Tillväxtverket 14E 2. 9917 Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 27-213 Version 2. 9917 1. Allmänna uppgifter Projektets namn Det företagsamma Värmland Datum för projektstart Datum för projektslut Belopp som söks ur den regionala fonden 211-1-1 213-12-31 16 72 sek Stöd söks inom åtgärd (åtgärdsdokumentet för programmet kan laddas ned på www.tillvaxtverket.se) 1.2 Entreprenörskap Län som omfattas av projektets verksamhet Värmland Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlstad, Kil, Hammarö, Grums, Säffle, Arvika, Årjäng, Sunne, Torsby, Hagfors, Filipstad, Storfors, Munkfors, Kristinehamn, Forshaga, Eda Ska samarbete ske med projekt inom ett annat program? Ja Nej Om Ja, ange nedan projektets namn, kontaktperson för projektet samt namnet på aktuellt program. Projektets namn Kontaktperson för projektet Aktuellt program 2. Uppgifter om sökande Organisationens namn Organisationsnummer Almi Företagspartner i Värmland AB 556488-1315 Juridisk form CFAR-nummer Aktiebolag 1123-596 Adress Telefonnummer Box 356 54-14935 Postnummer Ort Faxnummer 651 8 Karlstad 54-189278 Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress Lagergrensgatan 2 Webbadress e-postadress www.almi.se info.varmland@almi.se Behörig att företräda sökande Anna Lundmark Lundbergh 3. Kontaktpersoner Kontaktperson hos sökanden Kontaktperson ekonomi Anna Lundmark Lundbergh Thorbjörn Bäckström Telefon nr Mobiltelefon nr Telefon nr Mobiltelefon nr 54-149377 7-8149377 54-149362 7-8149362 e-postadress e-postadress anna.lundbergh@almi.se thorbjorn.backstrom@almi.se Projektledare Vakant Telefon nr Mobiltelefon nr e-postadress
Tillväxtverket 14E 2. 9917 4. Betalningssätt Strukturfondsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) 5. Moms plusgiro nr: bankgiro nr: 591-3739 Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja 7. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat offentligt eller annat EU-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter Ja Nej Om Ja, ange nedan finansiär och belopp Finansiär Belopp Nej Ta del av punkt 11 i projektansökan och handledning för ifyllande av projektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställ att de horisontella kriterierna beaktas i både planering och beskrivning av projektet och att det tydliggörs i följande punkter i projektansökan. 8. Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det finns ett antal trögrörliga förklaringsparametrar till att Värmland hör till de regioner som presterar sämst i Sverige vad gäller nyföretagande och entreprenörskap. Exempel är låg utbildningsnivå, få små arbetsställen, få FoU-anställda, stor offentlig sektor med mer, dessa är svåra att påverka inom projektets ram. Vid en närmare analys av situationen finns en lång rad påverkbara parametrar och många användbara styrkor och positiva utvecklingstendenser vilket projeket "Det företagsamma Värmland" ska ta tillvara. Brister och problem - låg utbildningsnivå - företagsstruktur med brist på förebilder - arbetsmarknad - låg andel kvinnor som är företagare - låg andel invandrare som startar nya företag - svåröverskådligt system - avsaknad av gemensam kunskap - brist på nätverksstruktur och rörlighet av entreprenörer mellan aktörer i systemet - brist på samordning av informationsinsatser bland aktörerna Styrkor och tillgångar - unga allt mer positiva till företagande - heltäckande system (mångfald av aktörer) - spetskompetens i regionen inom tjänsteinnovationer - välutvecklat innovationssystem och starkt ledarskap - gemensam vilja att satsa DfV bygger på såväl generella som specifika analyser för Värmland. En gedigen förankring liksom tillvaratagande av tidigare upparbetade resultat runt entreprenörskap i Värmland samlat i en satsning som förenar skapar goda förutsättningar för förändring. Projektet kommer att bygga på de styrkor och tillgångar som identifierats och genom sina samordnade aktiviteter ge förutsättningar för Värmland att ta ett rejält kliv framåt för nyföretagandet. Projektet kommer inte att direkt kunna påverka de mer trögrörliga parametrarna för nyföretagande som låg utbildningsnivå och företagsstruktur men skapar genom stora satsningar på utåtriktade aktiviteter och attitydförändringar samt kunskapsförstärkning med mera även förutsättningar till förändring av dessa parametrar på lång sikt. För att skapa de bästa förutsättningarna för genomförande av projektet Det företagsamma Värmland kommer ett förprojekt att starta under hösten 21. Inom ramen för förprojektet kommer styrfunktion för projektet att utvecklas, personal att rekryteras, uppföljningsmetoder att utvecklas och webbsidor för entreprenörskap att sättas upp. De första aktiviteterna i huvudprojektet som ska genomföras i inledningen av 211 kommer även att planeras tillsammans med kommuner och aktörer så att projektet snabbt kan börja arbeta med utåtriktade aktiviteter inom ramen för det första temat.. 2 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 8. Projektbeskrivning (forts) 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Projektet Det Företagsamma Värmland skall skapa förutsättningar för att stärka entreprenörskap och nyföretagande i Värmland, genom en stor gemensam satsning på att utveckla entreprenörskulturen och förbättra förutsättningarna för de entreprenörskapsstödjande aktörerna. Grundidén med projektet är att det ska fungera som en gemensam lärande- och samordningsprocess för de stödjande aktörernas verksamhet. Processen skall etablera ett användarorienterat synsätt, d v s som utgår från entreprenörens behov, som alternativ till det idag dominerande produktionsperspektivet, d v s vad aktörerna, företagens vänner har att erbjuda entreprenörerna, på företags- och entreprenörskapstjänsterna. Projektet Det företagsamma Värmland från ord till handling kommer att arbeta med två huvudinriktningar. Den ena delen i projektet syftar till att påverka entreprenörskulturen i regionen genom utåtriktade aktiviteter och informationsinsatser mot en bred målgrupp; befintliga och potentiellt framtida entreprenörer, företagare och alla de som kommer i kontakt med dessa. Den andra delen har primärt målgruppen aktörer och kommuner där DfV ska ta ansvar för att skapa ett tydligt, kompetent och effektivt system med hög kundnytta. Det ena delen av projektet kommer att arbeta med breda utåtriktade aktiviteter inom ramen för olika teman vilka genomförs på uppdrag av kommunerna och tillsammans med övriga entreprenörsaktörer. Denna del syftar till större affärsnytta genom att fler aktiviteter kan genomföras med relevanta aktörer till målgrupperna, vilket leder till bättre resultat. Entreprenörskulturen utvecklas och det gemensamma arbetet leder till kunskapsuppbyggnad för medverkande aktörer. Inom varje tema kommer projektet att erbjuda stöd i informations- och marknadsföringsinsatser och attitydpåverkan, utbildning av rådgivare, nätverk, seminarie- och mötesprogram, omvärldsbevakning, trender & benchmarking samt uppföljning och lärande. Den andra inriktningen i projektet syftar till att utveckla ett tydligt, samlat och verkningsfullt stödjande system för entreprenörskap i Värmland genom utveckling av nätverk, utbildning av rådgivare, utveckling av rådgivningsprocesser, samt verktyg för mätning, uppföljning och lärande. Projektet är ett gemensamt upprop för att Värmland skall gå från sämst i Sverige på entreprenörskap, till att bli årets klättrare 213. En målbild som hela Värmland vill och kan hämta nytta, kraft och näring ifrån! 8.3 Syfte med projektet Det Företagsamma Värmland syftar till att öka tillväxten i Värmland genom att stärka entreprenörskapet öka nyföretagandet, öka tillväxten i befintliga företag och öka antalet innovationer i Värmland, genom att: - lyfta fram goda förebilder och därmed påverka attityder till entreprenörskap & företagande för att stärka entreprenörskapskulturen - utbilda, omvärldsorientera och samordna aktörerna - mobilisera aktörerna i innovations- och entreprenörskapssystemet för ett utåtriktat gemensamt arbete för en ökad företagsamhet och starkare entreprenörskap i regionen - sätta gemensamma mål, mäta, följa upp och lära - i ett brukarperspektiv utveckla och effektivisera rådgivningssystemet - nå ut till fler kunder / klienter, avnämare (blivande entreprenörer, entreprenörer, innovatörer, företag) i systemet genom ett effektivare samordnat arbetssätt - skapa gemensamt lärande och effektivare samordning av det regionala systemet av entreprenörskapsstödjande aktörer - skapa funktionella nätverk mellan innovatörer, entreprenörer, entreprenörsstödjande aktörer och företag med tjänster riktade till entreprenörer och företagare, s k service providers. 8.4 Projektets mål Projektets övergripande målsättning är att gå från att vara sämst i Sverige på entreprenörskap och nyföretagande, till en position mer i paritet med riksgenomsnittet i Tillväxtverkets årliga mätning av svenska regioners entreprenörskapsklimat. Målet är att projektets verksamhet skall uppnå: - en mer positiv entreprenörskultur - ökad kunskap om system och metoder för att stötta entreprenörskap, nyföretagande och befintliga företag, enligt ett helhets- och användarorienterat synsätt - ökat inflöde av antal ärende och ökad mångfald av personer/typer av idéer till aktörerna - ökad andel av ärenden som hamnar hos rätt aktör från början - effektivare samordning av insatser aktörerna emellan - effektivare överföring/vidareslussning av ärenden - större antal avslut, d v s ärenden som leder till nästa steg (nystart, finansiering, patent e t c) - förbättrad utväxling på innovationer - ett långsiktigt resultat genom att det nya effektiva arbetssättet fortlever hos aktörerna när projektet avslutas 3 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 KVANTITATIVA MÅL / INDIKATORER - 4 nya företag, varav 24 startade av kvinnor, och 16 av män.16 invandrare och 2 unga - 6 nya arbetstillfällen, varav 36 kvinnor, och 24 män. 24 invandrare och 3 unga - Ökad samverkan mellan aktörer / organisationer mätt som antal organisationer som samverkar - Höjd samordningsgrad i systemet av stödjare med 25 %, mätt i antal personer/företag som omfattas av gemensam aktivitet/samordnad insats från flera aktörer - Effektivitetsökning i systemet av stödjare med 25 %, mätt i antal personer/företag som får rådgivning/insats - Högre effekt av systemets insatser med 25 %, mätt i antal avslut, dvs ärenden som leder till nästa steg (nystart, finansiering, patent, samarbeten, nätverkspartners etc) - Bättre företagsklimat i Värmlands kommuner 8.5 Projektets målgrupp Projektets främsta målgrupp är, entreprenörer, innovatörer och företagare (SMF) i Värmland som är, eller som i framtiden kan bli, en del av den regionexporterande och/eller kunskapsdrivna företagsamheten i Värmland. För att uppnå målbilden ovan krävs ett högt engagemang av andra viktiga målgrupper. Viktiga är aktörerna i systemet, såväl offentliga som privata, klustren och dess företag, liksom kommuner. Dessa målgrupper får del av projektets resurser i form av kompetensförstärkning, nätverksbyggande och metoder för uppföljning och lärande samt fler och bättre mötesplatser. Aktörer och kommuner är också samarbetspartners och bidrar med sin kunskap, sina resurser och projekt i enlighet med de teman som projektet arbetar med. Nyttan för aktörernas medverkan är ökade möjligheter till fler kunder och case. 8. Projektbeskrivning (forts) 8.6 Projektorganisationen Det företagsamma Värmland är snarare en utvecklingsprocess än ett projekt därför är det väsentligt att skapa en flexibel organisation samt rekrytera personal som har olika kompetenser och kan bidra i utvecklingsprocessen där det gör störst nytta. Projektets satsning på följeforskning och uppföljningar kommer att säkerställa att det finns goda grunder för justeringar i projektets organisation och insatser. Eftersom Det företagsamma Värmland är ett komplement till övriga aktörer och kommuners satsningar på entreprenörskap och företagsamhet måste projektet samspela med och anpassas efter hela systemets utveckling inte bara se till sina egna behov. Projektägare för projektet Det företagsamma Värmland kommer att vara ALMI Företagspartner Värmland som har ett regionalt uppdrag genom det ägande och den styrning som Region Värmland utövar via ägande till 49 %. Projektets styrs av en styrgrupp med representanter från Region Värmland, Almi, Handelskammaren, Karlstads universitet samt företagsrepresentation från gruppen av service providers. Styrgruppen ansvarar för visst förankringsarbete, projektets huvudinriktning och ramar samt principfrågor. Kärnteamet är en ledningsgrupp med projektledare, informatör samt ledande tjänstemän från Region Värmland och Almi. Ledningsgruppen ansvarar för ledning och koordinering av alla insatser. Utökat team är övrig personal i projektet inklusive administration, ekonomi och följeforskning. Referensnätverket inkluderar alla aktörer och är ett stöd och bollplank till projektet. Via referensnätverket kan tillfälliga resurser och personer med särskild kompetens knytas till projektet. Vilka dessa resurser är beror på aktuella behov och teman. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av projektets aktiviteter 4 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 Projektet Det företagsamma Värmland från ord till handling kommer att arbeta med två huvudinriktningar. Den ena delen i projektet syftar till att påverka entreprenörskulturen i regionen genom utåtriktade informationsinsatser mot en bred målgrupp; befintliga och potentiellt framtida entreprenörer, företagare och alla de som kommer i kontakt med dessa. Den andra delen har primärt målgruppen aktörer och kommuner där DfV ska ta ansvar för att skapa ett tydligt, kompetent och effektivt system med hög kundnytta. 1. UTVECKLING SAMORDNING OCH FÖRSTÄRKNING AV ENTREPRENÖRSKAPSSYSTEMET För att stärka och möjliggöra en effektivisering av systemet ska projektet bättre samordna och skapa gemensamma resurser för entreprenörskap i Värmland. Detta ska ske genom att bygga en gemensam värdegrund, nätverk och ökad kunskap samt ta fram relevanta verktyg för både rådgivare och entreprenörer. Projektet ska även genom mätning, uppföljning, analys och lärande skapa bättre grund för fortsatt utveckling av systemet och dess delar samt med bas i regionens kunskaper om tjänsteforskning förbättra rådgivningsprocesserna. Detta förväntas leda till högre kvalitet i systemet, bättre nyttjande av resurser, ökad tillgänglighet för entreprenörer och bättre kundnytta vilket i sin tur ska leda till ökat nyföretagande. - Samordning och utveckling av stödsystem för entreprenörskap - Stärka kommunernas företagsklimat - Utveckling av verktyg för entreprenörskap och företagsamhet 2. TEMATISKA AKTIVITETER FÖR KUNSKAPS- OCH AFFÄRSUTVECKLING Projektets breda satsningar och utåtriktade aktiviteter kommer att genomföras i teman, ca tre teman per år. Teman möjliggör en fokuserad insats inom ett specifikt område och samlar systemets resurser runt ett område viktigt för entreprenörskapet där Värmland har särskilt stora behov av kompetensförstärkning och utveckling. DfV kommer att erbjuda ett antal insatser riktade till både de primära och sekundära målgrupperna (entreprenörer, innovatörer och SME samt aktörer, kommuner och service providers) inom varje tema; omvärldsbevakning & benchmarking, utbildning, informations- och kommunikationsverktyg, nätverks- och mötesaktiviteter, samt uppföljning, analys och lärande. Aktiviteterna kommer att genomföras tillsammans med kommuner och aktörer som en kraftsamling i systemet. Teman kommer att genomföras i tre faser: - Förberedelse av tema - Genomförande tema - Uppföljning 3. Uppföljning och utvärdering samt informationsinsatser kommer att genomsyra projektets båda huvudinriktningar. Likaså kommer följeforskning att bidra med lärande om projektets verksamhet och organisering samt ge mer kunskaper om entreprenörskapssystemet. 8.8 Projektavgränsning ALMI Företagspartner Värmland har som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI erbjuder finansiering och rådgivning till personer och företag men har inte resurser och uppdraget att vidareutveckla och stötta det samlade systemet i Värmland. Projektet har även en tydlig avgränsning mot de stödjande aktörernas ordinarie verksamheter. Projektet utför sådan verksamhet, som omöjligen kan utföras av en enskild aktör i systemet, såsom uppbyggnad av gemensam kunskap utifrån ett användarperspektiv. Inte heller omfattande informationsaktiviteter och attitydfrämjande insatser, vilka bygger på en helhetsbild av det samlade stödsystemet och användarperspektiv kan förväntas kunna utföras inom aktörernas enskilda verksamheter. 8.9 Koppling till det regionala näringslivet Projektet har en tydlig koppling till det regionala näringslivet genom direkt rådgivning till befintliga företag samt utveckling av nätverk för service providers, de företag som erbjuder rådgivning, företagstjänster och finansiering till företag. Projektet riktar sig även till entreprenörer och innovatörer för att fler företag ska startas. Detta förväntas, förutom ökad tillväxt i Värmland, även leda till ett mer diversifierat näringsliv och ökade tillväxtmöjligheter för befintliga företag. 5 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 8. Projektbeskrivning (forts) 8.1 Koppling till andra projekt/insatser DfV kommer att medverka till att deltagande organisationer och projekt når ut till sina målgrupper i större omfattning än annars. Detta väntas leda till en högre grad av måluppfyllelse för de medverkande organisationerna vad gäller hur många nya företag man medverkat i att starta och hur många nya arbetstillfällen man bidragit till. DfV bidrar även till en ökning av antalet genomförda tjänsteerbjudanden såsom t ex rådgivningar, analyser, beviljade krediter eller företag som går in i inkubator. Utbildning av aktörerna om aktörerna i innovationssystemet och deras erbjudanden samt gemensamma aktiviteter gentemot målgrupperna väntas bidra till högre måluppfyllelse. Ett gemensamt utvecklingsarbete har genomförts tillsammans med följande organisationer för utveckling av utformning av respektive projekt och av DfV. Projekten kommer att samspela med varandra och dra ömsesidig nytta av varandra. The Paper Province Framtidsfabriken, del tre Innovativa processer Stål & Verkstad - Stål & Verkstad 215 IUC operativ resurs 211-213 Handelskammaren - Mötesplats världen Communicare - Tillväxt Värmland Inova METSI+ Almi Företagspartner i Värmland AB Innovationssluss Vivan 8.11 Resultatspridning Informationsinsatser är mycket väsentligt för projektets resultat. Detta gäller såväl kampanjer för att lyfta fram goda förebilder med syfte att påverka entreprenörskapskulturen som information och verktyg till nytta för entreprenörer och företag för att på ett bättre sätt ta del av systemets resurser och kompetenser. Information om projektet som helhet kommer att spridas i samband med utbildningar och träffar som genomförs inom ramen för projektet men även i andra nätverk i Värmland. Information och länkar om projektet kommer även att finnas på webb både hos projektägare och hos samarbetspartners. Projektet kommer att delta på nationella konferenser för att sprida information om projektet och dess resultat. Dessutom kommer projektet att få uppmärksamhet transnationellt i samband med den omvärldsanalys som ska ske i form av djupanalys och besök i andra regioner. I samband med olika aktiviteter i projektet kommer media att bjudas in för att ytterligare nå spridning av projektets resultat såväl som möjligheter att stärka entreprenörskulturen. 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Uppföljning, utvärdering och lärande är en viktig del av projektets aktiviteter och resultat. Projektet har för avsikt att arbeta med en följeforskningsansats och kommer att knyta en följeforskare till projektet för ökad kvalitet samt lärande under projektets genomförande. Metoder och verktyg för uppföljning och insamling av relevanta indikatorer och statistik för systemet som helhet och dess delar ska tas fram under planeringen inför projektet. Dessa metoder kommer sedan att användas för rapportering varje kvartal så att effekter av projektet kan mätas i alla dess delar. Projektet ska även vidareutveckla utvärderingsprocesser som blir användbara både för projektet och för de aktörer som finns i systemet idag och i framtiden. Projektet har som mål att hela Värmland ska göra en förflyttning från sämst i klassen till årets klättrare. För att kunna mäta denna förflyttning, nyttan med enskilda insatser i projektet och hur projektet gjort nytta på olika sätt kommer stora resurser att satsas på följeforskning, verksamhetsuppföljning samt inhämtning av statistik. Lärprocessen under projektet ska ta tillvara på resultat och effekter av enskilda aktiviteter så att förflyttning inte bara mäts för systemet i sin helhet utan hur olika geografiska delar, aktörer och metoder skapar resultat. Denna kontinuerliga mätning och återföring samt analys och lärprocess förväntas mynna ut i en tydlighet i vilka hinder som finns för förändringar i metoder och hur kundernas behov d v s innovatörer, entreprenörer och företag på ett bättre sätt kan tillgodoses. Projektet styr- och ledningsgrupp har viktiga roller i att efterfråga analys och resultat från såväl intern controller som extern följeforskare. Genom styrgruppen ska återföring av resultat och lärande inte bara förändra projektets planering och verksamhet utan direkt påverka enskilda aktörers sätt att arbeta enskilt och tillsammans för en bättre helhet. Projektet ska på många sätt bidra med kunskapsökning i systemet, genom utbildning, omvärldsbevakning och aktiviteter. Projektets utvärdering ska vara med och studera hur olika former av kunskapsökning bidrar till, tas tillvara och påverkar systemet och dess delar. Det är väsentligt att följeforskningen återför kunskaper till projektledning och styrgrupp om kvalitet och nytta så att projektets resurser används på ett effektivt sätt. 6 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 7 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 9. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Startdatum Slutdatum Budgeterad kostnad Samordning och utveckling av stödsystem för entreprenörskap 211.1.1 213.12.31 4 5 Stärka kommunernas företagsklimat 211.1.1 213.12.31 5 Utveckling av verktyg för entreprenörskap och företagsamhet 211.1.1 213.6.3 2 Förberedelse av tema för kunskaps- och affärsutveckling 211.1.1 213.9.3 4 Genomförande av tema för kunskaps- och affärsutveckling 211.3.1 213.12.31 5 Insatser för något/några av de horisontella kriterierna 211.1.1 213.12.31 3 7 Informationsspridning om verksamhet och resultat 211.1.1 213.12.31 4 5 Projektutvärdering och slutredovisning, inklusive slutrapport 211.1.1 213.12.31 3 5 Projektets start och slutdatum 211.1.1 213.12.31 1. Indikatorer 1.1 Indikator Kvinnor Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnor och män) 9 6 15 Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnor och ägda av män) 6 4 1 Antal nystartade företag med delat/mixat ägande - varav antal arbetstillfällen för invandrare, 6 st - varav antal nystartade företag startade av invandrare, 4 st Antal personer som deltar i projektets aktiviteter 7 Antal företag som deltar i projektets aktiviteter 75 Åtgärdsspecifik indikator Projekt med inriktnin. på att främja entreprenörskap Antal projekt med inriktn. mot företag och företagande 1 1.2 Kommentar till indikatorerna Projeket bidrar till att fler företag startas och fler arbetstillfällen skapas inom ramen för de kompetensförstärkande insatser och den rådgivning som projektet bidrar med till målgruppen entreprenörer och företagare. Med det genomarbetade system för uppföljning och mätning som kommer att tas fram i projektet kommer alla individer och företag som tar del av projektets resurser att kunna följas upp. Projektet kommer också bidra indirekt till att aktörer och projekt i övrigt når en större måluppfyllelse eftersom det är det samlade systemets förmåga och resultat som på lång sikt är intressant för Värmland för att förändra entreprenörskapskulturen. Processen att starta nya verkamheter och företag, kommersialisera innovationer med mer är lång och den stora nyttan med projektet väntas komma efter att projektet är avslutat. 8 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 11. Horisontella kriterier (ta del av guider för horisontella kriterier som finns på www.tillvaxtverket.se) Vilken påverkan har projektet på jämställdhet - Syftar direkt till att öka jämställdheten - Har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten? 4. Hur kommer projektet kvinnor och män till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? Projektet DfV kommer att arbeta aktivt med ett jämställdhetsperspektiv och bidra till att öka kunskapen om jämställdhetsintegrering på flera sätt. Utbildning i genusrådgivning förbereds redan i förprojektet för att kunna erbjudas samtliga företagsrådgivare i Värmland i huvudprojektet. Projektet kommer att eftersträva jämn balans mellan könen i allt från styrgruppens representation och anställda i projektet till hur projektets aktiviteter kommer såväl män som kvinnor tillgodo. Det kommer att rekryteras särskild kompetens inom genus/ jämställdhet i projektet för att tillgodose att kunskapen om skillnader i kvinnors & mäns behov i samband med nystart och utveckling av företag utvecklas hos kommuner och aktörer i det entreprenörskapsfrämjande systemet. På detta sätt förväntas projektet leda till att andelen kvinnor som startar företag ökar. Integrering av ökad kunskap om jämställdhet hos aktörer förväntas också leda till att det samlade systemet i framtiden bättre tillgodoser såväl mäns som kvinnors behov. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald - Syftar direkt till att öka integration och mångfald - Har en övervägande positiv påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration och mångfald? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? 4. Hur kommer projektet olika grupper till godo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. Projektet DfV kommer på motsvarande sätt som med jämställdhet arbeta aktivt med ett mångfaldsperspektiv och bidra till att öka kunskapen om integration och mångfald på flera sätt. Utbildning i mångfaldsrådgivning förbereds för att erbjudas samtliga företagsrådgivare i Värmland i huvudprojektet. Projektet kommer att eftersträva ett mångfaldsperspektiv i allt från styrgruppens representation och anställda i projektet till hur projektets aktiviteter kommer olika grupper i samhället tillgodo. Det kommer att rekryteras särskild kompetens inom integration/invandrarföretagande i projektet för att tillgodose att kunskapen om skillnader i behov hos människor med bakgrund i olika kulturer i samband med nystart och utveckling av företag utvecklas hos kommuner och aktörer i det entreprenörskapsfrämjande systemet. På detta sätt förväntas projektet leda till att andelen företag som startas av invandrare ökar. Integrering av ökad kunskap om integration och mångfald hos aktörer förväntas också leda till att det samlade systemet i framtiden bättre tillgodoser olika människors behov. 9 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 11. Horisontella kriterier (forts) Vilken påverkan har projektet på miljön - Syftar direkt till att förbättra miljön - Har en övervägande positiv påverkan på miljön - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara kortfattat följande fyra frågor: 1. Vilka mål finns avseende miljö inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? 4. Har projektet påverkan på något Natura 2-område? Projektet DfV ska främja en hållbar utveckling genom att eftersträva minskad miljöbelastning. Ingen särskild kompetens runt miljöfrågor kommer att rekryteras till projektet men det finns tillgång till andra regionala resurser som kommer att användas. Den satsning på utvecklingen av webbaserade verktyg för entreprenörskap som projektet ska ta fram förväntas öka tillgängligheten av tjänster utan att fysiska resor alltid behöver företas. Projektet ska genom utveckling av ny teknik öka effektivitet och användning av entreprenörskapssystemet utan att ytterligare belasta miljön. Miljö och hållbar utveckling blir mer och mer viktigt för företagen att förhålla sig till ur ett överlevnads- och konkurrensperspektiv. Av den anledningen kommer projektet bidra till ökad kunskap hos både direkt och indirekt målgrupp. Aktiviteter för produktutveckling och affärsidéer som löser/tar hänsyn till klimat och miljö förbereds för genomförande i huvudprojektet. Vilken påverkan har projektet på folkhälsan (endast obligatorisk uppgift för Östra Mellansverige) - Syftar direkt till att förbättra folkhälsan - Har en övervägande positiv påverkan på folkhälsan - Har en övervägande negativ påverkan på folkhälsan Besvara kortfattat följande tre frågor: 1. Vilka mätbara mål finns avseende folkhälsa inom projektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller folkhälsa? 3. på vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter folkhälsan hos olika grupper? 1 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter projektperioden Projektet har resulterat i ökat nyföretagande och ökad tillväxt hos befintliga företag samt stärkt entreprenörskultur i Värmland. Antalet idéer som möter rådgivningssystemet är fler och matchningen av innovatörer och entreprenörer ger bättre utväxling. Projektet har som mål att hela Värmland ska göra en förflyttning från sämst i klassen till årets klättrare. För att kunna mäta denna förflyttning, nyttan med enskilda insatser i projektet och hur projektet gjort nytta på olika sätt kommer stora resurser att satsas på följeforskning, verksamhetsuppföljning samt inhämtning av statistik. Projektet kommer att arbeta med flera utvecklingsprocesser runt rådgivning såväl som om system. Resultatet från processerna ska tas tillvara inom ramen för projektet och omsättas till arbetsätt och verktyg som i en förpackad form kan användas av aktörerna i systemet. Det företagsamma Värmland kommer även att plantera olika typer av nya rådgivningsformer som identifieras av projektet hos lämplig aktör. Eftersom projektet inte ska resultera i en ny organisation eller beroende av fortsatt projektstöd är kunskapsökning i hela systemet under projektets löptid ett sätt att på lång sikt tillvarata projektets resultat och integrera det på många ställen i innovationssystemet. Rådgivarna får utbildning i genus och mångfaldsfrågor samt inom ett antal väsentliga teman och därmed integreras ökad kunskap i hela systemet varför särskilda insatser av större samlad omfattning inte bör behövas i framtiden. Snarare bör det skapas en efterfrågan på ökad kunskap från aktörer och enskilda rådgivare som privata företag kan leverera i framtiden. De samarbetsformer som visat sig mer funktionella och som skapar högre kundnöjdhet förväntas bli integrerade hos aktörerna i systemet då det skapar bättre resultat för varje enskild organisation. Här är det viktigt att uppföljning och följeforskning på ett tydligt sätt kan visa nyttoeffekter av nya arbetssätt och ny kunskap för att skapa en efterfrågan på projektets resultat. Region Värmland kommer också i framtiden att ställa krav på de organisationer som söker nya regionala utvecklingsmedel att ta tillvara på projektets resultat, erfarenheter och metoder. 12.2 Förväntad verksamhet efter projektperioden Rådgivningssystemet har blivit tydligare och effektivare med högre kvalitet och bättre kundnytta. Rådgivarna har ökat sina kunskaper och kan certifieras vilket säkerställer att alla aktörer och kommuner i systemet har den kunskap och de verktyg som krävs för fortsatt arbete med rådgivning till entreprenörer och företag. På så vis har projektets resultat integrerats i alla systemets delar som används på ett optimalt sätt enskilt och samlat. Arbetssättet med gemensamma aktiviteter ute i kommunerna har utvecklats och blivit till ett viktigt verktyg för aktörerna att komma ut med sina erbjudanden och få kunder / klienter. En ny form av PPP för nyföretagande och företagsrådgivning har etablerats vilket genererar att arbetssättet och systemet kommer fortleva även efter att projektet avslutats. 12.3 Förväntade effekter på sikt Långsiktigt kommer andelen värmlänningar som hellre är företagare än anställd att öka så att Värmland har mer nyföretagande än riket i snitt och andelen kvinnor som startar företag har ökat liksom andelen invandrare som är (ny)företagare. Detta leder till en positiv tillväxt och ökad attraktion för regionen. Positiva bilder av Värmland och entreprenörskapet i regionen genererar fler inflyttare som arbetar och startar företag i Värmland. 11 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 Gå nu vidare till bilaga Specifikation av kostnadsbudget och fyll i projektets ekonomiska uppgifter. 13. Kostnadsbudget Kostnader År 211 År 212 År 213 År 2 Totalt Personal 2 6 3 65 3 65 9 9 Köp av tjänst 4 415 3 325 3 47 11 21 Lokalkostnader 112 116 119 347 Investeringar 15 15 Övriga kostnader 2 372 3 74 3 81 8 527 Intäkter i projektet (avgår) 24 24 24 72 Faktiska kostnader 9 49 9 925 1 8 29 414 Offentliga bidrag i annat än pengar 94 94 94 2 82 Summa totalt 1 349 1 865 11 2 32 234 14. Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kontant finansiering År 211 År 212 År 213 År 2 Totalt Region Värmland 1 2 2 65 2 65 6 5 Almi 1 367 5 1 745 1 594 5 4 77 Kommunerna 92 82 5 31 5 1 295 Länsstyrelsen 75 75 Summa kontant finansiering 4 219 5 4 477 5 4 555 13 252 Offentliga bidrag i annat än pengar Kommuner 75 75 75 2 25 KAU 11 11 11 33 Skatteverket 3 3 3 9 Region Värmland 5 5 5 15 Summa offentliga bidrag i annat än pengar 94 94 94 2 82 Summa 5 159 5 5 417 5 5 495 16 72 14.2 Strukturfondsstöd 12 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 År 211 År 212 År 213 År 2 Totalt Regionala fonden 5 159 5 5 417 5 5 495 16 72 14.3 Privat kontant finansiering År 211 År 212 År 213 År 2 Totalt Banker 3 3 3 9 Summa 3 3 3 9 14.4 Summa total finansiering År 211 År 212 År 213 År 2 Totalt 1 349 1 865 11 2 32 234 15. Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Antal timmar Totalt Arbetsinsats Lokaler Material/utrustning Summa 13 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 16. Bilagor för en komplett ansökan Nummer Bilaga 1,2,3 Fördjupad projektbeskrivning inklusive riskanalys 4 Specifikation av kostnader 7 Medfinansieringsintyg från offentliga medfinansiärer 6 Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda den sökande organisationen 17. Tillkommande bilagor Nummer Bilaga Uppgift om mervärdesskattskyldighet Underlag som styrker lokalkostnader Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer 9 Upphandlingspolicy/Upphandlingsunderlag Beräkningsunderlag och specifikation för indirekta kostnader Uppgifter om aktiviteter som kan finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden samt beräkningsunderlag för kostnader knutna till dessa aktiviteter 5 Beräkningsunderlag för resekostnader Redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som sökande, och/eller i projektet ingående företag mottagit under innevarande och föregående två beskattningsår. Samverkansavtal mellan parter som samverkar i ett projektgenomförande 8 Friställningsintyg Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter och förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt erhålls. Datum 21-1-27 Behörig att företräda sökanden Namnförtydligande Anna Lundmark Lundbergh Underskriven ansökan med bilagor lämnas/skickas in till aktuellt programkontor. Ansökan skickas även in elektroniskt. Postadress och e-postadress finns på Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kommer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. 14 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 18.1 Personal Egen personal, namn/befattning Projektledare samt övriga medarbetare med nedanstående kompetens: Specifikation av kostnader Bilaga Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning 27-213 Månadslön inkl lönebikostnader Sysselsättningsgrad (-1 ex,75) Antal månader Total kostnad 5 1, 36 1 8 - uppföljn/verksamhetscontroller 5 3, 33 4 95 -aktivitetssamordnare, admin 5 2, 3 3 -genus och mångfaldskompetens -marknadsföring/informatörskunsk Ekonomi, administration 15 1, 1 15 Summa personal 9 9 18.2 Personal fördelat per år År 211 År 212 År 213 År Totalt Summa fördelat per år 2 6 3 65 3 65 9 9 19.1 Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Total kostnad Följeforskning 1 65 Kommunikation, webbutveckling 1 88 Specialist & processtöd 2 15 NKI undersökning & utbildning 1 965 Mätning, statistik och administration 2 25 Utbildning, föreläsning, omvärldsbevakning 1 9 Summa köp av tjänst 11 21 19.2 Köp av tjänst fördelat per år År 211 År 212 År 213 År Totalt Summa fördelat per år 4 415 3 325 3 47 11 21 2.1 Lokalkostnader Ange typ av lokal Total kostnad Kontorslokaler 347 Summa lokalkostnader 347 2.2 Lokalkostnader fördelat per år År 211 År 212 År 213 År 214 Totalt Summa fördelat per år 112 116 119 347 15 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 21.1 Investeringar Ange objekt och antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Data, telefon & övrig teknisk utr. till projektledningen jan-211 15 Summa investeringar 15 21.2 Investeringar fördelat per år År 211 År 212 År 213 År Totalt Summa fördelat per år 15 15 22.1 Övriga kostnader Ange typ av kostnad Total kostnad Omvärldsbevakning 9 Informations och marknadsföringsmaterial 1 5 Evenemang, konferenser, seminarier 2 15 Utbildningar 75 Telefon & datakostnader 77 Kontorsmaterial 3 Övrigt material 368 Indirekta kostnader 641 Eventuella resekostnader, bifoga beräkningsunderlag 1 148 Eventuella indirekta kostnader, bifoga beräkningsunderlag med specifikation Summa övriga kostnader 8 527 22.2 Övriga kostnader fördelat per år År 211 År 212 År 213 År Totalt Summa fördelat per år 2 372 3 74 3 81 8 527 23.1 Intäkter i projektet Ange typ av Intäkt Total kostnad Evenemang 12 Medverkan omvärldsbevakning 6 Summa intäkter i projektet 72 23.2 Intäkter i projektet fördelat per år År 211 År 212 År 213 År Totalt Summa fördelat per år 24 24 24 72 16 (17)
Tillväxtverket 14E 2. 9917 24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tim/enheter Värde per tim/enhet Summa 16 kommuner 15 15 2 25 Karlstads universitet 1 33 33 Skatteverket 1 9 9 Region Värmland 1 15 15 Summa offentliga bidrag i annat än pengar 2 82 24.2 Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år År 211 År 212 År 213 År Totalt Summa fördelat per år 94 94 94 2 82 25. Kostnader som finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden t.ex. utbildningsaktiviteter (kostnaderna ska vara upptagna under punkterna 18:1, 19.1 och 22.2) Kostnader Total kostnad Personal 4 Köp av tjänst 1 Övriga kostnader 75 Summa 2 15 17 (17)