Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras:

Relevanta dokument
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

medeltiden Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda

Medeltiden e.kr

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Landskrona och världen

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

MEDELTIDEN. ca

Bjurö Klubb Illustrera och skriva

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

ELEVERS GENSVAR TILL VARANDRA PÅ SKRIVUPPGIFTER I SVENSKA

Formativ bedömning. Lommarskolan 22 april 2013

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Nya samlade läroplaner

Stormaktstiden Lärarmaterial

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Lärarmaterial. Medeltiden sidan 1. Mål ur Lgr 11: Medeltidsberättelse: Nyhetsartikel: Gästpratare: Uppgifter till eleven:

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Stormaktstiden Lärarmaterial

Svenska som andraspråk åk 1

1 Digerdöden. Digerdöden (stora döden) är benämningen på den pestepidemi som drabbade Europa i mitten av 1300-talet.

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Träff BFL-piloter 15/11

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

1. Gustav Vasa som barn

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Stormaktstiden- Frihetstiden

Bedömning för lärande

Sjukdomar & Botemedel. Varning för smitta...

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

De faktorer som ger mest!

Dinosaurier och livet på jorden

Sveriges historia från istid till EU

Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa

Bonusmaterial Språkskrinet troll

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

Namn: Hanna Åkerlund, Norrsätraskolan, Sandviken 1

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Bonusmaterial Språkskrinet troll

Sverige under Gustav Vasa

Medeltid och upptäckartid Från tro till vetande

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Huset. LPP i svenska, årskurs 5. Vänd!

Kursplanen i ämnet svenska

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Svenska mål och kriterier

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Tallåsskolans kvalitetssäkring av ett arbetsområde Ht-14 F års jubileum

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Lärarhandledning lågstadiet

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Boken om Sveriges historia

Lokal studieplan för svenska.

Lärande bedömning. Anders Jönsson

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel

RÖNNBYSKOLAN 2 IKT-VERKTYG - BEDÖMNING FÖR LÄRANDE. Dan Svanbom

Återberättande text med cirkelmodellen

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Tummen upp! Svenska Formativ bedömning åk 4

Bonusmaterial Språkskrinet clown

Lärarmaterial. Medeltiden sidan 1. Mål ur Lgr 11: Medeltidsberättelse: Nyhetsartikel: Gästpratare: Uppgifter till eleven:

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Transkript:

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier.

Jag kan berätta hur det var att leva på medeltiden. Jag kan berätta om hur det var att leva på medeltiden och förändringar i samhället. Jag kan berätta om hur människornas levnadsvillkor förändrades under medeltiden och varför. Ex. På medeltiden levde de flesta på landet som bönder. Pesten spreds med svartråttor. 1/3 av människorna dog. Kungen hade all makt. Kyrkan var mycket mäktig. Ex. Städer, 4 stånden, förändringar pga digerdöden. Kloster, Stockholm, Sverige, Kalmarunionen Det grundades många nya städer under medeltiden i Sverige. Många flyttade därför in till städerna och blev handelsmän eller hantverkare. Man delar nu in befolkningen i de 4 stånden, adel, präster, borgare och bönder. Under digerdöden dog 1/3 av befolkningen. De som överlevde fick bättre levnadsvillkor. Det var färre människor som skulle dela på t.ex maten. I Sverige grundades många kloster. I klostren samlas mycket kunskap. De fungerade som både skola och sjukhus. Birger Jarl grundade Stockholm. År 1397 bildades Kalmarunionen. Den danska drottningen Margareta styrde då över Danmark, Norge och Sverige. Ex. förändringar pga digerdöden. Inflyttning till städer, Hansan. I Europa dör 1/3 av pesten. Allt fler väljer att flytta till städerna där borgarna får allt större ställning. Det blev viktigt att utbilda sig till ett yrke. Genom Hansan blir det allt mer sammarbete och handel mellan de olika Hansastäderna. Detta ökar levnadsvillkoren och levnadsstandarden för människorna i städerna.

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Uppföljningsbara

Checklista skriva faktatext Den Heliga Birgitta - ÅRSKURS 4 Kamratbedömning skriva faktatext ÅRSKURS 4 SV och HI Svenska Namn: Datum: Läst av Datum: Alltid Ibland Behöver öva Jag har det hela tiden Jag har det ibland men inte alltid. Behöver tänka på det mer. Jag har det nästan aldrig. Behöver öva mera på det. Alltid Ibland Behöver öva Min kamrat har det hela tiden i sin text. Min kamrat har det ibland men inte alltid. Behöver tänka på det mer. Min kamrat har det nästan aldrig i sin text. Behöver öva mera på det. Bedöm dina kunskaper kring skriva alltid ibland behöver öva Stor bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken. Bedöm kamratens kunskaper kring skriva alltid ibland behöver öva Har stor bokstav, punkt, kommatecken, frågetecken och utropstecken. Läslig handstil Har läslig handstil Jag skriver egna meningar och skriver inte av. Skriver egna meningar skriver inte av. Jag använder mig av min tankekarta. Har inledning, mellanrubriker/underrubriker. Jag använder mig av fakta från flera källor. Jag använder mig av inledning, mellanrubriker/underrubriker. Bearbetar texten efter egen genomläsning. Jag läser igenom och märker om något är otydligt eller fel och ändrar i min text. Jag varierar mig hur meningarna börjar. Använder ämnesspecifika ord. Har förtydligat sin faktatext med tabell, bild, bildtext etc. 2 stars and a wish Det här tycker jag att du gjorde bra Bearbetar texten efter andras råd. Jag tar till mig bra idéer och ändrar i min text. Det här tycker jag att du kan utveckla Jag förtydligar min faktatext med tabeller, bilder, bildtext etc.

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Uppföljningsbara Utmanande och engagerande

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Uppföljningsbara Utmanande och engagerande Kunskap på djupet

Effektiv och utmanande undervisning via synligt lärande

Elevexempel Feedback och diskussion

Ett sätt att reflektera över sig själv

Ett sätt att reflektera över styrkor

Ett sätt att reflektera över utvecklingsmöjligheter och fallgropar

Feedback & Diskussion Elevexempel Öppna frågor Självbedömning och kamratbedömning

Självbedömning

Progressionsstege

Two stars and a wish

Feedback & Diskussion Elevexempel Öppna frågor Självbedömning och kamratbedömning Elevens påverkansfaktor

Feedback och Diskussion Elevexempel Öppna frågor Självbedömning och kamratbedömning Elevens påverkansfaktor Eleven i ett större sammanhang

Att se lärandet ur elevens perspektiv inte sätta ett tak för vad eleven kan prestera Hela dagen hela eleven Relationen lärare elev Fixed mindset Effektiv feedback, utmanande uppgifter Följ upp avtal i tid Utmana