Flyget och miljön

Relevanta dokument
FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger

Rapport om klimatsmart resande

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Kärnkraftsopinionen jämförelser och tolkningar

Sida i svenskarnas ögon 2010

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Maj Arne Modig

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Januari 2003

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. November 2001.

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger

Sida i svenskarnas ögon 2018

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

Louise Ungerth, chef för

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

Bilaga 4 - Medvetna klimatval idag, jämförelser mot 2014

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015

Väljarnas syn på ökande klyftor

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013

Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol

Stockholm-Arlanda Airport

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Brukarundersökning IFO 2016

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket

Attityder till kärnkraft Olika sätt att fråga

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Fakta om transporter 2012

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

Skandias plånboksindex. Mars,

Mer tillåtande attityd till alkohol

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Skåningarna om E6 och riksdagsvalet

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG

LRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen november

Undersökning om Stureplanerna

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2018

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016

Ungas attityder till företagande

Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Information till eleverna

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Mätningen genomfördes under oktober- november 2016.

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Samhällsekonomi och finansiering

Kärnkraftsattityder Olika sätt att mäta

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Aktuellt - flyget i EU ETS

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Kvinnor och män med barn

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.

Bakgrund och syfte MARKÖR

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Kvalitetsbarometern 2011

Åsikter om företagens miljöuttalanden

Regionfrågor Skåne. Rapport

Transkript:

Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni 2006 Gullers Grupp Informationsrådgivare AB

1. Viktigaste transportmedlet för svenska ekonomin (1990-) Vilka transportmedel tror du är viktigast för den svenska ekonomin? Du får nämna högs tre av följande transportmedel: (1998-) Vilket transportslag anser du är viktigast för den svenska ekonomin? (endast ett svar) Kommentarer Frågan var fram till 1996 formulerad så att upp till tre svarsalternativ kunde lämnas på viktigaste transportmedlet. Från 1998 skulle man svara med det viktigaste transportmedlet, d v s ett svarsalternativ. De tre första mätningarna, när fler än ett alternativ kunde anges, visar att järnvägen klart distanserar övriga alternativ medan vägtrafik och flyg följs åt på andra och tredje plats. När de svarande från 1998 endast kunde ange det viktigaste transportmedlet, faller flyget dramatiskt till bara några få procent medan järnväg och vägtrafik båda anses som viktigast av ungefär lika många svarande. Sjöfarten visar en likartad utveckling som flyget, men på några procentenheters lägre nivå. (För vägtrafik har för åren 1991 och 1996 angetts ett medelvärde av svaren för personbils-, lastbils- och busstrafik.) 2

Viktigaste transportmedlet för svenska ekonomin. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Båt? 20 23 - (1998-) Sjöfart 5 Tåg 65 68 66 - (1998-) Järnväg 41 Personbil? 28 54 + Lastbil 41 34 52 + Buss? 23 28* 24 43* + (1998-) Vägtrafik 35 Flygplan 28 29 36 - (1998-) Flyg 6 Tveksam, vet ej? 4 2 12 2000 2003 2006 Båt - - - (1998-) Sjöfart 5 4 6 Tåg - - - (1998-) Järnväg 34 38 37 Personbil + + + Lastbil + + + Buss + + + (1998-) Vägtrafik 44 38 36 Flygplan - - - (1998-) Flyg 7 6 5 Tveksam, vet ej 11 14 16 * medelvärde 3

2. Viktigaste transportmedlet för framtiden (1990-) Vilket transportsätt tycker du att man främst skall satsa på i framtiden? Ange högst tre av följande: (1998-) Vilket transportslag tycker du att man främst skall satsa på för framtiden? (endast ett svar) Kommentarer Även denna fråga var fram till 1996 formulerad så att upp till tre svarsalternativ kunder lämnas, medan man från 1998 endast frågade efter det viktigaste transportmedlet, d v s ett svarsalternativ. Samma mönster går igen här som i fråga 1, men järnvägen framträder ännu tydligare som det i särklass viktigaste transportmedlet. I de tre första mätningarna placerar sig järnvägen omkring två gånger högre än vägtrafik och flyg, vilka följs åt. Från 1998, då endast ett svarsalternativ kunde lämnas, är det fortfarande fler än dubbelt så många som anser att järnvägen är det viktigaste transportmedlet framför närmaste konkurrenten vägtrafik. Flyget faller ordentligt tillbaka och placerar sig runt 6 procent av de svarande. Även i denna fråga visar sjöfarten en likartad utveckling som flyget, men på några procentenheters lägre nivå. (För vägtrafik har för åren 1991 och 1996 angetts ett medelvärde av svaren för personbils-, lastbils- och busstrafik.) 4

Viktigaste transportmedlet för framtiden. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Båt(trafik)? 20 19 - (1998-) Sjöfart 5 Tåg(trafik) 84 82 82 - (1998-) Järnväg 62 Personbil(strafik)? 22 27 + Lastbil(strafik)? 11 18 + Buss(trafik) 33 32 22* 39 28* + (1998-) Vägtrafik 23 Flygplan(strafik) 25 25 25 - (1998-) Flyg 4 Tveksam, vet ej? 2 2 6 2000 2003 2006 Båt(trafik) - - - (1998-) Sjöfart 4 3 4 Tåg(trafik) - - - (1998-) Järnväg 57 60 59 Personbil(strafik) + + + Lastbil(strafik) + + + Buss(trafik) + + + (1998-) Vägtrafik 26 22 22 Flygplan(strafik) - - - (1998-) Flyg 6 6 6 Tveksam, vet ej 7 9 9 * medelvärde 5

3. Transportslag som påverkar miljön mest (1990-) Vilket transportmedel tror du bidrar till mest miljöförstöring i Sverige, är det båtar, tåg, personbilar, flygplan, lastbilar eller bussar? (1998-) Vilket transportslag tror du mest påverkar miljön? Kommentarer Mätningarna 1990-1996 redovisar personbil, lastbil och buss för sig medan mätningarna från 1998 redovisar vägtrafiken samlat. Staplarna visar att vägtrafiken anses vara det transportslag som i särklass påverkar miljön mest. De tidiga mätningarna visar också att det är personbilen som svarar för den största miljöpåverkan i vägtrafiken, medan bussens miljöpåverkan bedöms vara ytterst måttlig. Flyget anses efter vägtrafiken vara det transportslag som har störst miljöpåverkan, men det ligger betydligt lägre än vägtrafiken. Sett över hela perioden 1990-2006 har andelen som anser att flyget har störst miljöpåverkan tenderat att öka något och ligger på 22 procent 2006. Värt att särskilt notera är den mycket lilla andel svarande som anser att sjöfarten är det transportslag som påverkar miljön mest, till och med färre än de som anser järnvägen vara det mest miljöpåverkande transportslaget. 6

Transportslag som påverkar miljön mest. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Båt 1 1 2 - (1998-) Sjöfart 2 Tåg 1 1 1 - (1998-) Järnväg 5 Personbil 49 45 48 + Lastbil 28 34 27 + Buss 3 4 1 + (1998-) Vägtrafik 68 Flygplan 16 13 19 - (1998-) Flyg 21 Tveksam, vet ej 2 2 1 4 2000 2003 2006 Båt - - - (1998-) Sjöfart 2 3 2 Tåg - - - (1998-) Järnväg 4 3 3 Personbil + + + Lastbil + + + Buss + + + (1998-) Vägtrafik 71 73 69 Flygplan - - - (1998-) Flyg 21 16 22 Tveksam, vet ej 2 5 4 7

4. Rest med flyg under det senaste året (1990-) Hur många gånger har du rest med flyg under det senaste året? (2006-) Frågan är formulerad på annat sätt och därför ej jämförbar Kommentarer Andelen tillfrågade som inte rest någon gång med flyg under det senaste året sjunker stadigt under perioden 1990-2003, från ca 60 procent till ca 50 procent. Andelen svarande som reser 1-2 respektive 3-4 gånger visar en svagt stigande tendens, om än ojämn över tidsperioden. För 2006 saknas jämförbara data. 8

Rest med flyg under det senaste året. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 0 60 57 56 53 1-2? 28 25 27 3-4? 6 9 7 5-6? 3 4 5 7-10? 2 2 3 11-20? 1 2 3 Mer än 20? 2 2 3 Tveksam, vet ej? - - - 2000 2003 2006 0 51 49-1-2 26 31-3-4 11 10-5-6 5 3-7-10 4 4-11-20 2 2 - Mer än 20 2 2 - Tveksam, vet ej - - - 9

5. Reser mest privat eller i tjänsten (1990-) Flyger du till övervägande del privat eller till övervägande del i tjänsten? (2006-) Frågan är formulerad på annat sätt och därför ej jämförbar Kommentarer Fördelningen mellan resande privat och i tjänsten är relativt konstant under tidsperioden 1990-2003 (för 2006 saknas jämförbara data). Möjligen kan en svag förskjutning mot större del privat resande skönjas. 10

Reser mest privat eller i tjänsten. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Privat 66 71 74 72 I tjänsten? 23 13 25 Lika mycket? 5 4 3 Tveksam, vet ej? 1 8-2000 2003 2006 Privat 71 74 - I tjänsten 22 20 - Lika mycket 6 5 - Tveksam, vet ej 0 1-11

6. Allmän inställning till flyget (1990-) Vilken är din allmänna inställning till flyget? Är du mycket positiv, ganska positiv, ganska negativ eller mycket negativ? Kommentarer Frågan har haft samma formulering genom samtliga mätningar under perioden 1990-2006. Andelen svarande med mycket eller ganska positiv inställning till flyget var som högst, 94 procent, vid den första mätningen 1990, varav närmare hälften hade en mycket positiv inställning till flyget. I mätningen 1991 dalade andelen mycket eller ganska positiva och har därefter legat relativt konstant mellan 85 och 88 procent. Andelen med en mycket positiv inställning har däremot sjunkit fram till 1998, varefter även denna varit konstant. Andelen svarande med en mycket eller ganska negativ inställning till flyget var låga 4 procent 1990 men steg 1991 till 10 procent och har i mätningarna därefter legat kring 10-12 procent. Andelen mycket negativa rör sig om någon eller ett par procent. 12

Allmän inställning till flyget. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Mycket positiv 44 + 29 + 24 + 20 + Ganska positiv 50 94 59 88 63 87 65 85 Ganska negativ 3 + 8 + 9 + 11 + Mycket negativ 1 4 2 10 1 10 1 12 Tveksam, vet ej 1 3 2 3 2000 2003 2006 Mycket positiv 21 + 21 + 22 + Ganska positiv 65 86 64 85 65 87 Ganska negativ 10 + 11 + 10 + Mycket negativ 2 12 1 12 1 11 Tveksam, vet ej 3 2 2 13

7. Bra flygförbindelser är nödvändiga även om miljön påverkas (1990-) Hur väl tycker du att följande påstående stämmer: Bra flygförbindelser inom landet är nödvändiga även om det påverkar miljön? Stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt bra, stämmer inte alls. (1996) Bra flygförbindelser i landet är nödvändiga för näringslivet, samhället och privatpersoner, även om det påverkar miljön negativt? (1998- åter till tidigare frågas formulering 1990-) Kommentarer Andelen svarande som tycker att påståendet att bra flygförbindelser är nödvändiga även om det påverkar miljön stämmer helt eller ganska bra, har stigit från ca hälften i mätningarna 1990 och 1991 till omkring tre fjärdedelar i mätningarna från 1998 och framåt. Samtidigt har de svarande som tycker att påståendet inte alls stämmer eller inte stämmer särskilt bra, sjunkit från knappt hälften 1991 till en femtedel i de senaste mätningarna 2000-2006. Bland dem som tycker att påståendet stämmer helt eller ganska bra har de som tycker att det stämmer helt och hållet ökat över perioden och ligger i mätningarna 2000-2006 strax över 20 procent. 14

Bra flygförbindelser är nödvändiga även om miljön påverkas. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Stämmer helt och hållet + 14 + 17 + 19 + Stämmer ganska bra 51 37 51 52 69 55 74 Stämmer inte särskilt bra? 28 + 21 + 17 + Stämmer inte alls? 16 44 6 27 7 24 Tveksam, vet ej? 5 3 3 2000 2003 2006 Stämmer helt och hållet 21 + 23 + 22 + Stämmer ganska bra 55 76 50 73 55 77 Stämmer inte särskilt bra 16 + 15 + 15 + Stämmer inte alls 5 21 6 21 5 20 Tveksam, vet ej 3 5 3 15

8. Allvarligaste miljöpåverkan från flyget (1990-) Vilken miljöpåverkan från flyget anser du vara allvarligast? Är det... Kommentarer Formuleringen av frågans svarsalternativ har skiftat under den period som mätningar genomförts. Två svarsalternativt har varit identiskt utformade under hela perioden 1990-2006. Det gäller dels påverkan från buller, dels utsläpp till mark och vatten. Buller är det svarsalternativ som genom hela perioden haft lägst andel svarande, som mest 8 procent år 1991, som ansett att detta är den allvarligaste miljöpåverkan från flyget. Utsläpp till mark och vatten har minskat från ca 30 procent 1990-1996 till omkring 15 procent i de senaste mätningarna. Den högsta andelen svarande har alternativet utsläpp till luften, som anges som den allvarligaste miljöpåverkan av omkring 60 procent av de svarande i de tre mätningarna 1990, 1991 och 1996. Svarsalternativet delas från 1998 upp i flera: utsläpp till luften från flygplan, buller och utsläpp vid marktransporter till och från flygplatsen samt (från 2003) flygplanens utsläpp av växthusgaser. Om dessa svarsalternativ adderas, anser drygt 60 procent av de svarande dem sammantaget som flygets allvarligaste miljöpåverkan, vilket då följer trenden från tidigare mätningar. Omkring var tionde svarande anser mellan 1998 och 2003 att buller och utsläpp från marktransporter till och från flygplatsen är den allvarligaste miljöpåverkan från flyget. År 2006 sjunker andelen till endast 4 procent. Andelen som (från 2003) anger flygplanens utsläpp av växthusgaser som den allvarligaste miljöpåverkan är i särklass högst med 44 procent 2003 och hela 48 procent 2006, vilket sannolikt får tillskrivas den ökade uppmärksamhet som klimatfrågan och växthuseffekten fått generellt i samhället. 16

Allvarligaste miljöpåverkan från flyget. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Buller 7 8 4 5 Utsläpp i mark och vatten 30 30 31 17 kring flygplatsen Utsläpp i luften 60 59 61 - (1998-) Utsläpp till luften 53 + från flygplanen (1998-) Buller och utsläpp 9 62 vid marktransporter till och från flygplatsen Tveksam, vet ej - 3 5 16 2000 2003 2006 Buller 5 4 4 Utsläpp i mark och vatten 17 17 14 kring flygplatsen Utsläpp i luften - - - (1998-) Utsläpp till luften 55 + - - från flygplanen (2003-) Andra utsläpp från flygplan 12 + 10 + (2003-) Flygplanens utsläpp av växthusgaser (som CO2) 44 56 + 48 58 + (1998-) Buller och utsläpp vid 9 64 10 66 4 62 marktransporter (2003- resor och transporter) till och från flygplatsen Tveksam, vet ej 14 13 20 17

9. Vem kan göra mest för att minska flygets utsläpp (1990-) Vem tror du kan göra mest för att minska flygets utsläpp? Är det... Kommentarer (Vid mätningen 1990 kunde flera svarsalternativ lämnas på frågan vem som kan göra mest för att minska flygets utsläpp. Från 1991begränsades antalet svarsalternativ till ett. Jämförelser mellan 1990 års mätning och de efterföljande blir därför inte helt rättvisande, även om tendenser kan följas, varför referenser till 1990 års mätning utelämnas i kommentarerna nedan.) Under hela mätperioden 1990-2006 har de svarande ställts inför likartat formulerade svarsalternativ, utom vad gäller alternativet Internationella avtal/internationella luftfartsorganisationer. När formuleringen för detta alternativ byttes 1998 från Internationella avtal till Internationella luftfartsorganisationer, sjönk andelen som satte detta alternativ främst från 18 till 9 procent. Vi har valt att avstå från att redovisa utvecklingen för detta svarsalternativ, men man bör ha det i minne när svarsfrekvensen från övriga alternativ bedöms. Närmare hälften av de svaranden nämner 1991 flygplanstillverkarna som den aktör som kan göra mest för att minska flygets utsläpp. Från 1998 och framåt sker ett kraftigt tapp, då bara var fjärde som nämner detta svarsalternativ (förutom en tillfällig uppgång 2003). Flygplanstillverkarna anses dock fortfarande vara den aktör som kan göra mest för att minska utsläppen. Politikerna är den näst mest tilltrodda aktören för att minska flygets utsläpp, men andelen svarande som sätter dem främst varierar mellan mätningarna mellan som minst 11 procent 1998 och hela 24 procent 2006. Även tilltron till flygbolagen varierar från som mest 8 procent ned till 3 procent. Endast något större är tilltron till LFVs möjligheter att minska flygets utsläpp, liksom till miljögrupperna, vilka dock båda tappar vid 2006 års mätning. 18

Vem kan göra mest för att minska flygets utsläpp. Sifferunderlag 1990* 1991 1996 1998 Flygplanstillverkarna 61 48 45 26 Flygbolagen 9 3 3 6 Luftfartsverket 11 4 5 5 Andra statliga myndigheter 5 3 2 3 (1998-) Andra myndigheter Politiker 27 15 11 21 Internationella avtal 21 14 18 9 (1998-) Internationella luftfartsorganisationer Miljögrupper 14 6 8 6 Tveksam, vet ej - 7 7 24 2000 2003 2006 Flygplanstillverkarna 25 34 22 Flygbolagen 8 4 6 Luftfartsverket 5 5 2 Andra statliga myndigheter 4 2 5 (1998-) Andra myndigheter Politiker 20 18 24 Internationella avtal 5 11 5 (1998-) Internationella luftfartsorganisationer Miljögrupper 6 8 3 Tveksam, vet ej 27 19 33 * Flera svarsalternativ kunde anges i 1990 års mätning. 19

10. Effektivaste sättet att minska flygets miljöpåverkan (1990-) Vilket sätt tror du är effektivast för att minska flygets miljöpåverkan? Är det. Kommentarer (Flera av svarsalternativen har omformulerats mellan mätningarna, vilket gör det svårt att tydligt följa utvecklingen över tiden.) Det är framför allt satsningar på teknisk utveckling som anses effektiva för att minska flygets miljöpåverkan. Det är det alternativ som sätts främst av fler än två tredjedelar av de svarande vid mätningarna 1990-1996. Från 1998 sker ett markant tapp och endast drygt en av tre tror att teknisk utveckling är mest effektivt. Tappet torde endast delvis kunna förklaras av att ett nytt svarsalternativ introduceras 1998, marknadstrycket som en väg att minska flygets miljöpåverkan, vilket anges av 12 procent av de svarande i mätningen 1998. Övriga alternativ för att på effektivaste sätt komma tillrätta med miljöpåverkan Miljönormer, miljöavgifter och skatter och (från 1998) marknadstryck / krav från resenärerna, lyfts fram av runt tio procent av de svarande. Alternativet marknadstryckt / krav från resenärerna gick dock markant tillbaka i mätningarna 2003 och 2006. Svarsalternativet Frivilliga överenskommelser (från 1990-2000)/Internationella överenskommelser (2003-2006), kan inte direkt jämföras mellan perioderna, vilket antyds av att alternativet med den äldre formuleringen ansågs effektivast av 4 procent av de svarande 2000 men med ny formulering 2003 ansågs det effektivast av hela 21 procent, som dock föll tillbaka till 7 procent 2006. Om svarsalternativet Internationella överenskommelser, som återges i figuren, betraktas för sig bedöms det vid 2003 års mätning av de svarande som det näst mest effektiva sättet att minska flygets miljöpåverkan, närmast efter satsningar på tekniska utveckling. Andelen svarande som är tveksamma eller inte vet är från mätningen 1998 och framåt stor, 29 procent både 1998 och 2000 och hela 37 procent 2006. 20

Effektivaste sättet att minska flygets miljöpåverkan. Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Miljöavgifter 12 12 11 7 (1990-1991) Skatter 2 2 - - Restriktioner 7 5 11 10 (1996-) Regleringar genom miljönormer Frivilliga överens- 5 4 4 4 kommelser Satsningar på teknisk 65 72 71 38 utveckling (1998-) Marknads- 12 trycket Tveksam, vet ej 9 6 4 29 2000 2003 2006 Miljöavgifter 7 6-2006-) Miljöavgifter och skatter 9 (1990-1991) Skatter - - - Restriktioner 10 8 6 (1996-) Regleringar genom miljönormer Frivilliga överens- 4 - - kommelser (2003- Internationella 21 7 överenskommelser (2006-) Handel med utsläppsrätter - - 4 Satsningar på teknisk 39 40 33 utveckling (1998-) Marknads- 11 6 4 trycket (2000-) Resenärernas val (2003-) Krav från flygresenären Tveksam, vet ej 29 18 37 21

11. Är flyget ett miljöproblem? (1990-) Anser du /(1996-) allmänt/ att flyget är ett miljöproblem eller anser du inte det? Kommentarer Trenden alltifrån mätningen 1990 och framåt är att allt fler, allmänt sett, inte anser att flyget är ett miljöproblem. Utvecklingen går från klart under hälften av de svarande 1990 till drygt hälften i mätningarna från 1998 och framåt. Vid mätningen 2006 sker dock en tillbakagång, från 57 procent 2003 till 51 procent, vilket är samma nivå som vid mätningen 2000. I motsatt riktning är det allt färre bland de svarande som anger att flyget är ett miljöproblem, från 48 procent i mätningen 1990 ned till 37 procent i 2003 års mätning. Mätningen 2006 visar emellertid en tillbakagång till 51 procent från 57 procent år 2003, vilket är samma nivå som vid mätningen år 2000. 22

Är flyget ett miljöproblem? Sifferunderlag 1990 1991 1996 1998 Ja, flyget är ett 48 44 46 41 miljöproblem Nej, flyget är inte ett 43 51 49 54 miljöproblem Tveksam, vet ej 9 5 5 6 2000 2003 2006 Ja, flyget är ett 43 37 43 miljöproblem Nej, flyget är inte ett 51 57 51 miljöproblem Tveksam, vet ej 6 6 6 23