Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Relevanta dokument
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Habiliteringen i Blekinge

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

FN konventionen för personer med funktionshinder

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Habiliteringen i Blekinge

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Parenting Young Children PYC

Vår Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren Utbildning Grupper

Att vara delaktig på distans

Om autism information för föräldrar

Skolsocial kartläggning

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Habiliteringen i Blekinge

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Evidens för lyckad AKKpraktik. Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog

Platon - om lärande och lek

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Förväntningsdokument. Mesta skola

Habiliteringen i Blekinge

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Rätten till kommunikation

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Habiliteringes kurskatalog Våren 2019

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Barnhabilitering Kalmar

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Välkommen till habiliteringen!

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Erfarenheter och behov hos flerspråkiga föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter som gått KomUng kommunikationskurs

Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

DART 2013 en kort presentation

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

EXAMENSARBETE. Flerspråkighet på en liten förskola för barn med speciella behov. Christine André Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp

Kommunikationsstöd i förskolan

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-rapport 5/2015. Föräldrars upplevelse av delaktighet i AKK-processen

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Hinder och möjligheter

Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång

Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

LekBot. en talande och lekande robot Fredrik Kronlid, Talkamatic AB Ingrid Mattsson Müller, DART

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Transkript:

Ulrika Ferm, Aktuell forskning inom omrdet flersprkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om flersprkighet, AKK, utveckling och inlärning Mnga svrigheter känner vi igen som typiska för omrdet AKK dessa kompliceras dock ytterligare om det finns flera kulturer och sprk En del svrigheter uppstr p g a flera kulturer och sprk Komplext men änd enkelt om vi ser till människan, etik och grundläggande rättigheter till kommunikation Artiklar 1 2 Översatt frn eng. AAC Augmentative and Alternative Communication ä ö ä Redskap och metoder Alternativ och Kompletterande Kommunikation Det kan vara föreml, tecken, bilder, pratapparat, appar, text Här är ö ä eller kroppskommunikation, gester, mimik, ljud när det ersätter eller stödjer tal 3 4

Omgivning Pickl, 2011 Kommunikationsintervention vid flersprkighet Pickl 2011 Underlättande och hindrade faktorer i skola och hem PRAGMA 10 mammor, 1 pappa, 1 mor/farfar, 24 specialpedagoger i specialskolor 43 barn (6-16 r) med varierande personliga resurser och kommunikationssätt Intervju, observation, e-post, personlig kommunikation 5 6 Sex viktiga omrden Klassrumssituationen Intresse hos lärare Lärares kunskap och erfarenhet Kommunikationshjälpmedel Attityder i familjer Samspel föräldrar - lärare Klassrumssituationen Sm klasser F elever per lärare Inga eller f elever med utagerande beteende Lättillgängliga tolkar Tillgng till olika hjälpmedel Stöttande team Stöttande rektor 7 8

Intresse hos lärare Av att interagera med föräldrar Av att arbeta i team Av att pröva nya metoder För andra kulturer och sprk Av vidareutbildning Lärares kunskap och erfarenhet Av AKK för barn med omfattande svrigheter Av att undervisa barn med omfattande funktionsnedsättning Av att arbeta med individuella planer Av att samarbeta med flerkulturella familjer Av att värdera, först samt ta vara p föräldrars kunskap Av att hantera sprkbarriärer 9 10 Kommunikationshjälpmedel Förekomst av olika kommunikationssätt i klassrummet Regelbunden användning av AKK Modellering av AKK-användning för olika familjemedlemmar Utbildning och träning för familjen Inkludering av hemsprk Information om finansiering i förhllande till AKK Attityder i familjen Intresse för nytt sprk och kultur Synen p professionella som samarbetspartners ej auktoriteter Samsyn när det gäller utbildning, funktionsnedsättning och intervention Att dela med sig av viktiga aspekter när det gäller kommunikation i hemmet AKK accepteras av de viktigaste familjemedlemmarna AKK används i hemmiljön 11

Samspel föräldrar lärare Information om behov och rättigheter p alla sprk Regelbundenhet i kontakt frn bda hll Föräldrar kunde tycka att de hade tät kontakt med lärare, lärare kunde uppleva ointresse och passivitet hos föräldrar Sprk Pappor ibland mer kunniga i sprk men mindre kunniga om barnen, behov av tolk minskar chans till spontana möten Intresse av att dela kulturella frgor Prata om kommunikationsbehov i olika miljöer 1/3 av lärarna hade ingen kunskap om barnets kommunikativa förmga p sitt hemsprk Information om förväntad niv vad gäller föräldrars insats och deltagande 13 14 ä ä ä ö! ö ö ö " ä # ä $ ä! ä ö ö ö % ä!! 15 16

ä & ä & ä öä! ä ö ä! ö ö ö Sprk och tal Val av sprk, talsyntes, uttal Sprk i hjälpmedel stöd eller hinder för användning Kulturellt och sprkligt relevant vokabulär Involvera familj, stödperson eller annan person som är kunnig i sprk och kultur Hjälp med programmering och interaktionsstrategier Val av bilder och sätt att kombinera bilder Hastighet och intimitet alltid viktiga faktorer Kan försvras ytterligare när fler sprk är inblandade 17 18 Vga frga och informera Alltid viktigt särskilt vid flera sprk och kulturer AKK är en del av ett större system, familjen Andra saker än AKK är viktiga i en familjs liv vid olika tidpunkter Bilderna i PowerPointen ingr i materialet till föräldrautbildningen AKKtiv - KomIgng, KomFler och KomUng. AKKtiv AKK tidig intervention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvrigheter Kunskapsomrden i AKKtiv-utbildningen Kommunikation Kommunikationsutveckling Att vara kommunikationspartner till sitt barn Lekens betydelse för barnets kommunikationsutveckling AKK - kommunikationsstöd 19 20

Referenser Referenser Bevan-Brown, J. (2001). Evaluating special education services for learners from ethnically diverse groups: Getting it right. Journal of the Association for Persons with Severe Handicaps, 26, 138 147. Blake Huer, M., & Irvine Saenz, T. (2002). Thinking about Conducting Culturally Sensitive Research in Augmentative and Alternative Communication. Augmentative and Alternative Communication, 18, 267-273. McCord, S. M., & Soto, G. (2004). Perceptions of AAC: An ethnographic investigation of Mexican-American families. Augmentative and Alternative Communication, 20(4), 209-227. Pickl, G. (2011). Communication intervention in children with severe disablities and multilingual backgrounds Perceptions of Pedagogues and parents. Augmentative and Alternative Communication, 27(4), 229-244. 21 22