Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017
Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt 10 Leken 11 Verksamhetsåret 2016 2017 Samspel och kommunikation 12 Språkutveckling 13 Motorik 14 Matematik och naturvetenskap 15 2
Värdegrund Örkelljunga kommun I Örkelljunga kommun arbetar alla medarbetare med ett professionellt bemötande präglat av kunskap, omtanke och handling. Kunskap I varje möte upplevs vi kompetenta och pålitliga. Omtanke I varje möte upplevs vi lyhörda, vänliga och respektfulla. Handling I varje möte upplevs vi handlingskraftiga och målinriktade. 3
Styrdokument Nationella styrdokument Skollagen Läroplanen Lpfö 98/10 Lokala styrdokument Verksamhetsplan 16/17 Likabehandlingsplan 16/17 4
Vision Vår vision på förskolan Rapphönan är att alla barn känner: Trygghet Lust att Leka och Lära Glädje, Nyfikenhet och Framtidstro "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden". (Lpfö98 2010:6) 5
Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Detta förutsätter att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet där personalen på förskolan ser möjligheterna till barns lärande i vardagens alla olika aktiviteter. Verksamheten ska bygga på barns nyfikenhet och lust att lära och ge dem stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själv samt känslan av att vara en tillgång i gruppen. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. (Lpfö 98 2010:7) 6
Vi når målen genom att arbeta med Profil Tema/Projekt Lek 7
Profil Lek och nyfikenhet Utgångspunkten är att hitta barns motivation, intresse och nyfikenhet. Ett lekfullt arbetssätt kring sådant som väcker barns intresse ger goda möjligheter till lek samspel och kommunikation. Det är i leken barn tränas i att samspela och kommunicera. Barn leker för att göra verkligheten begriplig, förstå sig själva, förstå sin omgivning och bearbeta intryck. Leksakerna är deras verktyg och de behöver få tid att leka utan avbrott och inte bli störda i en pågående lek. På det sättet blir leken som ett växthus för lärande, språk och kommunikation. Lek och språk står i ett ömsesidigt förhållande till varandra. Språket utvecklas i leken men för att komma in i leken och bli delaktig i lekgemenskapen behövs språket som inträdesbiljett. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö 98 2010:6) För att leken ska fungera behövs de tre grundstenarna turtagande, ömsesidighet och samförstånd. Samförstånd innebär att barnen som deltar är införstådda med leken och vet hur den går till. Ömsesidighet betyder att barnen leker på lika villkor och anpassar sig efter varandra. Turtagande innebär att barnen turas om att göra saker: ibland är det du, ibland är det jag som bestämmer och hittar på. Leken som växthus för lärande, språk och kommunikation. 8
För att berika leken tillför vi öppet lekmaterial både ute och inne. Öppet lekmaterial talar inte tydligt om vad man ska göra med det. Materialet styr inte heller valet av aktivitet och inte heller hur många som kan vara med. Det finns även temalådor för rollek. Lådorna kan kombineras med varandra och flyttas till den plats på avdelningen där barnen vill att leken ska försiggå. Barn är vänner därför att de leker tillsammans. Vuxnas närvaro är barnens trygghet i leken, och genom delaktighet kan vi inspirera och utmana barnen i deras lek. Målet är att alla barn som lämnar förskolan Rapphönan har de viktiga lekkoderna med i bagaget. 9
Tema/Projekt Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. (Lpfö 98 2010:7) I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och verksamheten ska anpassas efter barnens olika förmågor. Deras nyfikenhet och intressen ska tillvaratas och uppmuntras. När vi söker efter infallsvinklar i temaarbetet observerar och samtalar vi med barnen i gruppen för att få svar på t ex: Vad är det barnen leker? Vilka intressen har de? Vad rör sig deras samtal om? Vi tar utifrån våra observationer ställning till: Vad behöver den här gruppen utveckla? Vad vill vi lära barnen? Vad ska de uppleva, erfara Vilka utmaningar kan vi erbjuda? Vi introducerar sedan ett tema eller projekt inom ett tema där vi växlar mellan att ta vara på barnens initiativ och att initiera själva. Under projektets gång observerar och dokumenterar vi hur arbetet fortskrider och utvärderar detta vid varje avdelningsplanering. Vi ställer oss frågan hur vi leder dem vidare. Hur leder vi dem vidare? Det finns rika möjligheter att hålla dörren öppen för intresseområden som dyker upp under terminens gång och det kan även bildas intressegrupper inom barngruppen som leder till parallella projekt. Vårt ansvar som pedagoger är att barnen får del av det som står i läroplanen och att vi knyter vårt arbete till denna. 10
Lek Barn leker för att lära sig om sin omgivning, hur saker fungerar, vad kroppen kan, förstå sina känslor och för att lära sig om livet. Lekmaterialet är deras verktyg och de behöver få tid att leka utan avbrott och bli störda i en pågående lek. Barn som hela tiden blir störda i sin lek lär sig att det är inte någon idé att överhuvudtaget börja leka. Den fria spontana leken där barnen själva bestämmer innehåll spelar en viktig roll i deras utveckling och den försiggår såväl inomhus som utomhus. Vi vuxna är ofta närvarande i leken för att inspirera och utmana, samt för att guida de barn som behöver stöd i att komma igång med turtagande och samlek. När samleken växer fram parallellt med att barnens förmåga att kommunicera utvecklas, minskar konflikterna barnen emellan och glädjen i gemenskapen som leken erbjuder ökar. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö 98 2010:6) 11
Samspel och kommunikation Inkludering Att få vara den man är Verksamheten i förskolan ska anpassas till alla barns förutsättningar. I förskolan ska barn möta en lärandemiljö som ser olikheten som en tillgång, där varje barn blir synligt och ger dem nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation." Lpfö 98/10 s.12 Mål Under läsåret 2016/2017 känner varje barn delaktighet i sin grupp. Åtgärder och insatser Vi når målet genom att lyssna på barns erfarenheter och förståelse och ta tillvara det i verksamheten ta barns perspektiv erbjuda valmöjligheter säga JA vara flexibla vara delaktiga i barnens samspel och lek Förväntad process Vi vill att en känsla av glädje och tilltro till sin egen förmåga gror i varje barn. Kriterier för måluppfyllelse Målet är uppnått när barnen mängden förslag från barnen ökar respekten barn emellan ökar barnen visar förmåga att ta andras perspektiv Utvärdering Dessa utvärderingsmetoder kommer vi att använda oss av: Kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang. Följa upp, reflektera och utvärdera vid varje avdelningsplanering. 12
Språkutveckling Läsförståelse Språket ger oss vingar Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Förskoleåldern är den allra viktigaste perioden när det gäller utvecklingen av språket. Verksamheten ska stimulera varje barns förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar och kommunicera med andra. Förskolan ska också ta tillvara barns nyfikenhet för bilder och symboler och intresse för skriftspråket. "Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling." Lpfö 98/10 s. 7 Mål Under läsåret 2016/2017 utvecklar barnen sin förmåga att utrycka sig på olika sätt. Åtgärder och insatser Vi når målet genom att arbeta med Före Bornholmsmodellen, ett språkutvecklande material som innehåller sagor, sånger, rim, ramsor och lekar läsa sagor varje dag böcker finns lättillgängligt för barnen lyssna på musik röra oss till musik använda TAKK Förväntad process Vi vill att en känsla av glädje och tilltro till sin egen förmåga gror i varje barn. Kriterier för måluppfyllelse Målet är uppnått när barnen visar nyfikenhet för olika sätt att uttrycka sig använder olika sätt att uttrycka sig för att förstå och bli förstådda visar intresse för bilder och symboler leker med ord berättar och uttrycker tankar Utvärdering Dessa utvärderingsmetoder kommer vi att använda oss av: Kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang. Följa upp, reflektera och utvärdera vid varje avdelningsplanering. 13
Motorik Känslan av att lyckas och att uppleva rörelseglädje ger god självkänsla Barn som växer behöver röra sig för att utvecklas motoriskt. Om barn tidigt får rika erfarenheter av rörelse så ökas deras tillförsikt att använda kroppen för att utforska världen. Förskolan ska erbjuda motoriska utmaningar på lagom nivå för barn i vardagen så att de utvecklar positiva attityder till rörelse och känner att rörelse är roligt. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmågan och kroppsuppfattning." Lpfö 98/10 s. 10 Mål Under läsåret 2016/2017 utvecklar varje barn sin kroppsuppfattning, koordination och balans. Åtgärder och insatser Vi når målet genom att förändra och utveckla utemiljön på förskolan tillföra nytt material stötta och inspirera barnen i lek och rörelse ute och inne motivera och stötta barnen att våga utmana sina gränser Förväntad process Vi vill att rörelseglädjen hos barnen ökar. Kriterier för måluppfyllelse Målet är uppnått när barnen vågar utmana sin motoriska förmåga utvecklat sina motoriska färdigheter utifrån sina individuella förutsättningar Utvärdering Dessa utvärderingsmetoder kommer vi att använda oss av: Kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang. Följa upp, reflektera och utvärdera vid varje avdelningsplanering. 14
Matematik och naturvetenskap Matematik Barns matematiska utveckling börjar långt innan barnen kan ramsräkna, känna igen siffror eller använda sig av de fyra räknesätten. Grunderna läggs när barnet undersöker sin omvärld och i samspel med andra upptäcker och utforskar matematiska begrepp och relationer i vardagen. Det är en viktig uppgift för personalen i förskolan att synliggöra matematiken och utgå från barns perspektiv. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp." Lpfö 98/10 s.10 Mål Under läsåret 2016/2017 utvecklar barnen förståelse för enkla matematiska begrepp i vardagen. Åtgärder och insatser Vi når målet genom att erbjuda en variationsrik miljö som inspirerar till matematiska upptäckter och experimenterande, t.ex. linjaler i olika längder, passare, utomhusvåg synliggöra matematiken i vardagen och utgå från barnens perspektiv använda den egna kroppen som mätinstrument erbjuda barnen rika möjligheter att diskutera iakttagelser med varandra använda matematiska begrepp Förväntad process Vi vill att En begynnande förståelse hos barnen att matematik bär mening och fyller en funktion tar form. "Att lerklumpen kan ändra form, men ändå är samma mängd." Kriterier för måluppfyllelse Målet är uppnått när barnen benämner och uttrycker sig matematiskt upptäcker och urskiljer likheter och skillnader visar förståelse för hur saker förhåller sig till varandra sorterar och kategoriserar tillsammans med varandra och vuxna hittar strategier för att lösa problem Utvärdering Dessa utvärderingsmetoder kommer vi att använda oss av: Kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang. Följa upp, reflektera och utvärdera vid varje avdelningsplanering. 15