Variation på jobbet vad säger forskningen?

Relevanta dokument
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet

Spröda kvinnor och starka gubbar?

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit?

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation. Högskolan i Gävle

Checklista Belastningsergonomi

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Belasta rätt. så undviker du skador

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsskador Nej tack!

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Arbets- och miljömedicin

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Företagshälsovården behövs för jobbet

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Belasta rätt så undviker du skador

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsorsakade besvär 2014

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

TYA-projekt: Skadefria cargo- och flygplanlastare. Ett efterlängtat projekt för en bättre arbetsmiljö

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Belasta rätt vid personförfl yttning

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Den fysiska arbetsmiljön

Repetitivt arbete ska minska

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

SAM vid uthyrning av

RAMP II (version 1.03)

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

IT, stress och arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Sven Lindblom 1

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pappersbruksallen 2 Örebro uppföljning av tidigare protokoll ingår i dessa noteringar

Transkript:

Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet Det förebyggande arbetet ska leda till ökad Va iat n i arbetet till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.

Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/pc mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 1,4 0,2 0,5 0,2 0,8 8,2 2,7 4,2 2,4 0,9 0,7 14,6 Män 1,1 0,4 0,4 0,2 0,6 6,1 1,9 4,1 1,1 0,3 0,4 7,7 Arbetsorsakade besvär 2014

Andel arbetstagare med omväxlande arbete Arbetsmiljön 2013

Denna kunskapssammanställning Hur kan fysisk variation påverkas i arbetslivet Vilka effekter har olika sätt att påverka fysisk variation i arbetslivet

Vad är variation? Förändring över tid! 0Belastning 0Belastning 0Belastning Ingen variation Viss variation Samma variation Mathiassen, 2006

Belastning Belastning Variation: hur mycket? Viss variation 0 Mera variation 0 Mathiassen, 2006

Belastning Belastning Variation: hur ofta? Viss variation 0 Mera variation 0 Mathiassen, 2006

Belastning Belastning Belastning Variation: hur likadant? Viss variation 0 Annorlunda likadanhet 0 Mera regelbundna cykler 0 Mathiassen, 2006

Variation i statiskt arbete; aspekten hur mycket 0 %max (vila)/ 30 %max 1 %max/ 29 %max 7,5 %max/ 22,5 %max Konstant kraft, 15 %max 0 15 30 45 60 Uthållighetstid (min) Armbågssträckning; Yung et al. 2012

Variation i statiskt arbete; aspekten hur ofta 8,3s arbete/ 1,7s vila 50s arbete/ 10s vila 300s arbete/ 60s vila Kontinuerligt arbete, 15 %max 0 15 30 45 60 Uthållighetstid (min) Armlyft; Mathiassen 1993

Variation den grundläggande idén Hög belastning är inte farlig* om den efterföljs av tillräcklig återhämtning * bortsett från eventuella akuta risker

Litteratursökning PubMed Omfattande paket av söktermer runt ergonomi, variation, arbetsfördelning Referenslistor Cited by

Litteratursortering Arbetslivsrelevanta belastningar Ändrad variation och/eller resultat av ändrad variation Ändringar av arbetet, inte av individen Kontrollerade experiment och fältstudier Variation för nacke, skuldror, armar Kompletteringar med nya/egna Ingen strikt kvalitetsgranskning

Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter

Pauser är ett naturligt element av arbetsdagen förekommer mera och mindre strukturerat är ofta svåra att särskilja från produktivt arbete är bara en av många källor till variation Därför ses pauser som en arbetsuppgift bland alla andra i våra analyser av variation

Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter

Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrad utrustning Ändrad arbetstation för flygledare Arvidsson et al. 2006

Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsinnehåll Ändrade precisionskrav vid pipettering Srinivasan et al. 2015

Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsmönster Styrd vs. självvald arbetstakt i montering Dempsey et al. 2010

Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrad utrustning Ändrad arbetstation för flygledare (kanske) Arvidsson et al. 2008

Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsinnehåll

Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsinnehåll Passiva pauser vs. pausgymnastik på kontor van den Heuvel et al. 2003

Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsmönster Inga empiriska studier

Variation: ändra enskild arbetsuppgift Kan variation påverkas? Antal studier Resultat Ändrad utrustning 4 ja Ändrat arbetsinnehåll 3 kanske Ändrat arbetsmönster 6 kanske

Variation: ändra enskild arbetsuppgift Effekter av ändrad variation? Antal studier Resultat Ändrad utrustning 0? Ändrat arbetsinnehåll 8 tveksam* Ändrat arbetsmönster 0? * enbart studier av pausinnehåll

Ändra enskild arbetsuppgift Öppna fält i forskningen Utrustning som uppmanar / tvingar till ökad variation Inflytande av autonomi (eller inte) på variation Effekter av ändrade villkor i riktiga arbetsuppgifter

Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter

Belastning Belastning Belastning Påverka variation: ändra tidsförloppet av befintliga uppgifter 0 Annorlunda tidsfördelning 0 Annorlunda proportioner 0

Påverka variation: ändra tidsförloppet av befintliga uppgifter Omfördelning av arbetsuppgifter (samma andelar total arbetstid) Ändrade proportioner av arbetsuppgifter

Påverka variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Omfördelning av arbetsuppgifter (samma andelar total arbetstid) Inga empiriska studier

Påverka variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Ändrade proportioner av arbetsuppgifter Endast simuleringar (kontor) Barbieri et al. 2015

Arbetsuppgifter på kontor Fyra typer av arbete: 45% Datorarbete 34% Sittande, ej dator 11% Stående, ej dator 10% Paus Relativ min-min variation i muskelaktivitet (trapezius) Mix m max varians Aktuellt jobb Enbart datorarbete 1,64 1,44 1,00 Barbieri et al. 2015

Påverka variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Förutsätter att arbetsuppgifterna skiljer sig åt i belastning

När är uppgifter olika? De byter varje halvtimme!

Belastning Belastning Belastning Diversitet: hur mycket belastningar skiljer sig åt Noll diversitet 0 Viss diversitet 0 Kombination: ökad variation 0

Studier av diversitet Tung industri (Jonsson 1988) Produktion av golvelement (Balogh et al. 2006) Byggnadsmålning (Heilskov-Hansen et al. 2014) Tandläkararbete (Finsen et al. 1998; Jonker et al. 2011) Kontorsarbete (Fernström&Åborg 1999; Mathiassen et al. 2003; Richter et al. 2009)

När är uppgifter tillräckligt olika

Effekten av variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Omfördelning av arbetsuppgifter (samma andelar total arbetstid) Olika fördelningar av paustid på kontor Boucsein & Thum 1997

Effekten av variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Ändrade proportioner av arbetsuppgifter Utökad paustid i kontorsarbete Galinsky et al. 2000, 2007

Variation: ändra tidsförlopp av arbetsuppgifter Kan variation påverkas? Antal studier Resultat Ändrad tidsfördelning 0? Ändrade proportioner (1) tveksamt

Variation: ändra tidsförlopp av arbetsuppgifter Effekter av ändrad variation? Antal studier Resultat Ändrad tidsfördelning 3 oklar Ändrade proportioner 8 kanske* * enbart studier av extra pauser

Begränsad effekt av mera paustid Varför? Få procent av arbetsdagen påverkas Spontana pauser minskar Belastningen i pauser snarlik den under arbete

Ändra tidsförlopp av arbetsuppgifter Öppna fält i forskningen Dokumentation av belastning i enskilda arbetsuppgifter Verifikation av ändrad variation vid ändrat tidsförlopp Effekter av ändrade tidsförlopp av riktiga arbetsuppgifter Effekter av ändrat upplägg över en lång tidshorisont

Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter

Belastning Belastning Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter 0 Ny uppgift 0

Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 Arbetsväxling Arbetsutvidgning Arbetsberikning

Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Tillskott till individen Omfördelning inom grupp/organisation

Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Tillskott till individen Sedvanliga och alternativa uppgifter på kontor (Barbieri et al. 2015)

Arbetsuppgifter på kontor Aktuellt jobb, 10% datorarbete ersatt av städning Fyra typer av arbete: 45% Datorarbete 34% Sittande, ej dator 11% Stående, ej dator 10% Paus Mix m max varians Aktuellt jobb Enbart datorarbete 6,67 Relativ min-min variation i muskelaktivitet (trapezius) 1,64 1,44 1,00 Barbieri et al. 2015

Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisationen

Belastning Belastning Arbetsväxling / jobbrotation: variation inom jobb, inte mellan Från specialist 0 till generalist 0

Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisationen Växling mellan monteringsuppgifter (Möller et al. 2004)

Effekten av variation: tillföra nya arbetsuppgifter Tillskott till individen Tillskott av pauser i kontorsarbete (McLean et al. 2001)

Effekten av variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisation Växling mellan uppgifter i livsmedelsbutik (Rissén et al. 2002)

Effekten av variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisation Utökade administrativa uppgifter i bilmontering (Christmansson et al. 1999)

Variation: tillföra nya arbetsuppgifter Kan variation påverkas? Antal studier Resultat Tillskott till individen 4 kanske Omfördelning inom organisation 3 kanske

Variation: tillföra nya arbetsuppgifter Effekter av ändrad variation? Antal studier Resultat Tillskott till individen 4 kanske* Arbetsväxling / jobbrotation 9 tveksam Rationalisering 4 kanske * enbart studier av pauser vs inga pauser

Tillföra nya arbetsuppgifter Öppna fält i forskningen Samband mellan variationens storlek och dess effekt Effekter av att introducera uppgifter av olika typer olika mycket Organisationsperspektiv på arbetsväxling Arbetsutbyte mellan organisationer

De stora linjerna Brist på kunskap om den relativa betydelsen av hur mycket, hur ofta och hur likadant Brist på studier som dokumenterar både (ändrad) variation och dess effekter Brist på kunskap om variation över en längre tidshorisont

De stora linjerna Brist på kunskap om annat än pauser och dess innehåll Brist på bra studier av arbetsväxling (kontrollgrupp, tillräcklig uppföljning) Inga studier med ett genusperspektiv Inga studier med ett åldersperspektiv

Forskningen kan inte ge svar på vilka arbetsuppgifter som kan ingå i en kombination som verkligen leder till ökad variation i belastning, och som även har positiva effekter på kort och långt sikt vilka de optimala tidsförloppen är av växlingar mellan dessa olika uppgifter i både korta (timmar, dagar) och längre (veckor, månader, år) tidsperspektiv

Brist på kunskap är inte det samma som kunskap om brist