Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG

Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori och metod 27 1 Könsjämlikhet och anti-diskrimineringslagstiftning 28 1.1 Inledning 28 1.1.1 Formell jämlikhet och direkt diskriminering 29 1.1.2 Reell jämlikhet och indirekt diskriminering 30 1.2 Feministiska teorier om likhet eller skillnader som förutsättning för könsjämlikhet 33 1.2.1 Särartskritik mot likhetsiden 33 1.2.2 Postmodernistiska premisser 36 1.2.3 Jämlikhet förutsätter skillnader 37 2 Subjektet och dess könstillhörighet 39 2.1 Inledning 39 2.2 Det postmoderna subjektet 39 2.3 Subjektets könstillhörighet 40 2.4 Begreppen kön och genus 41 3 Könsnormer i ett idehistoriskt, samhällsfilosofiskt perspektiv 44 3.1 Inledning 44 3.2 Dikotoma föreställningar under antiken 45 3.2.1 Piatons ideer om kön 46 3.2.2 Aristoteles ideer om kön 48 3.3 Dikotoma föreställningar i modernistiska ideer 50 3.3.1 Lockes ideer om kön 51 3.3.2 Rousseaus ideer om kön 52 3.3.3 Maskulinitetsnormer och dikotomier i

broderskapets samhällsfördrag 54 3.3.4 Liberalismens ekonomiska teorier 56 3.3.5 Franska revolutionen och kritik mot de "universella" rättigheterna 57 3.3.6 Kvinnors civila och politiska medborgarskap 60 3.3.7 Den industrialiserade välfärdsstaten och sociala rättigheter 61 3.3.7.1 Systemet med familjelöner och dess könsretorik 61 3.3.7.2 Dikotomin familjeförsörjare/hemmafru i välfärdsstaten 66 3.3.7.3 Kvinnors sociala medborgarskap 68 3.4 Normativa tolkningar av kvinna och man i västerländskt tänkande 71 4 Hur könskategorierna reproduceras och metod för normanalys 4.1 4.2 4.3 4.4 Inledning En historisk förklaringsmodell dar normerna ställs i fokus Den poststrukturella lingvistiken Den poststrukturella lingvistiken som metod i avhandlingen Del II. Rättsakterna 5 EG och dess institutionella ramar 86 5.1 Inledning 5.2 Institutionerna 5.2.1 Inledning 5.2.2 Kommissionen 5.2.3 Rädet 5.2.4 Europaparlamentet 5.2.5 Domstolen 5.2.6 Domstolens generaladvokater 5.3 Rättsakter och beslutsordningar 5.3.1 Inledning 5.3.2 EGs sekundärrätt 5.3.3 Beslutsordningar 5.3.4 Beslutsordningar enligt Maastrichtfördragets sociala avtal 74 74 75 77 80 86 88 88 88 89 90 92 94 96 96 96 97 99

5.4 Den fortsatta framställningen 100 6 50- och 60-taIen 102 6.2 Bindande rättsakter: Romfördragets artikel 119 103 6.3 Icke bindande rättsakter: resolution om lika lön 105 7 70-talet 106 7.1 Inledning 106 7.2 Juridiskt icke bindande rättsakter: Sociala ätgärdsprogrammet 1974 106 7.3 Juridiskt bindande rättsakter 107 7.3.1 Inledning 107 7.3.2 Direktiv 75/117 om lika lön 107 7.3.2.1 Direktivets bestämmelser 108 7.3.2.2 Kommissionens förslag 109 7.3.2.3 Parlamentets yttrande 110 7.3.2.4 Ekosoks yttrande 111 7.3.3 Direktiv 76/207 om anställnings- och arbetsvillkor 112 7.3.3.1 Direktivets bestämmelser 113 7.3.3.2 Kommissionens förslag 118 7.3.3.3 Parlamentets yttrande 119 7.3.3.4 Ekosoks yttrande 120 7.3.3.5 Kommissionens rapport 121 7.3.4 Direktiv 79/7 om lagreglerade socialförsäkringar 123 7.3.4.1 Direktivets bestämmelser 124 7.3.4.2 Kommissionens förslag 128 7.3.4.3 Parlamentets yttrande 129 7.3.4.4 Ekosoks yttrande 129 8 80-talet 132 8.1 Inledning 132 8.2 Juridiskt icke bindande rättsakter 133 8.2.1 Inledning 133 8.2.2 Handlingsprogrammet 1982-1985 134 8.2.2.1 Resolutioner under första handlingsprogrammet 136 8.2.2.2 Rekommendationer under första handlingsprogrammet 137 8.2.3 Handlingsprogrammet 1986-1990 138

8.2.3.1 Resolutioner under det andra handlingsprogrammet. 139 8.2.4 Den sociala stadgan 141 8.3 Juridiskt bindande rättsakt 142 8.3.1 Inledning 142 8.3.2 Direktiv 86/378 om likabehandling i företagsoch yrkesbaserade System för social trygghet 142 8.3.2.1 Direktivets bestämmelser 143 8.3.2.2 Kommissionens förslag 147 8.3.2.3 Parlamentets yttrande 147 8.3.2.4 Ekosoks yttrande 148 8.3.3 Direktiv 86/613 om likabehandling av egna företagare 149 8.3.3.1 Direktivets bestämmelser 150 8.3.3.2 Kommissionens förslag 153 8.3.3.3 Parlamentets yttrande 154 8.3.3.4 Ekosoks yttrande 155 9 90-talet 157 9.1 Inledning 157 9.2 Juridiskt icke bindande rättsakter 158 9.2.1 Inledning 158 9.2.2 Handlingsprogrammet 1991-1995 158 9.2.2.1 Resolutioner under det tredje handlingsprogrammet 160 9.2.2.2 Rekommendationer under det tredje handlingsprogrammet 162 9.2.2.3 Deklaration under det tredje handlingsprogrammet 163 9.2.2.4 Kommissionens rekommendation och uppförandekodex om könstrakasserier 164 9.2.3 Handlingsprogrammet 1996-2000 168 9.2.3.1 Resolutioner under det fjärde handlingsprogrammet 170 9.3 Juridiskt bindande rättsakter 171 9.3.1 Inledning 171 9.3.2 Unionsfördragets sociala avtal 171 9.3.3 Barberprotokollet 172 9.3.4 Direktiv 92/85 om gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare 173 9.3.4.1 Direktivets bestämmelser 173 10

9.3.4.2 Kommissionens förslag 177 9.3.4.3 Parlamentets yttrande 177 9.3.4.4 Ekosoks yttrande 178 9.3.5 Direktiv 96/34 om föräldraledighet 178 9.3.5.1 Direktivets bestämmelser 179 9.3.5.2 Ramavtalets bestämmelser 180 9.3.6 Direktiv 96/97 om ändringar av direktiv 86/378 183 9.3.6.1 Direktivets bestämmelser 184 9.3.6.2 Kommissionens förslag 187 9.3.6.3 Parlamentets yttrande 188 9.3.6.4 Ekosoks yttrande 189 9.3.7 Direktiv 97/80 om omvänd bevisbörda 190 9.3.7.1 Direktivets bestämmelser 191 9.3.7.2 Kommissionens förslag 193 9.3.7.3 Parlamentets yttrande 194 9.3.7.4 Ekosoks yttrande 195 9.3.8 Direktiv 97/81 om deltidsarbete 197 9.3.8.1 Direktivets bestämmelser 198 9.3.8.2 Ramavtalets bestämmelser 199 9.3.8.3 Kommissionens förslag till rättsakt 202 10 Kvinnors inflytande och generella tendenser i den formella processen 204 10.1 Inledning 204 10.2 Kvinnors inflytande i den formella processen 204 10.3 Generella tendenser i den formella processen 207 Del III. Domstolens praxis 11 Analys av termerna direkt/indirekt diskriminering och formell/reell jämlikhet 212 11.1 Inledning 212 11.1.1 Materialet 213 11.1.2 Disposition 215 11.2 Räckvidden av förbudet mot direkt diskriminering begränsades 216 11.2.1 Inledning 216 11.2.2 Begränsningar av förbudet mot direkt diskriminering i fräga om lika lön 217 11.2.2.1 Konkurrensskäl förutsättning för direkt diskriminering i fräga om direkt lön 221 11

12 11.2.2.2 Diskriminering av deltidsanställda gjordes till indirekt diskriminering 224 11.2.2.3 Dold lönesättning gjordes till indirekt diskriminering 232 11.2.2.4 Diskriminering av kvinnor med likvärdigt arbete gjordes till indirekt diskriminering 233 11.2.2.5 Direkt diskriminerings tillätlighet i fräga om indirekt lön 238 11.2.2.6 Sammanfattande slutsatser 239 11.2.3 Begränsningar av förbudet mot direkt diskriminering i fräga om lika anställningsoch arbetsvillkor 240 11.2.3.1 Direkt diskriminerings tillätlighet pä grund av biologiska skillnader 241 11.2.3.2 Direkt diskriminerings tillätlighet pä grund av sociala skillnader 244 11.2.3.3 Direkt diskriminerings tillätlighet pä grund av fysiska skillnader 265 11.2.3.4 Direkt diskriminerings tillätlighet pä grund av transsexualitet och homosexualitet 273 11.2.3.5 Sammanfattande slutsatser 285 11.2.4 Begränsningar av förbudet mot diskriminering i fräga om lika social trygghet 287 11.2.4.1 Begränsningar av förbudet mot diskriminering med hänsyn till direktivets personkrets 288 11.2.4.2 Begränsningar av förbudet mot diskriminering med hänsyn till direktivets materiella tillämpningsomräde 296 11.2.4.3 Begränsningar av förbudet mot diskriminering med hänsyn till undantaget för olika pensionsälder 306 11.2.4.4 Begränsning av förbudet mot diskriminering med hänsyn till kvinnors avsaknad av familjeförsörjarroll 321 11.2.4.5 Sammanfattande slutsatser 322 11.3 Indirekt diskriminering exkluderades och gjordes till motsats till direkt diskriminering 324 11.3.1 Inledning 324

11.3.2 Exkludering av indirekt diskriminering i fräga om lika lön 328 11.3.2.1 Tidigare direkt diskriminering av man ersattes med indirekt diskriminering av kvinnor 328 11.3.2.2 Tidigare direkt/indirekt diskriminering av kvinnor ersattes med indirekt diskriminering av kvinnor 331 11.3.2.3 Övertidsersättning ät deltidsanställda - formell jämlikhet uteslöt indirekt diskriminering 335 11.3.2.4 Undantaget: reell jämlikhet för man överordnades direkt diskriminering av kvinnor 337 11.3.3 Exkludering av indirekt diskriminering i fräga om lika anställnings- och arbetsvillkor 344 11.3.3.1 Formell jämlikhet och direkt diskriminering överordnades reell jämlikhet och indirekt diskriminering i fräga om könskvotering 346 11.3.3.2 Undantaget: reell jämlikhet och indirekt diskriminering överordnades formell jämlikhet och direkt diskriminering i fräga om könskvotering 353 11.3.4 Exkludering av indirekt diskriminering i fräga om lika social trygghet 356 11.3.4.1 Tidigare direkt diskriminering av gifta kvinnor ersattes med indirekt diskriminering av gifta kvinnor. 357 11.3.4.2 Formell jämlikhet hindrade avskaffande av indirekt diskriminering 360 11.3.5 Sammanfattande slutsatser 363 11.4 Indirekt diskriminering rättfärdigades av lagstiftningens raison d'etre 364 11.4.1 Inledning 364 11.4.2 Strukturella rättfärdiganden av indirekt diskriminering i fräga om lika lön 365 11.4.2.1 Objektiva skäl för avtalsreglerad indirekt diskriminering 365 11.4.2.2 Objektiva skäl för lagreglerad indirekt diskriminering 379 11.4.3 Strukturella rättfärdiganden av indirekt 13

diskriminering i fräga om lika anställningsoch arbetsvillkor 387 11.4.4 Strukturella rättfärdiganden av indirekt diskriminering i fräga om lika social trygghet 393 11.4.5 Sammanfattande slutsatser 416 11.5 Slutsatser 418 11.5.1 Inledning 418 11.5.2 Den könskodade dikotoma Strukturen 418 11.5.3 EG-rättens subjektsbildning 422 11.5.4 Likhets-och legalitetsprinciperna 424 Avslutning 426 Spräket och beviskraven 426 Representationen 428 Maktens maskulina bas 430 Summary 431 Litteratur 441 EG-rättsligt material med sidhänvisningar till rättsfall 451 14