Forskningsrådet för kultur och samhälle: respons av paneler i septemberutlysningen 2012 Finlands Akademi har samlat in respons av experter som deltagit i panelerna för septemberutlysningen 2012 avseende Akademins bedömning, finansieringsformer och de ansökningar som panelerna behandlat. Denna sammanfattning har gjorts upp utifrån responsen från de 25 paneler som forskningsrådet för kultur och samhälle ordnat. För riktade satsningar ordnades två paneler, den ena för gemensam ansökan inom språkvetenskap (Finlands Akademi och OTKA i Ungern) och den andra för ansökningar i anslutning till utlysningen Skuld och skuldförhållande. De andra panelerna bildades enligt vetenskapsgren, och panelerna bedömde ansökningar av forskardoktorer, akademiforskare, akademiprojekt och riktade satsningar till tillämpliga delar. Bedömningspraxis Experterna i panelerna var mycket nöjda med Akademins bedömningspraxis. Akademins personal får beröm för sina engagerade, professionella och effektiva arbetsrutiner. Även det elektroniska systemet som används vid bedömningen ansågs vara bra och fungerande. Valet av experter till panelerna upplevdes vara lyckat, eftersom paneldeltagarnas kollektiva expertis ansågs täcka de ansökningar som respektive panel behandlade. Experterna tyckte också att det är viktigt att det inte är de som fattar de egentliga finansieringsbesluten utan att de kan fokusera på en vetenskaplig bedömning av ansökningarna. Stämningen i panelerna upplevdes vara angenäm och verksamheten i dem argumenterande, opartisk och grundlig. Enligt experterna säkerställer Akademins panelpraxis att alla ansökningar bedöms enhetligt och rättvist. Generellt sett ansågs bedömningsblanketten ha en klar struktur som underlättade bedömningen. Även bedömningsskalan (1 6) uppfyllde sin funktion. Ansökningarnas kvalitet Ansökningarnas vetenskapliga kvalitet varierade, och därför tillämpade panelerna hela bedömningsskalan. I allmänhet var ansökningarnas kvalitet god, och de bästa av dem höll internationell toppstandard. En annan positiv aspekt enligt panelerna var att Akademin uppmuntrar till internationell mobilitet och internationellt forskningssamarbete samt strävar efter att främja unga forskares karriär. Även om experterna i regel var nöjda med utformningen av ansökningarna, efterlyste de större satsningar på finslipningen av ansökningarna och på språkvård. Till exempel borde sökandena i sina merit- och publikationsförteckningar sträva efter större läsarvänlighet. Dessutom borde sökandena noggrant sätta sig in i Akademins ansökningsanvisningar. Enligt paneldeltagarna borde sökandena också låta olika experter läsa igenom deras forskningsplaner, och dessutom borde de anlita universitetens tjänster vid uppgörandet av ansökan. Generellt efterlyste panelerna klarhet, konsekvens och informationsvärde i ansökningarna. Det är också viktigt att motivera den föreslagna forskningen, och ansökningarna borde återspegla sökandens engagemang för sitt forskningsområde. En annan viktig aspekt är att kontextualisera den egna forskningen till internationell vetenskaplig litteratur. Med andra ord borde det av forskningsplanen framgå vad som redan skrivits om ämnesområdet och hur sökandens forskning relaterar sig till det. Experterna efterlyste också konkreta exempel, eftersom de gör ansökningarna mer läsarvänliga och lättfattliga. Enligt paneldeltagarna borde särskild uppmärksamhet fästas vid presentationen och motiveringen av forskningsmetoder. Av forskningsplanen borde det åtminstone framgå vad forskningen har för syfte (hypotes), och hur den valda teoretiska ramen och forskningsmetoderna bidrar till att nå målet. Problemet med flera ansökningar var att en utmärkt forskningsidé saknade en tillräckligt konkret plan för dess genomförande, till exempel vad gäller forskningsmetoderna. De valda forskningsmetoderna kunde även motiveras genom att ta upp risker och fördelar med dem i relation till andra metoder.
Såsom under tidigare år fäste panelerna uppmärksamhet vid att beskrivningen av forskningsmiljön och motiveringen av mobilitetsplanen ofta var otillräcklig. Det borde framgå av forskningsplanen hur forskningsplatsen stöder forskningen och sökanden. På motsvarande sätt borde betydelsen av de valda besöksplatserna och samarbetsparterna för den föreslagna forskningen motiveras. Flera paneler var också överraskade över att etiska frågor och tillståndsärenden behandlades så knapphändigt i ansökningarna. Sökandenas publikationsplaner ansågs ibland vara orealistiska. Dessutom påpekade panelerna att sökandena verkade uppfatta att forskningens samhälleliga effekter bara handlade om antalet publicerade artiklar, fastän effekter även kan uppnås på flera andra sätt. Nedan följer i alfabetisk ordning den viktigaste responsen från respektive panel (totalt 25 stycken): Filosofi: Enligt panelen höll ansökningarna en mycket hög vetenskaplig standard. Utifrån ansökningarna verkar det som om forskningen i filosofi i Finland i dag snarare fokuserar på tolkningar och kommentarer än på att bana nya vägar. Panelen noterade också att det fanns stora skillnader i ansökningarnas mobilitetsplaner, eftersom besöksplatserna inte alls hade motiverats i vissa ansökningar. Likaså förblev de uppräknade samarbetsparternas roll ofta oklar. Historia (I): Ansökningarna var utmärkta och beaktade den internationella forskningskontexten. Sökandena var också medvetna om mobilitetens betydelse. Dessutom hade ansökningarna skrivits på perfekt och flytande engelska. Historia (II): Ansökningarna var genomtänkta och höll utmärkt vetenskaplig standard. Sökandena hänvisade till internationell forskning och hade en klar uppfattning om sin position i den. Många ansökningar utgick dessutom från komparativ historieforskning, och internationella forskningsinstitut inom området hade beaktats som relevanta samarbetsparter. Historia (III, arkeologi): Ansökningarnas variationsrikedom var imponerande. Den vetenskapliga kvaliteten var utmärkt och även det internationella forskningssamarbetet hade beaktats på ett exemplariskt sätt. Dessutom noterade panelen att ansökningarna skrivits på en mycket god engelska. En kritisk observation av panelen var att hypoteserna ibland kunde ha formulerats klarare. Det var nämligen inte alltid klart vad sökanden ville reda ut i forskningen (hypotes) och hur den valda teoretiska ramen och forskningsmetoderna skulle bidra till att nå målet. Pedagogik (I): Enligt panelen var ansökningarna antingen mycket bra eller svaga, och således saknades genomsnittliga ansökningar nästan helt och hållet. Vad gäller de svaga ansökningarna var deras forskningsteman inte tillräckligt avgränsade, och relationen mellan temat och forskningsmetoderna förblev oklart. Dessutom borde betydelsen av besöksplatserna och samarbetsparterna ha motiverats i högre grad i mobilitetsplanerna. Det gemensamma draget hos de goda ansökningarna och tillika ett nationellt kompetensområde är att de innovativa forskningsidéerna kan testas i verkliga skolmiljöer. Pedagogik (II): Generellt hade ansökningarna uppgjorts omsorgsfullt och höll god vetenskaplig standard. Panelen noterade också ett i sig positivt fenomen, nämligen att flera sökande vågat sig utanför sitt egentliga kompetensområde. Sådana drag borde dock motiveras på ett mer trovärdigt sätt, och det borde framgå av ansökan hur valet av forskningsplats stöder sökandens nya forskningsområden. Enligt panelen är det också värt att beakta att Finland inom pedagogiken har några mycket starka forskningsmiljöer där fortsatt forskning kan bedrivas. Språkvetenskap (I): Generellt var ansökningarna bra och de baserade sig på intressanta idéer. Operationaliseringen av forskningsidéerna upplevdes dock ofta vara bristfällig. Med andra ord hade forskningsmetoderna och i synnerhet deras relation till själva forskningsfrågorna inte beskrivits tillräckligt exakt. Vad gäller ansökningarna av forskardoktorer var dessutom motiveringen av forskningen ibland
bristfällig, dvs. det framgick inte varför ifrågavarande forskning överhuvudtaget behövs. Panelen noterade också att relationen mellan redan utförd och planerad forskning inte förklarats i tillräcklig grad i de fall där ansökan baserade sig på forskarens eller forskningsgruppens tidigare forskningsprojekt. Språkvetenskap (II): Enligt panelen var de utvärderade ansökningarna mångsidiga och exceptionellt högkvalitativa. På basis av dem går det bra för språkvetenskapen i Finland, vilket även spetsforskningsenheterna på området är ett bevis på. Genomförandeplanerna för forskningsprojekten väckte kritik på grund av att vissa ansökningar verkade alltför ambitiösa med sina flera underprojekt, medan den tid som olika forskningsfaser tar överdrevs i andra ansökningar. Gemensam utlysning inom språkvetenskap (Finlands Akademi och OTKA i Ungern, riktad satsning): Trots meriterade ansvariga ledare och väl sammansatta forskningsgrupper nådde själva ansökningarna inte upp till samma nivå. En bidragande orsak kan vara att internationellt forskningssamarbete är krävande, att tiden för uppgörandet av ansökningarna var relativt knapp och att temat för ansökan var rätt snävt. En del ansökningar var visserligen bra, men deras koppling till temat för ansökan förblev vag. Litteraturvetenskap: Största delen av ansökningarna var bra, även om det även fanns några svagare bland dem. Några ansökningar var exceptionellt högkvalitativa och innovativa. Vissa ansökningar av forskardoktorer innehöll mycket intressanta forskningsidéer, men genomförandeplanerna för forskningen kräver bättre strukturering och finslipning. Nationalekonomi: Enligt panelen fungerar Akademins bedömningsprocess klanderfritt och opartiskt. De bedömda ansökningarna höll god internationell standard. Vad gäller presentationssätt, fokusområden och detaljrikedom avvek ansökningarna mycket från varandra, vilket dock är förståeligt. Däremot efterlyste panelen att alla ansökningar skulle innehålla en klar målsättning och en tillräckligt detaljerad beskrivning av forskningen. Dessutom var det överraskande hur ofta ansökningarna saknade redogörelser för hur de förväntade resultaten förhåller sig till forskningsmålen. Kulturforskning: Panelen var mycket nöjd med ansökningarnas vetenskapliga standard. Dessutom var panelen imponerad över kulturforskningens bredd i Finland. Panelen efterlyste dock en bättre motivering av metodologin, och det borde tydligt framgå av ansökan varför de valda forskningsmetoderna är de rätta för att avgöra frågeställningarna i forskningen. Inom komparativ forskning borde också jämförelseobjekten motiveras bättre. I vissa ansökningar var terminologin inkonsekvent eller också hade centrala begrepp inte definierats överhuvudtaget. Affärsekonomi: Enligt panelen var ansökningarna av hög kvalitet, och Akademins bedömningspraxis ansågs vara mycket professionell och smidig. Panelen noterade att erfarna forskare ibland verkade förlita sig på tidigare meriter i alltför hög grad, eftersom själva forskningsplanerna inte var tillräckligt detaljerade. Dessutom var beskrivningen av forskningsmiljön och dess stöd ofta otillräcklig. Enligt panelen kunde sökandena i högre grad lyfta fram forskningens samhälleliga effekter och inte bara nämna hur många artiklar man har för avsikt att producera under finansieringsperioden. Musikvetenskap: Enligt panelen höll ansökningarna en mycket hög standard. Några ansökningar visade sig vara exceptionellt bra och innovativa, och det fanns inga svaga ansökningar. Enligt panelen är musikforskningen i Finland bred på ett positivt sätt. Juridik: Enligt panelen var ansökningarna i regel mycket omsorgsfulla och höll god vetenskaplig standard. Å andra sidan var de inte särskilt innovativa. Psykologi (I, neuro): Trots mångfalden av ämnesområden var nivån på ansökningarna internationellt konkurrenskraftig och de bästa var i nivå med den internationella toppen. Dessutom fick Akademins bedömningsprocedurer och elektroniska system beröm.
Psykologi (II): I regel var ansökningarna högkvalitativa, och de statistiska analyserna och det omfattande materialet var särskilt imponerande. Panelen ansåg emellertid också att många ansökningar borde ha haft fler konkreta exempel och motiv för forskningen. Till exempel presentationen av existerande vetenskaplig litteratur var ofta bristfällig. Kvalitativa forskningsprojekt och experimentarrangemang kunde också ha förklarats närmare. I fall där flera olika material används borde dessutom inbördes jämförbarheten mellan materialen motiveras bättre. Socialvetenskap (I): Ansökningarna var goda och höll internationell standard. Panelen noterade att man i Finland på ett unikt sätt kan använda omfattande register och databaser som kunde resultera i internationellt banbrytande forskning. Enligt panelen motiverade sökandena inte alltid i tillräcklig grad besöksplatserna enligt mobilitetsplanerna eller betydelsen av de föreslagna samarbetsparterna för forskningen. Dessutom var sökandenas publiceringsplaner för finansieringsperioden ibland överambitiösa, och få sökande hade en klar uppfattning om till vilka nationella eller internationella tidskrifter man skulle erbjuda artiklar och varför just till dem. I vissa ansökningar fanns utmärkta idéer, men hur forskningen skulle genomföras i praktiken förblev något oklart. Socialvetenskap (II): I regel var ansökningarna högkvalitativa. Panelen ansåg att Akademins bedömningsprocess var professionell, effektiv och smidig. Enligt panelen borde sökandena i fortsättningen förklara sina forskningsmetoder bättre, och dessutom borde forskningen motiveras i relation till den internationella vetenskapliga litteraturen på området. Socialvetenskap (III): I ansökningarna behandlades ett brett spektrum av aspekter inom socialt arbete, och panelen var imponerad över forskningstraditionen inom socialt arbete i Finland. Även om forskningsidéerna i allmänhet var utmärkta och deras samhälleliga betydelse väl motiverad, var beskrivningen av forskningsmetoderna ofta knapphändig. Panelen efterlyste mer information om sådana grundläggande frågor som till exempel rekrytering av personer för intervjuer och urvalens egenskaper, datainsamlings- och analysmetoder samt tolkning av data. Generellt sett var de etiska perspektiven i ansökningarna särskilt förtjänstfulla och grundliga. Panelen var överraskad över att flera sökande hade för avsikt att analysera redan insamlad data i stället för ny data. Konstforskning: I regel höll ansökningarna god internationell standard. Enligt panelen var ansökningarna inom medieforskning särskilt högkvalitativa. Vissa ansökningar skulle uppenbart ha krävt mer stöd och handledning av forskningsplatsen. Teologi och religionsvetenskap: Största delen av ansökningarna höll mycket hög standard. Panelen ansåg också att framtiden för religionsvetenskapen i Finland ser mycket ljus ut med tanke på de mycket högkvalitativa ansökningarna av sökande som befinner sig i början av forskarkarriären. Enligt panelen var de tvärvetenskapliga ansökningarna mycket intressanta, men de flesta av dem skulle ha tjänat på skarpare fokus och en bättre teoretisk strukturering. Statskunskap: Enligt panelen höll ansökningarna god standard, men de var inte särskilt innovativa. Dessutom kunde sökandena ha kunnat belysa den allmänna referensramen inom forskningen och motivera de valda forskningsmetoderna i högre grad. Skuld och skuldförhållande (riktad satsning): Generellt sett höll ansökningarna en mycket hög standard. Temat för ansökan var rätt omfattande, och delvis därför kom ansökningar från flera vetenskapsgrenar. Panelen var särskilt nöjd med ansökningarnas innovationsrikedom, ambitioner, tvärvetenskaplighet och fokus på internationellt samarbete. Däremot kunde forskningsmetoderna ha belysts bättre. Dessutom var presentationssättet något ytligt i vissa mångvetenskapliga ansökningar.
Informationsvetenskap: Ansökningarna hade bredd och den allmänna nivån på dem var god. Panelen efterlyste dock mer detaljerade redogörelser för valda forskningsmetoder och hur de kan tillämpas på frågeställningarna eller hypoteserna. Vissa ansökningar var något slarviga och otydliga, och i dem borde även Akademins anvisningar för ansökan ha utnyttjats.