En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015-04-08 11:40:03 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/sverige/digital-vard-pa-frammarsch-i-sverige/ Digital vård på frammarsch i Sverige Publicerad 2015-04-06 00:10 Foto: Jonatan Stålhös 85-åriga Anna-Lisa Lirell har bott i Slussfors hela sitt liv och är van vid livet i glesbygden. Hon tycker att den nya tekniken är fantastisk. Jag har tagit prover på mig själv det senaste året och det funkar bara bra, säger hon. Det var såklart lite speciellt när hon tog det första provet själv, men hon kände sig aldrig orolig. När det började fick jag bra information om hur jag skulle göra, så det har gått bara bra. Sen har jag sån tur att de ringer från sjukstugan då och då och kollar hur jag har det. Det är tur det, så jag är jättenöjd. FAKTA. ANDRA DIGITALA PROJEKT Cykla i hemtama miljöer Virtuella vårdrum är framtidens recept. Den första vårdcentralen på nätet finns redan och fler ligger i startgroparna. I lilla Slussfors, mittemellan Storuman och Tärnaby, finns Sveriges första virtuella vårdrum. Där kan invånarna utföra egen provtagning och egen vård, ibland med stöd av undersköterskor, ibland med hjälp av läkare via länk. Proverna skickas digitalt till patientens journal. Går patienterna på exempelvis blodförtunnande medel kan de kontrollera sina värden, skicka i väg dem, och efter snabbt svar från doktorn, justera sin medicinering. Rummet öppnade i december 2013 och tanken är att 20 vårdrum till ska uppföras i norra Sverige under de närmaste åren. 1 av 5 Bike Around är en träningscykel som användaren styr med hjälp av Google Street View. På det viset kan användaren ta en cykeltur i sina gamla barndomskvarter, exempelvis. Träningscykeln uppmuntrar personer med demenssjukdom till fysisk och social aktivitet i syfte att hindra sjukdomens utveckling och är resultatet av ett utvecklingsprojekt vid Högskolan i Halmstad. Endoskopi på distans ERCP, endoskopisk retrograd kolangiopancreatikografi, är en metod där man använder endoskopi för att hitta och i vissa fall
Väldigt många vårdbesök skulle kunna göras på distans, inte minst uppföljningsbesök. I södra Lappland är budgeten för distansresor lika stor som budgeten för hela primärvården. Det är fantasisummor som läggs på att flytta patienter, säger Andreas Lundqvist, projektledare för virtuella vårdrum på Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. ta bort gallsten och för att hitta cancer eller skrumplever. Centrumet tillhör Västerbottens landsting och man samarbetar med kolleger i bland annat Ryssland, Kanada, Skottland, Norge, Grönland och Alaska om lösningar för vård i glesbygd. I det här projektet guidar experter på Karolinska universitetssjukhuset genom att de i realtid kan se operationssalen samt röntgenbild och endoskopibild. Många av dessa fall kan genomföras på det lokala sjukhuset om den lokala endoskopisten får expertstöd. Hittills har det virtuella vårdrummet varit ett lyckat projekt. Vi har till och med haft patienter som fått kallelser till lasarett och ringt upp och frågat varför de inte får göra besöken i hälsorummet i stället, säger Andreas Lundqvist. I en annan del av Västerbotten, närmare bestämt i Umeå, ska en läkare anställas för att agera distansdoktor. Hälsocentralerna i Vilhelmina, Malå och Sorsele ska dela på kostnaderna och inreda särskilda rum där patienterna möter läkaren via videolänk. Andreas Lundqvist. Foto: Jonatan Stålhös Tanken är att så småningom kunna införa teknik som gör det möjligt att använda stetoskop så distansdoktorn kan lyssna. Samtidigt fick Sverige i mars sin första digitala vårdcentral. Med hjälp av bank-id och kontokort loggar den vårdsökande in, beskriver sina symptom, bokar tid och får ett videomöte med en läkare. Därefter ställs en diagnos och om medicin behövs kan patienten också få ett recept. Vi har klurat länge på hur man skulle kunna digitalisera vården och till slut kommit fram till den här lösningen. Det är viktigt att betona att den inte lämpar sig för alla tillstånd och patienter. Den vanliga vården måste finnas kvar, det här är ett komplement, säger Josefin Landgård, vd på den digitala vårdcentralen Kry. Sedan Kry öppnade i mars har intresset varit gott, tycker hon, även om hon inte vill nämna några besökssiffror. Kry ingår inte i landstingets ersättningssystem och ett besök kostar därför 300 kronor för alla, även barn. Samtal pågår med Stockholms läns landsting, SLL, och Kry hoppas på att det ska kunna komma till stånd nya ersättningsmodeller innan året är slut. Utöver Kry ligger ännu en digital vårdcentral i startgroparna. Privata Minutkliniken har tekniken som krävs för att starta en e-läkartjänst, som redan finns i Finland. Jag har svårt att se att den privata marknaden kommer i gång innan detta ingår i landstingsavtalet. Annars tror jag det tar riktigt lång tid. Jag tror inte på en positiv utveckling innan landstingen kommer i gång. Vi för samtal med 2 av 5
landsting som ska fortsätta under 2015, säger Minutklinikens vd Tony Haapanen. På SLL har man precis påbörjat en utredning av förutsättningarna för digitala vårdcentraler. Vad kräver den här typen av verksamhet för system och regler, vad säkerställer patientsäkerheten? Man behöver utreda de här frågorna, säger Magnus Melin vid SLL:s pressfunktion. Patrik Sundström är programansvarig för e-hälsa på Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och han tror att digitalisering är en av nycklarna för att möta utmaningarna med åldrande befolkning och personalbrist. Jag tror att vi kommer att se nya typer av tjänster som gör att jag själv kan ta större ansvar för min hälsa och se när mitt hälsotillstånd börjar avvika åt något håll. De som vill och har möjlighet kan ta hjälp av verktygen i hemmet i stället för att vända sig till första linjens hälso- och sjukvård på ett traditionellt sätt. Läkarförbundet är positivt till den nya utvecklingen. Ordförande Heidi Stensmyren vill dock understryka att det inte får bli tal om att digitala tjänster ersätter traditionell vård. Om man nöjer sig med att patienter kopplar upp sig som en rationalisering finns det risk för sämre kvalitet i vården. Men som ett komplement är det absolut spännande och jag tror det kommer att bli vanligare. Den nya tekniker ger nya möjligheter att utveckla relationen mellan patient och läkare och möjliggör att patienten inte behöver åka till vårdcentralen, säger hon. Emma Bouvin emma.bouvin@dn.se [1] 3 av 5
I Slussfors finns Sveriges första virtuella vårdrum. Här kan Anna-Lisa Lirell ta prov själv och sedan via en videolänk få läkarhjälp. Foto: Jonatan Stålhös Läs mer. Hälsoteknologin exportsuccé i Finland Foto: Ismo Pekkarinen Ett 3D-printat tandimplantat på femton minuter, hur låter det? Teknologi kring vård och hälsa håller på att bli en betydande exportbransch i Finland. Trots den senaste tidens dystra rubriker om den finländska ekonomin finns det ett område där både politiker och näringslivet tycks se en ljusning: hälsoteknologi. Health tech-branschen omsätter redan nu omkring 3 miljarder euro i Finland, eller runt 28 miljarder kronor, och de senaste åren har näringsgrenen vuxit med runt tio procent varje år. I Finland är exporten av vård- och hälsoteknologi redan större än importen. I fjol stod branschen för hälften av all högteknologisk export från Finland. Läs hela artikeln [2] LÄNKAR I ARTIKELN 4 av 5
1. mailto:emma.bouvin@dn.se 2. http://www.dn.se/nyheter/sverige/halsoteknologin-exportsucce-i-finland Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. 5 av 5