Utskottet för rättsliga frågor Ordföranden

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor Ordföranden Matthias Groote Ordförande Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet BRYSSEL Ärende: Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten)) (COM(2012)0147 C7-0105/ /0074(NLE)(COD)) Med en skrivelse av den 2 oktober 2012 begärde du i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle kontrollera lämpligheten i att ändra den rättsliga grunden för ovannämnda kommissionsförslag till ange artikel i EUF-fördraget i stället för artiklarna 31 och 31 i Euratomfördraget, i enlighet med ett ändringsförslag i ENVI-utskottets förslag till betänkande. Förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (COM(2012)0147) lades fram av kommissionen på grundval av artiklarna 31 och 32 i fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen, och överlämnades i enlighet med detta till Europaparlamentet för yttrande. Parlamentets rättstjänst förklarade i ett meddelande den 9 oktober 2012 att man inte på förhand kunde utesluta att förslaget skulle kunna grundas på artikel 192 i EUF-fördraget, även om artiklarna 31 och 31 i Euratomfördraget vid en första anblick verkade vara den lämpliga rättsliga grunden för förslaget. AL\ doc PE v01-00

2 Bakgrund 1. Förslaget I förslaget till direktiv fastställs krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten genom fastställande av parametervärden, frekvenser och metoder för kontroll av radioaktiva ämnen (radon, tritium och andra radioaktiva ämnen). Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 innehåller allmänna regler om kvaliteten på dricksvatten 1. Det innehåller även indikativa parametervärden (i bilaga I del C) avseende radioaktivitet och tritium och därtill hörande bestämmelser för kontroll (i bilaga II). Hittills har dessa krav för kontroll av radioaktiva ämnen dock inte tillämpats, eftersom man väntat på ändringar av bilagorna II (kontroll) och III (specifikationer för parameteranalys). Kommissionen har lagt fram innevarande förslag i avsikt att kraven på övervakning av radioaktivitetsnivåerna ska införlivas i särskild lagstiftning enligt Euratomfördraget. I ett andra steg tänker kommissionen föreslå att berörda bestämmelser tas bort från direktiv 98/83/EG. 2. De aktuella rättsliga grunderna a) Rättslig grund för förslaget Kommissionens förslag grundas på artiklarna 31 och 32 i Euratomfördraget (Avdelning II, kapitel 3: Hälsoskydd) vars text lyder: Artikel 31 De grundläggande normerna skall utarbetas av kommissionen efter yttrande av en grupp personer som Vetenskapliga och tekniska kommittén skall utse bland medlemsstaternas vetenskapliga experter och särskilt bland experter på folkhälsans område. Kommissionen skall begära Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över de utarbetade normerna. Efter att ha hört Europaparlamentet ska rådet genom beslut med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, som till rådet skall överlämna de yttranden som den har mottagit från kommittéerna, fastställa de grundläggande normerna. Artikel 32 På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan de grundläggande normerna omprövas eller kompletteras i den ordning som anges i artikel 31. Kommissionen är skyldig att pröva varje begäran av en medlemsstat. De grundläggande normer som avses i artikel 31 definieras i artikel 30 i Euratomfördraget, där följande anges: 1 Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, , s. 32). PE v /6 AL\ doc

3 Artikel 30 Inom gemenskapen skall grundläggande normer fastställas för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Med grundläggande normer avses (a) högsta tillåtliga doser, förenliga med tillräckligt hälsoskydd, (b) högsta tillåtliga exponering och kontamination, (c) de grundläggande principerna för hälsokontroll av arbetstagarna. b) Föreslagen ändring av den rättsliga grunden ENVI-utskottet har bett utskottet för rättsliga frågor att yttra sig om huruvida det är lämpligt att som rättslig grund ersätta artiklarna 31 och 32 i Euratomfördraget med artikel i EUF-fördraget, med motiveringen att föredragande Michèle Rivasi har lagt fram ett ändringsförslag i detta syfte. Artikel i EUF-fördraget lyder som följer: 1. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om vilka åtgärder som ska vidtas av unionen för att uppnå de mål som anges i artikel 191. [...] Målen fastställs i artikel i EUF-fördraget: 1. Unionens miljöpolitik ska bidra till att följande mål uppnås: Att bevara, skydda och förbättra miljön. Att skydda människors hälsa. Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt. Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen. ENVI-utskottets föredragande har motiverat sitt ändringsförslag, som syftar till att artikel i EUF-fördraget ska bli rättslig grund, så här: Detta direktiv avser dricksvatten. Radionuklider i dricksvatten behandlas för närvarande i direktiv 98/83/EG (dricksvattendirektivet) där parametervärden för tritium och total indikativ dos fastställs. Kommissionen skulle i normala fall ha antagit åtgärder för kontrollfrekvenser och kontrollmetoder i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll (skulle genomförts 2000). Samma rättsliga grund som i direktiv 98/83/EG bör därför användas. Om radionuklider behandlas enligt Euratomfördraget, medan alla andra cancerframkallande ämnen såsom kemikalier behandlas enligt fördraget, kan de kumulativa skadeeffekterna inte beräknas. I enlighet med Europaparlamentets omröstning om P7_TA(2011)0055 (betänkande av Belet) av den 15 februari 2011, bör därför strålskyddsregler behandlas enligt fördraget. AL\ doc 3/6 PE v01-00

4 III. Underlag 1. Principer som fastslagits av domstolen Av domstolens rättspraxis framgår vissa principer för valet av rättslig grund. För det första är valet av korrekt rättslig grund av konstitutionell betydelse, med tanke på den rättsliga grundens följder i fråga om materiell behörighet och förfarande 1. För det andra ska varje institution enligt artikel 13.2 i EU-fördraget agera inom ramen för de befogenheter den tilldelas enligt fördraget 2. För det tredje ska, enligt domstolens rättspraxis, valet av rättslig grund för en rättsakt inom gemenskapen [ ] ske utifrån objektiva kriterier, som kan bli föremål för domstolsprövning. Bland dessa kriterier ingår bland annat rättsaktens syfte och innehåll Kommissionens val av rättslig grund Kommissionen förklarar sitt val av rättslig grund på följande sätt: Bestämmelserna i detta direktiv gäller de grundläggande normerna för skydd av allmänhetens och arbetstagarnas hälsa. Därför utgörs den rättsliga grunden av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artiklarna 31 och Det föreslagna direktivets syfte och innehåll I förslaget till rådets direktiv fastställs krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Målet är att dessa krav ska antas i särskild lagstiftning som säkerställer en enhetlig, konsekvent och fullständig lagstiftning om strålskydd enligt Euratomfördraget (skäl 4) med fastställande av parametervärden, frekvenser och metoder för kontroll av radioaktiva ämnen, såsom radon, tritium och andra radioaktiva substanser. I artikel 4 i förslaget till direktiv fastställs en allmän skyldighet för medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att inrätta ett lämpligt kontrollprogram. I artikel 5 föreskrivs att medlemsstaterna ska fastställa parametervärden för kontroll av radioaktiva ämnen i dricksvatten, och artiklarna 6 8 gäller kontrollmetoder, provtagning och analyser som medlemsstaterna ska genomföra. I bilaga I definieras parametervärdena i detalj, och i bilaga II fastställs närmare bestämmelser som medlemsstaterna ska följa avseende övervakningen, bland annat kontrollfrekvenser. Euratomfördraget innehåller bestämmelser som ger gemenskapen möjlighet att reglera medlemsstaternas användning av kärnenergi, särskilt när det gäller kärnämneskontroller och hälsoskydd. Enligt artikel 2 b) i Euratomfördraget ska gemenskapen uppställa enhetliga säkerhetsnormer för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd samt övervaka tillämpningen av dessa normer. Kapitel 3 i avdelning II i Euratomfördraget, som handlar om hälsoskydd, innehåller bestämmelser om grundläggande normer när det gäller skydd mot joniserande strålning. Dessa grundläggande normer ska enligt artikel 30 fastställas för 1 Yttrande 2/00, Cartagenaprotokollet, REG 2001, s. I-9713, punkt 5; mål C-370/07, kommissionen mot rådet, REG 2009, s. I-8917, punkterna Yttrande 1/08, allmänna tjänstehandelsavtalet, REG 2009, s. I-11129, punkt Mål C-403/05, parlamentet mot kommissionen, REG 2007, s. I-9045, punkt 49, och däri angiven rättspraxis. 3 Senast i mål C-411/06, kommissionen mot parlamentet och rådet, REG 2009, s. I COM(2011)0608, motiveringen, s. 3. PE v /6 AL\ doc

5 befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning och de avser till exempel högsta tillåtliga doser förenliga med tillräckligt hälsoskydd och högsta tillåtliga exponering och kontamination. De åtgärder som föreslås i direktivet kan därmed anses fungera som grundläggande normer enligt artiklarna 31 och 32 i Euratomfördraget. 4. Artikel 192 i EUF-fördraget som rättslig grund Å andra sedan skulle artikel 192 i EUF-fördraget faktiskt kunna vara den lämpliga rättsliga grunden för antagande av den berörda lagstiftningen (vilket ENVI-utskottets föredragande menar i sitt betänkande) eftersom artikel 192 avser bland annat hälso- och miljöskydd. Det bör noteras att om den artikeln användes som rättslig grund skulle det innebära att man lämnar samrådsförfarandet och går över till det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med full medverkan av Europaparlamentet. Artikel 192 i EUF-fördraget fungerar som rättslig grund för att uppnå de mål som avses i artikel 191 i EUF-fördraget, till exempel att bevara, skydda och förbättra miljön (första strecksatsen) och att skydda människors hälsa (andra strecksatsen). Direktiv 98/93/EG (dricksvattendirektivet) grundas på artikel 130 i fördraget om inrättande av Europeiska gemenskapen, som tidigare var rättslig grund för miljöpolitiken. Förslaget passar väl in i det bredare sammanhang som utgörs av direktiv 98/93/EG. Det bör även noteras att ENVI-utskottets föredragande i sitt resonemang hänvisar till Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2011 om förslaget till rådets förordning (Euratom) om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation (omarbetning) 1, i vilken parlamentet antog ett förslag om att ändra den föreslagna rättsliga grunden (artikel 31 i Euratomfördraget) till artikel b i EUF-fördraget. Rättsutskottet drog i sitt yttrande om den rättsliga grunden 2 slutsatsen att förslaget därför kunde betraktas som en åtgärd på växtskyddsoch/eller veterinärområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan. Resonemanget gick ut på att domstolens ovannämnda dom (i vilken artikel 30 och följande artiklar i Euratomfördraget bekräftades som rättslig grund för den omarbetade förordningen) inte slog fast att artikel b i EUF-fördraget (som inte fanns då domen avkunnades) inte skulle kunna användas som rättslig grund 3. Slutligen kan sägas att det förslag som nu behandlas presenteras som en särskild åtgärd för att kontrollera nivåerna av radioaktivitet i dricksvatten. Detta utesluter dock inte att förslaget fortfarande även kan ses som en åtgärd för att nå målet att skydda folkhälsan enligt artikel tillsammans med artikel 191 i EUF-fördraget, särskilt eftersom lagstiftaren genom att anta 1 COM(2010) C7-0137/ /0098(CNS), P7_TA(2011) PE v Det bör noteras att kommissionen den 4 oktober 2012 meddelade sin avsikt att dra tillbaka det omarbetade förslaget för att försöka få förordningen att överensstämma med den nya kommittéförfarandeförordning som trätt i kraft i mars (Kommissionens meddelande om de omfattande risk- och säkerhetsbedömningarna ( stresstester ) av kärnkraftverk i Europeiska unionen och därmed förbunden verksamhet (COM (2012)0571) s. 13.) AL\ doc 5/6 PE v01-00

6 direktiv 98/83/EG haft som avsikt att åstadkomma en övergripande reglering av de skadliga effekterna av all slags nedsmutsning av dricksvatten. Rekommendation från utskottet för rättsliga frågor Vid utskottssammanträdet den 6 november 2012 behandlade utskottet för rättsliga frågor detta ärende. Vid sammanträdet antog utskottet med 22 röster för, 1 röst emot och 0 nedlagda röster följande rekommendation: Lämplig rättslig grund för förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten bör vara artikel i EUF-fördraget. Med vänlig hälsning Klaus-Heiner Lehne PE v /6 AL\ doc