Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)



Relevanta dokument
Fotosyntes i ljus och mörker

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

Vad gör växten med vattnet?

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

Manual Vattenodlingskit för PMF-M10

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Medelhavet. flyttar norrut

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)

Skapa din egen jord! Nyhet 2018 TIPS & RÅD. Maskgödsel Lera Biokol Pimpsten Odlingssand

KÖPHJÄLP ODLA INOMHUS. Hydroponiska odlingsprodukter BRA ATT VETA

Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)

Wändels perennodlare

VÄX MED VEG TECH. Så växer vi tillsammans i det dagliga arbetet

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Amaryllisens dag. 19 november

5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor

5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Framgångsrik precisionssådd

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Sandra Österling. Examensarberte Keramikkonst Kandidatnivå 2014 Högskolan för Design och konsthantverk

Naturens kraft. Naturen ger oss allt vi behöver för att skydda och bevara vår hälsa.

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Manual. Eco Grow PMF-M30

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Mariuana: Odling i garderoben...

Älskade Pelargoner...

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Undersökningar och experiment

Manual Vattenodlingskit för EcoHerb

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Tillväxtreglering utan kemikalier

Kaffe med mjölk? Sagitta Pedagog AB tel

69:- 49:- Ord.pris 69:- 15:- HÄRLIGA HORTENSIOR Hydrangea Trivs i ljusa lägen och vill ha jämn fuktighet. I vitt, rosa och blått.

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

EGEN MATKOMPOST.

79:- 49:- 19:- 79:- HORTENSIOR HÄRLIGA. Sveriges Trädgårdsmästare. JORDVIVA Primula vulgaris HOYA AUSTRALIS RUND. Flera olika former!

Wexthuset erbjuder kvalitetprodukter inom odling och trädgård från ledande märken. Växtnäring och gödning. Specialjord och orkidékompost

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Allt om årstiderna - Vintern

Manual. EcoHerb PMF-M10

Modellfoto utanför studion

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Historien om Mathilde och Chouke

Biologi. Livet på jorden

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

Allt om årstiderna - Hösten

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Bakgrundsbygge i Cellplast:

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

God mat + Bra miljö = Sant

Bättre Självförtroende NU!

Växternas inkomster och utgifter

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Vad är vatten? Ytspänning

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Patogena svampar (och närbesläktade)

KROPPEN Kunskapskrav:

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Biologi A på Netkurs

Transkript:

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26

Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod och material... -6 Observation... 6 Tabeller... 7 Tidsplan... 7 Resultat...8-11 Slutsats/Diskussion... 12-14 Utvärdering... 14 Källförteckningar... 2

Abstrakt Projekt processens första steg var att välja område. Efter bestämningen av området studerades om det fanns liknande undersökningar som redan gjordes, vilket hjälpte till att undvika upprepningar och samla fakta om gröna linser det vill säga till vilken art grupper tillhör detta växter och om det finns några karaktäristiker som man borde ta hänsyn till när man skulle börja med projektet. För att underlätta att få svar kontaktades forskare som jobbar med växter och har bra erfarenhet att jobba med växter. Med hjälp av dessa upplysningar bestämdes att mitt projekt skall handla om gröna linser. Gröna linser valdes på grund av att de växter snabbt därmed var det lätt att få svar eller resultat inom en begränsad tid. Projektets syfte var att bestämma tillväxthastigheten hos linserna. Projektet inleddes med att göra ett groningsförsök, för att skulle kunna veta hur lång tig det tar för att linser frön skall gro. Efter detta försök grupperades krukor i fyra grupper. Anledningen till detta var att komma fram till ett exakt resultat och samtidigt för att ha koll på hur växterna reagerar om de behandlas på olika sätt. Den första gruppen var vattenförsöksgrupp. Till skillnad från vattenförsöksgrupp fick andra försöksgrupp mer vatten, den tredje kontroll grupp och slutligen den sista ljusförsöksgruppen. Inledningsvis vattnades alla grupp växter med samma mängd av vatten (2ml) den första dagen. Eftersom grupp 1 var vattenförsöksgrupp fick de hela tiden 2ml vatten men resten av försöksgruppväxter fick 7ml, det vill säga ml mer. Eftersom grupp 4 var ljus försöksgrupp, vilket innebar att de inte fick tillgång till ljus, ställdes de på ett mörkt ställe. När växterna vattnades så togs mätningar på all växtgrupperna mellan var tredje till femte dag. Undersökningen tog 4 veckor och i andra veckan togs bilder för att kunna visa hur varje växtgrupp såg ut därmed tydliggöra skillnader och likheter mellan grupperna. Under de första tre undersökningar veckor var tillväxten accelererande (ungefär 7,84 cm per vecka) men den sista veckan blev tillväxten avtagande. 7cm per vecka var de genomsnittliga värde för hela gruppen men om vi ser för varje växtgrupp så tillväxte grupp 1. 7,7 cm, grupp 2. 7, cm, grupp 3. 7,87cm och grupp 4. 8,2 cm. Slutsatsen var att det genomsnittligt längden av detta växt är 32cm. Möjligtvis kan det variera mellan 31cm och 33cm beroende på tillgång till ljus samt vatten. Gröna linser behöver inte så mycket vatten. Den behöver i genomsnitt ml vatten för en vecka. Det kan klara att växa i mörker och enligt min undersökning så växte växtgrupp 4 snabbare och även längre än resten av växtgrupper. Min konklusion blev så att linserna inte är helt ljusberoende växt. Man kan säga att det har två egenskaper, den ena är att det växer genom att fotosyntesen ske, det vill säga ljuset som energikälla och det andra är att använda den lagrade energin (stärkelse) som finns i fröet eller hjärtbladen.(svenska växter 1973) 3

Bakgrund och Inledning Att leva i en plats omgiven av växter är en av de bästa saker som jag vill ha i mitt vardagsliv. Jag gillar natur och försöker njuta av den på alla tänkbara sätt. När jag började tänka vad mitt projektarbete skulle innehålla så dök en idé upp att jobba inom biologiområdet. Efteråt hade jag inte svårt att välja inriktningen. Jag valde detta projektarbete för att jag är först och främst intresserad av växter. Jag tycker om att ta hand om växter, särskilt krukväxter och det har jag gjort i flera år. Det har varit intresseväckande att se hur snabbt olika växter växer inom en begränsad tid. Detta inspirerade mig att göra någon granskning av växter. Flertalet undersökningar på växter har genomförts som gäller växternas karaktär, det vill säga till exempel hur långa de är, vilket sorts jord som passar till tillväxtprocessen. Mitt projekt ser lite annorlunda ut jämfört med andra undersökningar som har gjort hittills, vilket gör det mer fascinerande att jobba med detta. Projektet handlar om en baljväxt, gröna linser. Den tillhör släktet baljväxter leguminosae. Baljväxter är mycket rika på protein och innehåller även mycket kostfiber, mineral och B-vitamin. Det innehåller också långsamma kolhydrater som hjälper till att hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Ur miljösynpunkt är linser mycket värdefulla. De behöver inte konstgödslas. De ordnar sin egen kvävegödsling, tack vare kvävefixerande bakterier i rötterna och tillför dessutom kväve till jorden under växtperioden. De är med andra ord resurssnåla. När man odlar groddar så ökar också halten av C och E vitaminer samt riboflavin kraftig. Linserna är mycket lätta att arbeta med i skolan. Det är en liten växt och odlingen ryms till exempel i en 2ml E-kolv. Linserna har en snabb tillväxt och försöksresultatet syns efter drygt veckor. Syfte och mål Det allra första syfte på detta projekt är att studera tillväxten av baljväxt, gröna linser. Det vill säga att bestämma tillväxthastigheten hos denna växt. Det finns olika saker såsom vatten, ljus, olika jordsorter, som påverkas tillväxten. Naturligtvis kommer jag också att undersöka tillväxthastigheten i förhållande till olika tillgång på vatten och samtidigt ljusintensitet. Påverkan av ljus på tillväxthastigheten studeras genom att ställa växterna på olika platser som får olika tillgång på ljusintensitet. Eftersom det är svårt att säga att alla växter som ställs på samma plats får samma mängd av ljus föreställs att de får ungefär lika stor mängd ljus. Men vilka faktorer är nödvändiga för tillväxten av detta växter? Efter man får svaret på frågan så kan man dra slutsatsen, det vill säga hur många cm den växer under en vecka samt hur lång den bli efter undersökningen genomförts. 4

Metod och Materiel För att inleda detta försök behövdes ett visst antal gröna linser, 13 krukor, måttband, ml bägare, en liten kartong, jord, digitalkamera. Groningsförsök För att kunna veta hur snabbt ett frö gror lades hushållspapper i ett glas och blötlades. Sedan lades ett visst antal gröna linser på det fuktade hushållspappret. Hushållspappret blev avtorkat efter 2 dagar och så det blöttes med ungefär ml vatten. Efter drygt 2 dagar hade fröen svällt och färgen hade speciellt på ena sidan ändrats till mörk grön. Alla förändringar, observationer antecknades. Tre dagar efter började fröen gro (stjälkliknande). Förändringar antecknades (hur lång det blev ungefär) Tillväxthastighetsförsök Tre ställen valdes där krukorna skulle ställas. Ett ställe där det fanns bra tillgång till ljus, en mörk samt en plats där växterna fick tillräckligt ljus. Krukorna grupperades i fyra grupper och placerades på tre olika ställen. Grupp 1 vattenförsök, Grupp 2 med tillräcklig belysning, Grupp 3 kontroll, Grupp 4- ljusförsök (mörkt ställe) Jorden fördelades jämt och hälldes i krukor. Jorden vattnades med 2ml, ett frö placerades i varje kruka på samma djup. Mätningen påbörjades så fort hjärtbladet dök upp. Efter tre dagar vattnades Grupp -1 med 2ml, Grupp2-4 vattnade med 7ml vatten. Eftersom växterna inte behövdes vattnas med samma mängd av vatten var tredje dag så halverades mängden till 12,ml för Grupp 1 och 37,ml för Grupp2-4 (för första 2 veckor). Växterna mättes var tredje dag under de första nio försöksdagarna. Sedan gjordes en mätningen per vecka. 37,ml vatten var fortfarande för mycket för grupp 2-4 och vatten volymen halverades ännu en gång till 18,7ml under försöksvecka fyra. Från och med försöks dag 2 minskades vattenmängden som tillfördes till Grupp 4 till 4,68ml och krukorna vattnades en gång per vecka. Försöksdag 2 fotograferades all försöksgrupper. Försöksdag 3 avslutades undersökningen av tillväxthastigheten genom att göra den sista mätningen och observationerna antecknades.

Vattenupptagskapacitets försök Det här försöket gick ut på att undersöka och bestämma vattenupptaget. 12g jord vägdes upp och ställdes på ett ställe där det fanns tillräckligt med ljus så att vattnet avdunstar snabbt. Efter dagar blev jorden torr och vägdes igen. Mätningen gjordes och skillnaden före och efter jorden blev torr noterades. Linser odlades och vattnades med 2ml vatten och det skedde var sjunde dag under 2 veckor Efter två veckor togs växten bort och jorden vägdes samt resultatet antecknades. Vatten avdunstningen försök Det här försöket gick ut på att hur mycket vatten som avdunstas från jorden. 12g jord vägdes upp och hälldes i kruka, och fick sedan torka ordentligt i dagar Efter dagar vattnades med 2ml vatten, det skedde var sjunde dag under två veckor. Efter två veckor vägdes jorden. Vikt skillnaden före och efter försöket antecknades. Observation Groningsförsök Linserna hade grön färg innan groningsförsöket påbörjades. Sedan ändrades färgen till mörkgrön speciellt på det ena sidan där linserna började gro. Efter några dagar började en liten vit stjälk växa ut som var ganska hård när man kände med handen. Efter ett par dagar började färgen på stjälken att ändra till ljusgul. Längden av stjälken ökade ganska mycket de tre sista dagarna och därtill även några blad började visa sig lite. Men bladen hade inte grön färg såsom gröna växters färg brukar vara. Tillväxthastighetsförsök Försöksvecka 1: - Den första fasen var liknande som groningsförsöket, det vill säga att bladen hade gul färg samt att stjälken var ljusgul. Under vecka 2 förändrades färgen på stjälken, grupp 1-3, till ljusgrön men stjälkens färg i grupp 4 ändrades inte, det såg fortfarande gulaktig ut. Grupp 1-3, bladen hade vuxit bara på toppen av växten, det vill säga, det fanns inte något blad som började växa ut på sidan av växten. Försöksvecka 2: - Som alla andra grupper har grupp 4 s blad börjat komma ut men de satt ihop, det vill säga de hade inte öppnat sig så mycket dessutom var bladerna gulaktiga och stjälken hade fortfarande vit färg. När det gäller längdskillnader mellan försöksgrupperna så hade grupp 4 växterna snabbare än andra växtgrupper. Försöksvecka 3: - tillväxten verkade pågå ännu mera. Stjälkarna var så tunna att de inte kunde hålla sig raka, istället blev de böjda. Speciellt grupp 4 växternas stjälkar var tunnare samt mjukare än andra gruppens stjälkar. Flera blad kom ut men antalet blad var inte proportionellt med tillväxt hastigheten. Tillväxthastigheten var inte jämt för varje försök vecka Försöksvecka 4: - under denna vecka var tillväxthastigheten lite långsam för grupp 1-3 växter medan grupp fyras tillväxt fortfarande pågick som tidigare. 6

Tidsplan Mars/: - Kom på idén att göra någon undersökning om växter April/: - Funderingar över vad man kunde granska om växter Juni/: - område bestämdes Juli-augusti/: - Växtaffär kontaktades och försökte nå botanist på Stockholms universitet, information samlades. Sep 1-27/: - Ägnades åt att skriva projektplan och företaget Hands on Science som arbetar med växter kontaktades. 2 Okt- Okt/: - arbetade med gror försöket kt- 2 Okt/: - Material förberedds 27 Okt/: - Tillväxthastighets försök påbörjades 22 Nov/: - växterna fotograferades 1 Dec/: - Vattenupptag samt avdunstning försök startades 2 Dec/: - Hela försöket avslutades Tabeller Volym av Tid vatten/ml Grupp vecka 1 2 1,2, 3,4 vecka 2 2 1 7 2,3,4 vecka 3 2 1 37, 2,3,4 2 1 vecka 4 18,7 2,3 4,68 4 1. Tillväxthastighetsförsök Volym/ml: - volym av vatten som vattnades under försöksveckan. Grupp 1 vatten försök grupp Grupp 2 tillväxthastighet försök grupp Grupp 3- kontroll grupp Grupp 4- ljus försök grupp 2. Vattenupptags kapacitet Jord Vikt/gm Innan försök 12 Efter det blev torr Efter försök Jorden vikt före försöket Jordens vikt efter avdunstningen skedde och blev torr Jordens vikt efter försöket genomförts 3, Avdunstningsförsök Jord Vikt/gm Innan försök 12 Efter det blev torr Efter försök 12 7

Resultat Grupp 1 Fig.1 Tillväxten i grupp 1, vilket är vatten försöksgrupp. Alla växter fick loka stor mängd av vatten och hade placerats på samma ställe. För varje växt var tillväxten olika vilket syns på graferna. För alla grafer i detta försök grupp, Y-axeln visar ökning av längden (i cm) samt x-axeln visar den tiden som undersökningen genomfört. Och tiden är uppdelat i veckor, 1-4. Planta 1 Planta 2 4 4 3 2 3 2 Planta 3 Planta 4 4 3 2 4 3 3 2 2 Planta Planta 6 4 4 3 3 2 2 3 2 8

Grupp 2 Fig.2 Denna grupp är tillväxthastighetförsöksgrupp. All växter hade fått samma mängd av vatten samt placerats på samma ställe, det vill säga att de fick nästan samma mängd ljus. Trots detta fanns fortfarande tillväxtskillnader mellan varje växt. För alla grafer i denna grupp representerar y-axeln växternas längd (i cm) och x-axeln beskrevs undersöknings tid. Planta 1 Planta 2 4 3 2 4 3 3 2 2 Planta 3 Planta 4 4 4 3 2 3 2 Planta Planta 6 4 3 3 2 2 4 3 2 9

Planta 7 Planta 8 4 3 3 2 2 4 3 3 2 2 Grupp 3 Fig.3 Denna grupp var kontroll grupp. För att kontrollera undersökningen behövdes en kontrollgrupp, vilket hjälper att kunna undvika från att göra fel och för att kunna komma fram till exakta resultat. Mängden av vatten som vattnades var lika mycket som grupp 2 fastän de hade placerats på ett annat ställe där det fanns tillgång med ljus. Jämfört med grupp 2 så fick grupp 3 mindre mängd av ljus. Y-axeln i denna grupp beskriver växternas längd samt x-axeln beskriver undersökning tiden. Planta 1 Planta 2 4 3 3 2 2 4 3 2 vecka 1 vecka 2 v ecka 3 vecka 4 Planta 3 Planta 4 4 3 3 2 2 4 3 2 Grupp 4 Fig.4 Detta är en grafisk beskrivning av växternas tillväxt. Denna grupp användes för att undersöka påverkan av ljus. Därför placerades de på ett mörkt ställe. Den snabba tillväxten gjorde att grafen såg annorlunda ut jämfört med andra gruppernas grafer. Såsom andra gruppers grafer beskriver y-axeln växtens längd samt x-axeln var undersökningen tiden.

Planta 1 Planta 2 4 4 3 3 2 2 4 4 3 3 2 2 Planta 3 Planta 4 4 4 3 3 2 2 4 4 3 3 2 2 Genomsnittliga tillväxten av varje grupp (1-4) växter Fig. Dessa grafer visar den genomsnittliga tillväxten hos varje växtgrupp. Grupp 1 växter i denna serie representerar hela fig.1 grafer, och samma för respektive grafer också. Dessa grafer gjordes för att kunna jämföra skillnaden på tillväxten mellan försöksgrupper. Anledningen till skillnader inträffade var de villkor som hade påverkat växterna på olika sätt. Detta förklaras ordentligt i slutsatsen och diskussion. Grupp 1 plantar Grupp 2 plantar 4 3 3 2 2 4 3 3 2 2 11

Grupp 3 plantar Grupp 4 plantar 4 3 3 2 2 vecka 1 vecka 2 vecka 3 vekca 4 4 3 2 Slutsats/Diskussion Under detta projekt kan man lära sig och få nog information om gröna linser, från groningssteget till växten växer och bli stort. Som man förstå från namnet så har linserna gröna färger och de är ungefär 3mm breda. Det som skedde i första steget av groningsförsöket var att fröerna började svälla, det vill säga att volymen ökade vilket innebär att en del av vatten som fanns i närheten togs upp. Ju mer de tog upp desto mer svällde de upp(raven.e 1987). Linserna är två hjärtbladiga växter. Fröet är en sort av lagrad näring. Det finns olika faktorer som påverkar fröet så att det ska börja gro. Det kan vara både yttre och inre faktorer. Bland de yttre faktorerna så är vatten, syre och temperaturen de viktigaste. Fröerna är helt torra, vanligtvist innehåller till 2 procent av vatten av dess totala vikt. Alltså det är inte möjligt att groningsprocessen påbörjas förrän fröet tagit upp eller absorberats den mängd av vatten som behöves för metaboliska aktiviteter. När fröet sugit upp vattnet sväller det och betydlig påtryckning uppstår inuti. Först spricker embryot på den ena sidan, dvs. just den platsen som de första embryots rötter börjar växa ut. Under de fem groningsförsöksdagar så blev embryot på ett ställe mörkt och dem här embryo rötter. De var ganska hårda samt korta. Det är på grund av att de består av rotämne, stamämne samt växtens första blad, hjärtbladen. När fröet börjar gro, det första som dyker upp är embryot rot. Det hjälper utvecklingen av växterna genom att fungera som stöd in i jorden vilket gör att embryot absorberar vatten på lättare sätt. Den näring, som grodden behöver för sin tidigaste utveckling, finns då i hjärtbladen. När fröet gror utvecklas grodden till den nya plantan, som består av de tre grundorganen rot, stam och blad. Ibland så är det att groddarna kräver ljus för denna process men inte när det gäller linserna. Det var därför det inte behövdes jord som innehåller viss näringsämne utan bara vatten tillgång krävdes för att groendet skulle kunna pågå. Som sagt var temperaturen också bland de yttre faktorer som behövs för groendet. För både gronings och tillväxthastighetsförsöket antogs att temperaturen var optimal, vilket 12

innebär att temperaturen låg mellan 2-3 grader. Om temperaturen hade varit minimum (- grader) eller maximum (4-48 grader) skulle embryot ha dött. Egentligen gäller detta bara för linserna och för vissa embryon. Förmodligen finns det embryon som klarar sig under minimum eller maximum temperatur. Bild.1 Här ser vi hur ett groende linsernas frö såg ut under undersökning processen. I allmänt tog groendet av embryot 7dagar. Andra steget efter embryot hade grott var att stamämnet samt växtens hjärtblad började dyka upp. Under första försöksveckan hade hjärtbladen samt stjälken vit färg. Det var för att i fröet fanns tillräckligt näringsämne, olika byggstenar som var väldigt viktigt för utvecklingen av linsernas fröer samt vatten. I de byggstenar fanns bland annat fundamentala byggstenar som var nödvändiga för fotosyntesen. De här byggstenarna används inte förrän vid en viss tid, det vill säga att tills det näringsämne som fanns i embryot används klart. Eftersom det inte fanns något näringskälla så sätter de igång med fotosyntesprocessen. Försök vecka 1 var en sorts av förändringsstadium, från embryo till en ung växt. I denna vecka dök det upp några hjärtblad och de unga skotten hade växt. Se bild.2 Under de fyra försöksveckorna hade de försöksgrupperna vuxit olika men det menas att det fanns skillnad på tillväxthastigheten mellan dem, särskilt mellan grupp 4 och resten av grupperna. Grupp 1 växter hade fått ett konstant vatten mängd (2ml) hela tiden men deras genomsnittliga tillväxt har inte så stor skillnad med resten av grupper. Till exempel den genomsnittliga tillväxthastigheten av grupp 1 från den första till andra vecka blev 6,cm, från andra till tredje 12,cm, från tredje till den vecka fyra 8,cm. Om vi jämför de här siffrorna med grupp 2 och 3 så är det den skillnaden på genomsnittliga längden 1-1,cm. Fastän den genomsnittliga längden av grupp 4 växter blev ungefär i vecka 1, 7cm, vecka 2, 11cm, vecka 3, 22cm och vecka 4, 34,cm. Det vill säga att denna gruppens tillväxthastighet var 2 till 2,cm mer än den andra grupper. Från detta kan man dra slutsatsen att olika vattenmängd inte spelade stor roll för tillväxten. Förklaringen till detta är att eftersom växternas blad var små (bara 3mm bred), stjälken var tunn samt antalet blad inte så många evaporerade inte så mycket vatten från växterna genom de små porerna i cellväggen som finns på stjälken samt bladen. Om en växt har bredare blad och tjockare stammar behöver den en viss mängd av vatten, ju mera det finns stora ytor desto mer finns det möjligheter för att evaporationen sker (mycket vatten evaporerar). Vattnet hjälper till också att växten ska kunna stå rakt som stadga. Eftersom linsernas stam var väldigt tunn kunde de inte stå upprätt efter försöksvecka 2 fastän i försöksvecka 1 kunde de hålla sig rakt eftersom de var korta, ungefär 4cm långa. Se bild.3 Bild 2. Så här såg de ut när hjärtbladen börjades dyka upp. De var ungefär 1cm långa. 13

Bild 3. De här linserna är ungefär 4cm långa och växte under dagar. Grupp fyra var en speciell grupp. Under hela undersökningen tid placerade de i mörk. Det innebär att de inte fick ljus och på grund av detta hade stjälken samt de bladen fortfarande vit färg. Eftersom de inte fick ljusstrålningar skedde inte fotosyntes processen vilket betyder att det inte fanns klorofyll som ger de grönfärg. Även om det inte skedde fotosyntes Och samtidigt behövdes inte så mycket vatten för att som sagt stjälken var väldigt tunn och det hade inte så mycket blad, bara på toppen och det var ungefär 2mm bred vilket betyder att evaporation av vatten inte var märkbar. Och de kunde klara sig med en liten mängd av vattentillgång. Se bild.4 processen så stannade inte tillväxten. Det blev tvärt om, att tillväxten var snabbare än andra växtgrupper. Men antal blad var väldigt lite och de fanns på toppen av växten. Tillväxten av stjälken var inte proportionellt men antal blad. Det betyder att växten var jämt uti efter ljus så att fotosyntesen sker och för att kunna få energi för tillväxten. Men växten var fortfarande i den första fasen, det vill säga att växtens energikälla var bara den lagrad stärkelse som finns i fröet. För att fotosyntesen ska kunna ske behöver lite energi (den lagrad näringsämne som finns fröet). Eftersom det inte skedde fotosyntesen i dessa växter så kan växterna använda den energin för tillväxten istället. ett växt. Enligt resultatet så är växtens längd ungefär 31cm och det tar fyra veckor från embryofasen tills det blir ett växt. Tillväxthastigheten för denne växt var ungefär 6,cm per vecka. Växten kräver inte så mycket vatten, bara 12,ml per vecka per en växt. Växten kan klara sig i mörkt ställe fastän möjligheten att ge ett frö är väldigt lite. Det betyder att tillväxten avstannar på grund av att den lagrat näringsämne tar slut efter ett tag och eftersom det inte finns tillgång med ljus (energi källa) så kan de inte växa längre, tillväxten avstannar. Utvärdering av arbetet Bild 4. Här ser vi hur stjälken ser ut. Det är vit och väldigt tunn dessutom har de gulaktiga blad som finns bara på toppen av växten. Efter vatten upptagsförsöket blev resultatet att 4ml vatten var borta från jorden. Men för att kunna veta hur mycket vatten som växten tog och hur mycket vatten som avdunstades gjordes avdunstningsförsöket. Enligt detta försök räcker 2ml vatten för två veckor, dvs. 12,ml vatten per vecka för Under hela processen av detta projekt lärde jag mig först och främst att kunna jobba självständig, vara ansvarig samt att lära mig själv. Det har varit jätte intressant att jobba med dessa växter. Dels var det för att linserna växer väldig snabbare än andra växter som jag hade tagit hand om. Jag brukade vara väldigt imponerad jag såg de växa till exempel 2cm per dag. Innan jag började projektet så visste jag bara hur man ska tillaga gröna linser men efter detta försök så 14

lärde jag mig hur växten ser ut, vad det behöver för tillväxten, hur långt det är samt tillväxthastigheten. Om jag hade gjort vattenupptag och avdunstningsförsöket innan jag började tillväxthastighetsförsök så skulle jag ha vattnat den exakta mängden av vatten som behövdes och så att det inte påverkar på tillväxten. För att för mycket vatten är inte bra för tillväxten. Källförteckningar Raven Evert Eichhorn, Biology of plants, Fifth edition, sidan 44, och The Angiosperm plant body: Structure and Development. Svenska växter (Fanerogamer), 1973.

Källförteckningar Raven Evert Eichhorn, Biology of plants, Fifth edition, sidan 44, och The Angiosperm plant body: Structure and Development. 16