2012-04-25 VISION OCH STRATEGI CENTRALA ÄLVSTADEN Lägesrapport till delegationen för Hållbara städer
SAMMANFATTNING Göteborg stad fick under 2010 beslut om 1,95 mkr i stöd från Delegationen för hållbara städer. Syftet var att öka kunskaperna kring hur hållbart stadsbyggande kan underlättas genom utvecklade samverkansformer, dialog och information inom ramen för arbetet med Centrala Älvstaden. Projektet påbörjades 2010 och kommer att avslutas under hösten 2012. I juni 2011 genomfördes en internationell workshop med ett resultat som sammanställdes i en rapport och en utställning som visades under hösten 2011. Dialog och aktiv kommunikation har skett och kommer att ske under hela processen men med fokus på medborgardialog under hösten 2011 och våren 2012. En rapport om resultatet av medborgardialogen är under utarbetande. Under 2011 erhölls 75 % av stödet från delegationen för hållbara städer och återstående 25 % kommer att ansökas om under 2012. Backaplan Kvillebäcken Ringön Frihamnen Gullbergsvass CENTRALA ÄLVSTADEN Norra Älvstranden City Södra Älvstranden Centrala Älvstaden omfattar områden som Ringön, Gullbergsvass, Frihamnen, Backaplan och delar av Södra Älvstranden. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 2
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Göteborg har unika möjligheter att utvidga och bygga samman Göteborgs centrum över Göta Älv. För att ta tag i denna uppgift har Göteborgs stad i bred politisk samverkan initierat projektet Centrala Älvstaden. Syftet är att genom att utveckla arbetsformer för samverkan, dialog och information säkerställa att Centrala Älvstaden ges en hållbar stadsutveckling av hög kvalitet. Avsikten är att hämta och omsätta erfarenheter från vår omvärld, pröva dem på arbetet med Centrala Älvstaden, samt därefter dokumentera erfarenheterna så att de kan ges en spridning såväl nationellt som internationellt. Delegationen för hållbara städer gav stöd till Göteborgs stad för finansiering av: kommunikatör för att utveckla metoder för kommunikation och aktivt arbeta med att leda och utveckla dialog processledare för att utveckla metoder för gränsöverskridande samverkan genom såväl lokala som internationella workshops, samt genomförande av en internationell workshop. Dialog Projekt Centrala Älvstaden har i uppdrag att föra dialog med medborgarna i visions- och strategiarbetet eftersom de är bärare av viktig kunskap och är de som ska vara med att utveckla och nyttja den framtida staden. Att utveckla staden innebär processer som skapar komplicerade frågeställningar och samband vilket kräver bredd och djup och delaktighet från så många som möjligt. Det som kommer fram i dialogen ger ett underlag för förslaget till vision och strategi för Centrala Älvstaden. Inför dialogen genomfördes en målgruppsanalys. Målgrupp medborgare C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 3
I planeringsarbetet inför dialogen togs en tidsplan fram med ett antal steg för att tydliggöra processen för deltagare. Dessa steg var följande. Inbjudan genomförande direkt återkoppling med minnesanteckningar bearbetning och analys av inlämnade synpunkter och idéer tematisering återkoppling av det samlade resultatet från hela dialogen. Alla dessa steg har genomförts. Det fanns också en tydlighet i vilken typ av dialog det rörde sig om. Med hänvisning till dialogtrappan (Sveriges kommuner och landsting) har det inför varje dialogtillfälle beskrivits att det rörts sig om en konsultation där synpunkter och idéer samlats in i ett tidigt skede av en planeringsprocess. Dialogtrappan, SKL I och med att området ska bli delar av hela stadens centrum har det funnits ett starkt fokus på att ta hela stadens perspektiv i dialogarbetet och att samtala med medborgare från alla delar av staden. Samtidigt har det varit viktigt att fånga den lokala kunskapen om området både historiskt men också i nutid. En utgångspunkt har också varit att tala med människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Det har också funnits ett behov av att få diskutera olika tematiska frågeställningar och det har skett med grupper som projektet själva har tagit kontakt med men också utifrån att olika intressegrupper själva tagit initiativ till samtal och dialog. Det faktum att människor har olika intresse, olika förkunskap och olika mycket tid som man kan och vill lägga på att delta i dialog om den framtida staden har präglat val av metoder och utveckling av dessa. Målgruppsanalysen låg sedan till grund för metodval och metodutveckling. Utgångspunkten var att använda en spridning av olika metoder för att skapa möjlighet för så många som möjligt att kunna och vilja delta. Workshop med intressegrupper, studenter 1. Workshops med boende i tio stadsdelar I samverkan med stadsdelsförvaltningar i Göteborgs tio stadsdelar har det genomförts workshoppar med boende och verksamma under hösten 2011. Inför dessa workshoppar togs det fram en specifik metod som beskrivs i den bilagda handledningen för workshoppar. 2. Workshops med intressegrupper Ett antal workshops med intressegrupper genomfördes där man ibland valde samma metod som vid workshopsen i stadsdelarna och i andra fall valdes metod utifrån en frågeställning - en form av Open Space. Workshoparna ägde rum under hösten 2011 och vinter 2012. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 4
3. Torgmöten i tio stadsdelar och evenemang I samverkan med Göteborg & Co och deras arbete med att ta fram idéer för Göteborgs 400- års jubileum genomfördes 13 torgmöten i hela staden samt deltagande på Göteborgs kulturkalas och Bok- och biblioteksmässan. Metoden vid torgmötena var en Mapping-metod där medborgarna blev inbjudna för att tycka till om centrala Göteborg. Ett flygfoto och tre olika klistermärken användes av besökare för att identifiera sina olika val av kvaliteter i den befintliga staden samt post-it lappar där man motiverade sina val. Mötena ägde rum under sommaren 2011 och t.o.m. hösten 2011. 4. Framtidsvandringar I samverkan med arkitekt Einar Hansson togs det fram ett koncept med framtidvandringar som bestod av en guidad vandring i ett specifikt delområde som sedan diskuteras i ett framtidsperspektiv under september 2011. 5. Intervjuer i lokalområdet När ett område ska exploateras är det viktigt att man får in kunskap om hur det fungerar idag. Vilka verksamheter och vilka social nätverk finns idag som kan bli utgångspunkt för utvecklingen. En metod som använts har därför varit intervjuer i lokalområdet. Det har skett dels med aktiva grupper som har specifika intressen i området exempelvis Gullbergskajs båtägarförening men också runt specifika platser. Intervjuer med äldre har också gjorts för att fånga minnen från staden och deras tankar om framtiden. 6. Unga Älvstaden Unga Älvstaden är ett projekt där vi medverkat till att ta fram en unik metod för att prata med barn och unga i ett visionsarbete om utveckling av staden på lång sikt. Projektet har varit ett av sex delprojekt i ett regeringsuppdrag om dialog med barn och unga som drivs av Trafikverket. Samverkan har skett med stadens kulturförvaltning. Torgmöte, Selma Lagerlöfstorg Framtidsvandringar Metoden har varit indelad i fyra olika moment. 1. Kunskap om staden och stadsutveckling 2. Resa på älven och identifiering av ländmärken 3. Visionsarbete med hjälp av arkitekturpedagoger 4. Återkoppling Inom ramen för projektet har ett studiematerial tagits fram samt en film gjorts som redovisar resultatet. Unga Älvstaden har bedrivits under hösten 2011 och våren 2012. 6. Hemsida och sociala medier En del av dialogen har varit digital på så sätt att alla har kunnat lämna förslag man på projektets hemsida. Där har det också kontinuerligt lagts resultat av dialogprocesser som man kunnat tycka till om. Arbetet har även kunnat följas på Facebook och Twitter. I workshops, på torgaktiviteter, framtidsvandringar och genom intervjuer mm har vi totalt mött 2550 personer som lämnat synpunkter, idéer, visioner. Utöver detta har ett kring 80 personer lämnat synpunkter via hemsidan. Visionsarbete, Noleredsskolan C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 5
Bemanning och kompetens Det har varit en grupp på fyra personer som haft huvudansvar för metodutveckling, planering genomförande av dialogprocessen. Det har varit en informationsdesigner med kompetens av kommunikation och servicedesign, två arkitekter som har spetskompetens inom social hållbarhet samt en miljövetare med tvärvetenskaplig kunskap utifrån hållbar utveckling. I processen har det medverkat två praktikanter från Göteborgs universitet samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet med inriktning på humanekologi. Särskilt intressanta resultat och effekter Det är en fördel att redan från början ge en klar bild om dialogens förutsättningar, både för dem som genomför arbetet men också för de som deltar. På detta sätt kan man undvika att skapa falska förhoppningar. I dialogarbetet har samverkan skett med Göteborg & Co som har ett uppdrag att föra dialog med göteborgarna inför stadens 400årsjubileum år 2021. Samverkan har också skett med Göteborgs tio stadsdelsförvaltningar. I augusti 2012 presenteras principer för dialog för Göteborgs Stad. Projekt Centrala Älvstadens erfarenheter har varit ett bidrag till arbetet med att formulera dessa principer. Den första utmaningen var att hitta adekvata metoder för att föra en dialog om en vision. Det var svårt att hitta förebilder i Sverige men i kontakt med SKL kom tips om visionsarbete från bl.a. Storbritannien och Canada. En anställd i projektgruppen hade också egna erfarenheter från dialogprocesser på visionsnivå från Croydon i London. Vår nästa utmaning blev att skapa en mångfald av metoder för att nå en så stor bredd av göteborgarna som möjligt. För personer med lite tid har det funnits möjligheter att lämna förslag på projektets hemsida samt följa arbetet via sociala medier. Detta har tyvärr inte fungerat som vi hoppats. Det tog lång tid att få igång hemsidan och det har varit svårt att nå ut med information vilket inneburit att det har inkommit relativt få idéer och synpunkter till hemsidan. En annan metod som också vänt sig till personer med begränsad tid är torgmöten och deltagande vid evenemang. Under en kort tid fick förbipasserande möjlighet att lämna sina synpunkter. Ibland ledde detta också till långa intressanta samtal om staden, demokrati och delaktighet. Denna metod föll mycket väl ut och ett stort antal synpunkter samlades in från områden i hela staden. Det är en metod som är lättkommunicerad och det kräver ingen förkunskap utan bygger på känslan inför det liv man lever här och det liv man vill se i det framtida Göteborg. Vid alla torgmöten utom ett knöt vi an till andra arrangemang såsom miljöfester, knallemarknader, familjedag osv. Det gjorde att vi fick draghjälp av andras marknadsföring samtidigt som vi blev ett intressant inslag i arrangemanget. Vid det enda tillfälle då vi stod utan att tillhöra ett sammanhang blev intresset från förbipasserande mindre och bemötandet mer fientligt. För engagerade personer med mycket tid arbetade vi fram en workshopmetod. Metoden gav en tydlig förkunskap till alla deltagare. Upplägget med ett styrt visionsarbete i smågrupper gav ett jämlikt utrymme för alla deltagare och allas röst blev värderad likvärdigt. Detta var ett sätt att undvika att enstaka personer tog över övningen. Att pröva samma metod i olika delar av staden visade också på att det finns geografiska skillnader på hur människor ser på sin framtida stad och de problem som finns. På samma sätt har vi sett skillnader mellan olika intresse- C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 6
grupper. Rekrytering till workshoparna var svår och vi fick färre deltagare än vad vi räknat med. Konceptet med framtidsvandringar och djupintervjuer i lokalområdet inom ett visionsarbete är båda ett sätt att fånga det liv som finns i ett område. Dessa metoder är viktiga redskap att använda inför en exploatering eller inför att planarbete. Vår erfarenhet är att det var mestadels engagerade och redan initierade vuxna som deltog i vandringarna men att vi i intervjuerna lyckades fånga en större spridning av göteborgare. Metoden som utarbetades för delprojekt Unga Älvstaden visade sig framgångsrik genom att den innebar en dubbelriktad läroprocess. De deltagande barnen fick med sig ny kunskap om stadsutveckling och de kunde därför ge tillbaka seriösa förslag för framtiden. Gränsöverskridande samverkan processledning workshops Under våren 2011 genomfördes tre workshops för att fördjupa kunskaperna kring begreppet hållbarhet. Istället för att tala om det ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara valde vi att arbeta med begreppen klimat, inkluderande och differentierat näringsliv med en workshop för varje tema. Varje workshop hölls från onsdag lunch till fredag lunch och inleddes med en serie föreläsningar dag 1, workshop dag 2 och sammanställning och redovisning dag 3. Redovisningen skedde på en offentligt inbjuden sopplunch i Älvrummet (kommunens mötesplats för frågor kring Älvstaden bl.a.). Deltagandet var stort och redovisningarna finns filmade och kan ses på vår hemsida. Deltagarna i workshoparna var inbjudna från kommun, näringsliv, universitet och högskolor, föreningsliv mm. För att få med värdefulla kunskaper om stadsplaneringsprocesser runt om i Norden bjöd Centrala Älvstaden in till en workshop på temat Nordiskt erfarenhetsutbyte. Under tre dagar i mars 2011 träffades representanter från hela Norden i Göteborg för att utbyta och ta tillvara på värdefulla kunskaper i hållbar stadsutveckling. Oslo, Köpenhamn, Århus, Helsingfors, Malmö, Helsingborg och Malmö var på plats Genom dessa workshops har vi försökt omsätta transdisciplinär kunskap i praktiken. För att genomföra workshoparna krävdes mycket goda kunskaper i processledning. Målet var att knyta bästa möjliga expertis till projektet för att förbereda, genomföra och följa upp dessa skeden. Vi valde att pröva fyra olika metoder för genomförande av dessa workshops med fyra olika processledare. Erfarenheterna från ovan fyra workshops tog vi sedan vidare till den större internationella workshopen i juni 2011. Helle Söholt på Gehl Arkitekter som hjälpt oss att processleda det nordiska erfarenhetsutbytet var ett stöd i upplägget och genomförandet av den internationella workshopen. Nya verktyg krävdes då någon liknande workshop inte tidigare ägt rum. (Se fortsatt beskrivning av den internationella workshopen nedan) Särskilt intressanta resultat och effekter En erfarenhet från arbetet är att gränsöverskridande arbeten kräver mod, tid och en väl anpassad processledning och processledningsmetod. I workshops med professionella har de öppna workshopsmetoderna där deltagarna själva få sätta agendan gett bäst resultat. Open Space är ett exempel på en metod som passade Workshop, differentierat näringsliv C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 7
bra för detta ändamål. Erfarenheterna från de fyra tematiska workshoparna under våren var en nödvändighet för att sedan kunna genomföra den större internationella workshopen. Att först pröva i mindre skala gav projektgruppen självförtroende och bra verktyg. Genom de mindre workshoparna kunde vi också hitta personer som sedan kunde fungera som experter under den internationella workshopen men också som experter för vårt fortsatta arbete med vision och strategier. Internationell workshop Arbetet med Centrala Älvstaden ska enligt Göteborgs kommunstyrelses uppdrag bedrivas med nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte, vara präglat av öppenhet och utgå från hela stadens perspektiv. Det stod tidigt klart att det bästa sättet att gå vidare med processen var att anordna en internationell workshop. Genom att anordna en workshop kunde idén om öppenhet och insyn förverkligas och formerna för det gränsöverskridande arbetet utvecklas. Formen ansågs dessutom lämplig eftersom projektet handlar om stadsutveckling och strategiskt övergripande mål, och inte om att bygga enskilda kvarter eller hus. I den öppna inbjudan till workshopen angavs att man skulle motivera den arbetsmetod man tänkte använda och den egna gruppens sammansättning av kompetenser för att utföra uppgiften. 84 grupper ansökte varav merparten var mycket kompetenta. En oberoende bedömningsgrupp bestående av Lars Reuterswärd (ordf., Mistra Urban Futures), Martha Schwartz (Harvard Univeristy), Anders Sandoff (Handelshögskolan Göteborg), Ana Betancour (Chalmers) och Moa Tunström (KTH) valde ut 10 lag att delta i workshopen. Innan workshopen började fick alla grupper genom publikationen Programme RiverCity Gothenburg en introduktion till området och anvisningar om hur arbetet skulle bedrivas under workshopen. När alla grupper anlänt till Göteborg och registrerat sig blev de direkt visade den öppna lokal i Rådhuset som de skulle arbeta i, och de uppmuntrades att under arbetets gång ha ett utbyte med andra grupper. Under workshopens första dag arbetade dock de flesta grupperna var och en för sig, och den rådgivande panelen, fick fundera kring hur man skulle kunna få igång ett idéutbyte dem mellan. Det resulterade i att man satte upp skärmar som alla grupper fick sätta upp bilder, skisser och idéer på, och man införde gemensamma informella dagliga genomgångar, så kallade hissamtal. Redan under workshopens andra dag flödade idéerna bokstavligen genom rummet. Under veckan prövades och utbyttes en mängd idéer, inte bara mellan gruppernas medlemmar och mellan grupperna, utan även mellan den rådgivande panelen, experter från olika förvaltningar i Göteborgs Stad, företag och besökande politiker, liksom Centrala Älvstadens egen projektgrupp. Den rådgivande panelens medlemmar höll föreläsningar i Älvrummet och varje dag kom besökare och experter från Göteborgs Stad till Rådhuset för att bistå grupperna. Medborgare agerade experter när de deltog i en medborgardialog som en av grupperna ledde som en del av workshopprocessen Rivercity workshop Under workshopen var lokalen i Rådhuset öppen för alla som var intresserade av att besöka den. På den femte och sista dagen presenterade alla grupper sitt material på Handelshögskolan vid ett evenemang som var öppet för allmänheten. Därefter hade lagen två månader på sig att bearbeta sitt material och leverera i rapportform. Efter detta har lagens material tolkats och sammanställts i en gemensam rapport. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 8
Utöver denna rapport finns också en rapport från den rådgivande panelen. All dokumentation, filmer från föreläsningar och slutredovisning finns på vår hemsida, http://www.centralaalvstaden.nu/rivercity-gothenburg Särskilt intressanta resultat och effekter Utfallet av workshopen visar att för att lyckas med stadsutvecklingen krävs nya förhållningssätt. Ska målen om en hållbar stadsutveckling nås krävs balanserade avvägningar mellan olika intressen i tidiga skeden. Det handlar om att definiera den stad vi vill ha och därefter utveckla dess olika delar. Materialet från workshopen utgör en rik källa för det fortsatta arbetet med att utveckla en hållbar Central Älvstad. Responsen från deltagare, experter, åhörare och politisk ledning har varit mycket positiv. Intressetför att delta var stort och lagen som valdes ut var mycket kvalificerade. Kanske hade vi önskat en ytterligare större bredd på lagen. För att uppnå en större bredd skulle man behöva arbeta mer med upphandlingsformen och förfina urvalsprocessen ytterligare. We are very impressed by the initiative Gothenburg has set a whole new agenda for how to facilitate visioning processes for future development of cities. AdvisoryBoard, RiverCity workshop (rådgivande panel bestående av Helle Söholt, Lars Reutersvärd, Martha Schwartz och Rob Adams) Uppföljning - utvärdering I samarbete med Mistra Urban Futures pågår en följeutvärdering av processen med vision och strategi för Centrala Älvstaden. Syftet med utvärderingen att följa processen med Centrala Älvstaden genom att observera, dokumentera och analysera såväl den urtima organisationen som processerna i visions- och strategiarbetet. I arbetet ingår också att regelbundet ge konstruktiv feedback till projektledningen för centrala Älvstaden (ledningsgrupp och projektgrupp). Utvärderingen följer principerna för följeforskning. Det innebär att utvärderingen inte avser en specifik tidpunkt, under eller efter genomförandet, utan att den avser hela den löpande processen i det här fallet t.o.m. hösten 2012. Joachim Åström, Örebro Universitet (projektledare) och Sara Brorström, Förvaltningshögskolan Göteborg, arbetar för Mistra Urban Futures för att genomföra utvärderingen. Återkopplingen av utvärderingen har varit kontinuerlig och en underhandsrapport lämnade under hösten 2911. En större presentation av materialet kommer att göras under IFHPs (International Federation for Housing and Planning) konferens i september och en slutrapportering kommer att sammanställas under hösten 2012. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 9
EKONOMISK UPPFÖLJNING För arbetet med en vision och strategi för Centrala Älvstaden fanns en preliminär budget med en totalkostnad om 20 Mkr. Utfall av 2011 och budget för 2012 innebär en totalkostnad för projektet på 25,4 miljoner. Arbetet med dialog, öppna processer och workshops mm bedömdes kosta 6,5 mkr, varav Göteborgs Stad ansökte om 1,95 mkr i bidrag från Delegation för Hållbara städer. Åtgärd Total investering enligt ansökan Uppskattad kostnad fram till 2012-04-01 Beviljat stöd DHS Utnyttjat stöd Dialog 1 200 000 1 200 00 360 000 270 000 Processledning 500 000 500 000 150 000 112 500 Internationell workshop 4 800 000 6 000 000 1 440 000 1 080 000 Totalt 6 500 000 7 700 000 1 950 000 1 462 500 Under 2011 erhölls 75 % av stödet från delegationen för hållbara städer och återstående 25 % kommer att ansökas om under 2012 efter att projektet avslutats och slutrapporten skickats in. MÅLGRUPP Centrala Älvstadens mål har varit att arbeta öppet och transdisciplinärt, d.v.s över discipliner, mellan olika förvaltningar inom kommunen, med alla geografiska områden i staden, medborgare och professionella, praktiker och forskare, nationellt och internationellt. Samtliga grupper har varit med på olika sätt i arbetet och beskrivs under ovan avsnitt. ÄNDRINGAR JÄMFÖRT MED ANSÖKAN Projektet följer i stort den plan, verksamhetsmässigt, ekonomiskt och tidsmässigt, som angavs i ansökan till delegationen för hållbara städer. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 1 0