Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och nedskrivna rutiner
Hantera smutstvätt Förvaras i korg eller påse aldrig på golvet Skyddskläder handskar vid behov Handdesinfektion Tvättas varmt gärna 60 C Underkläder, handdukar, sänglinne, draglakan, skyddsrockar tvättas alltid i 60 C Under 40 C skilj tvätt mellan vårdtagare Torkskåp eller torktumla direkt Städmaterial tvättas i 80-90 C
Smittförande smutstvätt Infekterad vårdtagare, allmänt grovt förorenad Förvaras i vårdtagarens hygienutrymme Tvättas snart Tvättas separat från övrig smutstvätt Tvättas varmt gärna 60 C Dynor till rullstolar tvättas 60 C innan användning till någon annan Särskild rutin till tvätteri
Personalens smutstvätt Personalkläder byts dagligen SOSFS 2007:19 Skyddskläder av tyg byts dagligen Tvättas i 60 C på tvätteri/arbetsplatsen Torktumla eller torkskåp direkt
Tvättstugan enligt BOV Utrustad med tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, bänk med ho, plats för korgar, skåp till tvättmedel mm Skilda utrymmen/ytor (gärna olika rum) för hantering av rena och smutsiga textilier Tvättställ med tillhörande utrustning Städrutiner - dagligen
Hantera ren tvätt Avskilj ren och smutsig tvätt (flödet i lokalen) Hanteras med desinfekterade händer Sorteras och viks ihop på ren bänk Smutsig tvättkorg får inte användas för att bära tillbaka ren tvätt Tvättstugan är ingen förvaringsplats
Särskilda situationer Introduktion för nyanställda Information till anhöriga ska tåla 60 C Tvättrutiner vid utbrott av magsjuka? Personal med sår och eksem?
Avfall Regleras genom Avfallsförordningen SFS 2001:1063 Personal ska ha kunskap om avfallshantering Basal hygien Förutsättningarna för avfallshantering förändras ofta (nya metoder, tekniker) Det mesta jämförs med hushållsavfall - liten risk vid rätt hantering
Hushållsavfall Blöjor, stomipåsar, gamla förband, tömda urinpåsar lägg i påse som knyts ihop direkt. Kastas i avfallskärl brännbart/hushållsavfall Stänk och spill punktdesinfektion
Farligt avfall (tidigare riskavfall) Avfall med farliga egenskaper t.ex. giftigt, explosivt, brandfarligt, cancerframkallande Smittförande avfall Skärande/stickande/smittförande avfall
Skärande/stickande/smittförande avfall Avfall med smittrisk och fara för människors hälsa (orsakar infektion) Vassa föremål i kontakt med kroppsvätskor - sprutor m fast kanyl, engångskanyler, lansetter, agraffer, rakblad, läkemedels ampuller Godkända, tåliga förpackningar fylls max 2/3 Förpackning i rumstemperatur max 3 år Hembesök förvaring hos vårdtagaren eller transport mellan vårdtagare
Varför städa Avlägsna smuts, damm (synligt rent) Spill och stänk upptäcks lättare i städade lokaler Minska mängden mikroorganismer Smittöverföring genom indirekt kontakt via tagställen (väggar, golv har mindre betydelse) En god hygienisk standard
Bakterier finns på tagställen Lindbom 1961
Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006
Vårdgivarens ansvar Städinstruktion ska finnas - När ska det städas? - Var ska det städas? - Hur ska det städas? - Vem ska städa? - Vilka städmetoder och kemikalier? Alla ska känna till städinstruktionen och fördelning mellan personal och entreprenör
När och var ska man städa Vem vistas i lokalen, vad gör man, finns det risk för smittspridning? Regelbundet och med rätt metod Städning dagligen där vårdtagare vistas Tagställen i hygienutrymmen förorenas städas oftare
Hur ska man städa - grundprincip Rengöringsmedel och vatten Köksenheten först Rengör säng och sängbord Golv och hygienutrymmen sist Smutsiga dukar och moppar får aldrig doppas i rengöringslösning Ren utrustning (dukar och moppar) till varje nytt rum
Särskilt smittsam vårdtagare Rumsbunden städutrustning Gärna engångsmopp Till golv används rengöringsmedel och vatten, bedömning i varje enskilt fall (Virkon) Tagställen torkas av med ytdesinfektionsmedel
Rätt metod Metoden beror på hur smutsigt det är! Rätt metod lösgör, fånga upp och transportera bort förorening (förhindra virvlande damm) Ytan ska torka snabbt och vara synligt ren Rengöring med fuktig metod och rena dukar/moppar ger bäst resultat Rutinmässig ytdesinfektion gör ingen nytta (ytan återsmutsas snabbt) Basal hygien och rena redskap!
Rätt städutrustning Egen städutrustning eller gemensam? Hur och var förvaras utrustningen? Separat utrustning till avdelningskök (Livsmedelslagen) Torkdukar och moppar tvättas i 80-90 C
Utbildning Alla som utför städmoment (städ- och vårdpersonal) ska ha grundläggande kunskap om städmetoder och vårdhygieniska rutiner Alla som utför rengöring ska ha grundläggande kunskaper om metoder och kemikalier (vårdpersonal)
Svårigheter att rengöra och städa Ytskikt, trasig utrustning Dålig städutrustning Fel kemikalier Vårdtagares hem Behovsanpassat Särskilda smittämnen Sällan = fasttorkning