Barn och ungdomsverksamheten har intensifierats ytterligare under 2010 med en mängd olika aktiviteter för barn och unga.

Sida 1(26) Årsredovisning 2010 GöteborgsOperan AB 1. SAMMANFATTNING Verksamheten på GöteborgsOperan inkluderade under 2010 våra olika genrer, opera, dans, musikal och konserter. Föreställningar gavs på Stora och Lilla scenen i Göteborg, på Skövdescenen, under turnéer till såväl bygdegårdar som fasta turnéscener i regionen och till Stockholm samt vid internationella gästspel. Vi spelade 323 (359) föreställningar och totala antalet besökare blev 210 000 (221 000). Barn och ungdomsverksamheten har intensifierats ytterligare under 2010 med en mängd olika aktiviteter för barn och unga. GöteborgsOperans Balett fortsatte under året att med framgång etablera sin profil som ett nutida danskompani och den konstnärliga utvecklingen fortsätter ständigt, med spännande influenser från såväl den nationella som internationella dansvärlden. Projektet med tillbyggnaden av en mellanstor scen fortsätter enligt planerna. Ledorden för tillbyggnaden är flexibilitet, synergi och miljö. Med de nya lokalerna frigörs Stora Scenen för ytterligare föreställningar. Utbudet av konserter och andra kulturella aktiviteter riktade mot nuvarande och nya målgrupper kan breddas betydligt. Vi kan arbeta mer flexibelt och möjliggöra konferenser och utställningar. En tillbyggnad i tre våningar väster om nuvarande operahuset skulle ge ytterligare tretusenkvadratmeter och tre separata utrymmen som kan slås samman till en scen med en salong för 550 personer. Tanken är en multifunktionell byggnad med servering, repetitionssalar, hörsal, konferens- och övningslokaler. Det nya huset kopplas ihop med det befintliga via en förbindelsegång. De svårbedömda pensionskostnaderna är ett stort problem för hela branschen och under 2010 sjönk GöteborgsOperans pensionskostnader med 14 mkr i jämförelse med 2009. Därmed redovisade GöteborgsOperan en vinst med 1,5 mkr. I vår konstnärliga vision har vi länge talat om att GöteborgsOperan skall bli ett av Europas mest intressanta operahus, med den brinnande ambitionen att nästa säsong, nästa uppsättning, nästa föreställning skall bli vår bästa någonsin. Detta är naturligtvis en utmärkt målsättning, men med de förändringar som skett över tid är det aktuellt att revidera vår vision, förtydliga våra mål och arbeta fram nya riktlinjer för att nå dem. Detta arbete inleddes av ledningsgruppen under hösten och skall senare förankras inom hela organisationen. Under 2011 ska vi ytterligare stärka vår position som ett operahus av största nationella betydelse med en attraktionskraft som även sträcker sig utanför landets gränser.

Sida 2(26) 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Ur medborgarperspektiv är det av stor vikt att med en noggrann omvärldsbevakning kartlägga hot såsom samhällsekonomi och konkurrerande verksamheter. För att utveckla och utöka publikunderlaget behöver vi mer kunskap om våra målgrupper så att aktiviteterna kan behovsanpassas. Under 2010 har vi därför deltagit i VG regionens Gör det jämt projekt för att undersöka vad som gör att män inte i lika hög utsträckning som kvinnor besöker GöteborgsOperan. Se vidare under rubrik 2.3. Fokus på den yngre publiken har varit prioriterat med olika aktiviteter för barn/ungdomar i olika ålderskategorier samt speciella föreställningar för de allra minsta. Danskonsten är en central del av uppdraget och vårt danskompani har nått en framträdande position nationellt och internationellt. Här har de självfinansierade turnéerna stor betydelse, samtidigt som det är viktigt att sprida kunskap om dans inom VG-regionen och till den unga publiken. Dansens språk når även de nya invånare som inte behärskar svenska. GöteborgsOperans repertoar läggs med tanken att vi ska nå en stor, mångskiftande publik och också möta en ny publik. Repertoaren är kärnan i vår verksamhet och den skall vara en god blandning av opera, dans, musikal och konserter. Den ska ha bredd och djup, innehålla både gammalt och nytt, känt och okänt. Se rubrik 2 för en beskrivning av vår repertoar 2010. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet GöteborgsOperan arbetar ständigt med att vara en flexibel organsiation som klarar snabba omställningar. För att nå högsta kvalitet på våra uppsättningar behövs lång framförhållning, ofta flera år, för att engagera rätt konstnärer. Parallellt arbete med olika tidsprocesser är oundvikligt. Under 2010 har arbetet med att införa ett nytt planerings- och tidsredovisningssystem påbörjats och detta kommer att erbjuda stor förbättringspotential. Systemet kommer att tas i drift vid säsongsstarten 2011. Under sommaren skedde en större ombyggnad av biljettkassan och GöteborgsOperans Shop. Se rubrik 2.1.6

Sida 3(26) 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet GöteborgsOperans verksamhet förutsätter en bra kommunikation, ansvarstagande, helhetssyn och hög kompetens hos både medarbetare och chefer. Högt ställda krav på kvalitet och ett behov av utveckling gäller all verksamhet såväl den konstnärliga som tekniska och administrativa verksamheten. En ständig och stor utmaning är att skapa produktioner och utveckling där ett samarbete mellan olika funktioner, kompetenser och yrkesområden skapar framgång och kvalitet. För den konstnärliga personalen är en väsentlig utvecklingsmöjlighet att bli vald till rätt roller. Att få del av fortbildning och artistiskt stöd av olika slag innebär också utveckling t ex sångpedagogundervisning, fortbildning i teaterkunskap och särskilda coacher för stämmor i orkestern, danspedagoger i balettverksamheten o.s.v. Några av GöteborgsOperans medarbetare har fått följande priser och utnämningar 2010: Sopransolisten Malin Byström blev tilldelad Svenska Dagbladets stora operapris för sin tolkning av titelrollen i Thaïs. Barytonsolisten Åke Zetterström vann Tidskriftens Operas Operapris 2010 för sina rolltolkningar i Mästersångarna och Rucklarens Väg. Musikalsångerskan Gunilla Backman fick Tidskriftens Opera musikalpris för sin roll som Norma Desmond i Sunset Boulevard. Dansaren Mariko Kida utsågs till en Outstanding dancer of the Year i danstidskriften Dance Europe, detta för sin roll som Aurora i Törnrosa. Ett arbete påbörjades i början av året med målsättningen att tydliggöra GöteborgsOperans uppdrag och mål inom organisationen för att öka delaktigheten och skapa helhetssyn. Under hösten har slutresultatet kommunicerats till bolagets samverkansgrupp. Nu fortsätter detta arbete på avdelningsnivå. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet GöteborgsOperans redovisade ett positivt resultat på 1,5 mkr efter avsättning till obeskattade reserver med 4,7 mkr. Resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick således till 6,2 mkr. Den budgeterade förlusten vändes under slutet av året till en vinst då våra pensionskostnader under de sista två månaderna sjönk rejält. Denna vändning gick inte att förutse tidigare under året då vi inte får information från SPV (Statens pensionsverk) förrän fakturorna kommer månadsvis. Utfallet på

Sida 4(26) pensionskostnaderna blev 14 mkr lägre än 2009. Under hela 2010 arbetade vi intensivt med kostnadskontroll och sparåtgärder för att försöka minimera den prognostiserade förlusten. Åtgärderna var av det slaget att de inte skulle påverka våra uppsättningar och vår kvalitet negativt. 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET Nedan följer en uppföljning av vår föreställningsverksamhet 2010. Verksamheten på GöteborgsOperan inkluderade under 2010 våra olika genrer, opera, dans, musikal och konserter. Föreställningar gavs på Stora och Lilla scenen i Göteborg, på Skövdescenen, under turnéer till såväl bygdegårdar som fasta turnéscener i regionen och till Stockholm. Dessutom gjordes några internationella gästspel. Inom operaverksamheten gav vi verk från 1700-, 1800 och 1900-talen sjungna på svenska som i Mozarts Trollflöjten med ny text och i regi av Rikard Bergqvist, franska i Massenets Thaïs med Nicola Raab som regissör, tyska i Wagners Mästersångarna med John Dew som regissör, engelska i Stravinskijs Rucklarens Väg med vår förste regissör David Radok i en samproduktion med Operaen i Köpenhamn och italienska som i reprisuppsättningen av Puccinis Bohème i regi av Elisabeth Linton, konsertversionen av Rossinis Italienskan i Alger och i Verdis Don Carlos i regi av Staffan Valdemar Holm. De flesta verk var aldrig tidigare framförda på GöteborgsOperan och för ett par av dem var det till och med första gången i Göteborg. För att sprida konstformen opera runt om i regionen skapades verket Fru Mozart där kompositörens hustru porträtterades i en mindre uppsättning med en sopran och två musiker. Uppsättningen gavs sju gånger på Skövdescenen och därefter 24 föreställningar på 24 olika orter i hela regionen. Inom sektionen opera/drama ingår även konstformen musikal där vi under året gjorde två verk på Stora Scenen. Guys and Dolls av Frank Loesser hade premiär hösten 2009 och gavs 73 gånger varav drygt hälften under våren 2010. Sunset Boulevard med premiär i oktober gavs 37 fram till och med nyårsafton. The Last Five Years, en mindre musikalproduktion, gavs med trettiotalet föreställningar på Skövde scenen, fördelade på turné i Västra Götalandsregionen och på Lilla scenen. Under året har GöteborgsOperans Orkester givit flera konserter både på GöteborgsOperans Stora scen och på turné till Vara och Jönköping. En kompositör som speciellt har lyfts fram är jubilaren Gustav Mahler. Mindre konserter har givits dagtid på lördagar i GöteborgsOperans foajé och Skövdescenens Salen. Dessa konserter med sitt kammarmusikaliska format är

Sida 5(26) synnerligen välbesökta, inte minst för att de är avgiftsfria. GöteborgsOperans Balett har under året framgångsrikt etablerat sin profil som Skandinaviens största nutida danskompani. Den konstnärliga utvecklingen fortsatte oavbrutet med spännande influenser från såväl den nationella som internationella dansvärlden. Intresset för vår dansverksamhet är synnerligen stort. Under året skapades inte mindre än åtta kreationer av internationellt namnkunniga koreografer för GöteborgsOperans erkänt skickliga danskompani. På Stora scenen handlade det om uppsättningarna Metamorfos, med Falter av Johan Inger och La La Land av Alexander Ekman och Medhi Walerski, Einstein and the Guest House med The Guest House av Fernando Melo och Einstein s Dreams av Rui Horta samt Eroica med koreografier av Örjan Andersson och Lukáš Timulak. På Stora scenen gavs också Mats Eks Törnrosa med GöteborgsOperans Balett och Orkester. På Lilla scenen presenterades två nya verk av koreograferna Jeanette Langert och Tilman O Donnell, Julie³ och This Is. Inom projektet Nudans gjordes två föreställningar på Lilla scenen med avgångselever från några av de etablerade dansutbildningarna i Sverige. Detta projekt, som fanns med även 2009, har som sin främsta uppgift att ge unga färdigutbildade dansare erfarenhet av att arbeta i professionell miljö. Danskompaniet medverkade även vid Kulturkalaset på Götaplatsen med scener ur Orelob och gjorde en Workshop med två föreställningar på Pusterviksteatern där nio olika verk koreograferades av våra dansare med våra dansare. Dessutom var GöteborgsOperans Balett på två internationella gästspel med uppsättningen 3 x Boléro. Dels spelades verket en gång i italienska Bolzano mitt under askmolnskrisen och dels gavs 6 utsålda föreställningar på den berömda amerikanska festspelsscenen Jacob s Pillow nära Boston, USA. I oktober var Wim Vandekeybus verk Black Biist på gästspel i Oslos Dansens Hus med två föreställningar och där presenterades även Gunilla Heilborns verk Alaska. I november var det Dansens Hus i Stockholm som gästades, denna gång med Einstein and The Guest House samt med Julie³ Inbjudningarna till gästspel är många och utländska agenter kommer regelbundet till Göteborg för att se våra dansföreställningar. Den självfinansierade turnéverksamheten är synnerligen utvecklande och markerar ytterligare Göteborg på världskartan. Därför har vi redan på idéstadiet turnéverksamhet i åtanke. 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar

Sida 6(26) 2.1.1 Invånarna i hela Västra Götaland ska ha god tillgång till utbildning och arbete GöteborgsOperan är en stor arbetsgivare inom Västra Götalandsregionen, med ett åttiotal olika yrkesgrupper. Vi är ständigt vakna för arbetsmarknadens föränderlighet, men har för närvarande inga ekonomiska möjligheter att öka vår personalstyrka. Däremot är det givetvis av största intresse för den konstnärliga utvecklingen att engagera produktionsteam med den spetskompetens som krävs för att GöteborgsOperan skall behålla och förstärka sin internationella lyskraft. 2.1.2 Varje invånare ska kunna ta klimatansvar i ett långsiktigt hållbart samhälle Inte tillämpligt för GöteborgsOperan. 2.1.3 Invånarna ska finna inspiration och utveckling i ett rikt kulturliv Att ett aktivt och högkvalitativt kulturliv i hög grad bidrar till att öka samhällets attraktionskraft vittnar många undersökningar om. Med ansvar för den regionala musikteatern är det en huvuduppgift för GöteborgsOperan att skapa engagerande verk inom samtliga sina genrer och för olika ålderskategorier. En ständigt pågående omvärldsanalys är ovärderlig för att kunna fängsla en ny publik genom konstnärligt nyskapande arbete. Parallellt med detta är det angeläget att levandehålla vetskapen om tidigare erfarenheter och forna kulturskatter. Variation och rikedom inom den kulturella sfären är synnerligen stärkande för den regionala konkurrenskraften, och här bidrar GöteborgsOperan genom sina både regionalt, nationellt och internationellt uppmärksammade produktioner 2.1.6 Invånarna ska möta effektiva verksamheter som bedrivs med hög kvalitet GöteborgsOperan har målsättningen att vara en flexibel organisation som klarar snabba omställningar. Detta förutsätter en god omvärldsanalys, noggrann uppföljning av besökssiffror och möjlighet att inom befintliga resurser göra såväl akuta som mer långsiktiga förändringar. För att nå högsta kvalitet på våra uppsättningar behövs lång framförhållning, ofta flera år, för att engagera rätt konstnärer. Samtidigt kan förändringar på individnivå få oanade konsekvenser. Parallellt arbete med olika tidsprocesser är oundvikligt. Här kommer vårt nya planerings- och tidsredovisningssystem, som kommer att implementeras under 2011, att erbjuda stor förbättringspotential. Under sommaren skedde en större ombyggnad av biljettkassan, som glasades in till glädje för både personal och besökare. Inom samma utrymme finns numera även GöteborgsOperans Shop, som har fått betydligt större exponeringsytor och därmed markant har ökat såväl sortiment som försäljning. Ovanpå den nya biljettkassan byggdes kontorsrum för försäljningsavdelningen, vars arbetsmiljö och effektivitet därmed har kunnat förbättras betydligt.

Sida 7(26) 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet 2.3 Jämställdhetsintegrering GöteborgsOperans publiken skiljer sig åt vad gäller opera, musikal och dans. Gemensamt är dock att det finns en överrepresentation av kvinnor av västerländskt ursprung. Medelåldern är betydligt högre för operabesökaren jämfört med musikal/dansbesökaren. GöteborgsOperan ville undersöka vad som gör att män inte i lika hög utsträckning som kvinnor kommer till Operan. Tilltalar vårt utbud i högre grad kvinnor än män? Finns det någon skillnad i uppfattningen mellan hur den ovane manliga och kvinnliga operabesökaren betraktar den konstnärliga framställningen (könsroller), marknadsföringen, biljettpriset, bemötande i foajé, utbudet av mat/ dryck och upplevelsen som helhet jämfört med den vane manliga och kvinnliga operabesökaren? För att få svar har vi deltagit i VGR:s "Gör det jämt" projekt. Två interna handledare utsågs att arbeta med programmet samt vår dramaturg. Två handledare från Gör det Jämt projektet har varit behjälpliga med uppföljningen efter respektive föreställning. Projektet har även bistått med personer som dokumenterat deltagarnas upplevelser och sammanställt materialet. Vi har deltagit i 2 dagars event i Nordstan, anordnat av VGR, informerat om vårt arbete och processen i Kultur i Väst, VGR och hur man kan arbeta med jämställdhet inom kultursfären samt deltagit i intervjuer i SR samt media/dagspress. Programmet "Gör det jämt VGR år 2010" har av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) utsetts till Sveriges bästa jämställdhetsprogram. Projektet har bistått med sammanställning och analys av materialet från samtalen som var efter respektive föreställning. En masterstudent från genusvetenskapen, GöteborgsUniversitet har gjort en genusanalys av synpunkterna på den konstnärliga framställningen, könsrollerna på scenen, bemötande samt upplevelsen som helhet. 2.4 Kommunikation och bemötande För att öka kommunikationen med omvärlden är GöteborgsOperans hemsida www.opera.se under ständig utveckling. Filmade avsnitt ger god inblick i de olika produktionernas karaktär. Med variationsrika marknadsevent utanför huset aktiveras omvärldens intresse för verksamheten. Djuplodade samtal inför våra operaproduktioner hålls även inför nya musikaluppsättningar. Här medverkar både produktionsteam, ensemblemedlemmar och någon utifrån kommande sakkunnig. Före varje opera- och dansföreställning bereds publiken möjlighet till en halvtimmes

Sida 8(26) introduktion av det aktuella verket. Detta är gratis och mycket uppskattat av såväl vana som ovana besökare. Som en anpassning till en bred publik innehåller de utförliga föreställningsprogrammen emellanåt även artiklar av yngre skribenter. Guidade turer är ytterligare ett sätt att möta medborgarna, många skolklasser gör timslånga bussresor inför sina besök på GöteobrgsOperan. Livesändningar av vissa uppsättningar har skett för att öka det regionala upptagningsområdet. 2.5 Funktionshinder Vi har gjort följande aktiviteter för att göra GöteborgsOperan tillgänglig och anpassad för alla som har svårt att röra sig, svårt att se, svårt att höra, svårt att ta till sig information, svårt att tåla vissa dofter och ämnen. Under hösten 2010 säkerställdes att de publika delarna är i möjligaste mån anpassade till personer med olika funktionsnedsättningar genom att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i publika utrymmen. Vi uppdaterar kontinuerligt tillgänglighetsdatabasen (TDB) med ny information och bilder. Säkerställt att hörhjälpmedel finns att tillgå. Att vi textar alla våra föreställningar. Vi syntolkar föreställningar med jämna intervall. Vi tar fram GöteborgsOperans Generalprogram samt musikalprogram som talbok. Hemsidan har en specifik anpassa-sida för att möta de olika kraven på tillgänglighet. Vi har genomfört bemötandeutbildningar för frontpersonalen med externa utbildare. Vi ser över möjligheten att ta emot och anställa personer med funktionshinder. Denna säsong har vi en anställd som fick en praktikplats som senare blev en längre anställning.vi är med i NOD och har en representant där från personalavdelningen. 2.6 Mångfald GöteborgsOperans marknadsavdelning arbetar aktivt, målmedvetet och långsiktigt med de mångkulturella målen. Vi har under 2010 lagt konkreta handlingsplaner för att: Sätta samman fokusgrupper med målgruppen för att fördjupa kunskapen om den. Delta i en undersökning som går till 1000 personer i de dryga 200 miljonprogram som finns i Sverige, för att spegla inställning till GöteborgsOperan samt kultur- och medievanor i allmänhet. Ta fram foldrar och annonsera i medier som ligger nära denna målgrupp, för att sprida information om vår verksamhet Fördjupa samarbetet med nätverket Närradioföreningen, för spridning av information

Sida 9(26) om GöteborgsOperan. Fortsätta samarbeta med SFI (Svenska för invandrare) för att bjuda in dem som går utbildningar att besöka oss bakom kulisserna och möta olika yrkeskategorier som är verksamma i huset. I vår interna mångfaldsplan har vi vår värdegrund som via vårt interna arbete och förhållningssätt bland våra anställda även ska nå ut till vår publik. Se nedan. Grunden för GöteborgsOperans mångfalds- och jämställdhetsarbete är alla människors lika värde. Ingen medarbetare eller någon besökare ska diskrimineras eller trakasseras på grund av kön, etnisk bakgrund, religiös åskådning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionshinder, social bakgrund eller ålder. Alla ska, om kompetensen är likvärdig, ha samma möjligheter till anställning vid GöteborgsOperan samt till utveckling och inflytande i arbetet. Olikheter skall ses som en tillgång och tillvaratas av organisationen. Genom att främja ett öppet, respektfullt förhållningssätt gentemot varandra i vår vardag läggs en grund för en trygg, kreativ och utvecklande arbetsplats. Målet är att orättvisor och skillnader i status samt skillnader i bemötande inte ska förekomma. 2.7 Övrigt 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET GöteborgsOperan arbetar ständigt med att vara en flexibel organsiation som klarar snabba omställningar. Detta förutsätter en god omvärldsanalys, noggrann uppföljning av besökssiffror och möjlighet att inom befintliga resurser göra såväl akuta som mer långsiktiga förändringar. För att nå högsta kvalitet på våra uppsättningar behövs lång framförhållning, ofta flera år, för att engagera rätt konstnärer. Samtidigt kan förändringar på individnivå få oanade konsekvenser. Parallellt arbete med olika tidsprocesser är oundvikligt. Här kommer vårt nya planerings- och tidsredovisningssystem att erbjuda stor förbättringspotential. Under 2009 genomfördes interna analyser över behov och förväntade effekter på ett nytt planeringssystem, vilket resulterade i ett positivt ställningstagande för ett nytt planeringsredskap för GöteborgsOperan de närmast kommande 15 åren. Upphandlingen av systemet skedde våren 2010 och den valda leverantören kontrakterades under sommaren. Grunden för det nya systemet är att all planering ska finnas på ett och samma ställe. Minskat dubbelarbete, högre kvalitet, större överblick samt effektivare process från planering till tidrapportering är de fördelar som ska uppnås. Ytterligare en positiv effekt är säkrare systemunderhåll. Startdatum i det nya systemet är satt till augusti 2011. 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet

Sida 10(26) 3.1.15 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 20 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Inom GöteborgsOperans Restaurang råder stor medvetenhet vad gäller både ekologiska och närproducerade produkter. Av hela livsmedelsbudgeten läggs numera 39 procent på ekologiskt producerade varor. Allt kaffe är kravmärkt, så också majoriteten av frukt, ägg och mjölkprodukter. Juice, fisk, mjöl och te är till största delen ekologiskt framtagna och så också flera salladsprodukter. I GöteborgsOperans Restaurang är utbudet av dryck till hela 64 procent ekologiskt, inklusive vin, öl, whisky och stilla drycker. 3.1.16 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska GöteborgsOperan har löpande anpassats för att klara de energikrav som ställs på en modern verksamhet. Installationen av närvarostyrd belysning har ökat under 2010 och finns numera i samtliga av fastighetens större repetitionssalar och omklädningsrum. Ständiga kampanjer påminner medarbetarna om hur personliga rutiner påverkar verksamhetens energiförbrukning. I och med att vi nu är anslutna till fjärrkyla har vi kunnat fasa ut inte mindre än 70 procent av det ursprungliga beståndet kylmedier. 3.1.23 Antalet resta mil i tjänsten ska minska GöteborgsOperan har under det gångna året tagit fram en ny resepolicy som till stor del bygger på Västra Götalandsregionens resepolicy för egna verksamheter. Denna interna resepolicy styr så att våra resor, om de inte kan undvikas, ska vara så välplanerade, effektiva och miljömedvetna som möjligt. För att ytterligare förbättra tjänsteresornas prestanda har GöteborgsOperan precis bytt en av tjänstebilarna till en biogasbil. Under 2010 har det blivit möjligt att hålla videokonferenser på verkstadssidan. Det innebär en direkt minskning av tjänsteresor eftersom produktionsteam inte alltid behöver resa till Göteborg för konferenser och presentationer. 3.1.25 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Under 2010 har den yngsta publiken lockats till GöteborgsOperan för sagostunder med musikaliska förtecken i vår Sagofoaje. Sagofoajén utvecklar den lilla teatern i olika riktningar. Hösten 2010 har vi tex. introducerat dockbaletten Lilla Svansjön. Under hösten 2009 utlyste GöteborgsOperan en tävling för gymnasieelever i årskurs 1. Tävlingen, som var öppen för gymnasieelever i hela regionen, gick ut på att skriva en berättelse, en pjäs eller ett libretto. Det vinnande bidraget skrevs av 17 åriga Johanna Svalbacke från Trollhättan. Hennes manus, Lova & Sam, låg till grund för en musikteaterworkshop ( educational work ) som pågick hösten/vintern 2010-2011. I augusti 2010 bjöds både barn och vuxna in till GöteborgsOperan för

Sida 11(26) familjekonserten Peter och vargen av Sergej Prokofjev. Vi har jobbat med uppsökande verksamhet mot skolor och gett möjlighet för skolklasser att komma på besök till oss och se föreställningar. 3.1.27 Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Att arbeta med en god geografisk spridning av våra kulturaktiviteter är av stor vikt för GöteborgsOperan som har ansvar för den regionala musikteaterverksamheten. Här bidrar vi till att stärka den regionala kulturprofilen och samtidigt öka den konstnärliga lyskraften internationellt. Därför har vi gjort flera internationella, nationella och regionala turnéer. Härmed stöder vi fria kulturaktörer som t ex bygdegårdsansvariga och ökar möjligheterna för medborgarna att aktivt deltaga i kulturlivet. Med vårt stora engagemang för nyutexaminerade konstnärer kan projektet NUdans ge ökad arbetslivserfarenhet till unga dansare från olika delar av samhället. 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet GöteborgOperan har som strategiskt mål: Öka delaktigheten för barn och unga Nedan följer ett utdrag ur vår plan för barn- och ungdomsverksamheten. "GöteborgsOperans vision är att varje ung människa i Västra Götalandsregionen skall ha sett en av våra föreställningar innan de gått ut gymnasiet Arbetet med att nå de unga sammanfattar vi i följande ledord: Uppleva Introducera Deltaga Uppleva Som nämnts ovan är vår vision att varje ung människa ska ha sett en av våra föreställningar innan de har gått ut gymnasiet. Vi vill bjuda den unga publiken på upplevelser av scenkonst, både på Stora scenen och i intimare föreställningar på olika spelplatser i regionen och på Lilla scenen. GöteborgsOperan vill arbeta för att alla skolungdomar skall ha bevistat en opera eller dansföreställning på Stora scenen innan de gått ut gymnasiet. Vi är övertygade om att upplevelsen av en föreställning på Stora scenen har en ojämförbart stor betydelse för att väcka

Sida 12(26) intresse för och förståelse av scenkonst. Vår uppgift som regional scen är att ge barn och ungdomar möjlighet att få rika scenkonstupplevelser redan som unga, för att kunna utveckla ett bra vuxenliv. Introducera I samband med scenkonstupplevelser vill vi utveckla introduktioner och programmaterial, som ska vara anpassade för de unga. Detta speciella informationsmaterial skall beröra såväl vår egen verksamhet som scenkonst i allmänhet och skall nå samtliga unga i regionen, även om de inte skulle besöka våra föreställningar. Dessutom skall uppsökande verksamhet i skolorna ingå som en naturlig del i arbetet med att introducera scenkonsten. Deltaga De unga skall beredas tillfälle att tillgodogöra sig den mångfacetterade scenkonsten genom studiebesök, körverksamhet, utställningar, workshops och samtal. " För att uppnå ovanstående har GöteborgsOperan under 2010 haft följande aktiviteter: Redan hösten 2009 stadfästes en egen organisation för den yngre publiken under samlingsnamnet Unga. För att underlätta för barn och ungdomar att besöka våra föreställningar har vi haft ett antal matinéföreställningar. Musikalerna spelas oftast två gånger på lördagar, varav en matinéföreställning, samt ett antal matinéer på söndagar. Vår uppskattade guideverksamhet för barn och ungdom i huset har pågått under hela 2010. Under dessa guidade turer finns det ibland möjlighet för barnen att prova kläder och rekvisita. GöteborgsOperan har också jobbat med uppsökande verksamhet mot skolor och också möjlighet för skolklasser att komma på besök till oss. Under 2010 besökte koreografen i Trollflöjten en dansklass i Angered. Hon höll klass för eleverna och därefter såg eleverna föreställningen Trollflöjten. Några dagar därefter åkte en projektledare ut till skolan för att prata om föreställningen med eleverna. Ett liknande exempel är när en musikklass från Skövde besökte oss. De fick en guidning genom huset och sedan fick de samtala med vår dirigent. Därefter såg de föreställningen Bohème. Även i detta fall besöktes klassen några dagar efter föreställningen och samtalade om föreställningen och elevernas intryck och tankar kring den. I februari 2010 påbörjades ett arbete för de riktigt små, alltså barn väl under skolåldern. I Sagofoajén skildrar musiker och berättare kortare sagor för små grupper barn, som sitter på mjuka kuddar ofta framför en liten japansk kamishibaiteater. GöteborgsOperans Barnkör för barn mellan åtta och tolv år har redan medverkat i flera olika sammanhang, både i foajén, i Skövde och i familjekonserterna en Touch av Taube på Stora scenen. Även Prokofjevs fantastiska sagoberättelse Peter och Vargen framfördes som familjekonsert på Stora scenen, där barnen efter konserten fick träffa orkestermusiker i

Sida 13(26) foajén för att ställa frågor och titta närmre på instrumenten. GöteborgsOperan utlyste en manustävling för gymnasieelever i årskurs 1. Det vinnande bidraget låg till grund för ett musikdramatisk projekt, Lova & Sam, som spelades 13 gånger för skolungdomar på Lilla scenen vintern 2010-11. Vinnare var en 17årig flicka från Trollhättan. Sångare och musiker valdes ut bland Göteborgs gymnasister, som tillsammans med tre av operans vuxna medarbetare utgjorde ensemblen och även komponerade musiken. Strax före jul hölls en generös Familjedag i Juletid i Göteborgsoperans foajé och på Lilla scenen, med konserter, julsagor, diktläsning, barndans. Svenska Balettskolan hade sedvanligt sin avslutningsproduktion, med fem föreställningar på Lilla scenen helgen för midsommar. Under en dag i juni uppläts GöteborgsOperans Stora scen och salong till Samskolan som hade sin sedvanliga skolavslutning. Dansproduktionen Törnrosa gavs som en skolföreställning, som även livesändes till några regionala teaterhus via sattelit. Även Trollflöjten livesändes till vissa regionala scener. Inom ramen för Student 10 introducerade GöteborgsOperan sin verksamhet med band annat guidade turer för nya studenter i Göteborg. Sammanfattningsvis har GöteborgsOperan under de senaste åren gjort en betydande satsning mot barn och unga med en mängd olika aktiviteter och föreställningar. Detta långsiktiga arbete kommer att förstärkas ytterligare under 2011. 3.3 Prestationer 2010 Antal föreställningar Antal besök Biljettintäkter Stora scenen 184 181 976 60 152 812 Lilla scenen 31 3 382 274 551 Foajé 27 1 440 0 Skövdescenen 23 2 165 136 236 Övriga 58 21 206 2 123 436 Totalt 323 210 169 62 687 035 2009 Antal föreställningar Antal besök Biljettintäkter Stora scenen 189 191 899 60 681 559 Lilla scenen 41 4 040 325 275 Foajé 18 2 882 0 Skövdescenen 33 3 551 185 235

Sida 14(26) Övriga 78 19 266 1 464 428 Totalt 359 221 638 62 656 497 3.3.1 Utfall prestationer jämfört med föregående år Antalet föreställningar är något lägre än föregående år men kan variera mellan åren beroende på vilken typ av produktion vi spelar. Detta har betydelse framförallt i de regionala produktionerna där vi spelar på olika typer av scener, tex B-scener eller bygdegårdar. Antalet besökare är lägre än föregående år och det är framförallt på Stora scenen vi har färre besökare än 2009. Beror bla på att vi har 5 färre föreställningar 2010 än 2009. 2010 Antal föreställningar Antal besök Biljettintäkter Stora scenen 184 181 976 60 152 812 Lilla scenen 31 3 382 274 551 Foajé 27 1 440 0 Skövdescenen 24 2 274 136 236 Övriga 58 21 206 2 123 436 Totalt 324 210 278 62 687 035 2009 Antal föreställningar Antal besök Biljettintäkter Stora scenen 189 191 899 60 681 559 Lilla scenen 41 4 040 325 275 Foajé 18 2 882 0 Skövdescenen 33 3 551 185 235 Övriga 78 19 266 1 464 428 Totalt 359 221 638 62 656 497 3.3.2 Utfall prestationer jämfört med budget I jämförelse med budget har vi ökat antalet föreställningar, bla satte vi in extra föreställningar av Trollflöjten på Stora scenen. 2010 Utfall

Sida 15(26) Antal föreställningar Antal besök Biljettintäkter Stora scenen 184 181 976 60 152 812 Lilla scenen 31 3 382 274 551 Foajé 27 1 440 0 Skövdescenen 24 2 274 136 236 Övriga 58 21 206 2 123 436 Totalt 324 210 278 62 687 035 2010 Budget Antal föreställningar Stora scenen 179 Lilla scenen 28 Foajé 6 Övriga 82 Totalt 295 3.5 Jämställdhet Se även punkt 2.3 GöteborgsOperans mångfalds- och jämställdhetsarbete drivs av en grupp bestående av representanter från olika avdelningar, fackliga representanter samt ledning. Gruppen tar fram och reviderar vår Mångfalds- och jämställdhetsplan varje år. Denna plan syftar till att sprida en gemensam värdegrund som vi önskar skall genomsyra organisationen. Fokus ligger på rekrytering av underrepresenterat kön, utbildningar på alla nivåer i jämställdhets- samt mångfaldsfrågor samt att medvetet ta in jämställdhets- och mångfaldsaspekten i det vardagliga arbetet på alla avdelningar. Historiskt sett har de flesta regissörer, scenografer och dirigenter som engageras på GöteborgsOperan varit män. Men situationen är på väg att ändras, och de senaste åren har fler kvinnor inom dessa områden engagerats. Det ska vara lika självklart att engagera kvinnor likväl som män på tunga poster som dirigent och regissör. 3.6 Miljö Miljöarbetet på GöteborgsOperan är ständigt i fokus. Själva huset är miljödiplomerat och har, som nämnts, förutom fjärrvärme numera även fjärrkyla Miljöledningssystemet är upprättat och det arbetas intensivt med dess underhåll. Det är

Sida 16(26) fortfarande en bit kvar till dess att vi kan miljömärka en hel uppsättning. Men eftersom det har lyckats vid ett sydeuropeiskt operahus har vi detta som mål. Kemikaliebehovet är inventerat och utfasningen av farliga produkter är i stort avklarad. Vi har ett aktivt system för avfallshantering och kunskapen om sopsortering är vida spridd inom operan; inte minsta fönsterkuvert får hamna fel. På kostymateljéerna arbetas allt mer med ekologiskt framtagna tyger, framför allt i t-shirts och andra bomullsplagg. Våra pappersprodukter är miljömärkta, inklusive generalprogram. De flesta av restaurangens baslivsmedel är ekologiska och eller närproducerade och både vinoch ölsortimentet innehåller eko-märkta sorter. Restaurangen använder enbart miljömärkt papper, från kökets torkpapper till de elegantaste papperservetter, och i de fall engångsglas används är de tillverkade av majs. Mycket energi går naturligtvis åt för att skapa magiskt ljus över scenen, men för övrigt används lågenergilampor, och närvarostyrd belysning införs i alla stora lokaler och i omklädningsrum. Miljö är en konst. 3.6.1 Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag GöteborgsOperan har tidigare genomfört miljöutredning och identifierat betydande miljöpåverkan. Därefter har rutiner införts för att styra denna miljöpåverkan, rutiner som tillämpas dagligen. Vidare har det införts rutiner som styr kompetens, organisation och avvikelser. Även dessa rutiner tillämpas regelbundet. Intern miljörevision och ledningens genomgång enligt ISO 14001 har genomförts och beslut har fattats utifrån resultatet. Miljörevision utförs 1 gång per 2 år och kommer härnäst att utföras våren 2011 3.6.2 Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut GöteborgsOperan analyserade 2010, tillsammans med Chalmers, operaproduktionen Thaïs ur ett livscykelperspektiv, LCA livscykelanalys. Studien ingår i ett större projekt hos VG- regionens Kulturnämnd. Det undersöker kultursektorns eventuella miljöfördelar i jämförelse med konsumtion av varor. Internt används LCA-studien för att finna områden som det kan vara rationellt att fokusera i framtida produktioner. Internt kan verktyget också användas för modellering av olika scenarier som beslutsunderlag för effektiv miljöanpassning av produktionerna. Kostymateljéerna har skapat en helt ekologisk kostymuppsättning till barnkören och har ambitionen att kontrollera sina textilinköp i linje med VGR Kemikaliestrategi. Därför undersöks möjligheten att, med projektstöd från VGR, låta laboratorietesta ett antal textilprover ur bassortimentet med

Sida 17(26) avseende på bl.a alkylfenoletoxilater (AFR). Dessa har klassats som utfasningsämnen och får inte förekomma i upphandlade textilier enligt regionens utfasningslista. 3.6.3 Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap Miljöarbetet publiceras löpande på Intranätet och har sitt permanenta utrymme i den månatliga personaltidningen. Miljögruppen medlemmar har varit på grundläggande flerdagarsutbildning i miljöarbete. Majoriteten av deltagarna på kursen Miljömedvetenhet vid scenproduktion, arrangerad av KulturKraft Väst hösten 2010, var från GöteborgsOperan. Det tyder inte bara på genuint intresse från medarbetarnas sida, utan visar också hur mycket vi kan dela med oss till andra av våra egna kunskaper. Medarbetare har under 2010 gått kurser om CSR Corparate Social Responcibility, hållbart företagande och hållbarhetsredovisning, samt om kemikalier i textilier. En intern avfallsutbildning har genomförts på de flesta avdelningarna och den nya avfallshanteringsguiden till våra utökade sorteringsmöjligheter har distribuerats överallt. En särskild informationsinsats kring undvikande av silver som antibakteriellt medel i textilier och andra konsumentprodukter har också genomförts. 3.6.4 Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Taxiresor bokas numera endast av bolag som tillhandahåller miljöanpassade fordon. Cykelbud används så snart det gäller att sända mindre gods inom Göteborgs närområde. För transport av personal i samband med turnéer och gästspel används tåg och buss hellre än flyg. För övrigt se under punkt 3.1.3 3.6.5 Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska Avfallshanteringen inom GöteborgsOperan har nyligen kompletterats med utökad källsortering för hårdplast- och mjukplastförpackningar. En intern avfallshanteringsguide i form av en folder har utformats, kommunicerats och satts upp ute på avdelningarnas anslagsställen. Förutom regler för handhavandet av farligt avfall framgår här var olika batterier och blybatterier skall sorteras, liksom färgpatroner och tonerkasetter, varierade vätskor, oljor, absorptionsmedel, besudlade emballage, färg-, lack- och limrester, filter, burkar och uttjänta elektriska produkter samt de olika fraktionerna för lysrör, lågenergilampor och glöd- och halogenlampor. Där finns vidare direktiv för handhavandet av metallskrot, pappersprodukter, kartong med och utan vågskikt -, post-itlappar och fönsterkuvert, för, som nämnts, de olika plastprodukterna, för obrännbar produkter av porslin, glas, cement, tegel och kakel samt glasåtervinning och energiåtervinning av

Sida 18(26) hushållsavfall. 3.7 Övrigt 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET 4.1 Personalförhållanden 4.1.1 Personaldata Utfall 1012 Utfall 0912 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal anställda 245 265 510 250 266 516 Årsarbetare 239,2 261,7 501 239,7 260,1 499,7 Sjukfrånvaro % 6,98 2,85 4,56 4,68 2,34 3,46 Medellön 25 335 27 603 26 469 26 882 27 915 27 421 Personalomsättning 13 9 22 12 17 29 varav ålderspension 4 2 6 1 3 4 Bemanningsföretagskostnad 4.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 4.2.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Sjukfrånvaron har ökat med en procentenhet från 3,6 till 4,6 för 2010. Varning Det är gruppen långtidssjukskriva kvinnor som har ökat mest. Arbetsmiljöarbetet är ett viktigt prioriterat område för företaget. Både arbetsgrupper och enskilda medarbetare och chefer har fått stöd på olika sätt i det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet. Trots detta har långtidssjukfrånvaron ökat. För att minska sjukfrånvaron arbetar GöteborgsOperan både med förebyggande insatser och rehabilitering. Ett bra samarbete med företagshälsovården, avtal med halsläkarspecialister, ortopeder och naprapater för att både kunna jobba förebyggande men också möjliggöra snabba rehabiliteringsinsatser. Olika typer av friskvårdsaktiviteter har erbjudits, som tex ett välutrustat gym, flera gruppträningspass i veckan och en anställd massageterapeut. Ett aktivt

Sida 19(26) arbetsmiljöarbete pågår också kontinuerligt, för att nämna några exempel har restaurangköket gjort flera förbättringar under året och akustiken i övningsrummen har setts över. 4.2.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Varning Måltalen för 2010 är att antalet utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ska öka med 10%. År 2010 har 61% haft utvecklingssamtal och andelen som har individuella utvecklingsplaner är 54%, vilket istället innebär en minskning och målet har inte nåtts. Chefsbyte, sjukdom, tidsbrist och vissa organisatoriska hinder som mycket stora personalgrupper, är den huvudsakliga förklaringarna till att inte alla medarbetare har haft utvecklingssamtal. Utöver ovan redovisade individuella samtal har det istället förts samtal i grupp. Under året har ett 40-tal medarbetare haft möjligheten att delta på Kulturkraft Väst utbildningar. Utbildningarna är främst riktade till de konstnärliga och scenrelaterade grupperna men vänder sig även till administrativ personal. Det individuella behovet styr. Under året har flera chefer gått VG-regionens chefsutbildningar och UGLutbildning. Handledning erbjuds till de chefer som önskar det. En chef deltar också i VG-regionens mentorprogram. 4.2.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska OK Ingen lönerevision har gjorts under året, därför har den personalomsättning som varit påverkat medellönen negativt. Hur anställningsförhållanden ser ut för de pjäskontrakterade solisterna och regiteamen som anställs påverkar medellönen. Löneskillnader mellan samtliga män och kvinnor har ökat med närmare 4 procentenheter. År 2010 hade kvinnor 91,8 % av männens lön jämfört med måltalet 96%. Om en jämförelse däremot görs mellan tillsivdareanställda män och kvinnor så har löneskillnaden minskat med 9 procentenheter. Från att kvinnor 2009 hade 89 % av männens lön till 98 % av männens lön 2010. Översyn och analys görs inför den årliga löneöversynen. Inga osakliga löneskillnader har framkommit. 4.2.4 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Målet att ha mindre än 5 % tillsvidareanställda deltidsanställda av totala antalet tillsvidareanställda är uppfyllt. Anledningen att andelen deltidsanställda har ökat något är att ett par tjänster har gjorts om från intermittenta timavlönade anställningar till tillsvidareanställningar på deltid, detta för att ge en större anställningstrygghet och kontinuitet. Deltidsanställda erbjuds högre sysselsättningsgrad inom respektive avdelning när det finns

Sida 20(26) rekryteringsbehov. Vill man som deltidsanställd kombinera en anställning med en annan avdelning informeras den deltidsanställda om tillvägagångssätt. 4.2.5 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Andelen tillfälligt anställda har minskat till 13,7% och målet högst 14% har uppnåtts. Arbetet med att se över anställningsformerna för medarbetare med tillfälliga anställning inom det tekniska och administrativa området pågår kontinuerligt. Antalet anställda inom företaget växlar under året beroende av de produktioner som spelas och antalet anställda med tidsbegränsade kontrakt kan variera mycket, främst inom de konstnärliga grupperna och de grupper som arbetar direkt i produktionen 4.2.6 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Inte tillämpligt för GöteborgsOperan. Ingen status 4.3 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Följande mål har GöteborgsOperan haft 2010. Utveckla medarbetarskapet Utveckla chefs- och ledarskapet Engagemang, professionalism och nytänkande har präglat arbetet under året och har varit viktiga framgångsfaktorer för 2010. För att öka delaktigheten och helhetsförståelsen för verksamhetens uppdrag och mål och för varje medarbetares ansvar och roll har arbetet med våra kärnvärden, mål- och strategi samt vision 2015 påbörjats. Arbetet som har förankrats i bolagets samverkansgrupp kommer att arbetas vidare med i verksamheterna och följas av ett antal planerade aktiviteter. Uppföljning av chefer och arbetsledares fysiska och psykosociala arbetsmiljö har gjorts under året.