Bedömningsunderlag (SAM)

Relevanta dokument
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

Statestik över index brott RPV-sektionen

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK

Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad

PATRIARK Henrik Belfrage

Utvärdering av SARA:SV

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK

KVINNLIGA STALKARE. Uppvisar kvinnor som förföljer samma riskfaktorer som män gällande stalkning utifrån riskbedömningsinstrumentet SAM?

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall

Min vårdplan introduktion och manual

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Kontaktförbud - risk och proportionalitetsbedömning

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Våld och kontroll i hederns namn

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

FIA förutsättningar inför arbete. Intervju

Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

SOCIALFÖRVALTNINGEN. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.

handlingsplan vid hot och våld vid de la gardiegymnasiet

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Gambling Pathways Questionnaire (GPQ)

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Bättre hälsa: antagande

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser SOSFS 2011:5 i kraft om hur lex Sarah ska tillämpas i socialtjänsten (2001:453) SoL och lagen (1993:387) om

1 Utkast till lagtext

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Plan mot kränkande behandling och diskriminering Källby Gårds förskolor

Beslutad av Datum Giltighetstid Förvaltningsledning/nämnd Tillsvidare

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Framtidsscenarier och slutförvarsprojektet. Carl Reinhold Bråkenhielm och Tuija Hilding-Rydevik KLR 2017:8, s 61-84

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

Hot och våld inom vården

Självmordsriskbedömning

Definition av våld. Per Isdal

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

LVU-utbildning den 24 mars 2011

rättsapparaten? Eva Diesen

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Handledning Om hot och våld för förtroendevalda i Sollentuna kommun.

Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

Yttrande över promemoria Elektronisk övervakning av kontaktförbud (Ds 2017:1)

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage

Transkript:

Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare: Datum: Informationskällor: 2008, P. Randall Kropp, Stephen D. Hart & David R Lyon, all rights reserved. Detta Arbetsblad är utformat för användning enligt de instruktioner som finns i SAM, 2008, P. R. Kropp, S. D. Hart & D R Lyon. www.evidensbaseradkrim.se

Beskriv mönstret i det senaste stalkningsbeteendet - 2 -

Beskriv mönstret i eventuellt tidigare stalkningsbeteenden - 3 -

Steg 2 & 3: Föreliggande och relevanta riskfaktorer Bedöm vilka riskfaktorer som föreligger innan och under det senaste stalkningsbeteendet (Aktuellt vs. Bakgrund), och deras relevans för framtida riskhantering (Framtid) Typ av Stalkning T1. Sprider/samlar information T2. Meddelar sig T3. Övervakar T4. Tar närkontakt T5. Skrämmer Kodning - 4 -

T6. Hotar T7. Använder våld T8. Stalkningen är ihållande T9. Upptrappning T10. Överträder kontaktförbud Övriga överväganden ang. typ av stalkning - 5 -

Riskfaktorer hos gärningsmannen R1. Aggressiv R2. Besatt R3. Irrationell R4. Förnekande R5. Antisocial livsstil Kodning - 6 -

R6. Problem i kärleksrelationer R7. Problem i sociala relationer R8. Känslomässigt instabil R9. Missbruk R10. Problem på arbetsmarknaden Övriga överväganden angående gärningsmannen - 7 -

Sårbarhetsfaktorer S1. Inkonsekvent beteende mot gärningsmannen S2. Inkonsekvent attityd mot gärningsmannen S3. Dålig tillgänglighet till skyddsåtgärder S4. Osäker livssituation S5. Oro för närstående Kodning - 8 -

S6. Problem i kärleksrelationer S7. Problem i sociala relationer S8. Känslomässigt instabil S9. Missbruk S10. Problem på arbetsmarknaden Övriga överväganden angående offret - 9 -

Riskformulering Utveckla en riskformulering genom att identifiera relevanta riskfaktorer och vilken roll dessa har: Motivatorer (faktorer som ökar den upplevda belöningen eller tillfredsställelsen av HRV) Avhämmare (faktorer som minskar den upplevda kostnaden eller negativa konsekvenserna av HRV) Destabilatorer (faktorer som stör och försämrar förmågan att fatta rationella beslut beträffande HRV) - 10 -

Steg 4: Riskscenarier Analysera de mest sannolika scenarierna av framtida stalkning Scenarie #1 Scenarie #2 Scenarie #3 Typ av stalkning Vilken slags stalkning kommer gärningsmannen sannolikt att göra sig skyldig till? Vem eller vilka blir sannolikt offer och vad är gärningsmannens motivation? Svårighetsgrad Vilken psykisk och/eller fysisk skada kan gärningsmannens stalkning resultera i? Kan stalkningen eskalera till att bli livsfarlig för offret? Tidsaspekten Hur snart kommer ett eventuellt återfall i ny stalkning? Finns det några varningssignaler som tyder på att denna risk är hög eller ökande? Frekvens Hur ofta kommer sannolikt ett framtida stalkningsbeteende att inträffa? Är risken att betrakta som kronisk eller akut? Sannolikhet Hur frekvent eller vanlig är just denna typ av stalkning? Utifrån denna gärningsmans bakgrund hur sannolikt är det att stalkningen kommer att upprepas? - 11 -

Steg 5: Riskhantering Val av strategier för riskhantering Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Tillsyn Vilket är det bästa sättet att upptäcka ev förändringar avseende risken? Vilka händelser eller omständigheter bör medföra en omvärdering av risken? Behandling Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig? Vilka brister i gärningsmannens psykosociala anpassning bör bli föremål för åtgärder? Övervakning/Restriktioner Vilka restriktioner kan implementeras för att hantera risken från gärningsmannens sida? Vilka restriktioner när det gäller kommunikation, resor, vistelser, etc, är mest lämpliga? Brottsofferskydd Vilka åtgärder bör vidtas för att öka offrets säkerhet? Vilka åtgärder kan öka den fysiska säkerheten och offrets egen förmåga att skydda sig? Övriga överväganden Vilka händelser eller omständigheter kan öka eller minska risken? Kan någonting annat göras för att hantera risken? - 12 -

Steg 6: Slutsatser Sammanfattande riskbedömning Bedömning Kodning Kommentar Fallets prioritet Hur mycket åtgärder krävs för att förhindra fortsatt stalkning? Låg Medel Hög Risk för fortsatt stalkning Vilken är risken för fortsatt stalkning? Låg Medel Hög Risk för allvarligt våld Vad är risken att fortsatt stalkning kan innehålla eller eskalera till allvarligt/dödligt våld? Låg Medel Hög Rimligheten i offrets rädsla Givet fallets alla omständigheter, hur rimlig är offrets rädsla? För hög Adekvat För låg Krävs omedelbara åtgärder? Är risken akut? Vilka åtgärder bör vidtas omedelbart?? Nej Akut Omprövning av fallet När bör en omprövning av fallet ske? Vilka omständigheter bör föranleda en omprövning? Datum för omprövning: - 13 -

- 14 -