Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet som bedrivs i kommunal regi samt för verksamheterna inom Kulturskolan och Upptech. Nämnden ska inom sitt ansvarsområde svara för styrning och ledning, ekonomisk planering och förvaltning samt ge information om nämndens verksamhet. Därutöver har nämnden vissa särskilda uppdrag såsom beslut om godkännande för, samt utöva tillsyn över fristående förskolor och fritidshem, fristående förskoleklass samt möjlighet till insyn i fristående skolors verksamhet. Vidare finns ett antal övriga åligganden inom nämndens kompetensområde. Kommunprogram Kommunfullmäktige har antagit ett kommunprogram för den innevarande mandatperioden som tillsammans med de statliga måldokumenten, utgör grunden för det demokratiska systemets styrning av verksamheten. I kommunprogrammet anges också de kommunala mål och uppdrag som under innevarande mandatperiod är uppsatta för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola och kulturskola. Ökad valfrihet för medborgarna inom omsorg och skola samt ökat självbestämmande till rektorerna är centrala områden i kommunprogrammet. Nyckeltal, jämförelser andra kommuner Den 1 och 2 april 2014, vid arbetsutskottets VIP-dagar (förstärkt AU), lyftes som inledning ett antal nyckeltal med fokus på jämförelser med övriga kommuner i det s.k. 8-kommunersnätverket. Nedan redovisas dessa samt kortare analyser för förskola, fritidshem och grundskola. Jämförelsenyckeltal förskola Barn per årsarbetare 1 Jönköpings kommun har en hög personaltäthet i förskolorna. I jämförelse med det så kallade 8- kommunersnätverket har Jönköping den bästa personaltätheten de senaste fem åren och 1 Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket Obs! Bruten skala. 3
Procent UPPDRAG, NULÄGE OCH MÅL kommunen är också bäst av kommungruppen större städer 2 samtliga år. Med en personaltäthet på 4,4 barn per årsarbetare 2012 placerades Jönköping på andra på andra plats av samtliga kommuner. För 2013 är personaltätheten 4,8 barn/årsarbetare vilket innebär placering 21 av samtliga kommuner. Inför redovisningen av nyckeltalet 2013 gjordes en kvalitetssäkring av underlaget och det förklarar till stor del den lägre personaltätheten då det upptäcktes felaktiga poster. Barn per årsarbetande förskollärare 3 Skolverket redovisar förskollärartäthet sedan två år tillbaka. Jönköping hade 2012 5,1 barn per årsarbetande förkollärare och 2013 hade det ökat något, till 5,4 barn per förskollärare. Med den förskollärartätheten är Jönköping bäst i riket båda åren, 2013 delas förstaplatsen med Arvidsjaur. Spridningen är stor bland rikets kommuner där kommunen med den lägsta förskollärartätheten har 22 barn på varje förskollärare. Andel årsarbetare med förskollärarutbildning 4 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 3. Andel årsarbetare med förskollärarutbildning, kommunal regi 2012 2013 2 I gruppen större städer ingår kommuner som har 50 000 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Källa: SKL 3 Antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetande förskollärare, kommunal regi. Källa: Skolverket 4 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, kommunal regi, 2012- Årsarbetare: Anställda som arbetar med barn (exkl. städ- och kökspersonal) omräknat till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Förskolechefs schemalagda arbetstid i barngrupp är inräknad. Förskollärarutbildning: Personal med förskollärarutbildning och lärarutbildning. Källa: Skolverket 4
Jönköpings kommuns förskolor i egen regi har den högsta andelen årsarbetare med förskollärarutbildning (89 %) av samtliga kommuner 2013. Det är dock viktigt att beakta att nyckeltalet inte kan likställas med legitimerade/legitimationsberättigade förskollärare då exempelvis lokalt behöriga förskollärare ingår. Barngrupper, antal barn per avdelning 5 Efter två år av minskade barngrupper 2011 (14,4) och 2012 (14,3) ökade barngruppernas storlek 2013 (15). Ökningen beror dels på den stora ökningen av barn i förskoleåldern i kommunen, dels på ekonomiska balanskrav för förskolenheterna, 2012 visade de ett betydande underskott. Som diagram 4 visar har Jönköping mindre barngrupper jämfört med jämförelsenätverket och 2012 hade Jönköping de minsta barngrupperna bland alla kommuner i gruppen större städer, övriga år är det endast Lund som har färre barn i grupperna. Kostnad per inskrivet barn 6 5 Totalt antal inskrivna barn i kommunal regi dividerat med totalt antal avdelningar i kommunal regi. Källa: Skolverket Obs! Bruten skala 6 Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Obs! Bruten skala. 5
Andel UPPDRAG, NULÄGE OCH MÅL Förskoleverksamheten kostar mer för varje år, trenden är densamma i alla jämförelsekommuner och i riket. Jönköping har en hög kostnad per inskrivet barn, den högsta bland jämförelsekommunerna och i jämförelse med större städer har Lund och Umeå en högre kostnad för förskoleverksamhet. I relation till samtliga kommuner finns Jönköping 2012 på plats 262 av 290 kommuner. 28 kommuner ger mer resurser till förskolan än Jönköping, 2009 hade 53 kommuner en högre kostnad för förskoleverksamhet än Jönköping. Jämförelsenyckeltal fritidshem Antal elever per avdelning 7 Jönköping har i jämförelse med 8-kommunersnätverket små grupper i fritidshemmen och har under de fyra år nyckeltalet redovisats enligt gällande definition toppat på 40,9 barn per grupp 2012 för att 2013 vara nere på hittills lägsta noteringen 33,8 barn per grupp. Av jämförelsekommunerna är det, förutom Jönköping, Linköping som har mindre grupper än genomsnittet för riket. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 8 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Diagram 7. Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi 2009 2010 2011 2012 2013 7 Antal inskrivna barn i kommunal regi dividerat med antal avdelningar i kommunal regi. Med en avdelning menas en barngrupp i vilken fritidshemsverksamhet bedrivs. Källa: Skolverket 6
Förutom jämförelsevis små barngrupper har Jönköping den högsta andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen. 2010 var 93,3 procent av årsarbetarna högskoleutbildade, året efter sjönk andelen något, till 91,4 procent för att ytterligare sjunka 2012, till 88 procent. Jönköping återfinns dock alla jämförelseår bland de 25 procent av kommunerna med högst andel högskoleutbildad personal, 2013 då andelen likt 2012 var 88 procent, finns Jönköping på plats 17 av samtliga kommuner. Antal barn per årsarbetare 9 Jönköping har hög personaltäthet i de kommunala fritidshemmen, samtliga jämförelseår har Jönköping den bästa personaltätheten. 2009 var det 14 barn per årsarbetare. Därefter har personaltätheten minskat något för att 2013 vara 15,2 barn per årsarbetare. Jönköping återfinns som enda kommun av jämförelsekommunerna bland de 25 procent bästa kommunerna i landet och är 2013 på plats 22. 8 Andel årsarbetare på kommunalt fritidshem med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Här ingår också personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade tjänster och personer som haft förordnande som behöriga. Källa: Skolverket 9 Antal inskrivna barn i kommunalt fritidshem dividerat med antal årsarbetare kommunalt fritidshem. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. 7
Jämförelsenyckeltal grundskola Andel elever som når målen i alla ämnen 10 Jönköping ligger bra till i jämförelse när det gäller andelen elever som når målen i alla ämnen. 2013 har Jönköping den största andelen som når målen och har under hela jämförelseperioden varit bland de kommunerna med högst andel, bara Uppsala och Västerås har någon gång de senaste fem åren haft bättre resultat. Att flickor presterar bättre än pojkar gäller såväl i Jönköping som i övriga jämförelsekommuner och riket som helhet. Skillnaden mellan könen i Jönköping har dock minskat avsevärt de senaste åren, till viss del beroende på att flickornas resultat försämrats men 2013 syns en liten förbättring igen hos flickorna samtidigt som pojkarnas resultat fortsätter att förbättras. Skillnaden mellan könen i Jönköping var som störst 2011 där 81,7 procent av flickorna och 72,4 procent av 10 Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket 8
pojkarna nådde målen i alla ämnen. 2013 nådde 79,4 procent av flickorna och 78,6 procent av pojkarna målen i alla ämnen. För såväl flickor som pojkar har Jönköping högre andel än alla jämförelsekommuner och över genomsnittet för såväl riket som gruppen större städer. Jönköping är 37 bästa kommun 2013 vad gäller pojkar, 2009 var Jönköping på plats 122. Generellt är jämförelsekommunerna bra på att motverka skillnaderna mellan könen men Jönköping har den lägsta skillnaden 2013. Behörighet till yrkesprogram på gymnasiet 11 På de tre år som mätning skett avseende andelen som är behörig till yrkesprogram i den nya gymnasieskolan GY11 har Jönköping visat bättre resultat för varje år. 2011 var 86,1 procent av eleverna behöriga, 2012 var det 87,2 procent och 2013 var 88,7 procent av eleverna som avslutade årskurs nio behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Jönköping står sig väl i relation till jämförelsekommunerna och är bästa kommun 2013. Jämförelsekommunerna som helhet är dock relativt lågpresterande när det kommer till behörigheten, ingen av kommunerna återfinns bland de 100 bästa kommunerna i riket, 2013 återfinns Jönköping på plats 113. 11 Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. 9
I diagram 11 framgick att andelen behöriga totalt i Jönköping förbättrats för varje år. Men vid en jämförelse mellan könen framgår att det är pojkarna som står för förbättringen medan andelen behöriga flickor minskat för varje år. Att andelen behöriga flickor minskat för varje år är ett faktum i sex av åtta jämförelsekommuner, endast Örebro och Uppsala avviker från mönstret. I Örebro ökade andelen behöriga flickor mellan 2011 och 2012 för att åter minska 2013 och i Uppsala minskade andelen behöriga flickor 2012 för att åter öka 2013. Det är bara Jönköping och Uppsala som har en högre andel behöriga pojkar än flickor. I Uppsala har andelen behöriga pojkar varit högre än flickor samtliga tre år och skillnaden mellan könen 2013 är 0,5 procentenheter till pojkarnas fördel. I Jönköping däremot var det 88 procent behöriga flickor 2011 mot 84,2 procent pojkar. Fram till 2013 har andelen behöriga flickor minskat till 86,6 procent medan andelen behöriga pojkar ökat stort till 90,5 procent. Med det är Jönköping 64:e kommun i landet avseende andelen behöriga pojkar men 166:e kommun avseende flickors behörighet. 10
Genomsnittligt meritvärde 12 Efter några år med sjunkande meritvärden i Jönköping har en ökning skett 2012 och 2013. Det genomsnittliga meritvärdet 2013 var 210. Jönköping ligger något över snittet för riket och större städer, av jämförelsekommunerna är det Uppsala och Linköping som 2013 har ett bättre genomsnittligt meritvärde. Uppsala återfinns 2013 bland de bästa 25 procenten i riket, övriga jämförelsekommuner befinner sig i mitten (Jönköping, Linköping, Norrköping, Västerås, Örebro) eller bland de lägsta 25 procent (Eskilstuna, Gävle). Liksom vad gäller behörigheten till yrkesprogram så förbättras pojkarnas genomsnittliga meritvärde i Jönköping medan flickornas försämras (diagram 14). Jönköpings pojkar har 2013 ett genomsnittligt meritvärde (205) klart över genomsnittet för riket (196) och större städer (198). Flickorna i Jönköping (215) återfinns numera under genomsnittet för riket (219) och större städer (218). Bland jämförelsekommunerna är det bara Uppsalas pojkar (207) som har 12 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. 11
högre meritvärde än Jönköping 2013. För flickorna är det Norrköping (214), Gävle (198) och Eskilstuna (211) lägre meritvärde än Jönköping 2013. Mål för god ekonomisk hushållning i VIP 2014-2016 Under avsnittet livslångt lärande har kommunfullmäktige den 30 oktober 2013 beslutat om sju mål där barn- och utbildningsnämnden är ansvarig för uppföljning. Barn- och utbildningsnämnden kan lämna förslag till budgetberedningen på förändring av målen samt på målvärde för 2017. Mål enligt fastställd VIP 2014-2016: Mål 1. Andelen vårdnadshavare som rekommenderar sitt/sina flickor och pojkars förskola till andra ska öka. 2. Andelen flickor och pojkar i årskurs 6 som når godkänt betyg i matematik, svenska och engelska ska öka i jämförelse med utfallet föregående år och med strävansmålet 100 %. Kommentar: Betyg ges till elever i årskurs 6 från och med höstterminen 2012. 3. Andelen flickor och pojkar som känner sig trygga i skolan ska öka i jämförelse med föregående år med strävansmålet 100%. Utfall 2013 Tot 95,2% 95,0% 95,4% Ma 95,9% Sv 98,4% En 96,1% Ma 94,6% Sv 92,9% En 93,7% Totalt: Åk 5 91% Åk 8 88% Åk 5 92% Åk 8 89% Budget Mål Mål Mål 2014 2015 2016 2017 >96% >96% >96% >xx% > 94% > 97% > 94% > 92% > 91% > 91% 97% 91% > 94% > 97% > 94% > 92% > 91% > 91% 97% 93% > 94% > 97% > 94% > 92% > 91% > 91% 98% 94% x x x x x x xx% xx% 4. Andelen flickor och pojkar som upplever sig att vid behov få hjälp med skolarbetet av lärarna ska öka i jämförelse med föregående år med strävansmålet 100%. Åk 5 89% Åk 8 87% Totalt: Åk 5 90% Åk 8 79% Åk 5 92% Åk 8 77% 94% 84% 95% 86% 96% 87% xx% xx% 5. Andelen flickor och pojkar som nått målen minst E i alla ämnen under läsåret i årskurs 9 ska årligen öka i jämförelse med utfallet föregående år med strävansmålet att 100 % av alla eleverna ska ha minst E i alla ämnen. Åk 5 89% Åk 8 71% Totalt: 79% 79% 79% >79,2% >79,2% >79,2% x 12
Forts. från föregående sida: Mål 6. Andel flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet ska öka. Kommentar: redovisas som andelen elever behöriga till yrkesprogram. 7. Flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i åk 9 ska öka: Kommentar: Meritvärde för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Utfall 2013 Totalt: 88,7% 86,6% 90,5% Totalt: 210 215 205 Budget 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 >89,1% >89,1% >89,1% >xx% >213 >213 >213 >xx Utbildningsförvaltningens förslag till målnivåer 2017 samt ändrad formulering: Mål nr 1: Andelen vårdnadshavare som rekommenderar sitt/sina flickor och pojkars förskola till andra ska öka. Förslag till målnivå 2017: >96% Mål nr 2: Andelen flickor och pojkar i årskurs 6 som når godkänt betyg i matematik, svenska och engelska ska öka i jämförelse med utfallet föregående år och med strävansmålet 100 %. Här behöver målnivån höjas för perioden 2015-2017 då utfallet 2013 var högre. Förslag på mål 2015-2017: > 0,5 procentenheter högre/år än utfallet 2013. Mål nr 3: Andelen flickor och pojkar som känner sig trygga i skolan ska öka i jämförelse med föregående år med strävansmålet 100%. Förslag till målnivå 2017: 99% för åk 5, 95% för åk 8 Mål nr 4: Andelen flickor och pojkar som upplever sig att vid behov få hjälp med skolarbetet av lärarna ska öka i jämförelse med föregående år med strävansmålet 100%. Förslag till målnivå 2017: 97% för åk 5, 88% för åk 8 Mål nr 5: Andelen flickor och pojkar som nått målen minst E i alla ämnen under läsåret i årskurs 9 ska årligen öka i jämförelse med utfallet föregående år med strävansmålet att 100 % av alla eleverna ska ha minst E i alla ämnen. Här kan målet behöva höjas för perioden eftersom utfallet 2013 i stort sett ligger på den nivån. Förslag på mål 2015-2017: > 0,5 procentenheter högre/år än utfallet 2013. Mål nr 6: Andel flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet ska öka. Förslag på mål 2017: >89,1% Förslag på formulering: Andel flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet ska öka med strävansmålet 100%. Mål nr 7: Flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i åk 9 ska öka. Förslag på mål 2017: >213 13
14