Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare
Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen och Skolinspektionens påpekanden har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om ett kvalitetsarbete som ska bedrivas utifrån en årsvis planering. Årsplanen för 2012 fastställdes vid nämndens sammanträde januari 2012. Skolinspektion 2010 Inspektionen lyfter i sin helhetsbedömning av fritidsverksamheten fram en rad olika faktorer som pekar på god kvalitet i verksamheten; Fritidsverksamheten i Piteå kommun har en hög andel utbildade fritidspedagoger. Verksamheterna erbjuder en bredd av aktiviteter där barnen trivs och föräldrar är nöjda. I flera skolområden är verksamheten organiserad i speciella grupper för de äldre barnen vilket möjliggör för personalen att bättre kunna möta barnens behov och intressen. Av tillsynen framgår vidare att barn inom fritidsverksamheten har en trygg lärandemiljö och att det pågår ett kontinuerligt värdegrundsarbete i grupperna. Intervjuer visar också att kränkande behandling sällan förekommer. När det gäller åtgärder för att förbättra verksamheten gör Skolinspektionen bedömningen att; Skolinspektionen bedömer att kommunen och fritidshemmen behöver förbättra arbetet med att följa upp, dokumentera och utvärdera fritidshemmens verksamheter samt ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder. Kommunen gör inte en kontinuerlig utvärdering av gruppernas storlek och sammansättning inom fritidsverksamheten. Inspektionen lyfter också i sin rapport att resultat från fritidsverksamheten sällan efterfrågas av såväl förvaltning som politik och att det samarbete som sker mellan skola och fritidsverksamhet ofta är ensidigt och på skolans villkor. Skolinspektionen bedömer att rektorerna behöver skapa förutsättningar som säkerställer och främjar samarbete mellan skola, förskola och fritidshem och att det är viktigt att de olika verksamheterna strävar mot en gemensam syn på barns utveckling och lärande. 2
Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmen Under våren 2012 så påbörjade utvecklingsenheten tillsammans med rektorer ansvariga för fritidsverksamhet och en grupp fritidspedagoger arbetet med att utforma ett kvalitetssystem för fritidshemmet. Arbetsgruppen formulerade frågeställningar med syfte att undersöka hur fritidshemmen arbetar med olika områden ur läroplanen. 2012 så formulerades frågorna utifrån området Inflytande. Frågorna var tänkta att kunna appliceras även på andra områden. Inför 2013 års fokusområe, Matematik, så reviderades frågorna och skickades sedan ut till rektorer med ansvar för fritidshem. Nationella och lokala styrdokument Skollagen, 1-6 kap samt14 kap Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda den en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Läroplanen första del är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet. läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet. Diskrimineringslagen Allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem De allmänna råden riktar sig till både kommunen och den personal som arbetar på fritidshemmet och illustrerar hur ansvarsfördelningen mellan kommun och verksamhet ser ut. De allmänna råden är tänkta att ge ett stöd för utveckling av verksamheten. 3
Lokala mål De mål som finns uttryckta i Piteå kommuns Barn- och utbildningsplan gäller i tillämpliga delar för all verksamhet inom nämndens ansvarsområde. Förutsättningar Personal med pedagogisk högskoleutbildning Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal är god och har de senaste 5 åren legat högt över rikssnittet. Personalens utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för en fritidsverksamhet med hög kvalitet och Piteå Kommun kan utifrån denna parameter sägas ha goda förutsättningar att bedriva fritidsverksamhet av hög kvalitet. Forskning 1 visar att det finns ett behov av att stärka fritidspedagogerna i deras arbete med uppföljning och utvärdering. Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb. Piteå Riket 92 57 94 59 92 58 90 55 90 54 2008 2009 2010 2011 2012 Antal elever per årsarbetare Antal elever per årsarbetare har legat relativt lika sedan 2008. Piteå har en högre personaltäthet än riket. Hur hög personaltätheten är under fritidstiden är beroende på organisationen och påverkas av samverkan med skolan. Personaltäthet, antal elever per årsarbetare Piteå Riket totalt 20,5 15,6 16,6 20,9 17,7 21,5 20,4 20,1 15,3 15,7 2008 2009 2010 2011 2012 1 Lärande i samspel med skolan, Skolverket 4
Inskrivna barn per avdelning Elevgrupperna i fritidshemmen fortsätter att bli allt större. På riksnivå går det i dag drygt 40 elever i en grupp, motsvarande siffra för Piteå är knappt 37 elever per grupp. På riksnivå så är det en ökning med en elev per grupp sedan förra året och över tio elever sedan 2003. För Piteås del har grupperna ökat med knappt 2 elever sedan föregående år och med knappt 9 elever sedan 2003.Rektorerna uppger att gruppindelningar ofta görs utifrån dels ålder men också utifrån elever med särskilda behov. Gruppindelningar görs ofta under dagen utifrån intressen och önskemål från eleverna angående olika aktiviteter. Antal inskrivna barn per avdelning Antal inskrivna barn per avdelning, Piteå Antal inskrivna barn per avdelning, riket 28 28,9 29,9 31,7 29,9 30,7 32,9 33,4 34,6 36,7 30,1 31 30,6 31,7 33,5 34 36 38,1 38,8 40,1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Föräldraenkät 2013 December 2013 gavs föräldrar i för- och grundskolan i Piteå möjlighet att svara på en enkät angående verksamheten i sitt barns förskola/skola. Tre av frågorna handlar om fritidshemmet. Tyvärr var svarsfrekvensen låg och endast 25 % av föräldrarna har svarat på enkäten. Det är därför inte möjligt att göra någon analys utifrån enkäten. 403 svar har inkommit från föräldrar som har sina barn placerade i fritidshem. Övervägande delen (över 90 %) av svaren visar på att föräldrarna är nöjda med bemötande, trivsel och trygghet. Föräldrarna har också haft möjlighet att lämna kommentarer kring fritidshemmen. Kommentarerna är övervägande positiva. De allra flesta som har svarat är nöjda med fritidshemmens verksamhet och uppger att de får ett gott bemötande av personalen. 5
Frågeställningar kring fokusområdet matematik definition, förutsättningar och nuläge. Var är vi? Resultat och analys Vad blev det? Vart ska vi? Hur gör vi? Definition av området Tillvägagångssätt som beskrivs för att definiera området matematik är att utifrån litteratur och styrdokument samtala kring området inom arbetslaget. En del av fritidshemmen har också samverkat med andra fritidshem för att dela med sig av olika projekt och tipsa varandra om olika sätt att arbeta kring matematik i fritidshemmet. Några av fritidshemmen har också möjlighet till att samlas kring gemensamma utvecklingsfrågor under en pedagogisk förmiddag några gånger per termin. Att arbeta med att definiera olika arbetsområden leder till både fördjupad kännedom om styrdokumenten och om enighet om mål och innehåll i verksamheten. Viktiga frågor att diskutera kring har varit, och är även fortsättningsvis, vilken roll fritidshemmen har när det gäller ett skolämne som matematik? Viktigt är också att fundera kring på vilket sätt fritidshemmen kan komplettera skolan? På vilket sätt bidrar fritidshemmens pedagogik till att utveckla matematiken? Metoder för att ta reda på elevernas förkunskaper och tankar kring området har varit dels samtal och observationer men många uppger också att de haft stor nytta av den samverkan som sker mellan skola, förskoleklass och fritidshemmen när det gäller att ta reda på elevernas tankar och förkunskaper. 6
Förutsättningar De allra flesta rektorer beskriver att lokaler och materiella resurser är tillräckliga eller goda. Detsamma gäller för utomhusmiljön. Undantaget är utemiljön på Björklunda och Strömnäs och lokalerna på Strömnäs och Munksund. De flesta fritidshemmen delar lokaler med skolan, vilket ibland kan innebära svårigheter när man vill planera den pedagogiska miljön. Åldersindelning med särskilda grupper för äldre barn finns på alla fritidshem. Hänsyn tas också till elever med behov av särskilt stöd när grupperna sätts ihop. Särskilda resurser för barn i behov av särskilt stöd finns sällan på fritidshemmen. Endast ett fåtal av fritidshemmen har uppgett att de har elever med annat modersmål. Nuläge Det finns relativt stora skillnader mellan fritidshemmen i kommunen när det gäller arbetet med matematik. Flertalet av fritidshemmen har haft matematik som ett prioriterat område under det senaste året och har utifrån den prioriteringen arbetat med att utforma lärmiljön och att utveckla matematik i fritidshemmet både genom de vardagliga aktiviteterna och genom t.ex. temadagar. I analyserna lyfter många att fritidshemmen kompletterar skoldagens matematik genom användandet av matematik i praktiken, t.ex. väga, mäta osv. Matematik i fritidshemmens verksamhet beskrivs bland annat utifrån spel, konstruktion, byggande, skapande aktivitet och fysisk aktivitet. Anpassningar görs utifrån elevernas ålder när det gäller exempelvis kluringar och olika byggkonstruktioner. Genom att dokumentera och låta eleverna berätta och visa för varandra synliggörs lärandet. Rektorerna gör bedömningen att fritidspedagogerna har god kompetens inom området. Vart ska vi? Mål De mål som beskrivs i rektorernas analyser är antingen mål som handlar om elevernas kunskapsutveckling eller mål som handlar om personalens förhållningssätt. Det kan vara mål som att eleverna ska känna till olika matematiska begrepp, mönster, lägesbegrepp, geometriska former och kunna klockan. Mål riktade till personalen handlar ofta om att man ska använda matematiska begrepp och medvetandegöra eleverna om matematiken i det man gör. 7
Hur gör vi? Åtgärder Åtgärder som beskrivs för att uppnå målen är bland annat fortsatt utveckling av lärmiljön, att synliggöra det lärande som sker men också att avsätta tid för utveckling, fortbildning och planering. Sammanfattning Rektorerna lyfter i sin analys fram en ökad matematisk medvetenhet hos pedagogerna. Det har också varit en styrka när hela skolan arbetat med fokusområdet matematik. De utvecklingsområden som rektorerna pekar på i sina analyser är dels att utveckling behövs av hur elevernas lärande ska synliggöras men också att det är viktigt att föra diskussioner kring på vilket sätt fritidshemmen ska komplettera förskoleklassen och skolan i skolämnen såsom matematik. Det är viktigt att i de diskussionerna lyfta fram fritidspedagogernas kompetens och även fritidshemmens uppdrag att erbjuda en meningsfull fritid för eleverna. Som en styrka beskrivs den höga andelen personal med pedagogisk behörighet och den goda kompetens som finns inom t.ex. matematik och äventyrspedagogik inom några av rektorsområdena. I flera av rektorernas analyser så poängteras vikten av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen, exempelvis genom att utveckla och konkretisera mål och hur uppföljning av mål ska ske. Utifrån den sammanfattande analysen så kan konstateras att det finns variation mellan rektorsområden och mellan fritidshem i hur långt man hunnit i arbetet med matematik. En del av fritidshemmen beskriver ett tydligt och genomtänkt förhållningssätt i arbetet med matematik medan andra beskriver att de är i början av sitt arbete med att utveckla området. Matematiken finns dock närvarande i den dagliga verksamheten vid samtliga fritidshem genom olika vardagliga aktiviteter såsom exempelvis bakning eller olika skapande aktiviteter. Utifrån den goda kompetens och det samarbete som sker mellan fritidshem och skola så kan fritidshemmen bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna i ämnet matematik genom att förstärka den matematikundervisning som sker i skolan genom till exempel praktisk matematik såsom väga och mäta. Det är därför viktigt att fritidshemmen fortsätter att utveckla matematiken utifrån sitt kompletterande uppdrag. Variation mellan fritidshemmen finns när det gäller hur tid för utvecklings- och utvärderingsarbete avsätts. Det är viktigt att tid avsätts för att utveckla fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete. 8
Samtliga rektorer har lämnat in en analys utifrån fokusområdet. Dokumentationen och analyserna från rektorsområden har förbättrats i jämförelse med föregående år. Fortsatt arbete behövs för att utveckla kvalitetsarbetet vid fritidshemmen. Det är också viktigt att i verksamheten fortsätta föra diskussioner angående på vilket sätt fritidshemmen kan komplettera förskoleklassen och skolan. Åtgärder för utveckling Fortsatt utveckling av matematik utifrån fritidshemmens uppdrag att komplettera skolan och förskoleklassen. Fortsatt arbete behövs för att utveckla fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete framförallt med avseende på mål, uppföljning/utvärdering och dokumentation. Utveckling av metoder för att synliggöra elevernas lärande vid fritidshemmen 9