera förbättringsområden inom området kirurgisk behandling. Exempelvis är det fortfarande en stor andel ljumskbråckoperationer som inte utförs i dagkirurgi. Landstinget opererar drygt 70 procent i dagkirurgi, vilket är näst sist. Bäst i landet ligger Västernorrland som opererar över 90 procent i dagkirurgi. Samtidigt behöver några fler ljumskbråckopererade i landstinget omopereras inom fem år. En analys och handlingsplan kommer att tas fram under våren 2014 för de områden som behöver förbättras. 3.2.10 Intensivvård Landstinget visar mycket bra resultat inom intensivvården även i år. Resultaten är dock inte helt jämförbara med tidigare år eftersom Höglandssjukhusets resultat inte finns med för 2012 på grund av införandet av ett nytt datasystem. 3.2.11 Ögonsjukvård Landstinget ligger bra till i samtliga indikatorer som rör ögonsjukvården och en förbättring har skett. Självskattad nytta av kataraktoperation visar stigande värde, men mest glädjande är förbättringen efter behandling vid åldersförändringar i gula fläcken. 3.3 Jämförelse av helheten Vid jämförelse av hur många av indikatorernas resultat som har förbättrat alternativt försämrats så visas en tydlig förbättring inom i stort sett alla områden. Däremot tar denna inte hänsyn till hur stor en förändring eller försämring är för en enskild indikator. Totalt har vi förbättrat oss i 58 procent av indikatorerna och försämrat oss i 37 procent. Övriga är oförändrade sedan tidigare mätning. Tittar vi enbart inom området medicinsk kvalitet så har vi förbättrat oss i 61 procent. Område Antal indikatorer* Andel indikatorer med förbättrat mätvärde (%) Andel indikatorer med försämrat mätvärde (%) Dödlighet, undvikbar 36 58 % 39 % slutenvård mm Läkemedelsbehandling 26 42 % 35 % Tillgänglighet 4 50 % 50 % Kostnader 3 33 % 33 % Medicinsk kvalitet: Graviditet, förlossning och 8 38 % 25 % nyföddhetsvård Kvinnosjukvård 8 63 % 37 % Rörelseorganens sjukdomar 29 62 % 38 % 15

Diabetesvård 19 84 % 16 % Hjärtsjukvård 30 63 % 37 % Strokesjukvård 36 75 % 25 % Cancersjukvård 27 63 % 37 % Psykiatrisk vård 19 63 % 37 % Kirurgisk behandling 26 35 % 65 % Intensivvård** 9 33 % 33 % Ögonsjukvård 9 67 % 33 % Totalt: 288 58 % 37 % * Antalet indikatorer där värden finns att jämföra från tidigare år. Kan innefatta både kvinnor, män och totalt. ** Intensivvårdens värden inte helt jämförbara med tidigare år eftersom inte Höglandssjukhusets värden finns med 2012 på grund av införande av Metavision. Den sammanslagna bilden av landstingets index och på vilken plats landstinget hamnar. 2013 2012 2011 Intensivvård 2 3 6 Tillgänglighet 2 3 10 Övergripande 3 2 4 Förtroende 5 4 12 Diabetes 6 9 2 Kvinnosjukvård 6 9 6 Psykiatri 8 7 8 Rörelseorganens sjukdomar 8 8 10 Stroke 13 13 8 Hjärtsjukvård 14 6 7 Läkemedel 14 14 12 Kirurgi 16 4 12 Graviditet och förlossning 16 16 13 Cancer 17 19 19 16

4 Kontaktpersoner Landstingets kontaktpersoner med flera för olika indikatorer i Öppna Jämförelse och som bidragit till analys av årets resultat: Mats Bojestig Peters Iveroth, Smittskydd/vårdhygien Terje Blomstrand, Akuten och Ambulanssjukvård Daniel Lilja, Akuten och Ambulanssjukvård Sören Hansen, Läkemedel Lars Abrahamsson Mårten Lindström Eivor Blomqvist, Förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet Stefan Schoultz Birgitta Gustavsson Borg, Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård samt Kvinnosjukvård Therese Rostedt David Wärnsberg, Rörelseorganens sjukdomar Marie Gustavsson Agneta Ståhl, Diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, läkemedel Susanne Almers Anders Tengblad, Diabetes Jenny Nilsson, primärvård Staffan Ekedahl, primärvård Ulrika Stefansson Strokesjukvård Ewa Timén Freddi Lewin, Cancer Therese Eklöv, Cancer Christina Karlsson, Psykiatrisk vård Signe Axelsson, Psykiatrisk vård Ann-Marie Schaffrath, Kirurgi, Cancer Niklas Zar, Kirurgi, Cancer Erik Wellander, Kirurgi, Cancer Bruno Larsson, Kirurgi, Cancer David Robinsson, Kirurgi, Cancer Christer Andersson, Ögonsjukvård Ola Sunnergren, Öron, näs och hals Helena Håkansson Magnus Trofast, Intensivvård Tomas Wibble, Intensivvård Sammaställt av: Anette Peterson 17