EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT (KTS)

Transkript

1 EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT (KTS) ALLMÄNT... 1 UTVECKLING AV INTÄKTER... 1 Verksamhetsunderstödet och egenfinansieringen... 1 Projektfinansiering... 3 Medlemsantal... 4 Studentidrott på elitnivå, företagssamarbete och investeringar... 5 KOSTNADSUTVECKLING... 6 Personalkostnader... 6 Verksamhetskostnader... 7 ÖVRIGA EKONOMISKA RISKER... 8 SAMMANFATTNING AV RISKERNA... 9 BALANSERING AV OLL:S EKONOMI... 9 Föreslagna åtgärder...10 ALLMÄNT Det här dokumentet fastställer de ekonomiska riktlinjerna för (OLL) för perioden Syftet med dokumentet är att underlätta den ekonomiska planeringen för de kommande åren och att ge medlemmarna en möjlighet att påverka förbundets ekonomi på medellång sikt. Samtidigt förbereder sig förbundet på ekonomiska risker. I början av år 2015 flyttades studentidrotten på elitnivå (OHU) över från OLL till Olympiska kommittén. OHU hade tidigare stor inverkan på såväl förbundets inkomster som utgifter. I tabellerna i det här dokumentet har OHUs inverkan eliminerats, om inte annat nämns. UTVECKLING AV INTÄKTER OLL:s intäkter består i huvudsak av det verksamhetsunderstöd till idrottsorganisationer som undervisnings- och kulturministeriet (UKM) delar ut från tipsvinstmedel, av projektfinansiering för UKM:s finansiering för projekt för att främja ett fysiskt aktivt liv samt av OLL:s egenfinansieringsandel. Den senare består av medlemsavgifter, avkastning från investeringar, företagssamarbete samt intäkter från OLL:s sektorer, vilka till största del utgörs av deltagaravgifter för de utbildningar och andra evenemang som sektorerna ordnar. Verksamhetsunderstödet och egenfinansieringen Tipsvinstmedlen fördelas i enlighet med den lag om fördelningen som riksdagen godkänt: konst (38,5 %), idrott och fysisk fostran (25 %), vetenskap (17,5 %), ungdomsarbete (9 %) samt en del som ministeriet fritt kan överväga hur använda (10 %). För tillfället finns inte uppgifter om att en 1 / 11

2 ändring av fördelningslagen skulle vara på gång, men UKM håller på att förnya grunderna för hur verksamhetsunderstöden för idrottsorganisationer delas ut och vi vet inte ännu hur det här kommer att påverka verksamhetsunderstödet till OLL. Statsbidraget grundar sig på verksamhetens kvalitet och bredd bland den egna målgruppen. Förändringar i statsbidraget kan också ske om UKM gör interna ändringar i idrottspolitikens tyngdpunkter, exempelvis genom att lägga mer tyngd vid elitidrott eller motion och idrott bland barn och unga. Det verksamhetsunderstöd som UKM beviljar har länge varit detsamma och täcker inte helt utgifterna eftersom kostnaderna ökat till följd av inflationen. Förbundets ekonomi är för beroende av omfattningen på verksamhetsunderstödet och redan små förändringar utgör en risk för förbundets ekonomi. OLL:s egenfinansieringsandel (2014: 22 %) är för liten för att möjliggöra ett större verksamhetsunderstöd. I stället för att verksamhetsunderstödet ökar finns det en risk för att det minskar då OLL inte uppfyller kravet på 30 procents egenfinansiering. Om förbundet kunde öka sin egenfinansiering finns det möjligheter till ett ökat statligt verksamhetsunderstöd. I den här ekonomiplanen utgår vi från att OLL:s verksamhetsunderstöd förblir på ungefär samma nivå under de följande fem åren. Största delen av förbundets egenfinansiering inflyter från medlemsavgifter. Om flera medlemmar utträder har det både en direkt ekonomisk effekt och påverkar även drastiskt verksamhetsunderstödet. Vi uppskattar ändå att medlemsantalet kvarstår på minst nuvarande nivå de följande fem åren Tabell 1. Egenfinansieringsandelens utveckling utan att studentidrott på elitnivå räknats bort. Under udda år har deltagaravgifterna från universiaderna ökat egenfinansieringen betydligt. Andra orsaker till fluktuationer har bl.a. varit projektfinansiering som vissa år betalats direkt till andra instanser. 2 / 11

3 Projektfinansiering För närvarande finansieras en av förbundets fast anställda helt med projektfinansiering. Det innebär att förbundets även framöver behöver hitta projekt med särskild finansiering för att verksamheten ska kunna hållas på nuvarande nivå. På längre sikt är det ändå varken vettigt eller tryggt att vara beroende av projektfinansiering. Därför är det är viktigt att stabilisera förbundets ekonomi så att endast projektanställda framöver finansieras av projektfinansiering. Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att en organisation endast kan ha ett pågående projekt samtidigt. Den här ekonomiplanen utgår från bedömningen att det pågår ett UKMfinansierat projekt per år under perioden OLL har lämnat in en ansökan om projektfinansiering inom Erasmus+-programmet. Vi informeras om beslutet i oktober och om det beviljas beaktar vi dess inverkan i den plan som läggs fram vid förbundsmötet. Arbetsbördan för de anställda är för närvarande så hög att andra nya projekt skulle kräva att vi anställde fler. Genom ytterligare projektfinansiering kan förbundets verksamhet breddas, men projektfinansiering kan inte användas för att trygga den befintliga verksamheten Tabell 2. Projektfinansiering. Antalet projekt har fluktuerat från ett (2014 och 2015) till drygt två ( ). För en del av projekten ( Lähtenyt liikkumaan och 2013 Korkeakoululiikunnan barometri) anger tabellerna endast den del som OLL inte direkt betalat vidare till någon samarbetspart. År 2011 mottog OLL utöver den egentliga projektfinansieringen även stöd från arbets- och näringsministeriet projekt Sportti työllistää på euro. 3 / 11

4 Medlemsantal OLL har för närvarande cirka medlemmar. Att Finlands studentkårers förbund (FSF) i början av år 2015 utträdde ur OLL påverkar OLL:s medlemsantal och uppskattningen av framtida medlemsantal. Sedan år 2015 är följande inte längre medlemmar i OLL: OYY, LTKY, ÅAS och KonSt (totalt cirka medlemmar). Det minskade antalet medlemmar innebar uteblivna intäkter på cirka euro för OLL. Det är mycket svårt att uppskatta medlemsantalet för de närmaste fem åren. OLL:s målsättning är att alla studentkårer och studerandekårer år 2020 är medlemmar i OLL. I den här ekonomiplanen har intäkterna ändå uppskattats utifrån medlemsantalet år I övrigt utgår planen från att studentkårernas medlemsantal minskar och SAMOKs medlemmars medlemsantal ökar i likhet med de senaste åren, och att dessa på det stora hela balanserar upp varandra. OLL har för närvarande fem samarbetsmedlemmar: UniSport, universitetssporten vid Åbo universitet, universitetssporten vid Jyväskylä universitet, Oulun ammattikorkeakoulu och Uleåborgs universitet. Många olika föreningar och samfund, dock i huvudsak högskolornas idrottsväsenden, kan ansöka om att bli samarbetsmedlemmar i. Den årliga avgiften för en samarbetsmedlem är 500 euro. Genom att någon blir samarbetsmedlem kan OLL garantera att nätverket för idrottsväsendena och det utskott som består av representanter för det är en del av OLL:s basverksamhet och finansiering. Genom att bredda nätverket för samarbetsmedlemmar är det möjligt för OLL att aningen öka sin egenfinansiering och aktivare knyta högskolornas idrottsväsenden till en del av OLL:s verksamhet Tabell 3. Intäkter från medlemsavgifter enligt medlemsantal, exklusive samarbetsmedlemmar. År 2012 steg OLL:s medlemsavgift från 0,30 euro till befintliga 0,40 euro. I början av år 2015 utträdde FSF ur OLL och OYY, LTKY, ÅAS och KonSt beslöt att inte ansöka om medlemskap i OLL. 4 / 11

5 Tabell 4. Indexjusterade intäkter från medlemsavgifter (2014 = 1) Värdena i tabellerna är de som förverkligades år 2014, en uppskattning för år 2015 samt för enligt förslagen i den här planen. I förslagen ingår en höjning av medlemsavgiften med 0,10 euro år 2016 och med 0,05 euro år 2018 och år Studentidrott på elitnivå, företagssamarbete och investeringar Förbundsmötet 2012 gav styrelsen mandat att förhandla om att flytta studentidrott på elitnivå under Olympiska kommittén. Förbundsmötets beslut konstaterar att mandatet ges trots eventuella negativa ekonomiska konsekvenser av förändringen. I början av år 2015 övergick ansvaret för OHU till Olympiska kommittén och från och med år 2016 ingår inte OHU-finansiering längre i verksamhetsunderstödet till OLL. Minskningen i verksamhetsunderstödet uppskattas till euro per år. Bedömningen baserar sig på de förhandlingar som fördes i samband med överflyttningen av OHU, under vilka kostnaderna för OHU beräknades till cirka euro per år. Befintliga intäkter från företagssamarbetet och investeringsverksamheten utgör basnivån (företagssamarbete /år och investeringar 200 /år). OLL:s potential att locka sponsorer har minskat drastiskt efter att elitidrotten flyttade och det är svårt att få intäkter från företagssamarbete. För åren har inte några större intäkter uppskattats att inflyta från företagssamarbete eftersom det är osäkert om OLL kan få några kontrakt. Då det gäller företagssamarbete finns de största möjligheterna att öka intäkterna i att produktifiera och sälja de tjänster som OLL producerar (exempelvis motionstutorverksamhet) till företag, samarbetsprojekt eller att få en samarbetspartner för de nationella Student-FM-tävlingarna (SFM). På grund av de anställdas arbetsbelastning är det svårt att verkställa ovannämnda åtgärder utan att gallra i befintlig verksamhet eller anställa mer arbetskraft. I fråga om företagssamarbete är det mest sannolika alternativet att OLL säkrar en sponsor för SFM-tävlingarna, men hur det skulle påverka förbundets ekonomi är i det här skedet omöjligt att bedöma. 5 / 11

6 KOSTNADSUTVECKLING Fluktueringen i OLL:s utgifter vartannat år beror långt på de kostnader som universiadåren orsakar. OHU-flytten år 2015 förändrade situationen och framöver finns inga större fluktuationer i kostnadsutvecklingen. Personalkostnader I fråga om personalkostnader utgår planen från att nuvarande verksamhet fortsätter med fyra årsverken. Om medlemmarna beslutar om betydande förändringar i verksamheten inverkar det naturligtvis på hur personalkostnaderna fördelar sig och vad de uppgår till. Förbundet följer idrottsorganisationernas kollektivavtal, enligt vilket lönerna höjts med cirka 1 2,5 procent per år (förutom en 20 euros höjning år 2014 och en 0,4 procents höjning år 2015). Kollektivavtalet förpliktade även förbundet att övergå till ett nytt lönesystem år 2013, vilket gjorde att lönestrukturen för OLL:s anställda förändrades. I den nya lönestrukturen består lönen av grundlön, erfarenhetsdel, ansvarsdel och färdighetsdel. Hur personalkostnaderna utvecklas påverkas i hög grad av eventuella allmänbindande avtal, varav nästa träder i kraft i januari Kostnaderna påverkas även av eventuell personalomsättning Tabell 5. Personalkostnader År 2011 stabiliserade sig antalet anställda på nuvarande nivå, men även efter det har OLL tidvis haft praktikanter och tillfälligt anställda. 6 / 11

7 Tabell 6. Personalkostnadernas andel av utgifterna Framöver förväntas andelen ligga kvar på cirka 55 %. Verksamhetskostnader Hur kostnaderna för verksamheten utvecklas påverkas väldigt mycket av vilka mål medlemmarna sätter upp för förbundets verksamhet samt av vilken art projekten med skild finansiering är. Den här uppskattningen av hur kostnaderna utvecklas utgår ifrån att befintlig verksamhet inom idrottspolitik, utbildning och medlemsservice, idrottsevenemang, internationell verksamhet och föreningsverksamhet fortsätter. För närvarande har OLL ett pågående projekt som finansieras av UKM och det antas fortsätta fram till år Vi kommer att planera in projekt i samma storleksklass även i framtiden. OLL har även ansökt om Erasmus+-bidrag från EU för ett treårigt projekt. Om projektet förverkligas kommer det att påverka OLL:s inkomster och utgifter för perioden I utgifterna för OSS Organisationstjänst har vi utöver de vanliga utgifterna också förberett oss för fasadrenoveringen på Lappbrinken 2. Uppskattningen av utgifterna är preliminär, men renoveringen är så omfattande att vi måste förbereda oss på att kostnaderna ökar. Renoveringen börjar påverka ekonomin redan i början av år Utgifterna för renoveringen av fasaden har för OLL:s del bedömts vara totalt cirka euro. I övrigt beräknas OSS-utgifterna öka med cirka 2 procent per år. 7 / 11

8 Tabell 7. Verksamhetskostnader I kostnaderna ingår inte de projektposter som endast förmedlas via OLL (se tabell 2) Tabell 8. Utgifter totalt Liksom i tabell 7 ingår inte projektposter som endast förmedlas via OLL. I tabellen ingår även de utgifter för OSS organisationstjänster som inte beaktats i tidigare tabeller. ÖVRIGA EKONOMISKA RISKER Andra risker för OLL:s ekonomi som inte tidigare nämnts är överraskande och oförutsägbara kostnader. Den här planen beaktar exempelvis fasadrenoveringen på Lappbrinken 2, men om priset fördubblas eller om andra renoveringar samtidigt måste utföras utgör det en risk för förbundets ekonomiska stabilitet. Kostnaderna för renoveringen på Lappbrinken 2 avspeglas i OLL:s ekonomi från år / 11

9 SAMMANFATTNING AV RISKERNA Slutsatsen är att vi kan se följande potentiella risker som gäller OLL:s ekonomi: Att grunderna för utdelning av verksamhetsunderstöd förnyas på ett sätt som är ogynnsamt för OLL Förändringar i ministeriets idrottspolitiska tyngdpunkter Att förbundets självfinansieringsandel anses otillräcklig vid utdelningen av verksamhetsunderstöd Att medlemmar eventuellt lämnar förbundet Att förbundet är beroende av projektfinansiering De extra utgifter som fasadrenoveringen vid Lappbrinken 2 medför BALANSERING AV OLL:S EKONOMI Det krävs balanserande åtgärder för OLL:s ekonomi för att vi ska kunna upprätthålla vår befintliga verksamhet. Förbundets ekonomi har hållits välbalanserad de senaste fem åren eftersom UKM beviljat minst två projektbidrag samtidigt. UKM beviljar inte längre finansiering för mer än ett projekt per organisation och år. Utöver det ledde FSF:s utträde ur OLL i börja av år 2015 till att intäkterna från medlemsavgifter minskade med cirka euro. Konsekvenserna av de här förändringarna syns redan i ekonomin för år 2015, och förbundsmötet år 2014 godkände en budget för 2015 med ett litet underskott. I samma veva sade OLL upp två arbetsrum för att balansera ekonomin. I mån av möjlighet har förbundet även gallrat i utgifterna för verksamheten (se tabell 7). Det finns få sätt kvar att gallra bland kostnaderna. Om förbundet inte vidtar balanserande åtgärder kommer OLL att få en ekonomi med kraftigt underskott under de följande fem åren (tabell 9). Intäkter Understöd, UKM Allmänt understöd Övriga bidrag Egen finansiering Intäkter från medlemsavgifter Deltagaravgifter (förb.möte, sektor) Intäkter från företagssamarbete Intäkter från investeringar och finansiell verksamhet / 11

10 Intäkter totalt Utgifter Personalkostnader Verksamhetskostnader Kanslikostnader OSS Organisationstjänst Utgifter totalt Resultat för räkenskapsperioden Tabell 9. Sammanfattning av åren utan balanserande åtgärder. Föreslagna åtgärder OLL:s styrelse föreslår följande åtgärder för att balansera ekonomin: 2016: Höjning av medlemsavgiften med 0,10 (0,40 -> 0,50 ). 2017: Avstå den andra vice ordföranden (besparing euro) 2018: Höjning av medlemsavgiften med 0,05 (0,50 -> 0,55 ). 2019: : Höjning av medlemsavgiften med 0,05 (0,55 -> 0,60 ). Utöver de här åtgärderna ansöker OLL om ett större verksamhetsunderstöd än definierat i ekonomiplanen och försöker få mer projektfinansiering. Förbundet strävar efter att öka intäkterna genom att produktifiera SFM-tävlingarna. Om de här åtgärderna utfaller väl kan de planerade höjningarna av medlemsavgifterna frångås och ellerså kan förbundet även i framöver ha ett arbetsutskott på tre personer. Den enda möjliga nedskärningen som styrelsen inte föreslår är en minskning av personalen. Styrelsen anser att fyra årsverken är minimum för att sköta förbundets befintliga uppgifter. Genom att vidta dessa åtgärder visar ekonomin ett litet överskott (tabell 10). Intäkter Understöd, UKM Allmänt understöd Övriga bidrag / 11

11 Egen finansiering Intäkter från medlemsavgifter Deltagaravgifter (förb.möte, sektor) Intäkter från företagssamarbete Intäkter från investeringar och finansiell verksamhet Intäkter totalt Utgifter Personalkostnader Verksamhetskostnader Kanslikostnader OSS Organisationstjänst Utgifter totalt Resultat för räkenskapsperioden Tabell 10. Sammanfattning av åren om de föreslagna åtgärderna genomförs. Tabellen är gjord som en reell budget och skiljer sig därför från budgeten för Budgeten är uppgjord utgående från storleken på de bidrag som OLL söker från UKM. 11 / 11