Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Beslut EPOELY/1964/2014 27.8.2014 Översättning Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Wolffskavägen 35 PB 200 65101 VASA Referens: Begäran om utlåtande om behovet av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: Oy P-Log Korsnäs Ab:s pälsproduktionsprojekt, Korsnäs Begäran om prövning av MKB-förfarande Beskrivning av projektet Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har i sin begäran om prövning 26.6.2014 begärt att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTMcentralen) i egenskap av kontaktmyndighet fattar ett beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i Oy P-Log Korsnäs Ab:s pälsproduktionsprojekt i Korsnäs, lag 468/1994 (MKB-lagen). Ansökan om miljötillstånd var bifogad. Oy P-Log Korsnäs Ab planerar att öka antalet avelshonor av mink från nuvarande ca 1950 till 9159 avelshonor av mink på fastigheterna RNr Rofhök 1:6, Farm 1:34 och Enlund 1:35 (280-401-1-6, 280-401-1-34 ja 280-401-1-35) i Korsnäs by i Korsnäs kommun. Enligt miljötillståndsansökan kommer farmområdets areal att bli ca 4,8 ha inklusive serviceområdet och vägarna. Enligt miljötillståndsansökan har farmområdet omkretsdiken, täckdikning och öppna diken. Skugghusens gemensamma längd blir 3799 m. De befintliga skugghusen 1 10 har ingen vattentät botten, men ett grusfilter är under planering som metod för behandling av avloppsvattnet från skugghusen. För de nya skugghusen 11 60 planeras fast botten och avrinningsvattnet leds ut i slutna brunnar. Tvättvattnet från foderköket leds ut i en sluten behållare. Halm används som strö och gödsellagret är gemensamt. Enligt planerna förs gödseln (ca 1800 m 3 per år) till en komposteringsanläggning och efter detta används den som gödselmedel på åkrarna. Miljötillståndsansökan innehöll bara ett avtal om gödselleverans till komposteringsanläggningen, men inget mottagningsavtal med anläggningen. Enligt miljötillståndsansökan består farmområdets mark av siltmorän och verksamheten är inte förlagd till ett grundvattenområde. I miljötillståndsansökan nämns inget om hushållsvattenbrunnar. I ansökan framförs också att området kommer att inhägnas med ett gallerstaket. ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde 0295 027 500 www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa Alvar Aallon katu 8 PL 156, 60101 Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, 65101 Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel 0295 027 500 www.ely-centralen.fi/sodraosterbotten Alvar Aallon katu 8 PB 156, 60101 Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, 65101 Vasa Torikatu 40 PL 77, 67101 Kokkola Torggatan 40 PB 77, 67101 Karleby

2/9 Enligt den utskrivna kartan som medföljde handlingarna ligger uppenbarligen en begravningsplats på 600 meters radie från farmområdets mitt. De närmaste fastigheterna skulle som närmast ligga mindre än 600 meter från skugghusen. Avståndet från de befintliga skugghusen till den närmaste pälsfarmens skugghus kommer att vara mindre än 500 meter. I näromgivningen finns även andra pälsfarmer och djurstall. Enligt miljötillståndsansökan kommer tung trafik i form av fodertransporter förekomma dagligen året runt och ytterligare transporteras ca 1800 m 3 gödsel varje år. Den lätta trafiken består av person- och paketbilar 4 6 gånger per dag året runt med betoning på februari juni och november. I handlingarna nämns inget om eventuella natur- och kulturmiljöobjekt. Enligt miljöförvaltningens karttjänst ligger de närmaste skydds- och Naturaområdena (Degermossen) på mer än tre kilometers avstånd och det närmaste grundvattenområdet (Boviksanden) på ungefär en halv kilometers avstånd. Avståndet från skugghusen till tätortsområdet kommer att vara mindre än 500 meter. På basis av karttjänsten torde området inte ligga i ett general- eller detaljplanerat område. I Österbottens landskapsplan finns heller inga särskilda områdesreservationer för området. Hörande NTM-centralen i Södra Österbotten gav den projektansvarige, Korsnäs kommun och Västkustens miljöenhet tillfälle att bli hörda. NTM-centralen i Södra Österbottens naturskydds- och vattentjänstgrupp, miljöskyddsenhet och markanvändningsgrupp erbjöds möjlighet att ge kommentar. Korsnäs församling hade möjlighet att ta ställning till ärendet beträffande begravningsplatsen. Den projektansvarige hade inget ytterligare behov av att ge utlåtande. Enligt Korsnäs kommun har tekniska verket inget att anmärka på projektet, eftersom Oy P-Log Korsnäs Ab:s farm inte ligger i ett grundvattenområde. Det är dock viktigt att avrinningsvattnet från området inte leds mot grundvattenområdet och att grusfiltret byts ut regelbundet. Om möjligt rekommenderas att ett grusfilter även planeras för husen 11-60. NTM-centralens grupp för vattentjänster konstaterade att farmområdet ligger på ca 500 meters avstånd på den östra sidan av ett klassificerat grundvattenområde (Boviksanden A, klass I). På basis av kartgranskningen rinner områdets ytvatten i dag inte mot grundvattenområdet. Även framöver bör avledningen av dag- och dräneringsvattnet från farmområdet planeras så att vattnet inte rinner mot det klassificerade grundvattenområdet. I så fall har farmområdet ingen inverkan på vattenkvaliteten i det klassificerade grundvattenområdet. NTM-centralens naturskyddsgrupp konstaterade på basis av de dataregister som är i bruk att i pälsfarmens närområde finns inga sådana naturskyddsvärden som skulle kunna påverka projektet. Nät bör placeras under burarna för att hindra måsarna att komma nära samtidigt som man förhindrar att det uppstår måskolonier i närområdet.

3/9 Avgörande Motiveringar NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att ett bedömningsförfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 tillämpas i Oy P- Log Korsnäs Ab:s pälsproduktionsprojekt i Korsnäs. Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) tillämpas ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i projekt och ändringar av projekt, vilka kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i den aktuella lagen. Enligt 6 i MKB-lagen fattar NTM-centralen ett beslut om tillämpning av bedömningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 momentet med beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvenser. I underpunkt 1 a) djurhållning i projektförteckningen i 6 i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, ändring 359/2011) är pälsdjur inte nämnda. Projektets egenskaper: Enligt 7 i MKB-förordningen (17.8.2006/713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall fästas särskild uppmärksamhet vid projektets omfattning, samverkan med andra projekt, utnyttjande av naturresurser, alstrande av avfall, föroreningar och andra störningar, risken för olyckor. Djurenhetskoefficienten, som baserar sig på fosformängden i gödsel enligt miljöministeriets brev om miljötillstånd för husdjursstall (YM4/401/2002), är 0,4 för avelshonor av mink och 1,2 för avelshonor av räv. Det planerade djurenhetsantalet motsvarar således 3664 avelshonor av mink och ökningen 2884 avelshonor av mink (tabell 1). Exempelvis i projektförteckningen i 6 i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, ändring 359/2011) nämns att 3 000 svin på basis av djurenhetskoefficienten motsvarar 3 000 djurenheter. Det sammanlagda antalet för det nuvarande och planerade djurenhetsantalet skulle bli större än ovan nämnda och enbart ökningen skulle ligga nära djurenhetsgränsen i MKB-förordningen. Vid jämförelse av gödselmängderna och närsaltsmängderna som produceras per år, ligger utvidgningens och de gemensamma gödselmängderna nära minimigränsen för torrgödselmängderna som produceras av 3000 svin. Kvävemängderna som pälsdjur producerar är mindre än kvävebelastningen av svin. I fråga om fosfor ligger fosformängderna från utvidgningen nära mängderna som svin producerar och de gemensamma mängderna ligger över mängderna som svin producerar. Om mängderna kväve och fosfor räknas på basis av närsaltsmängderna i torrgödsel av mink enligt bilaga 6 i Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, motsvarar utvidgningen 10 812 14 416 kg kväve och 10 812 19 822 kg fosfor per år, vilket betyder att fosformängden från utvidgningen klart kommer att överskrida fosformängden som produceras av 3000 svin.

4/9 Tabell 1. Avelshonor av mink förvandlade till djurenheter, gödselmängden som uppstår samt närsaltsmängden som djurmängderna producerar i torrgödsel per år. Avelshonor Djurenhet Gödselmängd m 3 N kg/a P kg/a av mink Nu 1950 780 1) 488 2) 2928-3904 3) 1950 4) Utvidgning 7209 2884 1) 1802 2) 10 812-14 416 3) 7209 4) Totalt 9159 3664 1) 2290 2) 13 740-18 320 3) 9159 4) 3000 svin 3000 2100-7200 3) 38 100 3) 7800 3) 1) Koefficient 0,4: YM4/401/2002 2) Utrymmesbehovet för gödsellagret är 0,25 m 3 per avelshona av mink per år: Miljöskyddsanvisning för pälsfarmning, arbetsgruppens förslag 31.5.2000/YM0613:00/24/02/1999 3) Miljöskyddsanvisning för husdjurshållning, Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, tabell 5 och bilaga 6 4) YM4/401/2002 Konsekvenserna av den befintliga pälsfarmen och den planerade ökningen av djurantalet orsakar sannolikt till kvalitet och omfattning sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i MKB-lagen. I närområdet finns dessutom på basis av kartgranskningen andra farmer och djurstall som närmast på mindre än en halv kilometers avstånd, med vilka samverkan kan vara möjlig. Jämfört med det planerade ursprungliga djurantalet skulle den avsevärda utvidgningen uppenbarligen rikta sig bortåt från närmaste pälsfarm, vilket betyder att samverkan inte framhävs utan området som utsättas för pälsfarmernas miljökonsekvenser kommer att utvidgas. Minkkroppar, djurfett och pälsningsspån utan fett sköts enligt miljötillståndsansökan i pälsningscentralen, självdöda djur förs till Honkajoki Oy och plast, spillolja, lysrör och batterier förs till ekopunkten i Edsvik. Träavfallet används för eget bruk. Tvättvattnet avleds i en sluten behållare. Vattenbehandlingen på pälsfarmen ska enligt planerna skötas med grusfilter, täta underlag och slutna behållare. Urinen sugs upp i torrströ (halm) och enligt uppskattning uppstår ca 1800 m 3 gödsel per år. Gödsellagret skulle vara gemensamt och gödseln sprids ut på åker som gödselmedel. Farmområdet ligger inte i ett grundvattenområde, men på ca en halv kilometers avstånd finns ett grundvattenområde. I den fortsatta planeringen av projektet bör miljökonsekvenserna även utredas i fråga om eventuella hushållsvattenbrunnar. På basis av miljötillståndsansökan ger pälsfarmen upphov till tung trafik och ökar mängden lättrafik en aning året runt. Om plasten, som enligt förslag ska användas som vattentät botten under skugghusen, går sönder kan det medföra en betydande miljörisk. Dessutom kan det uppstå punktutsläpp på grund av läckage från gödsellagret. Projektets läge: Enligt 7 i MKB-förordningen (17.8.2006/713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall granskas projektets lokalisering, såsom nuvarande markanvändning och naturens känslighet, med särskild upp-

5/9 märksamhet på bl.a. våtmarker, naturskyddsområden och landskapsvårdsområden eller områden som är klassificerade eller skyddade med stöd av lag. Minimiavståndet som enligt miljöskyddsanvisningen för pälsfarmning (arbetsgruppens förslag 31.5.2000/ YM0613:00/24/02/1999) rekommenderas för avståndet från en stor pälsfarm till en bostad är över 400 meter och till ett rekreationsområde mer än 1 000 meter. Bostadshuset som ligger närmast skugghusen skulle uppenbart ligga på mer än 500 meters avstånd. Korsnäs församlings begravningsplats skulle ligga på mindre än 200 meters avstånd från de närmaste skugghusen. Begravningsplatser besöks utöver vid begravningar även när man ihågkommer de som avlidit och avståndet till begravningsplatsen ter sig litet jämfört med avståndsrekommendationen från pälsfarmer till rekreationsområden. De närmaste tätortsområdena ligger nordost om det planerade farmutvidgningsområdet. I Finland dominerar sydvästvindarna (vindriktningssektor söder väster), vilket betyder att huvudvindriktningen från farmen är i riktning mot tätortsområdena. Luktolägenheterna kan dock minskas t.ex. med strö och genom att bevara självdöda djur och kroppar på behörigt sätt. Den säsongsbetonade lukten från åkerspridningen av komposterad gödsel riktas till de områden där spridningsområdena ligger. När det skogsbeklädda området förändras till skugghusområde, kan även begravningsplatsen påverkas såsom även den övriga landskapsbilden. Till denna del bör miljökonsekvenserna också utredas inklusive uppgifter om möjligheten att lämna kvar ett skyddande trädbestånd mellan farmområdet och begravningsplatsen. I kartan som beskriver farmområdet är det trädbeklädda området mellan skugghusen och stängslet enligt märkningen bara 15 meter. På den östra sidan av den planerade utvidgningen går en väg. Mellan vägen och skugghusen lämnas också bara ett 15 meter brett trädbevuxet område. Det närmaste grundvattenområdet (Boviksanden) ligger på ca en halv kilometers avstånd. Enligt NTM-centralens grupp för vattentjänster rinner på basis av kartgranskningen områdets ytvatten inte mot grundvattenområdet. Vattentjänstgruppen poängterar att även i framtiden bör avledandet av dag- och dräneringsvattnet på farmområdet planeras så att vattnet inte rinner mot det klassificerade grundvattenområdet, varvid farmområdet inte påverkar vattenkvaliteten i det klassificerade grundvattenområdet. I fråga om läget bör man även ta hänsyn till eventuell samverkan med andra pälsfarmer i närheten. Eftersom projektet ligger nära begravningsplatsen och förhållandevis nära ett tätortsområde och det saknas uppgifter om eventuella naturvärden och landskapskonsekvenser, är det möjligt att projektet kan medföra sådana betydande miljökonsekvenser för markanvändningen som bör utredas i ett MKB-förfarande. Konsekvensernas karaktär: Enligt 7 i MKB-förordningen (17.8.2006/713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet i enskilda fall skall tillämpas i synnerhet granskas konsekvensernas karaktär, såsom verkningsområdets omfattning med beaktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas omfattning och komplexitet, hur sannolika konsekvenserna är, konsekvensernas varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. Miljöbelastningen som pälsfarmningen orsakar består av närsaltsutsläpp från gödsel och urin, vars miljökonsekvenser hör samman med eutrofiering (kväve- och fosforutsläpp), försurning (bl.a. ammoniak) samt luften i egenskap av växthusgasutsläpp (bl.a. metanutsläpp). I pälsproduktionen uppstår dessutom lukt, avloppsvatten och av-

6/9 fall, trafikbuller samt miljökonsekvenser i anknytning till natur, landskap och bekämpningsmedel. Belastningen kan vara lokalt betydande och den är större i uppfödning i skugghus än i hallar. Belastningen pågår under hela pälsfarmens livscykel och eventuellt längre om man inte i åkerspridningen ser till att närsalter som tillförs i gödseln används i åkerodlingen och att närsaltsmängderna i marken inte ökar. Pälsfarmerna kan också få problem med bl.a. måsar och flugor. I samband med att pälsfarmen byggs utsätts marken och naturen för miljökonsekvenser som en följd av jordschaktningsarbeten och byggande. I Oy P-Log Korsnäs Ab:s projekt uppstår utöver av gödsel, avloppsvatten och avfall dessutom miljöolägenheter bl.a. för bebyggelsen och rekreationsanvändningen på grund av lukten som orsakar betydande olägenheter. Med beaktande av den dominerande vindriktningen i Finland riktas konsekvenserna sannolikt till tätorts- och glesbebyggelsen. Ammoniakutsläppen i luften kan påverka tillväxten i de närliggande skogarna såsom även trädens skick. Det har framförts att trädskador är sannolika på mindre än 100 meters avstånd från farmområdet (Etelä-Pohjanmaan metsäkeskus 2007: Arvio Botnia-Fox Oy:n turkistuotannon yhteistoiminta-alueiden vaikutuksesta alueita ympäröiviin talousmetsiin Evijärvellä ja Kortesjärvellä). I fråga om trafiken kan miljöolägenheter anses uppstå främst av buller från foder- och gödseltransporterna. Belastningen blir större av djuruppfödning i skugghus i stället för hallar. Hur gödselspridningen riktas regionalt samt de övergödande och försurande konsekvenserna i grund- och ytvattnen kan i detta skede inte noggrannare bedömas. En noggrannare utredning än uppgifterna i miljötillståndsansökan om mottagning av gödsel vid komposteringsanläggningen och vid behov en konsekvensbedömning av gödsellagringen och åkerspridningens miljökonsekvenser och minskning av dem är nödvändig och den kan utföras i samband med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvenserna kan dock förebyggas med vattentäta underlag som enligt miljötillståndsansökan byggs under de nya skugghusen, genom att lagra gödseln, avloppsvattnet, fodret och kropparna i vattentäta lager och föra avfallet till behörig avfallsbehandling. För att lindra miljökonsekvenserna rekommenderas torv som torrströ i stället för halm på grund av att torv har bättre uppsugningsförmåga (jfr Miljöskyddsanvisningar för pälsfarmning, arbetsgruppens förslag 31.5.2000/YM0613:00/24/02/1999). I sitt utlåtande fäster Korsnäs kommun även uppmärksamhet på regelbundet byte av grusfiltret. För att undvika måsproblem bör nät placeras under burarna för att hindra att måsarna kan ta sig in och att det uppstår måskolonier i närområdet. Marken och naturen utsätts för konsekvenser i samband med att utvidgningen byggs. Belastningen från pälsproduktionen och dess lokala betydelse i Oy P-Log Korsnäs Ab:s fall framhävs av att det finns flera pälsfarmer i närområdet. Farmernas eventuella samverkan bör bedömas i förfarandet vid miljökonsekvensbedömning med beaktande av att verkningsområdet eventuellt utvidgas som en följd av den planerade utvidgningen som uppenbarligen förläggs mittemot den närmaste pälsfarmen. Av miljötillståndsansökan får man inte tillräcklig helhetsbild av projektets miljökonsekvenser, och på basis av ansökan kan projektet ha sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som måste utredas i ett förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.

7/9 Tillämpade rättsnormer Sökande av ändring Kungörelse Lag förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17, 19 och 25 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av förordningen (359/2011) 4, 6, 7 och 8. Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. Besvärsskriften ska tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått beslutet till kännedom. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Beslutet är framlagt till påseende på Korsnäs kommuns officiella anslagstavla (Strandvägen 4323, 66200 Korsnäs) under 14 dagars tid och elektroniskt på NTMcentralen i Södra Österbottens webbsida på adress www.miljo.fi > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKB-beslut. Välj i menyn Regional information > Södra Österbottens NTM-central. Miljöskyddschef Päivi Kentala Överinspektör Päivi Saari Sändlista Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland med mottagningsbevis Oy P-Log Korsnäs Ab med mottagningsbevis Korsnäs/kungörs på de den officiella anslagstavlan (kopia) Bilaga: Bilaga 1 Karta av projektplanen Bilaga 2 Besvärsanvisning

Bilaga 1 Karta av projektplanen (källa: P-Log Korsnäs Ab:s miljötillståndsansökan) 8/9

9/9 Bilaga 2 Besvärsanvisning VALITUSOSOITUS Tähän päätökseen tyytymätön saa hakea siihen muutosta Vaasan hallinto-oikeudelta valituksella, joka on tehtävä kirjallisesti. Valituskirjelmä on toimitettava Vaasan hallinto-oikeudelle valitusajan kuluessa. Valitusaika on kolmekymmentä (30) päivää tämän päätöksen tiedoksisaannista. Valitusaikaa laskettaessa ei tiedoksisaantipäivää oteta lukuun. Jos valitusajan viimeinen päivä on pyhäpäivä, lauantai, itsenäisyyspäivä, vapunpäivä, jouluaatto tai juhannusaatto, valitusaika jatkuu vielä seuraavan arkipäivän. Valituskirjelmän voi toimittaa perille henkilökohtaisesti, postitse tai lähetin välityksellä. Postittaminen tai toimittaminen lähetin välityksellä tapahtuu lähettäjän vastuulla. Tiedoksisaantipäivän osoittaa tiedoksianto- tai saantitodistus. Milloin kysymyksessä on sijais-tiedoksianto, päätös katsotaan tiedoksisaaduksi, ellei muuta näytetä, kolmantena päivänä tiedoksianto- tai saantitodistuksen osoittamasta päivästä. Milloin päätös on lähetetty postitse saantitodistusta vaatimatta, päätös katsotaan tiedoksisaaduksi seitsemäntenä päivänä päätökseen merkitystä postiin jättöpäivästä, ellei muuta näytetä. Virkakirjeen katsotaan tulleen viranomaisen tietoon saapumispäivänään. Valituskirjelmässä on ilmoitettava - päätös, johon haetaan muutosta - miltä kohdin päätökseen haetaan muutosta ja mitä muutoksia siihen vaaditaan tehtäväksi, - perusteet, joilla muutosta vaaditaan, - valittajan nimi ja kotikunta, sekä - postiosoite ja puhelinnumero, johon asiaa koskevat ilmoitukset valittajalle voidaan toimittaa. Jos valittajan puhevaltaa käyttää hänen laillinen edustajansa tai asiamiehensä tai jos valituksen laatijana on joku muu henkilö, valituskirjelmässä on ilmoitettava myös tämän nimi ja kotikunta. Valittajan, laillisen edustajan tai asiamiehen on allekirjoitettava valituskirjelmä. Valituskirjelmään on liitettävä - päätös, johon haetaan muutosta, alkuperäisenä tai jäljennöksenä - todistus siitä, minä päivänä päätös on annettu tiedoksi, tai muu selvitys valitusajan alkamisen ajankohdasta, sekä - asiakirjat, joihin valittaja vetoaa vaatimuksensa tueksi, jollei niitä ole jo aikaisemmin toimitettu viranomaiselle. Asiamiehen on liitettävä valituskirjelmään valtakirja, jollei valittaja ole valtuuttanut häntä suullisesti Vaasan hallinto-oikeudessa. Asianajajan ja yleisen oikeusavustajan tulee kuitenkin esittää valtakirja ainoastaan, jos hallinto-oikeus niin määrää. Vaasan hallinto-oikeuden käyntiosoite: Vaasan hallinto-oikeus, Korsholmanpuistikko 43, 65100 Vaasa postiosoite: Vaasan hallinto-oikeus, PL 204, 65101 Vaasa puhelin: 029 56 42611 telekopio: 029 56 42760 sähköposti: vaasa.hao@oikeus.fi aukioloaika: klo 8.00-16.15 Valittajalta peritään asian käsittelystä hallinto-oikeudessa oikeudenkäyntimaksua 97 euroa. Tuomio-istuinten ja eräiden oikeushallintoviranomaisten suoritteista perittävistä maksuista annetussa laissa (701/93) on erikseen säädetty eräistä tapauksista, joissa maksua ei peritä.