Könsforskning pågår! (I)

Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Könsforskning pågår! (I) Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS) rapport 2010:3

Layout: Daniel Cederberg, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), 2010 Tryck: Västra Götalandsregionen, Göteborg, 2010 Rapport 2010:3 i VKV:s rapportserie URN:NBN:se-2010-52 Ytterligare exemplar kan laddas ner genom: www.valdinararelationer.se/vkv

Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Könsforskning pågår! (I) Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS) rapport 2010:3

In n e h å l l s f ö r t e c k n i n g Introduktion 1 Upplevd konflikt mellan arbete och familjeliv i svenska 4 tvåförsörjarfamiljer Linda Lane & Margareta Bäck-Wiklund När den goda viljan inte finns om frånvarande fäder i 7 kontaktfamiljsinsatsen Margareta Regnér Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder 12 prostitution och liknande verksamheter Jari Kuosmanen och Mikaela Starke När män säljer och köper sex av män 16 Anneli Siring Avslöjandets tid. 23 Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Ninni Carlsson Våldsamma kvinnor? Den akademiska diskussionen 29 om kvinnors användande av våld i heterosexuella relationer Viveka Enander

In t r o d u k t i o n Gender and Sexuality in Social Work (GESS) är en samverkan mellan Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV). GESS stöds också av Socialstyrelsen. GESS verkar för möten mellan forskning och praktik, främst genom att anordna seminarieverksamhet. Seminarierna har tre huvudsakliga fokus: - Kön/genusforskning med relevans för socialt arbete - Mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer - Sexualitet och sexuell hälsa GESS består även av ett nätverk av forskare vid Institutionen för socialt arbete med intresse för dessa frågor. Några av dessa forskare presenterade sin forskning vid endagskonferensen Könsforskning pågår!, onsdagen den 24 mars 2010 (se program sidan 3). Dagen hade tre övergripande teman: familj, prostitution och våld i nära relationer. Konferencier var Barbro Lennér Axelsson, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för socialt arbete och som sedan många år också arbetar med genus och sexualitetsfrågor i den globala styrelsen för internationella RFSU : International Planned Parenthood Federation. Barbro inledde med en samtidigt allvarlig och dråplig introduktion av dagen i vilken hon konstaterade att programpunkterna tycktes vara organiserade enligt principen att det skulle bli värre och värre under dagens lopp. Det är svåra frågor som hanteras inom socialt arbete, såväl inom akademin som i praktiken, men dessa frågor berör också människor liv på ett direkt vis och är därför livs-viktiga, menade dagens konferencier. Under Tema familj berördes olika former av familjer med olika slags konflikter kring fördelning av arbete och omsorgsansvar. Ämnet rörde sig från tvåförsörjarfamiljers konflikter kring arbetsfördelning till situationen för ensamma mödrar i konflikt med frånvarande fäder. Under rubriken Jämställdhet och konflikter i familjen presenterade Linda Lane resultat från en delstudie inom ett större europeiskt forskningsprojekt. Linda disputerade i ekonomisk historia 2004 med avhandlingen Trying To Make A Living: Studies in the economic life of women in interwar Sweden. I det aktuella projektet arbetar hon tillsammans med professor Margareta Bäck-Wiklund. Margareta Regnér presenterade utifrån sin avhandling från 2006: Familjebilder Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Rubriken på hennes anförande var När den goda viljan inte finns om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen. Under Tema prostitution presenterade forskarna olika slags röster kring olika former av prostitution. Jari Kousmanen och Mikaela Starke presenterade röster från fältet kring kvinnor och män med intellektuella funktionshinder och deras erfarenheter av prostitution och prostitutionsliknande verksamheter. Jari disputerade 2002 med avhandlingen Finnkampen en studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige. Mikaela disputerade 2003 med avhandlingen A different parenthood?. Annelie Sirings presentation, När män köper och säljer sex av män, behandlade diskurser kring manlig prostitution, vilket också är temat för hennes kommande avhandling. Under Tema våld i nära relationer berördes såväl olika former av våld i nära relationer som diskurser och akademiska kontroverser kring dessa. Ninni Carlsson presenterade först sin avhandling Avslöjandets tid kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp (2009) under samma rubrik. Därefter presenterade Viveka Enander en kommande artikel: Våldsamma kvinnor? Den akademiska diskussionen om kvinnors användande av våld i nära relationer. Viveka disputerade 1

2008 med avhandlingen Women Leaving Violent Men: Crossroads of Emotion, Cognition and Action. Slutligen presenterade Siv-Britt Björktomta sin kommande avhandling om hedersrelaterat våld under rubriken Att växa upp som kvinna och symbol för familjens heder våldets olika former. Konferensen avslutades med en slutdiskussion och en elegant summering av dagen av dess konferencier. Könsforskning pågår! var ett välbesökt arrangemang: Hörsalen Sappören var fylld till bristningsgränsen. Vidare var konferensen uppskattad, vilket framgår av utvärderingen. Några kommentarer från denna: En mycket bra dag med olika intriktning men en röd tråd. Spännande att få vet vad institutionen arbetar med, känns ibland som skola och praktik är två olika system. Härlig blandning av både kvinnors och mäns utsatthet i sann genusanda! Mkt givande och intressant dag! TACK:-)!! Mycket intressant innehåll som presenterades på ett roligt och inspirerande sätt. För mig mycket nytänkande och överraskningar. BRAVO! I denna konferensrapport presenteras sammanfattningar av föredragen, skrivna av föredragshållarna. Den uppmärksamme läsare som jämför programmet för konferensen med denna rapport kommer dock att märka vissa skillnader. Två presentationer på programmet saknas: Ulla-Carin Hedin fick förhinder och presenterade ej vid konferensen, och Siv-Britt Björktomta avstod av tidsskäl från att skriva en sammanfattning av sin presentation till denna rapport. Vidare skiljer sig rubrikerna på några bidrag från rubrikerna på presentationerna i programmet. Jag har dock valt att låta författarna sätta den rubrik på texten de funnit mest relevant. Detta är i linje med den princip jag använt genomgånde vid min redigering: denna har skett med lätt hand, och jag har bland annat låtit de olika presentatörerna/författarna själva välja om de skall ha med referenser och i vilken form dessa i så fall skall presenteras. Jag har också valt att kalla denna rapport Könsforskning pågår! (I). Det är den romerska siffran inom parentes som är det viktiga här. Min förhoppning är att detta skall vara den första av flera sådana konferenser och konferensrapporter, och att könsforskningen vid Institutionen för socialt arbete skall fortsätta att pågå. Ytterligare en förhoppning från min sida har redan infriats: samverkan mellan Institutionen för socialt arbete och Västra Götalandregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer kommer att fortsättas såväl som stärkas; vilket markeras av att denna Könsforskning pågår! (I) ges ut som den tredje rapporten i VKV:s rapportserie. Viveka Enander, forskningsansvarig vid VKV samt samordnare för GESS. 2

Gender and Sexuality in Social Work Heldagskonferens Könsforskning pågår! Program onsdag 24 mars 9.15-15.00 Hörsal Sappören, Campus Haga, Sprängkullsgatan 25 Inledning av dagen: Barbro Lennér Axelsson Tema familj Jämställdhet och konflikter i familjen: Linda Lane När den goda viljan inte finns om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen: Margareta Regnér Kaffepaus Tema prostitution Kvinnor och män intellektuella funktionshinder prostitution: röster från fältet: Jari Kousmanen och Mikaela Starke När män köper och säljer sex av varandra: Annelie Siring 12.00-13.00 Lunch Tema våld i nära relationer Avslöjandets tid kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp: Ninni Carlsson Våldsamma kvinnor? Den akademiska diskussionen om kvinnors användande av våld i heterosexuella parrelationer: Viveka Enander Att växa upp som kvinna och symbol för familjens heder våldets olika former: Siv-Britt Björktomta Villa Karin en utvärdering av jourplatser för misshandlade och missbrukande kvinnor: Ulla-Carin Hedin Slutdiskussion och avslutning av dagen: Barbro Lennér Axelsson Det finns fortfarande några platser kvar. Anmälan senast onsdag 17 mars till: viveka.enander@vgregion.se Först till kvarn! 3

Upplevd k o n f l i k t mellan a r b e t e o c h familjeliv i svenska t vå f ö r s ö r ja r fa m i l j e r Linda Lane & Margareta Bäck-Wiklund Inledning Förändringar i arbetsliv och familjeliv under det senaste århundradet har gjort livet allt mer stressande för familjer. Nu när tvåförsörjarfamiljer har blivit den vanligaste försörjningsmodellen i Sverige uppmärksammas det faktum att en allt större del av svenska familjer finner det svårt att hitta en tillfredsställande balans mellan kraven från arbetet och kraven i familjelivet. Syftet med vår forskning har varit att analysera och förklara svenska tvåförsörjarfamiljers upplevelser av så kallad arbete-familj konflikt och att ge insikt i varför konfliktnivån bland svenska i tvåförsörjarfamiljer ökar. 1 Vi inleder med en kort presentation av begreppet arbetefamilj konflikt följd av en översikt över forskning kring ämnet och det svenska institutionella kontexten. I de följande avsnitten presenterar vi och diskuterar våra resultat och avslutar med några avslutande kommentarer. Arbete-familj konflikt Arbete-familj konflikt uppstår när det finns höga krav på arbetet och i familjen och det samtidigt inte finns tillräckligt med tid till förfogande för att uppfylla alla dessa krav på ett tillfredställande sätt (Higgins och Duxbury 1992). Arbete-familj konflikt har visat sig leda till olika stressrelaterade konsekvenser samt att påverka individens förmåga att uppfylla roller i familjen och som föräldrar. De kumulativa kraven på balansering av roller i arbets- och familjedomäner kan resultera i två typer av konflikter: konflikter från arbete-till-familj och konflikter från familjtill-arbete. Arbete-till-familj konflikt uppstår när arbetets krav stör familjelivet. Omvänt uppstår familj-till-arbete konflikt när familjens krav stör individens förmåga att utföra sitt arbete. Tidig forskning om arbete-familj konflikt utgick till stor del från den traditionella synen på arbete och familj som två separata autonoma sfärer, där män tagit på sig rollen som familjeförsörjare och kvinnor rollen som hemmafruar. Allt eftersom fler kvinnor trätt in på arbetsmarknaden har forskning om arbete-familj konflikt i större utsträckning börjat omfatta studier av förändrade könsroller och arbetsmönster. Forskning som undersökt heterosexuella par visar att samhällets förväntningar på könsuppdelningen i arbetslivet leder till att män och kvinnor upplever arbete-familj konflikt olika: män erfar mer arbete-till-familj konflikt medan kvinnor upplever mer familj-till-arbete konflikt (Higgins och Duxbury 1992). På så sätt kan man säga att individens upplevelse av arbete-familj konflikt är relaterad till hur individer förstår och värdesätter uppgifter som tilldelats dem som män och kvinnor. Med förändrade arbetsmönster och könsroller, har det blivit allt svårare att upprätthålla tydliga uppdelningar mellan arbete och familj. Gränserna har blivit suddigare och både kvinnor och män rapporterar att arbetet inskränkt på deras förmåga att fullt ut delta i familjeaktiviteter och omvänt att familjelivet påverkat deras möjligheter att göra ett bra jobb på arbetet. I tvåförsörjarfamiljer är en viktig aspekt huruvida paret upplever att de har en rättvis arbetsfördelning (Coltrane 2000). Bidragande till arbete-familj konflikt är inte bara vem som 1 Papret i sin helhet publiceras 2010 med titeln: Perceived work-life conflict among Swedish women in dualearner families, i de Villota, P., Addis, E., Eriksen, J. Degavre, F. and Elson, D.(eds.) ell-being Well-being and nstitu- Institutions: a gender approach, London: Ashgate. För mer information om Project Quality besök vår website: www.projectquality.org 4

gör vad, hur och när, utan också huruvida paret uppfattar fördelningen av arbetet mellan dem som rättvist (Major 1993). I fördelningen av hushållsarbetet är vilken typ av uppgift som utförs till exempel viktigt för upplevelse av rättvisa. Blair och Johnson (1992) fann att ju oftare män utför traditionella kvinnosysslor såsom städning, matlagning och barnomsorg, desto mer rättvis uppfattas fördelningen av hushållsarbete av kvinnor. Generellt gäller att ju mer jämlik fördelningen av hushållsarbete är mellan paret, desto större är också känslan av rättvisa. Omvänt gäller att om en part gör mer än sin beskärda del av hushållsarbetet är detta förknippad med oenighet, hög stressnivå, äktenskapliga missnöje och lägre nivåer av välbefinnande (Lavee och Katz 2002). Det sätt oenigheter och dispyter uttrycks och deras potential för att påverka arbete-familj konflikt beror på partnernas förhandlingsförmåga. Med hänvisning till kvinnors dubbla börda av betalt arbete och hushållsarbete, hävdar Hobson (1990) att kvinnor har tre alternativ: 1) att utgå - sluta arbeta och koncentrera sig på hemarbete eller alternativt lämna relationen, 2) att vara lojala - acceptera förhållandet som det är och utstå den dubbla bördan av betalt och obetalt arbete, eller 3) att ge röst - uttrycka missnöje och förhandla fram en mer jämlik fördelning av hushållsarbete. Gershuny et al. (2005) hävdade att valet av att utgå, vara lojal eller ge röst beror på faktorer såsom den institutionella kontexten, var man befinner sig i livscykeln samt tillgång till rättsliga, ekonomiska och sociala resurser. Sverige har i ett halvt sekel drivit en politik för jämställdhet som ger både kvinnor och män möjlighet att kombinera arbete och familj. Svensk familjepolitik uppmuntrar till ekonomiskt oberoende för båda parter. Men för att dra full nytta av välfärdssystemet måste man delta på arbetsmarknaden, där heltidsanställning ger det bästa stödet och den högsta inkomsttryggheten. På dagens svenska arbetsmarknad arbetar de anställda fler timmar, upplever ökad arbetsintensifiering, längre pendeltider och ökade krav på flexibilitet från arbetsgivaren. Kraven på arbetet och i hemmet har ökat. Familjepolitiken har släpat efter och har inte kompenserat löntagare för strukturella förändringar på arbetsmarknaden, och jämställdhetspolitiken har inte heller lyckats göra stora förändringar i könsuppdelningen i hemmet. Följaktligen erfar svenska tvåförsörjarfamiljer problem med att balansera arbete och familjeliv och rapporterar ökad arbete-familj konflikt (Bygren et al. 2004). Resultat och slutsatser De data vi använt är en undersökning av 448 gifta/sammanboende svenska tvåförsörjarfamiljer från fyra organisationer i tjänstesektorn. Undersökningen genomfördes mellan december 2006 och juni 2007 som en del av Quality of life in a changing Europe, ett projekt som finansieras av Europeiska unionens sjätte ramprogram. Våra resultat visade ingen skillnad i medelvärdet mellan kvinnors och mäns erfarenheter av arbete-familj konflikt. Men vissa skillnader framkom mellan de manliga och kvinnliga respondentgrupperna. De manliga respondenterna bodde i hushåll med högre inkomster tillsammans med en partner med jämlik utbildningsnivå. De kvinnliga respondenterna levde däremot med en partner som hade lägre utbildning, vilket ledde till att de i genomsnitt hade lägre inkomster i hushållet. De manliga respondenterna upplevde högre karriär krav, medan de kvinnliga respondenterna upplevde större anställningsotrygghet. Vidare tillbringade kvinnorna fler timmar med att utföra hushållsarbete än männen - och dessutom uppfattade de kvinnliga respondenterna (i högre grad än de manliga) att de gjorde mer än sin beskärda del av hushållsarbetet. Den statistiska analysen visade att 19,6 procent av kvinnorna som uppfattade att de gjorde mer än en skälig andel av hushållsarbetet rapporterade meningsskiljaktigheter eller dispyter kring fördelningen av hushållsarbetet mycket ofta och 42,7 procent rapporterade detsamma ganska ofta. Att jämföra med att ingen av de män som angivit att de utförde mer än en skälig andel 5

av hushållsarbetet rapporterade sådan oenighet. Av de män som angett att de utförde mindre än en skälig andel av hushållsarbetet rapporterade däremot 33,0 procent att de mycket ofta hade meningsskiljaktigheter eller dispyter med sin partner kring fördelningen av hushållsarbetet medan 41,3 procent rapporterade detsamma ganska ofta. Vår analys visade att när både kvinnor och män utfört vad de ansåg vara en rimlig och skälig andel av hushållsarbete rapporterade 92,1 procent kvinnor och 89,2 procent män att de sällan eller aldrig upplevde meningsskiljaktigheter eller dispyter kring fördelning av hushållsarbetet. Vi drar slutsatsen att hur parterna i tvåförsörjarfamiljer delar och fördelar arbetet i och utanför hemmet beror på vilken könsideologi de omfattar; par som stöder en jämliksoch jämställdshetsideologi har också en mer jämlik fördelning av arbetet. Vidare beror arbetsfördelningen också på vilken makt och möjlighet respektive part har att kräva en rättvis del av arbetet från den andra. I dagens Sverige erfar kvinnor skillnaden mellan de förväntningar som uttrycks i jämställdhetspolitiken och den vardagliga fördelningen av könade arbetsuppgifter som en källa till frustration vilken bidrar till deras upplevelse av arbete-familj konflikt. Men eftersom de värdesätter jämlikhet, är svenska kvinnor jämförelsevis mer benägna att rapportera oenigheter till följd av att deras partner utför mindre än sin beskärda del av hushållsarbete (Nordenmark och Nyman 2003). I sin strävan att ge röst åt sitt missnöje stöds svenska kvinnor av svensk jämställdhetspolitik, av en familjepolitik som minskar risken för fattigdom och av progressiva sociala normer, vilket sammantaget hindrar kvinnor från att tvingas välja mellan arbete och familj. Det svenska jämställdhetspolitikens mål har ännu inte realiserats och det finns fortfarande en stark traditionell könsuppdelning i arbetslivet och i hemmen. Svenska män och kvinnor är inte jämställda men tillräckligt har ändrats för att svenska kvinnor skall våga uttrycka sin önskan om en alternativ fördelning. Kanske blir allt frid och fröjd när jämställdheten är uppnådd, men vår forskning pekar på att vägen dit kommer att vara kantad med bråk. Jämställdheten har ett pris, javisst har den det. Referenser Blair, S. and Johnson, M. 1992. Wives perceptions of the fairness of the division of household labor: the intersection of housework and ideology. Journal of Marriage and the Family, 54(2), 570 581 Bygren, M., Gähler, M. and Nermo, M. 2004. Familj och arbete, Stockholm: SNS förlag. Coltrane, S. 2000. Research on household labor: Modelling and measuring the social embeddedness of routine family work. Journal of Marriage and Family, 62(4), 1208 1234. Gershuny, J., Bittman, M., and Brice, J. 2005. Exit, Voice and Suffering: Do Couples Adapt to Changing Employment Patterns. Journal of Marriage and Family, 67(3), 656 665. Higgins, C.A. and Duxbury, L.E. 1992. Work family conflict: a comparison of dual-career and traditional-career men. Journal of Organizational Behaviour, 13(4), 389 411. Hobson, B. 1990. No Exit, No Voice: Women s Economic Dependency and the Welfare State. Acta Sociologica, 33(3), 235 250. Lavee, Y. and Katz, R. 2002. Division of Labor, Perceived Fairness, and Marital Quality: The Effect of Gender Ideology. Journal of Marriage and Family, 64(1), 27 39. Major, B. 1993. Gender, entitlement and the distribution of family labor. Journal of Social Issues, 49(3), 141 159. Nordenmark, M. and Nyman, C. 2003. Fair or unfair? Perceived fairness of household division of labour and gender equality among women and men: The Swedish case. European Journal of Women s Studies, 10(2), 181 209. 6

Nä r d e n g o d a v i l ja n i n t e f i n n s o m f r å n va r a n d e fä d e r i kontaktfamiljsinsatsen Margareta Regnér Mitt anförande byggde framför allt på en artikel i min avhandling som har samma rubrik som föredraget dvs. När den goda viljan inte finns - om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen. Rubriken på avhandlingen som var klar 2006 är Familjebilder Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Det viktigaste innehållet i anförandet var följande: Varför ensamstående mödrar ansöker om kontaktfamilj och något om synen på moderns egna behov Ensamstående mammor är sedan lång tid i total majoritet som sökande av insatsen kontaktfamilj. Det har i denna studie liksom i andra studier visat sig att mammorna framför allt söker avlastning från ett konstant och ensamt omsorgstagande om sina barn. 2 Gemensamt för mammorna var att de saknade funktionellt stöd i sina nätverk. Detta betyder också att fadern inte deltar eller deltar mycket knapphändigt i omsorgen om barnet. De hade också en knapp ekonomi. Det vanligaste uttryckta hjälpbehovet när mammorna sökte kontaktfamilj var alltså den egna avlastningen. Den frånvarande fadern tillsammans med brist på kontinuerligt stöd från släktnätverket påverkar att den ensamma mamman har väldigt lite tid för sig själv. Att ständigt ha ensamt ansvar för sitt/sina barn ledde i många fall till isolering. Tiden för umgänge med gamla vänner var bristfällig och till slut tappade flera mammor kontakten även med dessa. På detta sätt saknade mammorna också tillfällen att kunna knyta nya kontakter. De saknade också tid för mer grundläggande behov, som en mamma uttryckte det, t ex att kunna få vara ensam och kunna sova och äta när man vill. Det som gjorde att mödrarna ansökte om kontaktfamilj (ofta väl sent uttryckte de i efterhand) var en livssituation där familjen blivit allt mer isolerad och där den ensamma mamman inte såg någon möjlighet till vila, distans eller eftertanke. Michael Gähler talar om task-overload som svårigheten att ta hand om alla uppgifter den ensamma mamman både kräver av sig själv liksom blir avkrävd omgivningen. Utan en annan vuxen i hushållet måste mamman dessutom vara tillgänglig hela tiden, då många av barnets behov eller krav från barnen inte går att skjuta upp eller negligera. 3 Forskare har också beskrivit hur vardagliga bekymmer, om de är flera, kan vara lika belastande som dramatiska krishändelser, men att det ofta är svårare att få stöd. 4 Flera mammor talade om vikten av ett andningshål. Men samtidigt var det vanligt att mödrarna hade skuldkänslor för att de lämnade bort sina barn och satte sina egna behov främst i och med detta, även om det bara var ett eller två veckoslut i månaden. Dessa skuldkänslor delar mödrarna med mödrar över lag. Elwin Novak skriver: Och den kvinnlighet som bygger på att ta ansvar för barn är speciellt känslig för mammors egna behov. En sådan kvinnlighet bygger på anpassning och 2 Studiens urval var inriktat på mammor som typfall även om en pappa fanns med som jämförelse. Hans situation och behov liknade mammornas. Se t ex Andersson, Gunvor. & Bangura Arvidsson, Maria (2001). Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? Lunds universitet: Meddelanden från socialhögskolan 2001:1. 3 Gähler, Michael (1998) Life After Divorse. Economic, social and psychological well-being among Swedish adults and children following family dissolution. Stockholm University. Doctoral dissertation. Departement of Dociology. Swedish Institute for Social Research 32. La arus, Lazarus, R (1999) Stress and Emotion. A new synthesis. ew New ork: York: Springer Publishing ompany. Company. : : I: Lennéer Axelsson, Barbro (2010) Förluster. Om sorg och livsomställning. Sthlm Natur & Kultur (utges hösten 2010) 7

största möjliga tillgänglighet för barnet, och inte på ett behov av att det ska finnas någon annan där och dela, och kanske till och med befria mamman från ansvaret. 5 Eftersom mödrarnas situation i majoriteten av fallen påverkades av fäders umgängesvägran (se mer nedan) synliggjordes i denna studie hur mäns valfrihet och handlingsutrymme kan bidra till att kvinnor nödgas ställa in sig på ett mycket litet handlingsutrymme. Att begära jämställdhet för egen del kan dessutom ses som ett hot mot barnets bästa. 6 Det är socialsekreterarnas uppgift att se till barnets bästa, men den förvaltningsmässiga registreringen på barnet betyder faktiskt att mammans behov av avlastning inte kan erkännas i insatsen utom möjligen som en bakgrundsförståelse hos den enskilda socialsekreteraren som gör att hon blir mamman behjälplig i att finna motiveringar för beslutet. Men här riskerar mammans och barnets familj att överproblematiseras i utredningen för att bevilja biståndet. Kontaktfamiljsinsatsen belyser umgängesvägran och hur mödrar söker att skapa faderskontakt Det gemensamma föräldraskapet uppmuntras i samhället även om föräldrar inte lever tillsammans och gemensam omsorg antingen man sammanbor eller inte (via vårdnad, boende och umgänge). Detta motiveras med tanken om barnets bästa, i nutiden uttolkat i föräldrabalken som barnets behov av båda sina biologiska föräldrar. Dessutom har skett en förstärkning i synen på mödrar och fäder som jämställda. Men myndigheterna talar olika till mödrar och fäder: Trots jämställdhetspolitikens tal om likhet - att det inte spelar roll om en förälder är mamma eller pappa - finns ett särartstilltal från myndigheterna som bygger på att pappor är en annan sort än mammor. Pappan förväntas idag vara viktig i sig själv som pappa, men jämfört med mamman (som i tilltalet anses ha moderskapet naturligt) måste han läras upp och i detta vädjar man till mannens goda vilja (t.ex. i föräldraförsäkringen). Vidare exempel på detta är propositionen 1997/98:7 i skrivningarna om umgängesvägran och umgängessabotage. För umgängesvägran (när en förälder undandrar sig umgänge med sina barn) föreslås inga sanktioner mot den vägrande föräldern, med motiveringen att det finns risk att umgänge som tvingas fram med sanktioner verkar i fel riktning vad gäller relationerna (s. 62). Bristen på rättsliga lösningar i detta fall kallar juristen Nordborg ett rättstomt rum. 7 I fallet umgängessabotage (när en förälder hindrar en annan från umgänge) skriver propositionen att det finns skäl att inta en sträng hållning (s. 62) med föreslagna sanktioner i form av böter, verkställighet via polis och prövning av vårdnadsfrågan. Ett par jurister skrev: Umgängesrätten kan alltså beskrivas som en frivillig aktivitet för föräldern, men en plikt för barnet. Umgängesrätten är inte en barnrätt men en föräldrarätt. 8 Skillnaden i ordval (vägran och sabotage) och sanktioner kan bidra till att det ena agerandet kan uppfattas så mycket värre än det andra. Det vill säga att barn som hindras av föräldern det bor hos att träffa (oftast) pappa far mer illa än barn som hindras att träffa pappa utifrån hans eget val. Det kan till och med gå så långt att fäders vägran att träffa barnen skylls på mödrarna eftersom debatten i stort sett enbart handlat om s.k. umgängessabotage. Genom att enbart det ena agerandet (umgängessabotage) kan hanteras i rättsprocessen synliggörs detta, men det betyder inte att det är mer vanligt förekommande. Det finns det ingen statistik som pekar 5 Elvin Nowak, Y (2005) Världens bästa pappa? Om mäns relationer och strävan att göra rätt. Stockholm: Albert Bonnier förlag. 6 Bekkengen, L. (2003) Föräldralediga män och barnorienterad maskulinitet. I Johansson, T. & Kousmanen, J. (Red.) (2003) Manlighetens många ansikten fäder, feminister, frisörer och andra män. Malmö: Liber. s. 181-202. 7 Nordborg, Gudrun. (1997) Om juridikens kön. I Nordborg, G. (Red.) Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap. Stockholm/Stehag: Symposion. 8 Bergman, E. & Högberg, C. (2002). Inrätta barndomstolar! Socialpolitik. Mars 2002: nr 1, s. 16-17. 8

på. Kontaktfamiljsinsatsen är antagligen ett område där inflytandet av denna lagstiftning och problemet umgängesvägran synliggörs. Vid intervjuerna med mödrarna beskrev dessa ofta förhållandet till barnafadern redan innan frågor om honom ens hade hunnit ställas. Det visade sig att de flesta av mödrarna hade förväntat sig delad omsorg eller åtminstone ett regelbundet umgänge mellan far och barn även fast de inte levde tillsammans med barnets far. Istället beskrev de både fäder som inte alls träffade sina barn och fäder som träffade barnen sällan och så oregelbundet att mor och barn inte kunde förlita sig på när kontakten skulle bli av. Ett par exempel från mammorna: Oregelbundet umgänge att skapa en far? Mamman märkte tidigt att den blivande pappan inte ville flytta ihop. Men han ville gärna ha barn, säger hon. De pratade mycket om hur det skulle fungera om parrelationen tog slut och pappan lovade att ställa upp till 100 %. Mamman hade samtidigt upplevt en mycket traumatisk händelse och var väldigt noga med att få veta att jag inte skulle bli ensam med barnet för jag kände mig svag. Annars var hon osäker på om hon skulle behålla barnet, säger hon. Pappan sökte jobb utomlands och for när pojken var ett par månader. Han skulle vistas hemma regelbundet, men så har det inte blivit. Han var hemma utan att höra av sig och har talat om att flytta utomlands. Mamman vet aldrig när han kommer hem: Säger han att han ska komma i maj kan han komma i augusti, säger hon. Jag vet inte var jag har honom. På senare tid har de dock kunnat tala om scheman på en familjemottagning. Mamman saknar att ha fått dela pojkens utveckling med pappan, men tror inte på kärnfamiljen. Då hon inte vill att barnet ska ha föräldrar som hatar varandra säger hon aldrig ett ont ord om pappan, fast jag skulle kunna, för jag tycker han har varit vidrig. Istället säger hon att pappan tycker om pojken och ljuger och säger att han längtar efter pojken fast jag inte vet om det är sant. Hon pratar ofta om pappan för att pojken inte ska glömma honom och kommenterar detta: Så tror jag att jag är bra faktiskt. När jag jämför med några andra kan jag verkligen säga att jag jobbar med det här. Men hon kommer aldrig att kunna lita på pappan sedan han lovade att vara pappa till 100 %: För jag litade på honom då. Idag, när pojken är fem år, har pappan vistats mer hemma och för första gången har pojken sovit över hos honom. Mamman ser att han är förtjust i pojken och är glad för det. Mammans övertygelse om vikten av pojkens kontakt med fadern är orubblig. Inget umgänge pappa med fjärrkontroll Pappan pluggar på annan ort men mamman anser att hon vet att han är oftare hemma än han säger. Hon säger: Jag har bett honom om regelbundenhet även om det bara är en gång i månaden eller en helg varannan månad. Då hade jag åtminstone en helg varannan månad som jag visste och kunde planera saker, men han går inte med på det. Hon vet inte om umgänget kommer till stånd förrän kvällen innan och även när det varit mer regelbundet är det bara ett tag framöver. Hon vet inte när regelbundenheten tar slut. Att pappan inte tagit barnen regelbundet har gjort att mamman är sjukskriven 25 % nu, menar hon. Mamman uppger att 5 åringen träffat fadern sammanlagt 5 timmar i sitt liv. Hon har också bett pappan att träffa de äldre barnen samtidigt som kontaktbarnet är i kontaktfamiljen men har inte fått svar. Även socialsekreteraren beskriver hur hon har gått bet i sina försök att diskutera med pappan. Inget umgänge den kränkte fadern? Två mammor har svårt att förstå sig på pappan som avvisar kontakt men de tror båda att orsaken ligger i att de själva tagit initiativ till separationen, det vill säga att mannen känt sig 9

kränkt. Deras önskan är att barnet får kontakt med pappan som identifikationsobjekt. Så när jag var i 5:e månaden, då så delade vi på oss totalt och det har han ju inte kunnat glömma. Så han är ju rätt bitter och jättearg. Så det är därför han inte vill ha med barnet att göra. Antar jag ( ) Men jag kontaktar honom ideligen, ideligen. (Men han vill inte?) Nej han vill inte prata med mig. ( ) Och jag väntar mig inte heller att han ska fungera som nå n avlastning utan jag är ute efter att barnet ska få veta vem pappan är. Och få en bild av honom. Kontaktfamiljsinsatsen som emancipatorisk kraft En motbild mot dessa beskrivningar är att kontaktfamiljsinsatsen (även om den är komplicerad att hantera) innebar att mammorna inte behöver vara utlämnade till godtycke när det gäller umgänge och avlastning. Liljeström & Kollind beskrev 1990 förändringen av kvinnornas familjeposition i samhället. De menade att förutom rollerna maka och mor, har moderna kvinnor också rollen som försörjare, medborgare och individer med egen tid. Kvinnor har idag tillgång till egna, från familjen avskilda livsvärldar, sade de. 9 Kontaktfamiljsinsatsen kan tillerkänna också mödrar som inte har avlastning rätt till egen tid (utöver arbetstiden), vilket för studiens mödrar framstod som utopiskt innan insatsen. Några mammor beskriver vad som kan tolkas som frigörelse ur ett mentalt underläge. Den första mamman ovan beskriver hur pappan nu är hemma och umgås mer med barnet, men säger att han är irriterad över att barnet ska vara i kontaktfamiljen kommande helg istället för med honom och tillägger: vi kan ju inte anpassa efter när hans pappa behagar dyka upp, och menar att det måste ju vara kontinuitet. I det fall där inget umgänge med kontaktbarnet och endast ett oregelbundet umgänge med de äldre barnen fanns, berättar mamman på liknande sätt hur hon efter kontaktfamiljsinsatsen har vant sig vid oregelbundenheten och planerar nu som om fadern inte skulle ha barnen. Passar det inte henne får han inte träffa dem för jag kan inte hänga upp mitt liv på att han ska höra av sig. Jag har kommit så långt nu efter fem år. Det finns ibland farhågor bland socialsekreterarna att kontaktfamiljsinsatsen skulle motverka faderns möjlighet till deltagande runt barnet, en tanke som verkar bygga på bilden av fadern som icke handlingskraftig. Bangura Arvidsson menar att socialsekreterare ser fäder som offer : Socialsekreterarna förväntar sig att fäder vill vara delaktiga, men att de måste stödjas, peppas, och hjälpas i sin fadersroll eftersom den inte uppfattas falla sig lika naturligt som modersrollen gör (s. 283). 10 Ett resultat av denna studie är att en förändring mot ökat umgänge har inletts genom att mammorna (ofta via kontaktfamiljsinsatsen) har blivit starkare och brutit sig ur den situation som den tidigare isoleringen och den bristande kontrollen innebar. En mamma säger som förklaring till att umgänget har ökat att både pappan och hon själv har ändrat sig: Han har mognat och jag själv har blivit starkare och mer bestämd. Insatsen har gett mödrarna större oberoende och styrka och därmed bidragit till ett bättre förhandlingsläge eftersom de inte behöver pappans stöd på samma sätt längre. I propositionen 1997/98:7 finns en tendens till att se fadern som maktlös. Fadern ska lockas in i sitt ansvarstagande och förväntas inte naturligt ta sin plats. Om han lockas, peppas och lärs upp antar man att den goda viljan kan växa fram. Ett sådant synsätt leder till att kvinnor i den situation, som mina informanter beskriver, ensamma får ta konsekvenserna av föräldraskapet liksom ensamma får bära ansvaret för barnets behov av umgänge med den andre föräldern. 9 Liljeström, Rita & Kollind, Anna-Karin (1990) Kärleksliv och föräldraskap. Stockholm: Carlssons bokförlag, s. 13. 10 Bangura Arvidsson, Maria (2003) Ifrågasatta fäder. Olika bilder av fäder till socialt utsatta barn. Akademisk avhandling. Socialhögskolan, Lunds universitet. s. 283. 10

Bilden av den maktlöse fadern kan starkt ifrågasättas och ger en vrångbild när det gäller umgängesvägrande fäder, menar jag. Denna studie visar att det snarare är mödrar och barn som löper risk att bli maktlösa vid umgängesvägran. Kontaktfamiljsinsatsen kan dock medverka till förändring av detta mönster. Mödrar kan genom kontaktfamiljsinsatsen minska sin utsatthet och sitt beroende. När de dessutom upplever mer egenmakt och visar sitt oberoende, tycks vissa fäder i större utsträckning vilja ta sitt fadersansvar! Weiss har liknat det ensamstående föräldraskapet med ett kontor. Liksom på ett underbemannat kontor är det för det mesta inga problem. Men då och då ställs det krav på alla på kontoret att de höjer sin kapacitet. Allihop måste rycka in för att utföra det som behövs, oberoende av titel och officiell position. En del saker måste avklaras snabbt och annat kan inte utföras alls. Vid dagens slut är folket på kontoret förmodligen utmattade: de känner kanske att det har ställts för stora krav på dem; de är kanske förbittrade över att de behövde göra så mycket. Weiss fortsätter: And yet, simultaneously, they may be pleased with themselves, think better of themselves, because they have, after all, kept the enterprise going. The great majority of single parents, I think, will recognize their own lives in this analogy. To be a single parent is to head a family that is often understaffed. Being a single parent is not quite an either-you-are-or-you-aren t condition. Rather, it admits of more or less. (s. xi-xii) 11 Livet som ensamstående är ofta inte så tydligt eller ensidigt negativt. Precis som beskrivs ovan är föräldrarna ofta nöjda med sitt eget föräldraskap som innebär att vara 150% förälder, dvs. because they have, after all, kept the enterprise going. Samtidigt upplevs den regelbundna avlastningen som kontaktfamiljen erbjuder, trots att det kanske bara rör sig om ett veckoslut i månaden, som en oerhörd lättnad. Flera föräldrar beskriver hur det skulle vara närmast en katastrof om den upphörde. Bara vetskapen om att en sådan helg kommer medför trygghet. Det föräldrarna beskriver är med andra ord inte statiskt utan växlar, något som analogin med det underbemannade kontoret ger uttryck för. Själva avlastningen innebär en vila från en tät relation, men också ett erkännande av mammans rätt till ett eget liv utanför moderskapet. Någon mamma beskriver dessutom hur kontaktfamiljen avlastar den skuld hon känner för att barnet inte får leva i en hel familj. En annan menar att kontaktfamiljen avlastar den skuld som uppstår när hon ber om hjälp från personer i det egna nätverket (se mer i avhandlingen). Avlastningen är antagligen i högsta grad mental. Själva regelbundenheten och möjlighet till framförhållning påverkar mammans möjlighet att planera och hon blir inte utlämnad till att söka ändra på bristande eller inget umgänge från fadern. 11 Weiss, Robert S. (1979) Going it Alone. The Family Life and Social Situation of the Single Parent. New York: Basic Books, Inc., Publishers. 11

Kv i n n o r o c h m ä n m e d intellektuella f u n k t i o n s h i n d e r p ro s t i t u t i o n o c h liknande verksamheter Jari Kuosmanen och Mikaela Starke Syfte Studiens övergripande syfte har varit att kartlägga förekomsten och formerna av personer med intellektuella funktionshinder och deras deltagande i prostitution och prostitutionsliknande verksamheter i Västra Götalandsregionen. Syftet har vidare varit att undersöka hur olika verksamheter bemöter och arbetar med frågorna. Metod och material De huvudsakliga metoder som använts för att inhämta empiri har varit sökning av nationell och internationell litteratur på området, fokusgruppsintervjuer med professionella från olika verksamheter i Västra Götaland och samtal med referensgruppen. Totalt har sex fokusgrupper genomförts varav tre var kollegiala och genomfördes på Dubbelt utsatt inom Bräcke diakoni, Prostitutionsenheten och Vuxenhabiliteringen centrum. De övriga tre fokusgrupperna var tvärprofessionella från olika verksamheter: särskola, LSS-boenden, Stadsmissionen, substitutionsenheten SU, LSS-handläggare, Dubbelt utsatt, vuxenhabiliteringen och prostitutionsenheten. Sammanlagt har ett tjugotal yrkesverksamma deltagit i samtalen. Resultat Omfattning av fenomenet När det gäller frågan om förekomst blev det tidigt tydligt att prostitution och övrig sexuell utsatthet är speciellt komplex när det handlar om kvinnor med intellektuella funktionshinder. Det har bland annat att göra med olika definitioner och gränsdragningar. Utifrån tidigare forskning, och de diskussioner vi fört i fokusgrupperna, har vi utvecklat en preliminär modell för att vidareutveckla analysen kring frågorna. 12

I botten av denna figur finns sexuella erfarenheter av psykiskt och fysiskt sexuellt tvång. I flera studier uppfattas det inte som determinerande, men som ett slags predisponerande riskfaktorer för vidare sexuell utsatthet. På nästa nivå finner vi situationer och förhållanden där sexualitet används som ett slags utbyte för bekräftelse, gemenskap och relationer. Inom forskning om intellektuella funktionshinder används begreppet desire to be partnered, i detta sammanhang. Nästa nivå benämns som gråzonsprostitution och betyder att ersättningen för sex handlar om exempelvis droger, varor och boende. I de prostitutionsliknande verksamheterna sker utbyten som kan falla inom sexköpslagens ramar, men är svårdefinierade och kan även uppfattas som vanliga relationer. I toppen av modellen återfinns tydliga avtal och betalningen sker ofta med pengar. Transaktionerna är lättare att definiera som prostitution i lagens mening och köpet är kriminaliserat. Denna verksamhet förekommer i både synliga former som gatan, och i mer dolda sammanhang som t.ex. på hotell. Resultaten från fokusgrupperna visar att kvinnor och även män med intellektuella funktionshinder har i varierande grad erfarenheter av olika typer av sexuell utsatthet. Det har också framkommit att gränserna mellan olika nivåer, till exempel mellan utbytessexualitet och gråzonsprostitution, är i verkligheten mer flytande än i vår figur. Det framkom också i intervjuerna att målgruppens sexuella utsatthet främst handlade om erfarenheter på de två nivåerna. De yrkesverksamma hade även iakttagit sexuellt tvång och tydliga former av prostitution. Hur skall detta förstås? Det är en del som tyder på att det finns en underrapportering av förekomsten av mer tydlig prostitution bland kvinnor och män med utvecklingsstörning. En av de professionella inom habiliteringen, som i sin yrkesutövning hade specialiserat sig inom området, hade till exempel noterat flera kvinnor och män som sålde sexuella tjänster. Andra däremot hade svårare att upptäcka förhållandena. Organisations- och systembrister I resultaten från fokusgrupperna är det tydligt att ingen av verksamheterna hade fördjupat sig i denna kombination, kognitivt funktionshinder och prostitution. Detta har dels att göra med hur olika verksamheter definierar prostitution respektive intellektuellt funktionshinder, dels handlar det om myndigheternas och verksamheternas olika uppdrag, samt variationen av yrkesgrupper som arbetar inom området. För de professionella som arbetar inom verksamheter där kvinnorna och männen tillhör en av LSS personkretsar, kan det vara svårt att uppmärksamma sexuell utsatthet med kopplingar till prostitution. Yrkesgrupper som befinner sig närmast målgruppen, bland annat de som arbetar med samtal och på boenden, verkar ha en bättre insyn jämfört med andra. De som arbetade på prostitutionsgruppen i Göteborg var däremot osäkra på om kvinnan och i vissa fall mannen hade ett intellektuellt funktionshinder. Detta har att göra med att det i prostitutionsmiljöerna finns flera kvinnor och män med andra problem, som till exempel missbruk och/eller psykisk sjukdom. Dessutom ingår det inte i verksamheten att utgå från eller göra olika diagnoser. I de fall där det tydligt framkommit att personen har kontakt med en LSShandläggare har man lättare kunnat definiera problematiken. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kunskaper om förekomsten av prostitution bland målgruppen inte sällan hamnar mellan två verksamheters ansvarsområden. De organisatoriska svagheterna bidrar till okunskapen om fenomenet och till att utsattheten för de här kvinnorna och männen förstärks. Erfarenheterna från studien visar dock att organisations- och systembristerna sällan kan förklaras med att de professionella är ovilliga att utveckla verksamheterna. Vi togs emot med både nyfikenhet och engagemang. Det blev tydligt att många av de professionella, som relativt ensamma arbetat med målgruppens sexuella utsatthet, uppfattar vår forskning 13

som en viktig plattform för att uppmärksamma fenomenet. Det framkom också önskemål om att kunna fortsätta utveckla detta arbete och inte minst den samverkan och kontakter som de tvärorganisatoriska fokusgrupperna innebar. Resursbrister hos individer Diskussioner med dem som arbetade med målgruppen gav intressant information och kunskap om både styrkor och resursbrister hos individerna. Studiens problemorienterade design har dock bidragit till att det främst är olika svårigheter som har belysts. Ett område som diskuterades handlade om olika faktorer hos individerna som bidrar till utsatthet. Till stor del handlar det om flickor och pojkar, kvinnor och män som har liknande tankar och drömmar om livet som alla andra. De skillnader som kan uppstå handlar om hur de förverkligar sina drömmar. En viktig fråga i sammanhanget är vad funktionshindret egentligen innebär. Flera beskriver personerna som lättlurade och naiva. Detta innebar bland annat att de relativt oreserverat litar på personer som de inte känner. Svårigheter med abstrakt tänkande bidrar till svårigheter att ana onda avsikter bakom budskap. Denna goda tro i kombination med en stark längtan efter relationer och bekräftelse bedöms vara bidragande orsaker till att kvinnorna och männen mer eller mindre medvetet använde sex som medel att skapa relationer. Framförallt beskrivs att sexköparna har lätt att manipulera de här kvinnorna och männen. Förutom dessa faktorer framkommer även att sociala och ekonomiska förhållanden spelar en viktig roll. Bidragsnivåerna är relativt låga vilket innebär att pengarna helt enkelt inte räcker till allt man önskar sig. Dessutom har personer med intellektuella funktionshinder ofta ett långvarigt bidragsberoende med stora svårigheter att få tillgång till lönearbete. Lösningen har i vissa fall varit att skaffa materiella resurser i utbyte med sex. I forskning och i empirin från fokusgrupperna framträder det individuella perspektivet och detta skymmer sikten för problem på andra nivåer. Det handlar bland annat om föreställningar, diskurser, om funktionshinder. Exempelvis förekommer föreställningar om personer med intellektuella funktionshinder som asexuella, tillsammans med uppfattningar om dem som sexuellt överaktiva med en mycket hög fertilitet. Det är inte heller ovanligt med tankar om att individernas sexualitet inte bör väckas, vilket har bidragit till att de inte heller erbjuds sex- och samlevnadsundervisning. Förmodligen kan en del av den naivitet som beskrivs i intervjuerna helt enkelt förstås som en kunskapsbrist, man saknar helt enkelt tillräcklig information om sexualitet och relationer. I fokusgrupperna fanns en del goda erfarenheter av utbildningsoch diskussionsgrupper kring frågorna. Det beskrivs att deltagarna visade stort intresse och nyfikenhet för frågorna. Rättslöshet Vi tolkar att kunskapsbrist bland yrkesverksamma, samt gränser mellan olika verksamheter är bidragande faktorer till att kvinnor och män med intellektuella funktionshinder inte får full tillgång till samhällets stödfunktioner. Detta bidrar till en ökad utsatthet. Ett ytterligare område som har diskuterats berör målgruppens förhållande till rättsväsendet, som offer för brott som t.ex. sexuellt utnyttjande, våldtäkt och koppleri. Vid intervjuerna har ett antal exempel framkommit där de professionella varit med som experter och stöd för den som blivit utsatt för brottet. Även i tidningar har vi kunnat läsa om rättsfall där kvinnor med intellektuella funktionshinder utnyttjats i prostitution i Sverige. Om trovärdighetsfrågan är komplicerad i alla sexbrottsfall, där det inte finns andra vittnen än offret, så är trovärdigheten i de fall där offret har ett intellektuellt funktionshinder än mer problematisk. En av de professionella som deltog i fokusgrupperna beskriver att hon har fungerat som stöd för en kvinna, som blivit sexuellt utnyttjat. Förhören, som genomfördes av poliser som var utbildade med att förhöra barn, fungerade bra. Men på grund av det svaga 14