Handling nr XX Sida 1 / 11 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT 2017 2020 Inledande kommentar: Alla beräkningar av realvärden i det här dokumentet grundar sig på Statistikcentralens koefficient för penningvärdet, där 2015 = 1. Under de senaste åren har inte ECB:s mål på en årlig inflation på 2 % uppfyllts och därför utgår vi i den här planen från att inflationen är ett medeltal av de finländska penninginstitutens prognoser, 0,4 % år 2016; 1 % år 2017; 1,2 % efter år 2018 och efter det 1,5 % år 2019 och 2 % år 2020. 1. FSF:s inkomstbas FSF är beroende av medlemsavgifter. Cirka två tredjedelar av organisationens utgifter täcks av medlemsavgifterna. Andra inkomster är det statsbidrag som undervisningsministeriet beviljar med utgång i ungdomslagen, investeringsintäkter samt sektorintäkter. De senare består främst av användaravgifter för tjänster riktade till FSF:s medlemsorganisationer. Projektfinansieringen bör nämnas skilt. Den används för till exempel utvecklingssamarbete eller ESF-projekt. 1.1. Medlemsantal Som framgår av följande tabell ökade medlemsantalet drastiskt åren 1990 2008 (tabell 1). Efter år 2008 har det varit en svacka i studentkårernas medlemsantal och den har förutspåtts vara inledningen på ett minskat antal medlemmar. Åren 2009 2012 förblev antalet ungefär detsamma, men till följd av minskade årskullar och minskad intagning samt kortare studietider och det s.k. passivregistret utgår vi från att den allmänna trenden är att antalet medlemmar minskar. Utifrån undervisningsministeriets målsättningar för utbildningen bedömer vi att medlemsantalet sjunker till cirka 127 000 före år 2020. Vi kan ändå konstatera att det är utmanande att bedöma i vilken takt förändringen kommer att ske. Tydligen medförde den blåröda regeringens beslut om att öka antalet nybörjarplatser att den värsta nedgången tillfälligt saktade av, men statsrådets befintliga målsättning att minska antalet som utbildas till magister torde innebära att den negativa trenden fortsätter. Hösten 2016 tog vissa större högskolor i bruk ett passivregister. Dess inverkan på helheten verkar ändå bli rätt liten i uppskattningen av medlemsantalen hösten 2016 och kommande år. Hösten 2016 var FSF:s medlemsantal alltså rätt exakt i enlighet med tidigare bedömning, 132 000.
Handling nr XX Sida 2 / 11 150 000 Utveckling av medlemsantal 20022020 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Figur 1: Utveckling av medlemsantal 1.2. Statsbidrag Statsbidraget för verksamhetsåret 2016 är 325 000 euro. Enligt ungdomslagen beviljas statsbidraget utifrån verksamhetens omfattning, effektivitet och verkningsgrad. Grundat på ovannämnda kriterier har FSF:s verksamhet varit mycket effektiv och håller för jämförelse med andra organisationer som erhåller understöd och andras statsbidrag. FSF:s statsbidrag har länge nominellt ökat och även reellt är det fortfarande högre än till exempel år 2002 (se tabell 2). Det är ändå viktigt att notera att mellan år 2011 och 2012 minskade FSF:s statsbidrag till 313000 euro då staten minskade bidragen till ungdomsorganisationerna.
Handling nr XX Sida 3 / 11 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Verksamhetens huvudsakliga intäkter Intäkter från medlemsavgifter och statsbidrag, justerat enligt värdet 2015 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 Valtionapu Jäsenmaksut Figur 2: Verksamhetens huvudsakliga intäkter För år 2015 lyckades FSF få en länge önskad ökning till 319 000 euro, och fortsättningsvis för år 2016 en ökning till 325 000 euro. Beräkningarna i den här planen har gjorts utgående från en försiktighetsprincip från antagandet att vi inte erhåller ett ökat bidrag för att täcka inflationen, men med avseende på konsekvens ändå så att statsbidraget från och med 2017 framåt antas uppgå till 325 000 i enlighet med vad som senast förverkligats. Statsbidragets omfattning minskar alltså en aning både reellt och som en del av FSF:s totalinkomst (se tabell 3). Förslaget till ny ungdomslag bereds för närvarande. Den slutliga lagen kan påverka verksamhetsunderstödet till organisationerna.
Handling nr XX Sida 4 / 11 Verksamhetens huvudsakliga intäkter Medlemsavgift och statsbidrag, reellt värde (2015), zoomat till förändring 2012 2020 350 000 340 000 330 000 320 000 310 000 300 000 290 000 280 000 270 000 260 000 250 000 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 Valtionapu Jäsenmaksut Figur 3: Verksamhetens huvudsakliga intäkter, inzoomat på förändringen 1.3. Investeringar och finansiell verksamhet Försäljningen av FSF:s tidigare lokaler i januari 2010 gjorde det möjligt med en mer omfattande investerings- och finansieringsverksamhet, och därmed att vi på längre sikt kan stärka vår självfinansieringsbas. I juni 2010 investerade vi 600 000 euro i en kapitalförvaltningstjänst. Kapitalet förvaltas för närvarande av eq Varainhoito. FSF:s finansieringsverksamhet styrs av den investeringsstrategi som styrelsen antar. Generalsekreteraren har ansvar för strategin, medan styrelsen fattar de centrala besluten gällande investeringar. Förbundets ekonomiutskott har en konsultativ roll. Målet med investeringsverksamheten är att trygga FSF:s förmögenhet samt möjligheten att stöda självfinansieringen genom att ta upp en del av vinsten som inkomst i verksamheten. Enligt strategin kan maximalt 2 % av kapitalet intäktsföras per år med förutsatt att åtminstone årets vinst är minst så mycket. Våren 2013 togs vinsten från investeringsförmögenhet upp
Handling nr XX Sida 5 / 11 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 som inkomst i FSF:s kassa i enlighet med det extra förbundsmötets beslut för att täcka utgifterna för arrangemangen kring affärsverksamheten Lyyra, men efter det har det inte funnits något behov av att ta upp det som intäkt. Vår investeringsstrategi kunde beskrivas som försiktig, enligt den är portföljens normalvikt 20 % på aktieinvesteringar och 80 % på ränteinvesteringar. I den rådande och framtida ekonomiska och räntesituationen kan det vara svårt att uppnå önskad vinst genom en normalviktad portfölj. FSF har senast gjort en investeringsstrategi år 2010 och därför är det att rekommendera att den under 2017 uppdateras med stöd av ekonomiutskottets sakkunskap. Generalsekreteraren ansvarar för hur kapitalförvaltningen styrs och hen rapporterar till styrelsen om utvecklingen av förmögenheten. Vid behov fattar styrelsen årligen beslut om vilken summa som tas upp som intäkt utgående från vinsten för föregående år. 2. FSF:s utgifter och det ekonomiska läget i relation till medlemsavgifterna Tre viktiga fakta definierar FSF:s ekonomiska situation på medellång sikt: 1. medlemsantalet sjunker 2. statsbidraget hålls troligen på nuvarande nivå, dvs. sackar efter åtminstone i realvärden (se tabell 3 ovan) 3. utgifterna ökar i huvudsak ungefär motsvarande inflationen. Det är värt att notera att i en sakkunnigorganisation som FSF utgör personalkostnaderna som vanligen ökar snabbare än levnadskostnaderna mer än 60 procent av utgifterna (se figur 4). Figuren visar utvecklingen för underskottet i den ordinarie verksamheten, dvs. den summa som varje år måste täckas av medlemsavgifterna, statsbidraget och investeringsintäkterna. Figuren visar även att utgifterna för FSF:s verksamhet inte ökat reellt, utan tidvis till och med minskat (jfr 2010). Utgifterna ökar inte heller framöver om vi utgår från att verksamheten fortsätter i nuvarande omfattning.
Handling nr XX Sida 6 / 11 Fördelning av utgifter för verksamheten (Personal- och övriga verksamhetsutgifter, justerade till 2015 års värde) 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 Henkilöstökulut Muut toimintakulut Figur 4: Fördelning av utgifter för verksamheten I figur 5 beskrivs hur FSF:s medlemsavgift utvecklas under åren 2002 2020 i realvärde, dvs. i förhållande till förändringarna i konsumentindexet (år 2015 = koefficient 1). Vid avläsning av figuren bör en notera att FSF år 2008 beslöt gå med i Studerandenas Idrottsförbund och att OLL:s medlemsavgift, som då var 30 cent och från 2012 var 40 cent, och att den uppburits som en del av FSF:s medlemsavgift. FSF är från och med år 2015 inte längre medlem i OLL och OLL:s medlemsavgift inverkar därmed inte på FSF:s årliga utgifter. Det är även skäl att notera att figurens variatonsintervall är rätt tät då variationen omfattar 4,75 5,8 euro under hela perioden.
Handling nr XX Sida 7 / 11 6,00 Medlemsavgiftens realvärde 2002 2020, i förhållande till värdet 2015 (konsumentindex, 2015 koefficient = 1) 5,75 5,50 5,25 5,00 4,75 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 4,50 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Figur 5: Medlemsavgiftens reella utveckling åren 2002 2020 Föregående figur är en bra presentation av FSF:s ekonomi som helhet. Från 1990-talet fram till 2008 ökade medlemsantalet drastiskt, så medlemsavgiften kan anses ha reellt förblivit på antingen samma nivå eller till och med sjunkit, så som skedde under åren med den högsta inflationen. Efter år 2008 har medlemsantalet sjunkit, men statsbidraget har i sin tur ökat aningen mer än inflationen. På så sätt har FSF:s medlemsavgift kunnat hållas på samma reella nivå hela tiden med undantag av den 30 cents engångshöjning som gjordes då FSF gick med i Studerandenas Idrottsförbund år 2008. Från år 2012 framåt har situationen varit den sämsta på flera decennier: medlemsantalet minskar och statsbidraget ökar knappt. Redan avsaknaden av inflationshöjningar av statsbidraget skulle göra det svårt att hålla medlemsavgiften på samma reella nivå. Då vi tar i beaktande att medlemsantalet minskar är det oundvikligt att medlemsavgiften måste höjas reellt om inte vi kan skära i utgifterna.
Handling nr XX Sida 8 / 11 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 Målbilden kan inte utgöras av en situation där vi måste spara i den ordinarie verksamheten. Om FSF skulle komma att stå inför ett plötsligt behov av att spara eller inför ett prioriteringsbeslut som på ett betydande sätt styr verksamheten, borde studentkårerna konsulteras, i första hand vid en träff för ordförande och generalsekreterare och i andra hand vid ett extra förbundsmöte. Av FSF:s utgifter är majoriteten personalutgifter och lokalkostnader. I planen har prognosticerats att medlemsavgiften stiger under kommande år, såväl nominellt som reellt (se tabellerna i slutet av dokumentet). Principen är fortsättningsvis att så små höjningar som möjligt av medlemsavgiften skulle göras årligen eller vartannat år istället för större engångshöjningar. Att kårobligatoriet kvarstår är en viktig strukturell faktor i utvecklingen gällande medlemsavgiften. Om kårobligatorier avskaffas måste vi se över strukturen på förbundets ekonomi på nytt och öka den externa finansieringen betydligt. Trots den rätt dystra bilden och de här trenderna är FSF:s ekonomiska läge i årsskiftet 2016 2017 gott. Det rätt stora överskottet från 2014 och 2015 (skälen till vilka specificeras noggrannare i samband med bokslutet) har som planerat gjort det möjligt att under 2015 och 2016 göra vissa länge planerade investeringar. Förbundets stabila finanser just nu möjliggör att ekonomin kan planeras uppvisa underskott för några kommande år och behovet av att höja medlemsavgiften har inte under de senaste två åren varit lika akut som tidigare bedömts. Det eliminerar ändå inte de centrala faktorer som definierar vår ekonomi: 1) medlemsantalet sjunker snabbt, 2) realvärdet på statsbidraget ökar knappast, och 3) personalkostnaderna utgör den största delen av utgiftsstrukturen. 3. Utvecklingsåtgärder inom ekonomin År 2007 skaffade FSF, SAMOK, OLL och Otus gemensamma lokaler på Lappbrinken. Samtidigt grundades förvaltningsbolaget OSS Organisationstjänst Ab, vars syfte är att bygga upp ett system för att producera, fakturera och koordinera gemensamma tjänster. Verksamheten utvecklas fortfarande och avsikten är att utveckla tjänstebolagets roll så att det genom sin existens skulle vara till så stor nytta som möjligt. Den senaste utvidgningen i OSS är att bolaget började erbjuda översättningstjänster och FSF strävar via det efter minskade utgifter. OSS roll som tjänstebolag för studentorganisationerna bör granskas även framöver. År 2013 skaffade sig FSF, SAMOK, SLL och Sakki tillsammans majoritetsägarskap i SPV Services Finland Ab (numera Oy Frank Students Ab) genom olika
Handling nr XX Sida 9 / 11 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 affärsverksamhetsarrangemang och företagsköp. Bolaget producerar studentförmånstjänsten Frank. Organisationerna äger ca 51 % av företaget genom Opiskelija-Holding Ab, av vilket organisationerna äger 25 % var. Hösten 2013 genomfördes de s.k. andra delen av Lyyra-arrangemangen då Oy Kilroy Finland Ab köpte HUS Gruppens minoritetsandel av SPV Services Finland och kom med som utvecklare i studentförmånstjänsten Frank med sin starka internationella erfarenhet. Avsikten med affärsverksamheten är att producera ett bättre studentliv för FSF:s medlemmar, men verksamheten kan möjligen på medellång sikt även förväntas gå med vinst. År 2016 var viktigt för Franks verksamhet: Frank publicerade ett digitalt studiekort vid namn Frank app och Franks team har stärkts och omsättningen ökat. FSF förväntar sig betydande resultat från Frank redan under de närmaste åren. 4. Avslutningsvis Vi kunde satsa ännu mer på strategisk planering av ekonomin samt aktiv utveckling av dess uppföljning. Saker att framöver utveckla är bland annat uppdateringen av vår investeringsstrategi, en allt mer effektiv ägarstyrning av Frank, att utveckla den strategiska rollen av det här dokumentet samt en aktiv uppföljning av verksamhetens utgifter, såsom kostnader för evenemang. Vi är medvetna om att medlemsorganisationernas ekonomiska läge är lika utmanande till följd av de konstant ökande kostnaderna och vi strävar efter att se till att förbundets ekonomihushållning är effektiv även framöver.
Handling nr XX Sida 10 / 11 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 TABELL 1: Nominella värden Nominell Medlemsant Nominell Statsbidra Personalkostna Underskot Summa som bör Vinst från Resultat, medlemsavgi ft, euro al ackumulerad intäkt från medlemsavgif ter g, nominellt der (1), nominella t i ordinarie verksamh et (2), nominellt täckas av investeringsverksam heten (3), nominell inv.verksamh nominellt et (nominell) 2006 4,3 144 966 623 354 265 000 490 382 904 874 16 520 26 913 24 475 2007 4,3 146 639 630 548 265 000 515 085 918 556 23 008 310 798 289 477 2008 4,4 148 091 651 600 268 000 543 721 915 830-3 770-17 781 6 608 2009 4,8 140 000 672 000 290 000 589 195 933 055-28 945-14 028 4 398 2010 4,9 137 000 671 300 315 000 596 555 987 905 1 605-316 726-314 950 2011 4,9 135 747 665 160 317 000 684 314 1 005 640 23 480 1 652-16 142 2012 5,1 136 741 697 379 313 000 658 043 958 641-51 738 1 089 52 827 2013 5,2 135 070 702 364 313 000 620 200 1 031 320 15 956 24 789 8 833 2014 5,4 133 697 721 964 313 000 617 462 983 270-51 694 27 086 78 779 2015 5,4 132 200 713 880 319 000 583 428 1 013 032-19 848 35 150 54 998 2016 5,4 132 000 712 800 325 000 581 043 1 079 567 41 767 15 000-26 767 2017 5,4 130 000 702 000 325 000 567 398 1 043 989 16 989 10 000-6 989 2018 5,6 129 000 722 400 325 000 578 746 1 064 869 17 469 15 000-2 469 2019 5,8 128 000 742 400 325 000 590 321 1 086 166 18 766 15 000-3 766 2020 6 127 000 762 000 325 000 602 127 1 107 889 20 889 15 000-5 889 1) inkl. löner, styrelsearvoden, övriga löner och arvoden, förändringar i semesterlöneskulden, lönekorringar, pensionsutgifter, pensionskostnader pga. förändringar i semesterlöneskulden, personalbikostnader, samt naturaförmåner sedan år 2012 2) inkl. all övrig verksamhet, men inte medlemsavgifter, statsbidrag eller investeringar och finansiell verksamhet 3) det här beaktar inte fonderna, dvs. fonderna har dessutom eventuellt lagts till eller tagits bort under ifrågavarande år före vinst
Handling nr XX Sida 11 / 11 219 TABELL 2: REALVÄRDEN (2015 = 1) Intäkter från medlemsavgifter, reella Statsbidrag, reellt Personalkostnader, reella Övriga verksamhetsutgifter, reella Den ordinarie verksamhetens underskott, reellt 2006 732 628 311 455 576 346 487 152 1 063 498 2007 722 923 303 823 590 545 462 580 1 053 124 2008 717 933 295 282 599 072 409 990 1 009 061 2009 740 342 319 493 649 116 378 831 1 027 947 2010 730 710 342 878 649 350 425 984 1 075 335 2011 699 749 333 484 719 898 338 035 1 057 933 2012 713 558 320 262 673 310 307 572 980 881 2013 708 194 315 598 625 348 414 532 1 039 880 2014 720 520 312 374 616 227 365 077 981 304 2015 713 880 319 000 583 428 429 604 1 013 032 2016 709 949 323 700 578 719 496 530 1 075 249 2017 692 200 320 463 559 477 469 938 1 029 415 2018 710 891 319 822 569 525 478 378 1 047 903 2019 726 919 318 223 578 011 485 506 1 063 517 2020 731 188 311 859 577 780 485 312 1 063 092